Syftet med studien är att undersöka den variation som finns mellan IT-studenterna avseende deras uppfattningar om arbetsgivarens attraktivitet inom offentlig sektor. Denna kunskap kan bidra till att skapa en ökad medvetenhet hos arbetsgivare som kan bidra till ett anpassat konkurrenskraftigt employer brand för att säkerställa framtidens behov av kompetens inom offentlig sektor. Studien har inspirerats utifrån en kvalitativ intervjustudiedesign och med utgångspunkt i fenomenografisk ansats. Datainsamlingsmetoden bestod av semistrukturerade intervjuer där intervjupersonerna bestod av tio civilingenjörsstudenter inom data på Linköpings universitet. Resultatet visade en variation i studenternas uppfattningar av en attraktiv arbetsgivare, där 14 skilda variationer framkom. Detta tyder på att intervjupersonerna inte kan förstås som en homogen grupp, då variationer i deras uppfattningar tydligt synliggörs. Vidare visade resultatet att intervjupersonernas uppfattningar av den offentliga sektorn skiljde sig från uppfattningarna av den privata sektorn. Den privata sektorn uppfattades vidare som mer attraktiv än den offentliga sektorn. Avslutningsvis framkommer det ur resultatet att den offentliga sektorn behöver synliggöras mer för att öka sin attraktivitet. Detta kan göras genom att etablera en tidig kontakt med studenter, erbjuda kurser, seminarium och praktikplatser samt genom att införa ambassadörer.

Vi studerar ett samverkansprojekt som kännetecknas av hög personalomsättning. Vi undersöker hur medarbetare som valt att lämna samverkansprojektet upplevde sin psykosociala arbetsmiljö i samverkansprojektet. Dessutom undersöker vi utifrån medarbetares upplevelser av den psykosociala arbetsmiljön, vad som fick dem att lämna samverkansprojektet. Med psykosocial arbetsmiljö i denna studie avses administration, projektledare och roller. Vi gjorde en kvalitativ studie där semistrukturerarde intervjuer användes som forskningsmetod samt tillämpades induktiv ansats. Teoretiska utgångspunkter som tillämpades var: psykosocial arbetsmiljö, ledarstilar, roller,arbetstillfredsställelse, motivation och förväntan. Studien visar att administrationen tog tid av intervjupersonernas arbete och för två intervjupersoner ledde administrationen till stress. Fyra intervjupersoner valde att lämna samverkansprojektet på grund av missnöjdhet med projektledaren, medan en av dessa gjorde det även för att hen hade en förväntad nytta av framtida arbete. Tre intervjupersoner lämnade samverkansprojektet eftersom de var missnöjda med rollen, och en av dessa gjorde det även för att hen var missnöjd med administrationen. Två av dessa tre intervjupersoner slutade även för att de hade ingen förväntad nytta av sitt nuvarande arbete. Enintervjuperson lämnade samverkansprojektet för att hen var trött på sin roll samt att det fanns en förväntad nytta av framtida arbete. / We study a collaborative project that is characterised with high employee turnover. We are examining how employees that had chosen to leave the collaborative project are experiencing their psychosocial work environment. Furthermore, we explore on the basis of the employees experiences of their psychosocial work environment, what made them leave the collaborative project. With psychosocial work environment in this study it is referred to as administration, projectleader and roles. We conducted a qualitative study where semistructured interviews was used as research method and inductive approach was applied. Theoretical starting points that were used was: psychosocial work environment, leadership styles, roles, job satisfaction, motivation and expectancy. The study shows that administration took time from the interviewpersons work and fortwo interviewpersons the administration led to stress. Four interviewpersons had chosen to leave the collaborative project because of their dissatisfaction with their projectleader, and one of them also because of an expected benefit from a future job. Three interviewpersons had chosen to leave the collaborative project because they were dissatisfied with their role, and one of them did it also because the interviewperson was dissatisfied with the administration. Two out of these three interviewpersons also quit because they had no expected benefit from their current jobs. One interviewperson left the collaborative project because this person was tired of the role and had an expected benefit from a future job.

