Syftet med denna undersökning har varit att se över vilka typer av semiotiska resurser som används i den fria leken i förskolor. Vi har valt att lägga vårt fokus på barn mellan 1–3 år då vårt intresse var att se hur barnen kommunicerar och skapar mening med varandra i den fria leken. Studien har byggts upp genom att vi har observerat barn på olika förskolor under den fria leken och fört fältanteckningar som vi sedan har analyserat. Resultaten som vi kom fram till i vår analys var att barn kommunicerar på många olika sätt. Många barn i ålder 1–3 år har ännu inte utvecklat den verbala kommunikationen och väljer att använda sig av den icke-verbala kommunikationen såsom semiotiska resurser. Barn använder sig av många olika typer av teckensystem under den fria leken både mellan barn-barn och barn-pedagog. Barnen kunde bli multimodala och de använde sig av liknande tecken som ljud, gester och ögonkontakt. Med hjälp av dessa tecken så skapade barnen även ett meningsskapande. Slutligen kom vi fram till att barn kan både medvetet och omedvetet kommunicerar med hjälp av olika semiotiska resurser i den fria leken och att använda sig av semiotiska resurser är något som sker vardagligen.

<p><strong>Abstract</strong><em>Group processes within the free play- in a socialpsychology perspective </em>In our socialpsychology study we have demonstrated how children’s free play is by observing 2-5 years old children in preschool. We have also interviewed two preschool teachers. The major subject in this study is how children’s group processes expresses in their free play. The purposes with this social psychological study have been to get a major insight of how the group processes looks like from a gender and structure perspective.</p><p>We have with some help from psychology and social theories described the consequence and the importance in children’s free play. We have also described how hierarchy, interaction, alienation and roles are important and which meaning they have. The free play offers children free mind, independence and it even promotes development.</p><p><strong> </strong></p><p><strong> </strong></p><p><strong> </strong></p><p><strong> </strong></p> / <p><strong>Abstrakt</strong>I vår socialpsykologiska studie har vi förevisat vad som sker inom barns fria lek, vi har observerat barn i åldrarna 2-5 på en förskola inom Halmstad Kommun. Vi har även intervjuat två förskolelärare inom samma verksamhet. Genom vår studie har vi velat påvisa de olika grupprocesserna som utspelas hos barn inom den fria leken. Syftet med föreliggande studie är att få en inblick om hur de olika grupprocesserna ser ut inom barns fria lek bl.a. utifrån genus och ur ett strukturerat perspektiv.</p><p>Vi har med hjälp av psykologiska och sociologiska teorier beskrivit konsekvenserna och de viktiga beståndsdelarna inom barns fria lek. Vi har även tagit upp hur betydelsefull makthierarki, samspel, utanförskap samt rolltagande är inom den fria leken. Den fria leken erbjuder ett fritt tänkande för barnen, självständighet men framförallt erbjuder den en enorm utveckling och tillväxt hos barnet.</p><p><strong> </strong></p>

AbstractGroup processes within the free play- in a socialpsychology perspective In our socialpsychology study we have demonstrated how children’s free play is by observing 2-5 years old children in preschool. We have also interviewed two preschool teachers. The major subject in this study is how children’s group processes expresses in their free play. The purposes with this social psychological study have been to get a major insight of how the group processes looks like from a gender and structure perspective. We have with some help from psychology and social theories described the consequence and the importance in children’s free play. We have also described how hierarchy, interaction, alienation and roles are important and which meaning they have. The free play offers children free mind, independence and it even promotes development. / AbstraktI vår socialpsykologiska studie har vi förevisat vad som sker inom barns fria lek, vi har observerat barn i åldrarna 2-5 på en förskola inom Halmstad Kommun. Vi har även intervjuat två förskolelärare inom samma verksamhet. Genom vår studie har vi velat påvisa de olika grupprocesserna som utspelas hos barn inom den fria leken. Syftet med föreliggande studie är att få en inblick om hur de olika grupprocesserna ser ut inom barns fria lek bl.a. utifrån genus och ur ett strukturerat perspektiv. Vi har med hjälp av psykologiska och sociologiska teorier beskrivit konsekvenserna och de viktiga beståndsdelarna inom barns fria lek. Vi har även tagit upp hur betydelsefull makthierarki, samspel, utanförskap samt rolltagande är inom den fria leken. Den fria leken erbjuder ett fritt tänkande för barnen, självständighet men framförallt erbjuder den en enorm utveckling och tillväxt hos barnet.

