Kompetensutveckling sker hela tiden i en organisation, både direkt och indirekt. Med direkt kompetensutveckling menas lärarledda kurser och aktiviteter och med indirekt menas den dialog som sker mellan medarbetare. För att arbeta systematiskt med kompetensutveckling krävs det att organisationen följer upp och mäter processen. Studiens syfte var att hitta mätetal och arbetssätt för att Färjerederiet ska kunna systematiskt följa upp kompetensutvecklingsprocessen. I studiens forskningsfrågor ingick det även att undersöka hur medarbetare kan motiveras av kompetensutveckling för att öka lärandet och överförandet av kunskap till den dagliga verksamheten. För att svara på studiens frågeställningar har teorier om offensiv kvalitetsutveckling, kompetensutveckling samt en modell för mätning av effekterna av kompetensutveckling redovisats. Studien är av kvalitativ karaktär med ett deduktivt arbetssätt. Metoderna för att samla in data har varit intervjuer, enkätundersökning samt dokumentgranskning. Resultatet av studien presenterades i form av en PDSA-cykel där processens olika steg har undersökts. Efter genomförd studie konstaterades att Färjerederiet behöver implementera de rekommenderade mätetalen och ett arbetssätt för att arbeta med ständiga förbättringar i kompetensutvecklingsprocessen. För att motivera medarbetarna till kompetensutveckling drogs slutsatsen att Färjerederiet kan involvera medarbetarna mer i utformningen av utbildningarna för att fånga upp det behov som finns i kompetensutvecklingen. / Competence development occurs regularly within organizations, both directly and indirectly. Direct competence development refers to teacher-led courses and activities, whilst indirect competenceactivities describes the dialogues between colleagues. For anorganization to work systemically with competence development, it is essential that they follow up and measure the process. The purpose of this study was to find performance indicators and methods for Färjerederiet to systemically follow up their competence development process. Furthermore, the study also aimed to research how employees could be motivated to develop their competences so that the transferof knowledge could increase within the organization. For the purposeof answering the research questions the following areas of theory were utilized: total quality management, competence development and a model for measuring the effects of competence development. A qualitative and deductive research method was the foundation of the study, and the methods of data collection were as follows: interviews, surveys and document research. The results of the study were presented in the form of a PDSA-cycle where the different stages were researched, the resulting conclusion was that Färjerederiet needs to implement the recommended performance indicators and work procedures to improve their competence development process. In regards to motivating the employees, the proposed solution is for the management staff to include the employees in the process of constructing the courses.

Cancer är den näst vanligaste dödsorsaken globalt och står för uppskattningsvis 9,6 miljoner dödsfall varje år, eller var sjätte dödsfall totalt sett. Detta innebär en enorm börda för de människor som drabbas. Allt fler överlever många typer av cancer tack vare tidig upptäckt och snabbt fastställande av diagnos. Hudcancer är efter prostatacancer den näst vanligaste cancerdiagnosen i Sverige och behovet för att ta hudbiopsier har därmed ökat till följd av mycket solande hos invånare.  Patologilaboratoriet i Jönköpings län har under 2020 till 2022 haft en långsamt växande kö av hudprover på grund av brist på patologer och att samarbete med extern underleverantör löpte ut. Syftet med förbättringsarbetet är att hitta sätt att förkorta svarstider för hudprover.  Region Jönköpings län har valt att använda sig av kvalitet som strategi för sin organisationsutveckling. Ambitionen är att värderingarna kring kvalitet ska genomsyra hela organisationen. För att lyckas med förbättringsarbeten krävs det att medarbetare både har fått kunskap och förutsättningar för att tillsammans driva verksamheten framåt.  Syftet med studien var att belysa medarbetares drivkrafter bakom ett framgångsrikt kvalitetsarbete och identifiera vilka strategier som leder till detta. Hörnstensmodellen tillämpas för att dra slutsatser kring resultatet och metoden är kvalitativ. Semistrukturerade intervjuer av medarbetare genomfördes.   Förbättringsarbetets resultat illustreras med hjälp av kvantitativ data och SMARTA målet uppnås redan innan slutdatum. Studien visar att det finns flera faktorer som är viktiga för att uppnå ett framgångsrikt kvalitetsarbete. Både engagerat ledarskap och medarbetares möjlighet till delaktighet är avgörande faktorer för att lyckas med kvalitet som strategi inom organisationer. Utöver detta är arbetet med att sätta upp mål en viktig strategi för att lyckas. Vidare kan studiens resultat användas i det fortsatta kvalitetsarbetet både inom verksamheten och utanför. / Cancer is the second largest leading cause of death globally and causes an estimated 9.6 million deaths each year, or one in six deaths in total. This means an enormous burden for the people affected. More and more people are surviving many types of cancer thanks to early detection and rapid diagnosis. Skin cancer is after prostate cancer the second most common cancer diagnosis in Sweden, and the need to take skin biopsies has increased due to a lot of sunbathing among residents.  