This PHD is about design as a tool of interaction based in information systems, allowing not only to understand the relationship of design with the user, as also, based on User Centered Design, to create a methodology that solves real problems derived from its personal needs. In the case study, the work was based on People with Special Needs, which by their limitations spend much of their day sitting and consequently end up suffering from pressure ulcers. From the research methodology resulted an approach that in a first stage relates psychophysical data acquisition and processing derived from information systems, in an approximation to semiotics. In a second stage an application has been developed in LabView for the integration and processing of data relating to acquisition of user data and data regarding the characteristics of materials and prototyping processes. The result is a file that can be interpreted by CAD systems. The third and final phase, based on the interpretation of the data in the CAD system, allows exporting the information to a CAM system and consequently the production of a customized product through rapid manufacturing technology. The work developed resulted in an integrated system called "Core System" divided by modules that allows management of all information in real time regardless of the inputs of each of its sub-modules, allowing each of these changes to be reflected in the final result. The application is the result of research work that relates the different multidisciplinary areas, building, based on correlations and data validation by specialized technicians, information processing models. / Este trabajo aborda el papel como herramienta de interacción basada en los sistemas de información permitiendo no sólo entender mejor la relación del diseño con el usuario y, basándose en el Diseño Centrado en el Usuario, crear una metodología que solucionase problemas reales resultado de una necesidad personal. En el caso de estudio el trabajo se basó en personas con necesidades especiales, que por sus limitaciones pasan gran parte del día sentados, y por eso con el tiempo sufren de úlceras por presión. De la metodología de investigación resultó un enfoque que en una primera etapa relaciona la adquisición y procesamiento de datos psicofísicos en una aproximación a la semiótica partiendo de sistemas de información.

Då tillverkningsindustrin går mot en högre grad av kundanpassning och implementering av Lean, samtidigt som föråldrade traditionella kalkyleringsmetoder fortfarande används i moderna industriföretag, är det intressant att utreda relationerna mellan produktionsflöden av kundanpassad karaktär, Lean samt olika kalkyleringsmetoder. Syftet är att öka kostnadsprecisionen i förkalkylen för ett produktionsflöde av kundanpassad och Lean karaktär och beskriva en generaliserbar arbetsprocess för detta. Syftet är även att ta fram generella rekommendationer för val av kalkyleringsmetod genom att utifrån denna produktions karaktär genomföra en jämförande analys av kalkyleringsmetoder (traditionella kalkylmetoder, ABC och kalkylering enligt Lean). Genom en litteraturstudie samt en fallstudie av ett produktionsflöde med många varianter och inslag av Lean har båda syftena uppfyllts. Fallstudien har utförts genom intervjuer och observationer. Problem och positiva faktorer som enligt litteratur karaktäriserar produktion av kundanpassade produkter har även återfunnits på fallföretaget. Det sambandet har kunnat användas för att stödja analysen av relationerna. Relationerna mellan kalkyleringsmetoder, Lean samt produktionsflöden av kundanpassad karaktär har analyserats genom att jämföra litteratur och resultat från fallstudien. Det framkom att Value Stream Costing (VSC) är den mest lämpliga kalkyleringsmetoden för produktionsflöden med kundanpassade produkter som uppnått en hög mognadsgrad av Lean. Förkalkyleringen på fallföretaget är beroende av tillförlitliga operationstider, vilket tagits fram på fallföretaget samtidigt som en generell arbetsprocess utarbetats. Operationstiderna togs i detta fall fram genom videoupptagning av produktionsmomenten samt efterföljande analys i mjukvaran AviX. Genom att följa den generella arbetsprocessen som utarbetats erhålls både ett bra underlag till förkalkylering samt ständiga förbättringar i produktionsflödet. Eftersom forskning visar att Lean bör implementeras i hela organisationen om full fördel med Lean ska uppnås, kan VSC vara en utmärkt kalkyleringsmetod för att komma ifrån föråldrade, traditionella kalkyleringsmetoder samtidigt som denna kalkyleringsmetod förenklar kalkylering i produktion av kundanpassad karaktär. / Since the manufacturing industry is heading for a higher level of customization and implementation of Lean, at the same time as outmoded traditional costing methods is still used in modern industrial organizations, it is interesting to explore the relations between production flows of customized character, Lean and different costing methods. The purpose of this thesis is to increase the cost precision in the preliminary calculation for a product flow of customer adapted and Lean character, and to describe a generalizable work process for this. The purpose is also to develop general recommendations regarding the choice of costing methods by, on a basis of the character of this production, a comparative analysis of costing methods (traditional costing methods, ABC and Lean accounting/VSC). Through a literature study and a case study of a production flow with a high level of variety and influence from Lean, both of the purposes has been fulfilled. The case study has been accomplished through interviews and observations. Problems and positive elements that according to literature characterize the production of customized products have also been found in the case company. That connection has been used to support the analysis of the relations. The relations between costing methods, Lean and production flows of customized character has been analyzed through a comparison between findings in literature and results from the case study. It has been found that Value Stream Costing (VSC) is the most appropriate costing method for production flows of customized products that has reached a high maturity level of Lean. The preliminary costing is dependent on reliable operation times which have been produced on the case study company, while a general work process has been developed. The operation times were in this case identified through video recordings of the production moments and a following analysis in the software AviX. By following the general work process that has been developed, useful material for preliminary costing and continuous improvements in the production flow will be obtained. Since research is showing that Lean should be implemented in the whole organization if full advantages of Lean shall be obtained, VSC is found to be an ideal costing method to replace outmoded, traditional costing methods at the same time as this costing method simplifies costing in production flows of customized character.

