Mitt syfte var att undersöka hur risken för översvämningar påverkar den fysiska planeringen generellt, samt att göra en fallstudie angående översvämningsrisker i Karlstad och hur dessa påverkar kommunens tillväxtvision ”Karlstad 100 000”. Undersökningen har främst gjorts genom litteraturstudier och granskningar av olika utredningar och utvecklingsdokument. Sverige har under de senaste åren drabbats av flera, både större och mindre, översvämningar av områden nära sjöar och vattendrag, vilka har resulterat i allvarliga miljökonsekvenser, ekonomiska förluster samt svåra skador på infrastruktur och andra samhällsfunktioner. Och klimatförändringarna förväntas förvärra problemen ytterligare. Samhällets sårbarhet inför översvämningar beror på hur stor klimatförändringen blir, men även på hur stor hänsyn som tagits till riskerna i utformningen av den fysiska planeringen. Många av de problem som uppstod under tidigare höga flöden skulle ha kunnat lösas om vattendragets avbördningskapacitet varit bättre och bebyggelse och annan infrastruktur planerats med hänsyn till höga flöden och översvämningsrisker. Kommunerna har till följd av sitt planmonopol det största inflytandet över hur den fysiska planeringen utformas, och därmed ligger en stor del av ansvaret för anpassningsarbetet på dem. Men arbetet med att anpassa den bebyggda miljön till översvämningsrisker hamnar ofta på kollisionskurs med ekonomiska intressen i kommunerna, exempelvis vattennära bostadsbebyggelse, vilket innebär en risk för att de nödvändiga åtgärderna inte vidtas. Osäkra och motstridiga faktaunderlag, kortsiktigt tänkande i planeringsarbetet samt en tydlig tendens av urbanisering som innebär en ökad sårbarhet för naturrisker är andra faktorer som försvårar anpassningsarbetet. Karlstad är en av de städer som hotas av översvämningar när klimatet förändras. Närheten till Vänern samt det faktum att Klarälven rinner genom staden gör den sårbar för höga flöden. Detta skapar problem för kommunen i arbetet med den fysiska planeringen och ”Karlstad 100 000”. Kommunen har byggt en stor del av sin marknadsföring på just närheten till vatten och möjligheter till vattennära boende för att locka nya invånare till Karlstad. De anser att kunskapsunderlaget är alltför osäkert, och väljer därför att inte ta hänsyn till rekommendationerna om att inte placera nybyggnationer på översvämningshotad mark. Istället har man valt att undersöka en rad tekniska lösningar, som är betydligt kortsiktigare och även mycket kostsamma. De kortsiktiga ekonomiska vinsterna drar alltså det längsta strået i avvägningen mellan risker och ekonomiska intressen. / The purpose of the essay was to study how flooding risks affects the physical planning generally, and also to do a case study regarding flooding risks in Karlstad and how these affect the municipality vision of growth: “Karlstad 100 000”. The study has mainly been made through literature studies and scrutinises of various investigations and development plans. During recent years Sweden has been struck by several, both severe and minor, floods of areas related to seas and watercourses, which has resulted in serious environmental consequences, economic loss and severe damage to infrastructure and other societal functions. And now, climate change is expected to make the problems even worse. The vulnerability of society regarding floods is dependent on how severe the change is going to be, but also on how much consideration is taken to risks in the shaping of physical planning. Many of the problems revealed during earlier high flows could have been solved if the unburden capacity of the watercourse had been better and if buildings and other infrastructure had been planned in consideration of high flows and flooding risks. The municipalities has, in consequence of their planning monopoly, the greatest influence on the shaping of physical planning, hence a large part of the responsibility for the mitigation work is on them. But mitigating the built environment to flooding risks often collide with economic interest in the municipalities, for example building houses in close proximity to water, which denotes the risk that the necessary measures wont be taken. Unsure and contradictory information, short-term thinking in planning and an obvious tendency for urbanisation leading to an increased vulnerability for nature risks are other factors that complicates the mitigation work. Karlstad is one of the cities threatened by floods when the climate is changing. The close proximity to Vänern and the fact that Klarälven runs through the city makes it vulnerable to high flows. This creates a problem for the municipality regarding the work with physical planning and “Karlstad 100 000”. The municipality has based a large part of it’s marketing on the close proximity to the water and the possibility for estuaries next to water in order to attract new inhabitants to Karlstad. They argue that the state of knowledge is to uncertain, and thereby choose not to incorporate the recommendations regarding no new buildings on land threatened by floods. Instead, the municipality has chosen to investigate technical solutions to the problem, which could be considered a far more short term and also very expensive way of dealing with the problem. Thus, the short term economic profits seem to get the upper hand in the weighing between risks and economic interests.