From 2020 to 2022, the pathology laboratory in Jönköping County has had a slowly increasing queue of skin cancer samples due to a lack of pathologists and the fact that collaboration with an external subcontractor expired. The purpose of the improvement work is to find ways to shorten the response times for skin samples.  The County of Jönköping has chosen to use quality as strategy for its organizational development. The ambition is for the values around quality to permeate the entire organization. In order to succeed with improvement work, it is necessary that employees have both gained knowledge and that they have conditions to focus on improvement work.  The aim of the study is to shed light on employees' driving forces behind a successful work on quality and to identify which strategies lead to this. The “cornerstone model” is applied to draw conclusions on the findings while the method of the study is a qualitative one. Semi-structured interviews with employees were conducted.  The results of the improvement work are illustrated with the help of quantitative data and the goal is achieved before the deadline. The study shows that there are several factors that are important for achieving a successful quality work. Both leadership and employees’ opportunities to participate are decisive factors for success with quality as a strategy within organizations. In addition to this, the work of setting goals is an important strategy for success. The results of the study can be used in the continued quality improvement work both within the unit and outside.

Sveriges kommuner står inför utmaningar som kräver att sektorn effektiviseras. En ökad kvalitet i verksamheten är ett möjligt, och till synes det mest attraktiva, sättet för kommunerna att effektivisera sig. Verksamheter med en stark kvalitetskultur har större chanser att uppnå god kvalitet och resultat. Kan kopplingar hittas mellan en stark kvalitetskultur och existerande goda resultat i kommuner torde en kvalitetskultur vara av intresse för kommunala verksamheter att uppnå. Den föreliggande studien därför har undersökt om kommunledningen (chefer och medarbetare) i två kommuner med erkänt hög kvalitet har en högre upplevd grad av kvalitetskultur än två kommuner utan kvalitetsutmärkelser. Studiens syfte har därtill varit att undersöka om det finns skillnader mellan chefers och medarbetares syn på organisationens kvalitetskultur i de valda organisationerna.      Datainsamlingsmetoden för denna studie var kvantitativ med kvalitativa inslag och baserad på ett positivistiskt förhållningssätt. Enkäter med möjlighet till öppna svar skapades och skickades till fyra olika kommuner, där totalt 70 respondenter deltog i studien. Respondenterna var chefer och medarbetare inom kommunledningen i de utvalda kommunerna.       Resultatet visade inte att det finns en genomgående högre grad av upplevd kvalitetskultur i kvalitetskommuner än i de två kommuner som valts ut i studien som inte erhållit kvalitetsutmärkelser. Studiens resultat visade dock att det genomgående fanns skillnader mellan chefers och medarbetares upplevda kvalitetskultur i samtliga studiens teman och inom samtliga utvalda kommuner. / The municipalities in Sweden are facing challenges that require the sector to be more effective. Improving the quality of operations is a possible, and seemingly the most attractive, way for municipalities to make themselves more efficient. Businesses with a strong quality culture have greater chances of achieving good quality and results. If links can be found between a strong quality culture and existing good results in municipalities, a quality culture should be of interest for other municipalities to achieve. The present study has therefore investigated whether the municipal management (managers and employees) in two municipalities with recognized high quality has a higher degree of perceived quality culture than two municipalities without quality awards. The purpose of the study has also been to investigate whether there are differences between managers' and employees' views on the organization's quality culture in the selected organizations.      The data collection method for this study was quantitative with qualitative elements and based on a positivist approach. Questionnaires with the possibility of open text answers were created and sent to four different municipalities, where a total of 70 respondents participated in the study. The respondents were managers and employees in the municipal management in the selected municipalities.       The results did not show that there is a consistently higher degree of perceived quality culture in municipalities that have received quality awards than in the two municipalities selected in the study that have not received quality awards. The results of the study did however show that there were consistent differences between managers' and employees' perceived quality culture in all the study's themes and in all selected municipalities.