Working life is constantly evolving and organizational changes become a natural part of daily operations. Studies have shown a relationship between organizational change and illness. Good working conditions benefits health, organization and society.  Through a commission from a municipal organization, a study was conducted with a purpose to investigate employees' experience of an organizational change and its effect on health. A qualitative method was used to answer the purpose of the study and a purposeful selection was considered appropriate for the study.  Six employees from the municipal organization participated in the study, and semi-structured interviews with the help of an interview gudie were used to collect data. The text material was analyzed through manifest content analysis. The overall results of the study reveals that the employees' experiences varied during the year. Employees' have had various experiences of information and communication. Throughout the year, employees' have had opportunities to participate and impact decisions. The lack of, among other things, governance and an imbalance between demand and resources has had an effect on the organizational and the social work environment, which has at times led to a sense of stress.  The results also show how the employees' had a positive attitude despite challenges, and experienced a need of change in the organization. The employees' have experienced positive factors such as social support, motivation, increased competence and development both in the professional role and personally.

Organisationer genomgår förändringar av olika slag, av olika anledningar där ledarskap är grunden för att föra en förändringsprocess framåt. Forskare har framtagit ledarskapsmodeller som belyser hur en ledare ska anamma sin roll utifrån ett ledarskapsperspektiv. Det finns därför en viss avsaknad av medarbetarnas perspektiv för att förstå hur ledare ska föra organisationsförändringar framåt. Denna studie undersöker därmed medarbetares förväntningar på ledarskap under organisationsförändringar. Studien utgår från en induktiv ansats med en fallstudiedesign, där datainsamling gjorts via kvalitativa intervjuer med sju medarbetare inom dagligvarubranschen. Datan har kodats och framställer fyra huvudkategorier av faktorer som medarbetare förväntar sig på ledarskap under organisationsförändringar, vilka är: kommunikation, mottaglighet, återkoppling samt förändringsbenägenhet. Medarbetare förväntar sig, vid organisationsförändringar, en ledare som kommunicerar väl, är mottaglig för medarbetarna genom delaktighet i diskussioner, har förmågan att ge samt ta emot feedback och som därmed är förändringsbenägen i förhållande till den givna situationen. Resultatet kan vidare användas i framtida forskning och studeras på ytterligare organisationer och branscher för att öka generaliserbarheten. / Organizations undergo changes of various kinds for various reasons, where leadership is the basis for moving a change process forward. Researchers have developed leadership models that highlight how leaders should embrace their role based on a leadership perspective. There is thus a lack of the employees' perspective to understand how leaders should bring organizational change forward. This study therefore examines employees' expectations of leadership during organizational change. The study is based on an inductive approach through a case study, where data collection was done via qualitative interviews with seven employees in the grocery industry. The data has been coded and describes four main categories of factors that employees expect from leadership during organizational changes, which are: communication, receptivity, feedback and propensity to change. Employees expect, in the event of organizational changes, a leader who communicates well, is receptive to the employees through participation in discussions, has the ability to give and receive feedback and who is thus prone to change in relation to the given situation. The result can further be used in future research and studied at additional organizations and industries to increase generalizability.

Studiens syfte är att undersöka vilka faktorer som är avgörande för arbetsmotivationen inom en organisation ur ett medarbetarperspektiv. Studien följer en deduktiv ansats och grundar sig på en kvalitativ forskningsmetod, studiens empiriska material är insamlat genom semistrukturerade intervjuer. Genom studien har vi konstaterat att det finns ett flertal faktorer som är avgörande för medarbetarnas arbetsmotivation inom organisationen. Medarbetarnas arbetsmotivation påverkas av olika motivationsfaktorer, men studien visar på ett antal faktorer som samtliga respondenter anser som grundläggande. En motivationsfaktor som är avgörande är meningsfullhet som bland annat omfattar att arbetet känns betydelsefullt och att medarbetare upplever sig vara till nytta för andra. Utmanande arbetsuppgifter och möjlighet till utveckling är ytterligare faktorer som är avgörande för arbetsmotivationen. Ytterligare motivationsfaktorer som vår undersökning visar är avgörande för arbetsmotivation är självbestämmande och inflytande. Att kunna styra sina egna val, få vara självständig och kunna påverka sitt arbete påvisas som i studien som avgörande för arbetsmotivationen. Avslutningsvis visar vår studie att ansvarstagande är en avgörande faktor för arbetsmotivationen. / The purpose of the study is to investigate which factors are decisive for work motivation within an organization from an employee perspective. The study follows an deductive approach which is based on a qualitative research method, the study's empirical material is collected through semi-structured interviews. Through the survey, we have established that there are several factors within the organization that are decisive for the employees' work motivation. The employees' work motivation is affected by various motivational factors, but the study shows a number of factors that all respondents consider fundamental. A motivational factor that is decisive is meaningfulness, which includes, among other things, that the work feels significant and that employees feel that they are useful to others. Challenging tasks and opportunities for development are further factors that are decisive for work motivation. Additional motivational factors that our research shows are decisive for work motivation are self-determination and influence. Being able to control one's own choices, being able to be independent and being able to influence one's work is shown, as in the study, to be decisive for work motivation. In conclusion, our study shows that taking responsibility is a decisive factor for work motivation.