The project ClinicSpace aims to fill gaps in current clinical systems, regarding to the characteristics of pervasive computing tasks and clinical activities support to the user (physician). The architecture of the model ClinicSpace, built from the perspective given by the activity theory, it is composed of several modules that interconnected offer the features needed in a system geared to clinical pervasive end-user. One of these modules is the treatment of the clinical tasks. This work holds a discussion on the present requirements for the treatment of the clinical tasks, defining an architecture to link them to the tasks of the user, allowing context customization and automatic entry of data. The customization is achieved through the use of Programmable Elements of Context, which are represented by actuators, physical or logical, responsible for providing the system capacity of automatic executions, based on the parameters specified by the user. Yet the automatic data comes from the implicit way of obtaining these, the information used by applications that the user performs in the course of their duties. For this, an architecture was set up to support the customization and the semantic specification of data used. Building such features extended the pervasive middleware EXEHDA, modifying the already existing services and adding new ones. The main contribution of this work is the interconnection between the components that make up the architecture, building a unique view of the context of a task from the perspective of the necessary data for it and the ability to be customized by the user. Thus, it reduces the need for explicit data entry, and it contributes to the reducing rejections of its adoption of clinical systems in highly dynamic environments such as hospitals. / O projeto ClinicSpace tem por objetivo preencher as lacunas existentes nos sistemas clínicos atuais, no que tange às características de pervasividade e apoio de tarefas computacionais às atividades clínicas que o usuário (médico) realiza. A arquitetura do modelo ClinicSpace, construída a partir da perspectiva dada pela teoria da atividade, é composta por vários módulos que interligados oferecem as características necessárias a um sistema clínico pervasivo orientado ao usuário-final. Um desses módulos é o tratamento de contexto das tarefas clínicas. Esse trabalho realiza uma discussão sobre os requisitos presentes para o tratamento de contexto das tarefas clínicas, definindo uma arquitetura para associá-los às tarefas do usuário, permitindo personalização de contexto e entrada automática de dados. A personalização é obtida através da utilização de Elementos Programáveis de Contexto, que são representados por atuadores, físicos ou lógicos, responsáveis por dotar o sistema de capacidade de execuções automáticas, baseadas em parâmetros de contexto especificados pelo usuário. Já a entrada automática de dados trata da obtenção destes de maneira implícita, obtendo as informações utilizadas pelas aplicações que o usuário executa, no decorrer de suas tarefas. Para isso, definiu-se uma arquitetura com suporte à personalização e especificação semântica dos dados nela utilizados. Para construir tais funcionalidades, estendeu-se o middleware pervasivo EXEHDA, modificando serviços existentes e agregando novos serviços. A principal contribuição do trabalho está na interligação existente entre os componentes que integram a arquitetura, construindo uma visão única do contexto de uma tarefa sob a perspectiva dos dados necessários a ela e da capacidade de personalização pelo usuário. Dessa forma, reduz-se a necessidade da entrada explícita de dados, e contribui-se para a redução da rejeição da adoção dos sistemas clínicos em ambientes altamente dinâmicos, como os hospitalares.