Jordens befolkning ökar successivt vilket ställer krav på att fler bostäder upprättas, följden av detta blir att naturliga grönytor i städer ersätts med hårda ytor och den gröna infrastrukturen behöver återinföras. Urbaniserade områden bidrar därför till miljöproblem och klimatförändringar med katastrofala följder som extrema väder, ökat vattenstånd samt översvämningar. De höga halterna växthusgaser, som resultat från människans handlingar genom utsläpp av koldioxid, gör att växtligheten inte hinner ta upp halterna och luftkvaliteten försämras. Miljöproblemen resulterar också i att arter och livsmiljöer minskar eller förloras, vilket rubbar det naturliga ekosystemet som är grundläggande för människans välbefinnande och överlevnad.   Arbetet omfattar en studie över hur gröna tak kan förebygga översvämningsriskerna och bidra till en mer hållbar dagvattenhantering i centrala Karlstad, samt vilka andra mervärden gröna tak kan bidra till ekonomiskt, ekologiskt och socialt.   En litteraturstudie gjordes för att identifiera nyttorna av gröna tak i Karlstad, där sedan beräkningar utfördes för dagvattenhanteringen, Tingvallastadens förmåga att buffra mot översvämningar, ekonomiska lönsamheten samt den potentiella förmågan för gröna tak att absorbera luftföroreningar. De identifierade nyttorna från det gröna taket var reduktion av buller, minskade underhållskostnader, förbättring av den fysiska och psykiska hälsan, sänker temperaturer och fungerar som ett isolerande skikt. Från beräkningarna framgick det att gröna tak kan bidra till en reducerad översvämningsrisk och upptagning av partiklar.   Slutsatsen av projektet och den redovisade litteraturen är att det gröna taket har goda möjligheter för Karlstad kommun ur ett socialt- samt miljömässigt perspektiv.  Nyttorna, i form av främjande av ekosystem och biologisk mångfald, dagvattenhantering, bullerreducering och främjande av välmående, har inte varit möjliga att värdera eller kvantifiera på samma sätt som ur ett ekonomiskt perspektiv. Detta gör att den ekonomiska lönsamheten egentligen kan anses större än vad som redovisats för Karlstad kommun.   Gröna tak har en potential att reducera översvämningsrisken för samtliga återkomsttider. Om hänsyn ska tas till kulturarvet i Karlstad kommun är det enbart möjligt att helt reducera risken för översvämningar orsakade av ett 10-årsregn. Av den anledningen är det svårt att motivera en investering av gröna tak ur översvämningssynpunkt om det inte kombineras med andra åtgärder som bidrar till en hållbar dagvattenhantering. / The world population is gradually increasing which requires that more habitations are built and natural green spaces are being replaced and needs to be restored. Urbanizations in cities contribute to environmental problems and climate changes with fatal changes like extreme weathers, higher water-standing and flooding. The high value of greenhouse gas, from the human’s impact by using carbon dioxide, results in such high values of gas that the vegetation can’t absorb and the air quality deteriorates. The environmental problems also result in loss of species and habitats which consumes the natural ecosystem that is the foundation of the human well-being and survival.     The study comprises in how green roofs can preclude the risks of flooding and contribute to a more sustainable usage of surface water in the central areas of Karlstad and which other surplus values green roofs can add to the economical-, ecological- and social development.   The study was aimed to investigate the benefits of green roofs in Karlstad, where the calculations was performed on the surface water use, Tingvallastadens ability to buffer against flooding, the profit investment and the potential capacity for greens roofs to absorb air pollution. The defined benefits of green roofs were reduction of noise, decreasing cost of maintenance, improved health both mentally and physically, lower temperatures and where the roofs also can be used as isolation. From the calculations it appeared that green roofs can conduce to a lowered flooding risk and also help to absorb insanitary particles in the air. The conclusion of the project and the presented literature is that green roofs can provide good possibilities to Karlstad in a social- and ecological matter. The benefits, that is promoting the ecosystem and biodiversity, the surface water use, noise reduction and improving the wellbeing, have not been able to evaluate like the economical investment, which result in that the economical profitable investment may have a bigger impact than the results indicates for Karlstad.   Green roofs have a potential to reduce the risks of flooding for all the recurrence intervals. If consideration to the cultural heritage is taken to Karlstad it’s only possible to reduce the flooding caused by a rainfall for 10 years.  On that ground it’s hard to motivate an investment in green roofs from a flooding perspective if it is not combined with other arrangements that contributes to a sustainable surface water use.