Syftet med denna studie är att undersöka hur ledarskapsbeteendet på en arbetsplats påverkar arbetsmotivationen, det psykosociala välbefinnandet och prestationen hos medarbetare och jämföra hur detta upplevs i en kvinnodominerad respektive mansdominerad bransch. Metoden som används för denna studie är en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer och en kvantitativ metod i form av en enkätundersökning. Den huvudsakliga teorin som kommer användas är självbestämmandeteorin. Resultatet av studien visar bland annat att medarbetarna inom båda branscherna känner en starkare motivation om de har en ledare som har ett relationsorienterat och ett transformativt ledarskap. Studiens resultat visar även att medarbetare och ledare inom sjukvården är överens om att ett relationsorienterat och transformativt ledarskap motiverar medarbetare och bidrar till ett bra välbefinnande, och ledarna och medarbetarna inom byggbranschen är överens om att ett transformativt ledarskap bidrar till medarbetares motivation och välbefinnande. Skillnaden som finns mellan branscherna är att sjukvården använder sig mer av feedback, peppning samt regelbundna medarbetarsamtal och visar på ett relationsorienterat och transformativt ledarskap. Byggbranschen är mer mål och uppgiftsinriktad men också familjära, vilket tyder på en blandning mellan transformativt-, transaktionellt och uppgiftsorienterat ledarskap. / The purpose of this study is to analyze how leadership behavior in a workplace affects work motivation, the psychosocial well-being and performance of employees and to compare how this is experienced in a female-dominated and a male-dominated industry. The method used for this study is a qualitative method in the form of semi-structured interviews and a quantitative method in the form of a survey. The main theory that will be used is the self-determination theory. The results of the study show, among other things, that the employees in both industries feel stronger motivation if they have a leader who has a relationship-oriented and transformative leadership. The results of the study also show that employees and leaders in healthcare agree that a relationship-oriented and transformative leadership motivates employees and contributes to good well-being, and the leaders and employees in the construction industry agree that a transformative leadership contributes to employee motivation and well-being. The difference that exists between the industries is that healthcare uses more feedback, encouragement and regular employee meetings and demonstrates a relationship-oriented and transformative leadership. The construction industry is more goal and task oriented but also familial, which indicates a mix between transformative, transactional and task oriented leadership.

Arbetet behandlar chefer i kommunal verksamhet och vad de ska ha fokus på i sitt chefskap för att öka uppfattningen hos sina medarbetare att de är bra chefer. Syftet med studien är att på ett överskådligt vis redogöra för hur stor betydelse olika delar av ledarskapet har för hur medarbetare uppfattar chefer som helhet. Den övergripande frågeställningen är: Vad ska chefer i kommunal verksamhet fokusera på för att ha nöjda medarbetare?För att besvara vår frågeställning har vi utgått från ett kvantitativt insamlat material som består av enkätundersökningar utförda i åtta svenska kommuner, mellan åren 2004 till 2006. Antalet svarande totalt sett är 30 318 personer, varav nära 2 300 är chefer. Redovisningen sker delvis i form av tabeller och diagram för att tydliggöra våra resultat. De huvudsakliga slutsatser vi drar handlar om hur dialogen mellan chef och medarbetare avgör nöjdheten med sin chef, samt vikten av en väl fungerande formell struktur i verksamheten.

The study aims to shed light on the phenomenon of employeeship at a SwedishStaffing Agencise . This has been done on the basis of two questions. How canemployeeship look like in a service? What is the role given employeeship indeveloping contexts? In order to answer the purpose and issues have a quantitativeapproach been used. Based on the theoretical frame of reference has the form ofsurveys created. These questionnaires distributed to 125 consultants at a SwedishStaffing Agencise, including 71 of them responded. The material has beenanalyzed and compared with the theoretical frames of reference. The results showthat there is a high sense of trust and responsibility to the organization Bolaget.Employees believe that the ability to influence their work is not the same as takingthe decisions which the job requires. The employees believes the manager stillmust have a central role. Friendship is an important part of both positive andnegative criticism. There is a constant worry for the future. The conclusions Idraw from my material is that there is a mutual respect, where trust is a powerfulmotivator. There are large areas to develop their teamwork at the company, wheremanagers relinquishes responsibility.