To a large extent, business-customer interactions are acted out on digital meeting places. When the possibilities for businesses to engage in face-to-face interactions decrease, relationship building and customer service becomes more of a challenge. Digital services are easily duplicated by competitors and with standardization of interfaces and products, customers tend to switch more frequently between providers. One area where the creation and maintenance of loyal customers appears to be highly relevant is the domain of e-banking. Studies have shown that by personalizing the experience for the user, customer loyalty can be enhanced. Existing methods of interface adaptation shifts the responsibility for the resulting user experience design from the designer to either the user or the system. However, research shows that handing over responsibility for the design to the user can damage the user experience. Furthermore, we argue that as long as computers cannot translate the meaning of what a human communicates, and understand the motivation that lies behind her actions, human designers and researchers need to own the responsibility for designing user experiences. Responsive web design differ from the concept of user responsiveness in the way that it is not truly responsive to the user but to the technical device that is used. Following a design science research methodology, this paper presents the development of a conceptual framework for user responsive user experience design (URUXD) that aims to strengthen the bond between user and provider by enabling a more relevant and personalized user experience. The conceptual framework introduces a way to design user responsive information systems that could be useful in domains where the user audience is large and diverse, as in the case of e-banking. A personalized user experience is enabled by transcending the current use of personas as design tools to also involve them in categorizing real-time users through the use of personas as mapping tools. Multiple persona sets are incorporated in the framework which gives the user experience designer the possibility of designing a holistic user experience for each persona set. The framework thus enables the incorporation of multiple GUI designs in an information system that is user responsive, without the risk of violating usability principles. / Interaktionen mellan företag och kund sker nuförtiden oftast på digitala mötesplatser. När möjligheten för företag att träffa kunden öga mot öga minskar blir det en utmaning att skapa nära affärsrelationer och förmedla bra kundservice. Med konkurrenter som enkelt kopierar digitala tjänster och med en standardisering av gränssnitt och tjänster tenderar kunder att oftare byta leverantör. Inom e-banking framstår därför skapande och upprätthållande av lojala kunder som högst relevant. Genom att personifiera användarupplevelsen kan kundlojaliteten förbättras. Befintliga metoder för gränssnittsadaption lämnar över ansvaret för den resulterande designen från designern till antingen användaren eller systemet. Men, om ansvaret för designen tilldelas användaren kan resultatet bli i en skadad användarupplevelse. Så länge datorer inte kan översätta meningen bakom vad en människa kommunicerar eller skapa en förståelse för en användares bakomliggande motivation till varför hen utför handlingar, måste mänskliga designers inneha ansvaret för designen av användarupplevelsen. Vidare skiljer sig responsiv webbdesign från konceptet användarresponsivitet i meningen att responsiv webbdesign inte är direkt responsiv mot användaren utan snarare mot den tekniska apparat som används. Genom att följa en design science forskningsmetodik utvecklades ett konceptuellt ramverk för design av användarresponsiva användarupplevelser (user responsive user experience design (URUXD)). Målet var att stärka bandet mellan användare och leverantör genom att möjliggöra en mer relevant och personifierad användarupplevelse. Det konceptuella ramverket introducerar ett sätt att designa användarresponsiva informationssystem vilket kan vara användbart i domäner där användargruppen är stor och heterogen, vilket är fallet för e-banking. En personifierad användarupplevelse möjliggörs genom att utöka det befintliga användningsområdet för designverktyget personas till att även inkludera dem som mappningssverktyg för att kategorisera användare i realtid. Multipla persona sets införlivas i ramverket vilket skapar möjlighet för designern att skapa en holistisk användarupplevelse för varje enskilt persona set. Det konceptuella ramverket möjliggör därigenom för multipla gränssnittdesigns för ett informationssystem som därmed blir användarresponsivt, utan att underminera principer för användbarhet.