Several companies have been inspired by Lean to achieve continuos improvement in their operations. Unfortunately, many manufacturing industries have struggled with the successful implementation of such improvement programs. LKAB has initiated the disturbance-free pellet production program to achieve stable processes by applying and improving LKAB´s decided standards. The purpose of this study is to investigate the desired effects of the process confirmation approach and to identify important sucess factors for the implementation of process confirmation at the organization NMF, LKAB. To achieve the desired effects with the method of process confirmation, the data collection in the study consisted of interviews, the results of which are presented in the results section. The interviews together with internal process confirmation documents have formed the basis for the analysis of the connection between the way of working and the Gemba Walk, with its theoretical background in the Lean philosophy. A SWOT analysis was made based on data from an interview with a participant from a similar improvement project and other material included in the study, to demonstrate the project´s prerequisites for a successful implementation of process confirmation. The study shows that the desired effects with process confirmation are clear with managers, but the approach in execution needs to be clarified, especially at a strategic level. The result from the study shows that there are good conditions for implementing the working method, where training in the execution and ensuring its compliance will be of great importance. / Flera företag har blivit inspirerade av Lean för att nå en kontinuerlig förbättring i sina verksamheter. Många tillverkningsindustrier har dessvärre kämpat med en lyckad implementering av sådana förbättringsprogram. LKAB har initierat programmet Störningsfri pelletsproduktion (SPP) för att uppnå stabila processer genom att tillämpa och förbättra LKAB:s beslutade standarder.  Syftet med denna studie är att undersöka önskade effekter av arbetssättet processbekräftelse samt att identifiera viktiga framgångsfaktorer för implementering av processbekräftelse på organisationen NMF, LKAB. Arbetet bygger på frågeställningarna (1) Vad är de önskade effekterna för chefer och medarbetare med arbetssättet processbekräftelse?, (2) Vad är likheter och skillnader mellan processbekräftelse och Gemba Walk? Och (3) Vad är viktiga framgångsfaktorer för implementering av processbekräftelse?  För att få fram de önskade effekterna med arbetssättet processbekräftelse har datainsamlingen i studien bestått av intervjuer där resultat från dessa presentera i resultatavsnittet. Intervjuerna tillsammans med interna dokument om processbekräftelse har legat till grund för analysen av sambandet mellan arbetssättet och Gemba Walk, med dess teoretiska bakgrund i Lean-filosofin. En SWOT-analys gjordes utifrån data från intervju med en deltagare från liknande förbättringsprojekt och övrigt material som ingår i studien, för att kunna påvisa projektets förutsättningar för en lyckad implementering av processbekräftelse.  Studien visar att önskade effekter med processbekräftelse är tydligt hos chefer men tillvägagångssätt i utförandet behöver förtydligas, särskilt på strategisk nivå. Resultatet från studien visar att det finns bra förutsättningar att implementera arbetssättet, där träning i utförandet och säkerställa dess efterlevnad kommer vara av stor betydelse.