Den fria leken på förskolan är ett ämne som vi upplever har diskuterats mycket på senare tid. Studiens utgångspunkt har varit sex förskollärares uppfattningar om den fria lekens betydelse på förskolan. Metoden som använts har varit kvalitativ och utgått från öppna och ostrukturerade intervjuer med förskollärare på sex olika förskolor, i en kommun i Västra Götalands län. Genom intervjuerna har vi studerat på vilket sätt den fria leken används i verksamheten samt hur stort utrymme den får i relation till styrda aktiviteter. Vi har även undersökt vilken roll förskollärare har i leken samt vilka positiva effekter den har. Resultatet av studien visar att förskollärarna ser fri lek som en viktig del i förskoleverksamheten då den utvecklar många förmågor hos barnen, vilket även många författare belyser. De upplever dock att det är svårt att få tiden att räcka till då de har som åsikt att även de styrda aktiviteterna är betydelsefulla för barnen och verksamheten. Förskollärarna är av olika åsikter vad gäller hur de ska agera då barnen leker, några anser att de vuxna ska vara delaktiga medan andra menar att barnen bör få leka ostört. Studien tar även upp hur förskollärarna upplever föräldrars syn på fri lek samt vikten av att kunna motivera för föräldrar vad den fria leken har för betydelse. / The free play at preschool is a topic that we feel has been much discussed recently. Starting point for the study was the six preschool teachers' perceptions of the importance of free play in preschool. The method used has been qualitative and assumed open and unstructured interviews with preschool teachers in six different preschools, in a municipality in Västra Götalands län, Sweden. Through interviews, we have studied the manner in which free play is used in preschool and how much space it gets in relation to controlled activities. We examined the preschool teachers’ role in the play and its positive impact. The results of this study show that preschool teachers see free play as an important part in early childhood education as it develops many abilities of children, as many authors highlight. They feel that it is difficult to make time enough when they have the opinion that even the controlled activities are important for children and preschool. Early childhood educators are in different opinions regarding how to act when children play, some believe that the adults should be involved while others believe that children should play undisturbed. The study also discusses how preschool teachers perceive parents' views on free play and the importance of being able to explain to parents what the play means for the children.

Syftet med denna studie är att undersöka nyanlända barns användande av icke-verbal kommunikation när de leker fritt, samt om det är någon skillnad när en pedagog är närvarande. Det studeras också i vilka karaktäristiska lekar de nyanlända barnen använder sin icke-verbala kommunikation mest. Studien är kvalitativ och undersökningen är utförd genom observationer, som utfördes under två dagars tid. Observationerna har utförts på en mångkulturell förskola där fokus har varit på fri lek, den proximala utvecklingszonen, pedagogiska atmosfärer och icke-verbal kommunikation. Resultaten visar att de nyanlända barnen använder sig av icke-verbala kommunikationsformer när de leker med varandra, detta tydliggörs i fyra karaktäristiska lekar som beskrivs i resultatdelen. Vidare framgår det av studien att det finns skillnader i barnens kommunikationsstrategier när det finns pedagogiskt stöd i leken gentemot när barnen leker utan pedagogers stöd. / The purpose of this study is to examine the newly arrived children's use of non -verbal communication when they are playing freely, and if there is any difference when a preschool teacher is present. It is also being studied in which characteristic games the newly arrived children use their non - verbal communication the most. The study is qualitative and the study is performed through observations. The observations have been conducted in a multicultural preschool where the focus has been at free play, the proximal development zone, educational atmospheres and non-verbal communication . The results show that the newly arrived children use non-verbal forms of communication when playing with each other , this is made clear in the four characteristic games described in the results section of this study. Furthermore , it appears from the study that there are differences in the children's communication strategies when there are educational support in children’s play compared to when they play and do not have educator’s support.

As a leisure time pedagogue I find it hard to have an insight into what children are playing, and how they play when it comes to free play. My experience is that in some free play, conflicts arise, which reveal hierarchies and power structures containing violations, whereas other occasions of free play suddenly come to an end as the pedagogue interferes. In this essay I investigate my responsibility as a leisure time pedagogue during children´s free play, based on two differing play situations. I also investigate the play as a phenomenon by looking into previous research on children’s play and development psychology. By reflecting on the two play situations I can further understand how to act in a more supportive way during the children´s free play, and how I should relate to the free play I have in my essay found that the free play does not handle itself and that the leisure time pedagogue´s responsibility in the free play is to be present and observe when children are playing. In that way I can get an insight into the world of the children and I can give my support when the game becomes problematic or I can back away when I notice that I have disturb a free play that works well.

Free play is a term that often common in educational activities. The definition of the term is difficult, but it is about the children themselves decides the scope, content and process in their play. On an after-school, this may mean that it is the children are given the opportunity to freely choose their own activity in the leisure constraints. Free play can be an alternative to other, more controlled activities where adults control framework. The purpose of this study is to investigate the variations in how some children perceive and experience the phenomenon of free play in the after-school and how the children perceive the teacher´s role in the free game. The study empirical data is limited to a class, in a department in an after-school center in the inner suburbs of Stockholm. School centers and schools are integrated with each other and operations are in close cordinations and cooperation in common areas. Study based in two qualitative semi-structured focus group interviews with three children in each other group. To analyze the material used a phenomenographic analysis model. The result show that children feel that it is imortant to have free play in the school center. The children experience a degree of freedom, because you yourself may determine the content of their play. Pedagogue role in the free game perceive children as a role, where the adults keep order and ensure that the children needs are met and to avoid conflict. Educators will alto be assisting with activities to inspire creativity. Free play is also linked to emotions such as desire and curiosity and to friends enriches free play greatly.