The following report presents a Master thesis project about a re-design of an ankle foot orthosis using additive manufacturing as the production method, conducted by a student in Spring 2020 as part of the Master’s programme Industrial Design at Jönköping University’s School of Engineering. Ankle foot orthoses are the most prescribed lower extremity orthoses worldwide and are worn in a visually obtrusive way making patients feel stigmatized for their disability. The social stigma makes it emotionally difficult for many users to wear an AFO frequently enough for proper rehabilitation. Despite its significance and wide spread use, its design has not changed for over 50 years. Traditional manufacturing methods are difficult to work with and make customization options very limited. By using digital additive manufacturing methods like 3D Scanning, 3D printing and computer simulations, it is possible to offer personalized looks for AFOs by implementing almost any custom pattern expressed in cut-outs on the AFO surface. That kind of perforation simultaneously solves the problem of bad perspiration and air flow. The freedom of graphical expression in those patterns invite the patient to participate in the design process themselves to create an ankle foot orthosis that is their own. That revolutionary twist on the manufacturing and design process empowers the user to take control over their disability to the furthest degree possible and returns the human right of self-determination and independence to them. / Följande rapport presenterar ett examensarbete gällade en omdesign av en ankel-fot-ortos med additiv tillverkning som produktionsmetod, genomförd av en student våren 2020 som del av masterprogrammet Industrial Design vid Jönköpings universitets tekniska högskola. Ortoser för fotleden är de mest föreskrivna ortoserna för underkroppen i hela världen och bärs på ett visuellt påträngande sätt vilket gör att patienterna kan känna sig annorlunda eller utanför för sin funktionsnedsättning. Den sociala stigmatiseringen gör det känslomässigt svårt för många användare att bära en AFO ofta nog för korrekt rehabilitering. Trots dess betydelse och breda användning har designen inte förändrats på över 50 år. Traditionella tillverkningsmetoder är svåra att arbeta med och begränsar alternativen för anpassning. Genom att använda digitala metoder för additiv tillverkning som 3D-skanning, 3D-utskrift och datorsimuleringar är det möjligt att erbjuda ett personligt utseende för AFO genom att införa en stor mängd anpassade mönster i form av utskärningar på AFO-ytan. Denna typ av perforering löser samtidigt problemet med svett och dåligt luftflöde. Friheten för grafiskt uttryck genom dessa mönster låter patienten delta i själva designprocessen för att fotledsortosen ska kännas som deras egen. Detta nya synsätt på utveckling på tillverknings- och designprocessen gör det möjligt för användaren att ta kontroll över sin funktionsnedsättning i största möjliga grad och återställer känslan av självständighet.

Arkitektur är en scen för liv. Den skapar möjligheter, formar förutsättningar. Denna byggnad är ritad utifrån barn, för att undersöka vad det kan ge arkitektur att utgå från ett specifikt subjekt, samt hur arkitekturen kan agera för det subjektet och understödja dess behov. Utformningen har även, på en större skala, utgått från en frågeställning om hur en byggnad kan agera i stadsrummet, hur intentioner kan översättas, hur tydlighet kan vara generös. Projektet tar ställningen att generella rum som ska vara “bra för allt” även blir lika dåligt för allt. Även “generella” rum sätter gränser. Kan man ge mer genom att programera specifikt och vara tydlig med hur rummet ska agera och för vem? Det finns vissa generella “sanningar” om en förskoleverksamhet . Samtidigt är det enorm skillnad på en 2-åring och en 3-åring. Utöver detta varierar behov under en dag. – Utmaningar som denna byggnad tar sig an. För att kunna jobba med specificitet var en viktigt del av processen att intervjua personal på förskolor och översätta information - både om åldersgrupper, dess intressen och behov, och hur verksamheten fungerade - till aktiviteter; och utifrån dem till rumsliga idéer. Byggnaden är baserad på ett griddsystem som skapar ramar att arbeta med denna specifika programering inom, och som också organiserar byggnaden på ett mycket strukturerat sätt (se diagram). Förskoleverksamheten är uppdelad i åtta avdelningar med fyra åldersgrupper (1-6 år). Alla avdelningar är baserade på samma idé om procession och scenarion utöver de grundläggande kraven som kom ur intervjuerna (så som översikt och möjlighet att stänga av) men sen är denna grund (det “generella”) specialanpassat efter åldrar, främst mha skala på rum och rumselement och baserat på aktiviteter och behov. Denna uppdelning ger också varje barn en trygghet och möjlighet att röra sig fritt inom “sitt hem” i byggnaden fritt.  Rummen har utformats dels med tanke på på olika åldersgruppers behov men även med tanke på bygganden som en “tredje pedagog” som kan stödja förskolepedagoerna - till stor del genom att vara anpassade för barnen - men även genom att underlätta kontakt och samverkan. Inom ramarna som skapas används material till funktionella ändamål men framförallt för att förstärka upplevelsen av rumsskillnader, då avdelningarna är baserade på behovet att både kunna ha översikt, stänga av,och för barn att kunna röra sig fritt. Systemet utnyttjas också för att skapa variation i höjdled som bidrar till upplevelsen. Denna vertikala rörelse, eller knäckningarna av taket, har integrerats med behov av ljusinsläpp. Detaljer ska stödja intentioner. Höjden på dörren till toalettbåset möjliggör att man kan vara avskild utan att känna sig instängd. En tydlig ingång var också att skapa läsbara rum för att stärka barnens känsla av självständighet (tillsamans med tillgängliggörandet) och en trygghet - som