All municipalities in Halland are at risk of flooding caused by either rising sea level or extreme rainfall. Flooding causes damage to the physical environment and harmful health risks. Our aim is to analyze the possible effects of a rising sea level and floods as a result of extreme weather for Halland County. Furthermore, we will also identify and assess which actions the municiplatities are taken to prevent damages due to the rising of sea level or floods due to weather conditions. To obtain answers to our questions, a literature search was preformed. Interviews have been conducted with those responsible at the municipalities in Halland. Materials from municipalities and responsible authorities have also been studied. The results of the interviews shows a variation in the municipalities in the preventive work against flooding at the same time as there are some similarities. All municipalities are aware of the risks and have mapped which areas that are supposed to be affected. The conclusion of the present study was that more measures need to be taken, to make the municipalities more prepared. Suggested measures are the use of ecological edge zones, climate-proof buildings, underground tunnels that lead away water, green and blue areas, traditional revetment, revetment with plants, closable gates in rivers and beach nourishment.

Den här uppsatsen syftar till att undersöka hur prioriteringar om ekonomisk tillväxt i det kommunala arbetet balanseras i förhållande till risken för framtida översvämningar. Uppsatsen analyserar fyra svenska kommuner, som ligger längs Vänern, för att studera hur de arbetar med mål om tillväxt, identitetsskapande, anpassning mot framtida översvämningar och hur det arbetet kan tolkas ur ett sårbarhetsperspektiv. För att undersöka detta utgår uppsatsen från en kombination av kvalitativa metoder i form av semistrukturerade intervjuer med nyckelfigurer i de fyra kommunerna och en innehållsanalys av flera vägledande plandokument. Undersökningen redogör att det finns en gemensam uppfattning bland de studerade kommunerna hur de kan nyttja sina lokala platsegenskaper för att skapa attraktiva livsmiljöer vid vattnet som kan resultera i en befolkningstillväxt. Att exploatera närmare vattnet ligger i linje med att uppfylla den identitet som kommunerna redogör att de vill uppnå för att bli konkurrenskraftiga mot andra kommuner. För att hantera den risk som områden nära vattnet besitter och således möjliggöra den önskade stadsutvecklingen måste kommunerna anpassa byggnationen efter en specifik vattennivå som kan inträffa enligt svenska myndigheter. Anpassningskapaciteten ökar enligt denna strategi, men det är även den strategin som aktivt ökar exponeringen av människor och investeringar i riskområden.

I denna studie har möjligheten att använda blågröngrå system (BGG-system) för översvämningshantering i stadsmiljöer undersökts. Med Birger Jarlsgatan som fall har en kombination av litteraturstudier, platsbesök och geografiskt informationssystem (GIS) använts för att undersöka den fysiska möjligheten att placera BGG-system på platsen och om systemen kan minska områdets sårbarhet för översvämningar. Resultatet visade att det troligen går att installera BGG-system längs Birger Jarlsgatan, med undantag för körfältet, samtidigt som områdets karaktär och funktioner kunde bevaras. Vidare visade resultatet att BGG-system kan minska områdets sårbarhet för översvämningar men att systemen inte är tillräckliga för att hantera ett 100-årsregn. För att området ska kunna hantera ett 100-årsregn behöver antingen en större del av avrinningsområdet bestå av BGG-system eller alternativa lösningar användas.