Undersökaren har studerat hur företag X skulle kunna förmå sina kunder att bli tydligare i sin kravställan och i förlängningen kvalitetssäkra sina konsulttjänster. Syftet med studien har varit att undersöka hur företag X kan skapa en röd tråd där kundernas krav och förväntningar identifieras, infrias och följs upp. Studien har svarat på följande frågeställningar: Vad definierar en kvalitativ konsulttjänst? Hur kan kunderna förmedla sina krav och förväntningar? Hur kan uppföljning av kundnöjdhet se ut? Hur kan arbetssätten följas upp? Rapporten är en fallstudie som består av kvalitativa data som samlats in genom erhållna intervjuer och genomförande av en workshop. Resultatet visar att kunden är i fokus och kvalité för företag X innebär en nöjd kund genom exempelvis leverans av efterfrågad produkt i tid till rätt pris, merförsäljning och att kundens framgång är företag X framgång. De olika respondenterna i urvalsgrupperna har idag olika arbetssätt och metoder som används för att ta reda på kundens krav och förväntningar. Kunderna tillfrågas om de vill fylla i en kundenkät vilket de relativt sällan vill. Det finns en processägare för kunduppföljningarna men processen är inte förankrad i alla led genom organisationen uppifrån och ned. Ett förbättringsområde i företagets process med kunduppföljning har identifierats, idag används två enkäter med olika skalor, där den ena enkäten ska användas enligt företagets kvalitetsledningssystem och kvalitetsmålen beräknas på den andra enkäten. Studiens slutsatser har renderat i att ett led i att kvalitetssäkra konsulttjänsterna är att identifiera kundens uttalade, underförstådda och omedvetna behov där det sistnämnda har stor betydelse för upplevelsen av kundnöjdhet. Kundens krav och förväntningar kan tänkas identifieras genom SPIN modellen. Uppföljning av kundnöjdhet bör byggas på kundens kritiska faktorer, CTQ. Arbetssätten kan följas upp genom hörnstensmodellen där alla delar skapar en helhet i offensiv kvalitetsutveckling. / The investigator has studied how company X could induce its customers to become clearer in their demands and in the long run quality assure their consulting services. The purpose of the study has been to investigate how company X can create a red thread in which the customers' requirements and expectations are identified, fulfilled and followed up. The goal for company X is to provide quality consulting services that generate the greatest possible customer satisfaction. The study has answered the following questions: What does a qualitative consulting service de-fine? How can customers more clearly convey their requirements and expectations? How can cus-tomer satisfaction monitoring look like? How can the working methods be followed up? The re-port is a case study that consists of qualitative data collected through received interviews and the implementation of a workshop. The result shows that the customer is in focus and and quality for company X means a satisfied customer through, for example, delivery of requested products in time at the right price. The dif-ferent respondents in the selection groups today have different working methods that are used to find out the customer's requirements and expectations. Customers are asked if they want to fill in a customer survey, which they rarely want. The process is not rooted in all parts of the organiza-tion from top to bottom. An improvement area in the company's process with customer follow-up has been identified, today two surveys with different scales are used and the company's quality objectives are calculated on one of the surveys. The study's conclusion is that the customer's pronounced, implicit and unconscious needs, espe-cially the latter, are of great importance for the experience of customer satisfaction. The needs may be identified by the SPIN model. Follow-up of customer satisfaction can be done through qualitative or quantitative measurements. The working methods can be followed up through the cornerstone model where all parts create a whole in offensive quality development and can work for a quality assurance of consulting services.