ger större möjlighet att utnyttja rummen och testa dess gränser. Även om rum- men är specifikt programerade undviker de att säga hur man ska agera - vad man ska bygga, hur man är på en lutning, vilken position som är skön att sitta i - och försöker snarare locka till utforskning och utveckling hos barn av hur man kan förhålla sig till olika typer av rumsligheter, och i förlängning utveckla relationen till sin omvärld. Även utåt är byggnaden tydlig; höjdskillnader bildar rumsavskiljande element mellan det publika och de mer privata förskolegårdarna. Byggnaden öppnar sig mot gatan, erbjuder en riktning över taket med en tydlig slinga som kopplar stadsrummet med parken genom taklandskapet. Det erbjuds en plats för olika “grupper” att mötas - vid specifika punkter och valda tillfällen. / Architecture is a stage for life. It creates prerequisites, shapes possibilities. It has a potential to empower whomever it is intended to support. This project focuses on children and their needs in order to examine how having a specific intended subject can contribute to the development of architecture and challenge preconceived notions. The aim has also been to explore, on a larger scale, how a building can act to influence its surroundings in an urban context - how intentions can be translated, and how the architecture’s intended legibility can be seen as a form of generosity.  The project takes a clear stand in stating that undefined space or buildings that aim to be ‘good for everyone’ also end up being ‘unsuitable for everyone’. So-called ‘flexible buildings’ also entail certain limits. Architecture that is more specifically programmed (and more precise about the intended subject and how space is expected to be used) can provide more value - not to everyone, perhaps, but to the intended subject. There exist a few “general truths” about what is needed in a building for pre-school activities. At the same time, the needs and abilities of a two-year-old and a four-year-old differ greatly. On top of this, the activities the building is expected to support vary during the day. Throughout the process the intention has been to consider and integrate all these challenges.  To be able to work with the concept of ‘specificity’ it was a vital part of the process to interview pre-school staff and subsequently translate the acquired information about interests, needs, and common activities of the different age-groups into concrete spaces.  Another aspect that made it possible to work with this theme was the construction concept, which is based on a grid, that creates the framework - a strict structure, as a base from which to then work with the more specific parts of the project within.  The result, this pre-school, is divided into four age-groups and eight departments, or units. All the units are based on the same idea about procession and routine, with fundamental requirements included (such as being able to have a good overview of the entire unit and, at the same time, be able to divide spaces and close off certain parts).  Each unit is fine-tuned according to the age of the children. These adjustments are done mainly by exploring the benefits of changing the scale of rooms and objects within rooms - also taking into consideration relevant activities and needs - as well as the children's current abilities, since the building has a potential to assist the teachers not only by supporting communication and cooperation  but also by enabling the children to do as much as possible for themselves - which also benefits their sense of independence. Another positive outcome of dividing the building into smaller units, besides being able to perform this ‘fine-tuning’, is that it gives each child a possibility to freely explore within its own ‘home’. To make sure the experience of each room is distinct from the next (which was considered important partly because the project recognises the benefit of children associating rooms with certain activities) different materials are used within the building’s frames not only for their functional purposes but also to strengthen this impression of dissemblance. Further, the construction allows for a play with differences in ceiling height (and sometimes a slight sloping of the floor) - a variation within the system that also integrates the need for daylight. It was important that the details consistently support general intentions. Lastly, much attention has been paid so that these details and the legibility don’t cross the line of becoming controlling and actually contribute to offering opportunities for the children to test boundaries, explore, and develop their way of relating to their surroundings.

This project proposes and uses co-creation design methods, a design approach based on allowing users to play a design role; by creating a project. The design process comprises design specialists and participants from various specialties and ages, then finding common ground and interests to develop a future work plan. Collective creation designers can provide tools and workshops to support and develop a fledgling community initiative that works within design and change. After the Syrians were exposed to a movement towards world countries, forming a diaspora condition within their families and host societies. This project was implemented in January 2021, with two collaborating students of the Bachelor of Design + Change at Linnaeus International University in Sweden, titled ‘’Syrians of The Diaspora’’. The project deals with collective creation in addressing issues to which immigrants are exposed, several issues that cause feelings of despair, and loss of creative value, influenced by their neglected skills and life experiences. To create a ‘’vocational cultural knowledgeable club’’ in the host country that employs their skills and presents them to the host community, facilitating integration plans.