Arbetet är en stor del av mångas liv och ledarskapet på arbetet har en stor betydelse för trivseln och effektiviteten på företaget. Chefer har stor påverkan på arbetsplatsen och har möjligheten att förändra och förbättra. Ledarskap har en stor betydelse för medarbetarna och deras hälsa. I denna studien är syftet att förklara hur chefer främjar sina medarbetares goda hälsa. Detta är en kvalitativ studie där nio semistrukturerade intervjuer har genomförts på olika företag. Resultatet av empirin har skapat en modell som förklarar de fyra huvudkategorierna intagande, delgivande, pådrivande och påverkande. Två begrepp som återkom flertalet gånger under resultatet var lyhördhet och gemenskap. Studiens slutsats är att det krävs ett ledarskap som ger medarbetare förutsättningar till utveckling vilket indirekt leder till effektivisering av arbetsprocessen. Nyckelord: Hälsa, främja, ledarskap, chef, medarbetare, gemenskap. / Work is a large part of many people's lives, and leadership at work is of great importance for the well-being and efficiency of the company. Managers have an influence in the workplace and have the opportunity to change and improve. Leadership has great importance for employees and their health. In this study, the aim is to investigate how managers promote the good health of their employees. This is a qualitative study where nine semi-structured interviews have been implemented at different companies. The results of the empirical work have created a model that explains the four main categories of intake, sharing, pushing, and influencing. Two concepts that came up several times during the results were sensitivity and community. The study concludes that leadership is required that gives employees the conditions for development and indirectly leads to the efficiency of the work process. Keywords: Health, promote, leadership, manager, employees, community.

Hållbarhetskonceptet utvecklades som svar på intressenternas krav och alla intressenter är viktiga, men medarbetarna är bland de viktigaste i att föra företags hållbarhetsarbete framåt. Tidigare forskning på medarbetarnas uppfattning om hållbarhet i den kvalitativa vetenskapliga kontexten är däremot inte väl utforskad. Syftet med studien är därmed att beskriva medarbetares perspektiv på hållbarhet i ett statligt gruvföretag. De teoretiska utgångspunkterna var att undersöka vad medarbetarna förknippade med hållbarhet och företaget, hur de upplever kommunikationen om hållbarhet samt hur de upplever sig involverade i hållbarhetsarbetet. Forskningsfrågorna blev därmed “Hur upplever medarbetare kommunikationen om hållbarhet på företaget?” och “Hur upplever medarbetare att de involveras i hållbarhetsarbetet på företaget?”. Tidigare forskning inom ämnet samt en kommunikationsstrategi användes för att analysera empirin. I studien framkom det att kommunikationen om hållbarhet inom företaget sker i stor utsträckning via envägskommunikation eller asymmetrisk tvåvägskommunikation. Företaget hade därmed behövt lyssna mer på de anställda. Medarbetarna upplever även att alla inte får samma förutsättningar via rätt utbildningar och att företaget har utmaningar att kommunicera ut hållbarhetsmålen enhetligt. Ett sätt att förbättra kommunikationen är via fysiska träffar enligt tidigare forskning. Hållbarhet är även ett svårtytt begrepp tycker medarbetarna. Förslag till fortsatt forskning är att undersöka hur företag ska arbeta för att effektivare engagera medarbetarna i hållbarhetsarbetet på ett bättre sätt. / The sustainability concept was developed in response to stakeholder demands, and all stakeholders are important. However, employees are among the most crucial in advancing a company's sustainability efforts. However, previous research on employees' perceptions of sustainability in the qualitative scientific context is not well explored. Therefore, the aim of this study is to describe employees' perspectives on sustainability in a state-owned mining company. The theoretical framework was used to examine what employees associate with sustainability and the company, how they perceive the communication about sustainability, and how they perceive their involvement in sustainability efforts. The research questions thus became "How do employees perceive the communication about sustainability in the company?" and "How do employees perceive their involvement in sustainability efforts in the company?". Previous research in the field and a communication strategy were used to analyze the empirical data. The study found that communication about sustainability within the company largely occurs through one-way communication or asymmetric two-way communication. The company would therefore have needed to listen more to its employees. Employees also perceive that not everyone has the same opportunities through proper education, and the company faces challenges in communicating sustainability goals consistently. One way to improve communication, according to previous research, is through physical meetings. Employees also find sustainability to be a difficult concept to interpret. Suggestions for further research include investigating how companies can more effectively engage employees in sustainability efforts.