Världen och samhället utvecklas snabbare än någonsin och organisationer behöver utvecklas i samma snabba takt för att vara konkurrenskraftiga. Med syfte att bedriva framgångsrikt utvecklings- och förbättringsarbete är förhållningssätt enligt Offensiv kvalitetsutveckling att föredra.  I en optimal verksamhet kan tänkas att både tid och förutsättningar för att strukturerat bedriva Offensiv kvalitetsutveckling prioriteras högt. När författarna började ana att verkligen inte ser ut så intresserade de sig för att studera ämnet ur ett chefsperspektiv. Syftet med studien är således att undersöka tillämpningen av Offensiv kvalitetsutveckling, redogöra för chefers kvalitets- och förbättringsarbete samt ge generella förbättringsförslag till chefer och organisationer som vill utvecklas mot ett förhållningssätt i linje med Offensiv kvalitetsutveckling. Studiens teoretiska referensram baseras på fyra fundamentala perspektiv: Chefens roll och ansvar, Offensiv kvalitetsutveckling, Struktur och ledning, Arbetssätt och verktyg samt Förbättringsarbete. Datainsamling har gjorts genom en kvalitativ metod där personliga semistrukturerade intervjuer har genomförts med 12 chefer från olika branscher, organisationsstorlekar och varierande erfarenhet. Studien fastslår att Offensiv kvalitetsutveckling inte är vedertaget. Författarna kan dock konstatera att chefernas förhållningssätt till kvalitetsutveckling varierar och att några av cheferna besitter kunskap inom området, utan att de själva definierar det som offensiv kvalitetsutveckling. Något som verkar vara vanligt är att kvalitetsarbetet utgår från att kvalitet är något som i efterhand kan justeras, istället för att aktivt arbete förebyggande. En generell slutsats är dock att det i samtliga organisationer ändå förekommer enskilda värderingar, arbetssätt och verktyg som går att relatera till offensiv kvalitetsutveckling. Vidare konstaterar studien att cheferna anser att förbättringsarbete är viktig, att de ser det som en del av sitt ansvarsområde samt att de anser att de har bra förutsättningar för att bedriva förbättringsarbete. Resultatet visar däremot att enbart ett fåtal av cheferna arbetar strukturerat samt att det finns en generell förbättringspotential att gå från Adhoc till ett mer strukturerat arbetssätt. Studien indikerar också att det är svårt för cheferna att prioritera förbättringsarbete, vilket fastslås relateras till framförallt två faktorer: Den komplexa chefsrollen och ledningens förhållningssätt. Utifrån slutsatserna konstateras två olika perspektiv intressanta att framhäva och således även ge förbättringsförslag utifrån. Dels vad högsta ledningen kan göra på organisationsnivå för att skapa förutsättningar för Offensiv kvalitetsutveckling samt vad cheferna själva kan göra. Förbättringsförslagen presenteras i det sista avsnittet utifrån hörnstensmodellen och berör både värderingar, arbetssätt och verktyg. / The world is evolving faster than ever and organizations need to develop at the same rapid pace to be competitive. With the aim of conducting a strategic and structured method for development, Total Quality Management is preferred. The reality might be different from the theory, which motivated to further analyse the subject from a manager perspective. The purpose is to investigate the level of usage of Total Quality Management, describe the manager´s work with quality and provide general suggestions on how to develop towards Total Quality Management. The theoretical frame is based on five perspectives: The role and responsibility of the manager, Total Quality Management, Structure and management, Methods and tools and Development. The study conducts that the concept of Total Quality Management is not well known by the managers and the manager´s approach varies. There is a general improvement potential to go from an Adhoc way to a more structured way of working. Based on the conclusions, two different perspectives are interesting to provide improvement suggestions from: what the executive can do at an organizational level and what the managers can do themselves. The suggestions for improvement are presented in the final chapter.