The purpose of the study was to research what kind of physical activities takes place in pre-school, and teachers views and thoughts of physical activity in combination with aestethic learningprocesses. The study endeavors to show how aesthetic learning processes can be combined with physical activity and be used as a tool to teach other subjects, such as, math, science and aesthetic subjects. I specifically investigate how you can combine a physical activity with a creative process and play to make the learning process fun and developing for the children. The study was made with qualitative interviews with six pre-school teachers from three different communal pre-schools in Karlstad, Sweden. My result shows that the teachers think that physical activity is very important for the children and their health and also their motor and coordination, but that they rarely plan or in some cases never plan a physical activity because their opinion is that the physical activity takes place in the children’s spontaneous play. The result of my study also shows that teachers that have a personal interest in physical activity had more planned physical activities than the teachers that had a little or no personal interest in physical activity. / Jag kommer i min studie undersöka vilka tankar pedagogerna har om fysisk aktivitet i förskolan samt hur pedagogerna resonerar kring fysisk aktivitet i relation till estetiska lärprocesser. Jag undersöker särskilt hur fysisk aktivitet kan vara kopplat till kreativitet och lek, vilken betydelse pedagogernas roll får för att stimulera barnens sinnliga förmågor och hur det på ett kreativt sätt kan ske ett utvecklande och lustfyllt lärande. Anledningen till att jag valt att studera fysisk aktivitet i relation till estetiska lärprocesser är för att jag tror att vi med stor fördel kan använda oss av estetiska lärprocesser som ett verktyg för att lära ut ämnen som vi inte ser som klassiska, estetiska ämnen, till exempel matematik och naturvetenskapliga ämnen, barnen behöver då ledas pedagogiskt. Studien bygger på kvalitativa semistrukturerade intervjuer med sex förskollärare på tre förskolor i Karlstad kommun. I resultatet framkom att pedagogerna anser att fysisk aktivitet är viktigt för att främja hälsan och barnens grovmotorik och koordination, men att det sällan sker planerade och ledda fysiska aktiviteter, den fysiska aktiviteten sker istället i barnens spontana och fria lek.

This thesis deals with leisure time of preschool children. The theoretical part describes the preschool children in view of their development, the importance of family, kindergarten and leisure. It also discusses the free time where there are defined basic concepts, as well as functions of leisure time, the factors that affect leisure and specifics of children's leisure time. Finally, it is engaged in activities related to the leisure time of preschool children. The principal activity is the free game, among others include work and learning. These last two operations usually are spontaneous and kids do not even realize they are learning or working. The practical part deals with a qualitative research. Based on realized structured interviews will be found categories characteristic of a experience of time off at preschool children.

Syftet med studien är att bidra med ökad kunskap om attraktiva lekmiljöer i förskolan, utifrån barns perspektiv. Studien utgår från ett urval enskilda barns berättelser om förskolans lekmiljöer. Som metod för att samla in empiri har kvalitativa intervjuer använts. De har bandats och transkriberats för att ligga till grund för analysen som utgått från Interpretative Phenomenological Analysis IPA. Det är en metod som försöker ta reda på individers meningsskapande och upplevelser av ett fenomen genom ett hermeneutiskt tolkande och ett fenomenologiskt perspektiv. Resultatet i den här studien visar att barnen helst valde rum i periferin och att genomgångsrum valdes bort. I de attraktiva lekmiljöerna lockade främst konstruktionsmaterial och material som möjliggjorde rolltagning. Studien visade också att kamratrelationer utgjorde en del av den attraktiva lekmiljön. Utifrån de valen synliggjordes att barnen fann mening och lockelse i det föränderliga och möjligheten att själv påverka utformandet av sin miljö. De attraktiva rummens placering gav i sin tur möjlighet till ostörd fördjupning av lek, vilket upplevdes meningsfullt av barnen. Samspelet och relationen till nära vänner var i sin tur ytterligare en del av meningsskapandet i den attraktiva lekmiljön. / The purpose of this paper is to contribute with increased knowledge concerning attractive play-environments in the preschool from the perspective of children.  The study is based on a selection of individual children’s stories about play-environments in the preschool. Qualitative interviews have been used as a method of collecting empirical evidence.  They have been recorded and transcribed to form the basis for the analysis based on Interpretative Phenomenological Analysis IPA. It is a method that is trying to find out the individual’s perception and experience of a phenomenon through a hermeneutic interpretation and a phenomenological perspective. The result of this study shows that the children preferred rooms located in the periphery and avoided the passage rooms. What enticed most in the attractive playgrounds were construction materials and materials that enabled taking on roles. The result furthermore showed that companion relations were part of the attractive environment.  Based on the choices it was made clear that the children found meaning and enticement in the fluctuating and the ability to influence the design of their environment. The location of the attractive rooms in turn gave the opportunity for undisturbed immersion of play which was perceived as meaningful by the children.  The interaction and relationship with close friends were in turn another part of what created meaning in the attractive play-environment.