Problemformulering och syfte: Klimatkrisen har under flera år varit en aktuell kris för många människor runt om i världen, även om Sverige i relativt stor grad varit skonade från naturkatastrofer under samma period. Men under de senaste åren har svenskarna i större utsträckning drabbats av olika kriser som orsakats av den globala uppvärmningen. Sommaren 2018 stod stora delar av Hälsinglands skogar i brand och sommaren 2021 drabbades Gävle av förödande översvämningar. När kriser som dessa förekommer spelar media en stor roll. Frågan vi ställer oss är hur svensk lokalpress agerar och rapporterar om naturkatastrofer som dessa? Syftet med den här studien är att undersöka hur svenska lokaltidningar gestaltade dessa katastrofer och hur de framställde klimatkrisen i rapporteringen kring fallen.Metod och material: För att besvara syftet och frågeställningarna i studien samlade vi in totalt 148 artiklar som berörde någon av naturkatastroferna,70 artiklar från Ljusdals-Posten och Söderhamns-kuriren som rapporterade om skogsbränderna 2018 och 78 artiklar från Arbetarbladet och Gefle dagblad som rapporterade om översvämningarna 2021.Undersökning gjordes genom en kvantitativ innehållsanalys och en kvalitativ textanalys. Studiens material togs från mediearkivet Retriever. Huvudresultat: Resultatet från studien påvisar att lokaltidningarna under den period vi undersökte främst fokuserade på händelserapportering och inte så mycket på vad den bakomliggande orsaken till naturkatastroferna är. Det som också kom fram är att klimatkrisen framställs som något som inte går att undvika i framtiden och att samhället och allmänheten måste förbereda sig för framtida naturkatastrofer.

Detta arbete behandlar hur fysisk planering kan utföras för att bemöta problematiken kring översvämningar i urban miljö som uppkommer i samband med nivåhöjningar av vatten i kust- och vattennära lägen. Konsekvenserna som dessa översvämningar orsakar belyses framförallt ur ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt perspektiv. På grund av dessa konsekvenser är det av stor vikt att planera i förebyggande syfte mot dessa problem vid planläggning i kust- och vattennära läge. Individer ska, oavsett vattenstånd, ha framkomlighet i sin närmiljö utan att utsättas för fara. Det finns belägg i både Plan- och Bygglagen (2010:900) och Miljöbalken (1998:808) för att planera förebyggande åtgärder för framkomlighet vid vattennivåhöjningar i detaljplan. Därmed finns det ett lagstiftat stöd i Sverige för frågan inom fysisk planering. Både Stockholm stad och Malmö stad gör reglering för detta i flera av sina detaljplaner som är gjorda för fastigheter i kust- och vattennära läge. Framförallt står markhöjningar och byggnadsteknik i fokus i båda städer. Stadsområdet HafenCity i Hamburg, Tyskland har planerats för att fungera som en blåkopia inom fysisk planering när det kommer till planering i kust- och vattennära lägen. Stadsdelen har vidtagit flera förebyggande åtgärder som gynnar framkomlighet vid vattennivåhöjningar. Likt Stockholm och Malmö har kraftiga markhöjningar genomförts innan någon vidare exploatering fått ske. Det har även gjorts infrastrukturlösningar samt styrning kring byggnadstekniken i stadsområdet.