Studien syftar till att bidra med ytterligare kunskap om hur vi kan driva kvalitetsförbättringar och därmed öka kundvärdet inom det svenska utbildningssystemet. Studien genomförs med en systematisk litteraturöversikt av artiklar om RTI-modellen. Kategoriseringen sker utifrån Bergman och Klefsjös (2012) hörnstensmodell för offensiv kvalitetsutveckling samt strukturkvalitet som en av kvalitetsdimensionerna i Österbergs (2014) analysmodell för det systematiska kvalitetsarbetet i skolan.   Förutsättningarna för att driva kvalitetsförbättringar med hjälp av RTI-modellen går att sammanfatta med; kompetent personal, rätt utrustning för att genomföra och analysera screeningar av eleverna, samt tid och stöd för arbetet. Samtliga värderingar i hörnstensmodellen nämns i artiklarna, vilket gör att vi kan anta att RTI-modellen går att använda för att utveckla kvalitet och skapa kundvärde i skolan.   Det krävs även en kultur som värdesätter mätning samt att arbeta med data för att RTI-modellen ska bidra till kvalitetsutveckling. Eftersom det amerikanska skolsystemet, där RTI-modellen hittills tillämpats, är mer resultatinriktat än det svenska kan vi utgå från att det amerikanska systemet är mer gynnsamt för att implementeringen av modellen ska vara framgångsrik. / The education system has historically had a reactive rather than a proactive approach to its customers, that is, students' needs and the conditions for achieving the school's goals. A reactive way of working is still the norm, although today we are aware that the effect of reactive improvements is limited. We are in a paradigm shift where the education system seeks to find models that are based on a modern view of quality, which means putting the customer's needs at the center.   The aim of the study is to contribute further knowledge of how we can drive quality improvements, thus increasing customer value within the Swedish education system. The study is conducted with a systematic literature review of articles on the model Response to Intervention. Categorization is based on Bergman and Klefsjö (2012) model for quality development based on customer needs and satisfaction, and Österbergs (2014) structural quality dimension.   The prerequisites for driving quality improvements using the RTI model can be summarized with; competent staff, the right equipment for carrying out and analyzing screenings of the students, as well as time and support for the work. All the values in the quality management model are mentioned in the articles, which allows us to assume that the RTI model can be used to develop quality and create customer value in the school.   It also requires a culture that values measurement and working with data in order for the RTI model to contribute to quality development. Since the US school system, where the RTI model has been applied so far, is more result-oriented than the Swedish, we assume that the US system is more beneficial for the implementation of the model to be successful. / <p>2018-06-27</p>

I det här examensarbetet har vi studerat Trafikverkets huvudprocess Planera åtgärder och gått på djupet i delprocessen Tidig planering med andra. Syftet med studien var att kartlägga hur arbetet utförs i verkligheten kopplat till processen Tidig planering med andra. Utifrån kartläggningen av problemet är studien ämnad att ta fram ett lösningsförslag till Trafikverket. Genom tio intervjuer, två observationer och 35 mottagna frågeformulär har vi kunnat skapa oss en djupare bild och förståelse över förbättringsområdet För omfattande process. För omfattande process innebär att processen i sig beskriver i stora drag hur en samhällsplanerare arbetar men lämnar utrymme till egen tolkning, vilket i sin tur leder till att kommuner får olika bemötanden. Med hjälp av verktygen paretodiagram, histogram och korrelationsmatris kunde vi tydliggöra nuläget. I analysen framkom det att grundorsaken till att förbättringsområdet För omfattande process uppstått är på grund av avsaknad av kunskap om ämnena process och processledning. Genom teorikoppling har vi tagit fram ett lämpligt lösningsförslag för att ta tag i grundorsaken. Lösningsförslaget innefattar kompetensutveckling inom offensiv kvalitetsutveckling. Till lösningsförslaget tillkommer en implementeringsplan för att underlätta framtida förbättringar i Trafikverket. Slutsatsen som tagits är att Trafikverket har svaga kunskaper om processer och för att kunna arbeta med processer samt ständigt utveckla processerna behöver de genomgå en utbildning. Utbildningen kan lägga grunden för att Trafikverket i framtiden ska kunna ta fram en önskvärd process som alla i enheterna Samhällsplanering kan arbeta efter och känner för. / In this examination paper we have studied the Swedish Transport Administrations main process Plan measures and thoroughly analysed the subprocess Early planning with other stakeholders. The purpose with this study was to chart how the work is conducted in real life connected to the process Early planning with other stakeholders. From the mapping of the improvement area is the study meant to propose a solution to the Swedish Transport Administration. By conducting ten interviews, two observations and 35 received questionnaires we have created a more in depth knowledge and understanding about the improvement area Too extensive process. Too extensive process means that the process describes generally how a planner works but leaves space for interpretation, which leads to that different municipalities gets different refutation. Using the tools, pareto charts, histogram and correlation matrix we where able to clarify the present situation. In the analysis it appeared he improvement area Too extensive process emerged by a lack of knowledge within the subject of process and process management. Through theory linking we are presenting a suitable solution proposition to handle the main reason for development. The solution contains capacity building through a total quality management. To the solution proposition resides an implementation plan to facilitate future improvements within the Swedish Transport Administration. The conclusion is that the Swedish Transport Administration has flickering knowledge about processes. To be able to work with processes and constantly improvements the processes do they need to conduct a capacity building. The capacity building can lay the foundation for the Swedish Transport Administration to in the future be able to present a desired process which all in The infrastructural planners division can work with and work for.

The purpose of this master’s thesis is to help the chosen organizations’, Luossavaara Kiirunavaara Aktiebolag (LKAB), quality workers with at least one proposal on work procedures, as well as a plan to implement the procedure and a plan on how to do the follow up. The proposals shall take form with the support of relevant theories, previous research and the needs and desires of the quality workers’ most important customers. A survey was sent to the quality workers most important customers, co-workers within the organization and more specific managers and leaders within the production, and five deeper interviews was conducted with individuals from the same group, to establish a present state, perceived problems and a desired state. Next, the results of the mapping were put in a GAP-analysis to clarify where improvements need to be done. Three gaps were found: ·      Make the quality workers more visible ·      Clarify the quality workers’ role ·      Education From this basis, more concrete actions that could bridge the gaps and get more customer satisfaction was discussed between the authors of this thesis. From that brain storming, and with the support of previous research and relevant theories, came the result and the proposed actions. These are more quality workers, to allocate personnel within the organization, a common process and Quality days. None of the actions rule out the others and a combination can be for the best. / Rapporten har som syfte att ta fram minst ett förslag på arbetssätt och metoder till den valda organisationen Luossavaara Kiirunavaara Aktiebolags (LKAB) kvalitetsutvecklare, med tillhörande implementerings- och uppföljningsplan. Förslagen ska utformas med stöd av relevanta teorier, tidigare forskning samt svar på vilka behov kvalitetsutvecklarnas kunder har och vad de önskar av kvalitetsutvecklarna. Genom att en enkätundersökning skickades ut till kvalitetsutvecklarnas viktigaste kunder, medarbetare inom organisationen och då mer specifikt chefer och ledare inom produktion, samt fem djupgående intervjuer genomförda med personer ur samma urvalsgrupp, kartlades nuläget, upplevda problem samt det önskade läget. Därefter sattes resultatet in i en GAPanalys för att klargöra var förbättringar behöver genomföras. De gap som framkom var: • Synliggöra kvalitetsutvecklarna • Tydliggöra kvalitetsutvecklarnas roll • Utbildning Utifrån gapen genomförde rapportförfattarna en brainstorming där konkreta åtgärder diskuterades som kunde överbrygga alla gap, komma närmare kundernas önskade läge och tillfredsställa kundbehovet. Ur brainstormingen, och med stöd av tidigare forskning och relevanta teorier, kom resultatet och de föreslagna åtgärderna. Åtgärderna var fler kvalitetsutvecklare, avsätta personal ute i verksamheten, gemensam process samt kvalitetsdagar. Ingen av förslagen utesluter något annat och en kombination kan vara det bästa.