<p>Denna studie har i huvudsak haft två syften. Det första har varit att belysa orsakssammanhang och göra en syntes av de diskussioner som förts i Sverige och internationellt kring ökande problem i samband med översvämningar. Det andra syftet har varit göra en fördjupad belysning av dessa problemställningar med tillämpning på Vänern och Mälaren, två stora sjöar i relativt tätbefolkade trakter. Studien har begränsats till översvämningsproblem längs sjöar och vattendrag vilket innebär att urbana översvämningsproblem som t.ex. orsakas av brister i avlopps och dagvattensystem inte behandlats. </p><p>Vad denna studie har visat är att översvämningsproblematiken är en komplex fråga som spänner över många områden. Att direkt finna en specifik orsak till varför vi upplever allt fler översvämningar är svårt då många faktorer är inblandade och påverkar. Sett historiskt har översvämningar inträffat mer eller mindre regelbundet både i Sverige och internationellt. Den snabba samhällsutvecklingen har dock medfört att skadorna kommit att bli allt mer kostsamma. Människans behov av kontroll och vetskap tycks ha glömt bort en viktig faktor i jakten på den skyldige nämligen naturens variabilitet. Studien har dock visat att det finns faktorer som kommit att förändra betingelserna i våra hydrologiska system vilket kan försvåra situationen av en eventuell översvämning. Studien har lett fram till följande huvudsakliga slutsatser: </p><p>· Det faktum att vi upplever allt fler översvämningar är en blandning av naturliga variationer och mänsklig exponering genom olämplig fysisk planering. Detta kan sammantaget ge upphov till skenbara trender. </p><p>· Studien av Vänern och Mälaren har visat att områden kring stora sjöar är speciellt utsatta områden och är svåra att kontrollera med vattendomar och regleringar. </p><p>· Den allt mer uppmärksammade frågan om klimatförändringar ökar osäkerheten kring framtidens översvämningsrisker.</p>

This minor field study has explored what factors cause vulnerability to community members living in informal settlements exposed to localized urban flooding. Particularly, the effects of flooding that women living in Bwaise Parish III, Kampala, Uganda have to encounter were studied. Eight weeks were spent in Kampala, Uganda for field work, which included interviews and a workshop with community members from Bwaise Parish III, interviews with scientists at Makerere University and thesis writing. Generally, small-scale disasters surface because of poor urban management. The results showed that inadequate urban planning was affecting the poor that were living on marginal lands. Bwaise Parish III had emerged on a location that was both hazardous and unhealthy. The analysis showed that poor people were limited in their options of risk limitation because of their lack of basic capabilities. Women in Bwaise Parish III were affected by flooding directly and indirectly through the loss of livelihoods and belongings and through time spent getting water out of their houses. Women were generally disproportionally affected by flooding because of their vulnerabilities such as lower socioeconomic status and responsibilities that confined them to their homes. The way forward in order to mitigate localized flooding impacts would entail reducing vulnerabilities, strengthening capabilities and developing infrastructure. / Denna Minor Field Study har undersökt vilka faktorer som orsakar sårbarheter för samhällsmedlemmar som bor i informella bosättningar som exponeras av småskaliga  översvämningar. Det som studerades var effekterna av dessa översvämningar och hur kvinnor i Bwaise Parish III i Kampala, Uganda drabbades. Åtta veckor tillbringades i Kampala för fältarbete som innehöll intervjuer och en workshop med samhällsmedlemmar från Bwaise Parish III, intervjuer med forskare vid Makerere Univeritetet samt uppsatsskrivande. Generellt sätt så brukar småskaliga katastrofer uppstå på grund av dålig stadsförvaltning. Resultaten visade att bristande stadsplanering påverkade de fattiga som levde på marginella marker och att Bwaise Parish III låg på en plats som var både farlig och ohälsosam. Analysen visade att fattiga människor var begränsade i sina möjligheter att minska sina risker på grund av att de saknade grundläggande förutsättningar. Kvinnor i Bwaise Parish III påverkades av översvämningar både direkt och indirekt genom förlusten av försörjningsmöjligheter och tillhörigheter och genom att de var tvungna att spendera tid med att få bort vatten från deras hem. I allmänhet drabbas kvinnor oproportionerligt av översvämningar på grund av deras sårbarhet såsom lägre socioekonomisk status och ansvar som begränsar dem till deras hem. Vägen framåt för att minska småskaliga översvämningar och konsekvenser skulle innebära att minska sårbarheten för samhällsmedlemmarna, öka deras förutsättningar och utveckla en fungerande infrastruktur.