Den snabba teknikutvecklingen i samhället beskrivs ofta som den största förklaringen till agila principers snabba framväxt bland IT-organisationer under de senare åren. Agila arbetsmetoder går ofta ut på att arbetet planeras i kortare iterationer där leverantören kontinuerligt stämmer av kundkraven mellan sprintarna. Ramverket ITIL är även det ett vanligt hjälpmedel IT- organisationer använder sig av för att organisera sitt arbete. Den mest använda ITIL praktiken är change management som beskriver hur verksamheter kan organisera hanteringen av ändringarna som de driftsätter. Change management processen är, tillskilland från agila arbetssätt, av sekventiellnatur. Vanliga fördomar om ITIL och change managementprocessen är att det ofta uppfattas som byråkratiskt, icke flexibelt och som agila principers raka motsats. Dock har det visat sig i denna studie att ITIL och agila arbetssätt faktiskt kan komplettera varandra mycket bra om de implementeras på rätt sätt.  Polisens IT-avdelning står inför utmaningen att få processen ur kundens perspektiv att vara effektiv och enkel att ta sig igenom trots att processen innefattar både agila team och en grupp som arbetar enligt ITILs change management, vilket ses som ett problem av fallorganisationen. Syftet med denna kvalitativa fallstudie var därmed att identifiera sätt som dessa två olika grupper kan samverka för att processen ska bli mindre komplex för kund. För att uppnå fallstudiens syfte utfördes en litteraturstudie för att undersöka vad interna kunder värderar, hur en change managementprocess med höga säkerhetskrav kan fungera i en agil verksamhet samt olika processförbättringsverktyg. Vidare utfördes intervjuer och observationer för att samla in de interna kundernas uppfattning av nulägesprocessen samt visualisera processen i en nulägeskarläggning. Dessa analyserades sedan med hjälp av teorin från litteraturstudien.  Studien resulterade dels i 24 identifierade problemområden med tillhörande förbättringsförslag. Sedan presenterades ett specifikt förbättringsförslag för hur change managementgruppen och ett agilt team kan agera mer som en enhet ur kundens perspektiv. Detta förslag skulle kunna vara ett lämpligt första steg för hur fallorganisationen kan effektivare kombinera sitt agila arbete i värdeflödet med change managementgruppen som arbetar efter en ITIL-process. Förslaget skulle bland annat kunna medföra minskat antal kontaktytor för kund, eliminerat dubbelarbete samt minskad ledtid. Andra förbättringsförslag som tagits fram är främst kopplat till förenkling av kommunikation, samverkan av likande aktiviteter, skapa förutsättningar för gemensamt ansvar och prioriteringar. Slutligen presenteras även vikten av att kontinuerligt identifiera de interna kunders behov. Detta eftersom det är en förutsättning för att fallorganisationen ska kunna arbeta med ständiga förbättringar av processen och för att säkerställa att processerna ständigt möter kundernas eventuellt förändrande behov. / The accelerated technological development in society is often described as the biggest explanation for the fast growth of agile principles among IT organizations in recent years. Agile methods often involve the work being planned in shorter iterations where the supplier continuously matches the customer requirements between the sprints. The ITIL framework is also a common tool that IT organizations use to organize their work. The most used ITIL practice is change management, which describes how companies can organize the reviewing of the changes they plan on putting into their production environment. The change management process is, unlike agile methods, of a sequential nature. Common prejudices about ITIL and the change management process are that it is often perceived as bureaucratic, inflexible and as the exact opposite of agile principles. However, it has been found in this study that ITIL and agile actually can complement each other very well if implemented correctly.  The Swedish police's IT department now faces the challenge of making their process easier and more efficient to get through, from the perspective of their internal customers, even though the process includes both agile teams and a group that works according to ITIL's change management. This is perceived as a big problem by the case organization. The purpose of this qualitative case study was thus to identify ways in which these two different groups can work together to make the process less complex for the customer. To achieve the purpose of the case study, a literature study was conducted to examine what internal customers value, how a change management process with high security requirements can work in an agile organization and various process improvement tools. Furthermore, interviews and observations were performed to collect the internal customers' perception of the current process and to visualize the current process in a process map. These were then analyzed by using the theory from the literature study.  The study resulted in 24 identified problem areas with associated improvement proposals. Then a specific improvement suggestion was presented for how change management and an agile team can act more as one unit from the customers’ perspective. This proposal could be an appropriate first step for the case organization to combine its agile work in the value stream with the change management group working after an ITIL process. The proposal could, among other things, lead to a reduced number of contact areas for customers, eliminate duplication of work and reduce the lead time. Other improvement proposals that have been developed are mainly linked to simplifications of communication, collaboration of similar activities, creating conditions for joint responsibility and priorities. Finally, the importance of continuously identifying the internal customers' needs is stated since it is a condition for the case organization to be able to work with continuous improvements of the process. Being able to change the process is necessary to be able to meet the customers’ potentially changed future needs.