Till följd av ett förändrat klimat stiger havsnivåerna och extrema väderhändelser blir allt vanligare, vilket i sin tur kommer innebära en ökad översvämningsrisk. Anpassningsarbetet sker huvudsakligen på lokal nivå, då nationell styrning saknas och kommunerna själv planerar sin mark i översiktsplaner och har kommunalt självstyre. Avsaknad av nationella strategier och finansiering gör att kommunens egen kapacitet anses vara avgörande för klimatanpassningen på lokal nivå. Kommunens förmåga att klimatanpassa anses utgöras av den egna anpassningskapaciteten som är bestående och avgörs av lokala tillgängliga faktorer i form av; kunskap och medvetenhet, politiskt engagemang, socialt och humant kapital, samt ekonomiska resurser. Syftet med studien är att undersöka hur Malmö kommuns anpassningsarbete kring översvämningar som orsakas av en höjning av havsnivån och extremväder ser ut för framtiden. Studien bygger på en fallstudie över Malmö kommuns klimatanpssningsarbete i översvämningsfrågan. Det har gjorts en kartläggning över riskerna med dessa effekter av ett förändrat klimat och hur kommunen skall arbeta mot dessa risker. Samt vilka svårigheter och behov som finns för anpassningsarbetet. Begreppen anpassningskapacitet och resiliens har använts för att analysera och föra en diskussion kring Malmös klimatanpssningsarbete. Studien visar att anpassning lokalt har svårigheter och utmaningar som rör kommunen inom sitt klimatarbete. Att klimatanpassa är till stor del en prioriteringsfråga, en ekonomisk fråga och en ansvarsfråga inom kommunen med avvägningar som måste göras mellan lokala målsättningar samt med nationella intressen. Malmö kommun ser svårigheter med att kunna anpassa till ett förändrat klimat då finansiering saknas och att det sker interna intressekonflikter mellan kommunens förvaltningar. Osäkra prognoser som sträcker sig över lång tid samt kunskapsluckor har gjort att skyfall och nederbörd är prioriterat i Malmös klimatarbete idag. Studien visar ett antal förbättringsförslag som kommunen samt nationella myndigheter kan arbeta med som kan utveckla anpassningsarbetet. Roller, ansvar och finansiering måste klargöras. Vägledning och stöd från myndigheter måste vara tydligare och stötta den lokala anpassningen i form av förbättring av den nuvarande lagstiftningen och att klyftan mellan nationell och lokal nivå minskar. Kommunen ser behovet av samsyn och att lokala aktörer involveras för att förbättra anpassningen. Kompetenshöjning och samlande av kommunens egen kunskap samt information till samhällets övriga aktörer anses vara ett sätt att få ett mer effektivt klimatanpassningsarbete och därmed höja den egna anpassningskapaciteten. / As a result of climate change rising sea levels and extreme weather events are becoming more common, which in turn will mean an increased flood risk. Customization work takes place mainly at local level, in which national governance is lacking and municipalities have planned their land in master plans and local self-government. Lack of national strategies and financing will allow the municipality's own capacity is considered to be crucial for climate change adaptation at the local level. The municipality's ability to adjust the climate is considered to be their own adaptive capacity that is enduring and is determined by local factors available in the form of; knowledge and awareness, political participation, social and human capital, and financial resources. The purpose of the study is to investigate the Malmö municipality adaptation efforts around the flooding caused by sea level rise and extreme weather looks to the future. The study is based on a case study of Malmö municipality klimatanpssningsarbete in flood issue. It has made a survey of the risks associated with these effects of a changing climate and how the municipality should work against these risks. As well as the difficulties and needs for adaptation work. The concepts of adaptive capacity and resilience has been used to analyze and exchange views on Malmö's klimatanpssningsarbete. The study shows that adaptation locally difficulties and challenges related to the municipality in its climate. Climate adaptation is largely a priority issue, an economic issue and a liability in the municipality with the trade-offs that must be made between local objectives and national interests. Malmö sees difficulties to adapt to a changing climate when funding is available and that there is internal conflict of interest between municipal administrations. Uncertain forecasts that extend over a long period of time and knowledge gaps have been made to downpour and the rain are given priority in Malmö's climate work today. The study shows a number of suggested improvements as the municipality and the national authorities can work with who can develop adaptation measures. Roles, responsibilities and funding must be clarified. Guidance and support from the authorities must be clearer and support local adaptation in the form of improvement of the current legislation, and that the gap between the national and local level decreases. The municipality sees the need for consensus and local stakeholders involved in order to improve the alignment. Capacity building and unifying of the municipality's own knowledge and information to society's other players are considered to be a way to get a more effective climate adaptation work and thus increase their adaptive capacity.