Global ETD Search

41	Föreningen Kvinnornas semesterhem Vadtorp : ”…att vi var upphov till dagens semester för mor” Mäntylä, Johanna January 2021 (has links) During the 1930s, Sweden went through several societal crisises. There was a labor market crisis and a population crisis that were also covered by a gender conflict. To address these crises, reforms were introduced around women in society. There was a great deal of political discussion about whether women should be able to live their lives as housewives, which led to the idea of housewives' holidays and holiday homes for working women. What was the political significance of the holiday home? Why did it come to an end in 1977? What remains of the legacy from Vadtorp? For whom and why was Vadtorp preserved? How can one interpret the association in relation to the gender system? Archive material has been used to be able to answer the survey. By closely reading the material and drawing connections to secondary sources, one has been able to answer these questions. The survey shows how the holiday home in Vadtorp should have had a political impact as the holiday home should have been one of the first holiday homes for working women. The woman became more equal to the man and Vadtorp was discontinued. It is possible to interpret how there was an underlying ideological idea in the dissolution of the holiday home. Vacation homes housewives Yvonne Hirdman gender system women's history History Historia
42	The Gender Gap Meinl, Stefan, Hansen, Jeanne January 2013 (has links) Syftet med denna studie är att få en inblick i verksamma lärares föreställningar och förhållningsätt kring genus. Samt skolans syn på begreppet och vilka faktorer som påverkar arbetet kring genus.Vår huvudfrågeställning är: •Vilka föreställningar har lärarna kring genus och hur förhåller sig de till detta?Våra underfrågor är:•Vilka svårigheter anser lärare att det finns för att arbeta genusmedvetet?•Vilket stöd ges åt genuspedagogik i skolan för läraren?Vi har utgått från Hirdmans och Butlers teorier kring genus. Tidigare forskning visar att lärare anser att genus är ett komplext och komplicerat begrepp. De anser att tidsbrist och saknaden av didaktiska övningar som negativa faktorer. Kvalitativa intervjuer och observation har gjorts med sex lärare i grundskolans tidigare år. Resultatet i studien visar att lärarna arbetar väldigt hårt med att behandla alla lika, men det saknas kunskap kring genus som perspektiv. Resultatet av undersökningen visar att det finns ett glapp mellan lärarnas föreställningar och deras förhållningsätt. / A study of teachers conception and approach to gender. Social Sciences Samhällsvetenskap
43	Vem är Eva? : Hur Eva och genussystemet har utvecklats i barnbiblar mellan 1940–2020. / Who is Eve? : How Eve and the Gender System Have Developed in Children’s Bibles Between 1940-2020. Glemdal, Caroline January 2024 (has links) This essay discusses gender systems in children’s bibles with narrative criticism and discourse analysis. The focus in the essay is on gender studies and how the stories in the children’s bibles change between 1940 to 2020. The children’s bibles used were published 1940, 1961, 1989, 1999 and 2020. The story of Adam and Eva is analyzed. The purpose for this essay is to find out how the gender system shows in these bible stories for children. What is feminine and what is masculine. What makes a woman and a man, what are their differences. How are Adam and Eve portrayed. With Hirdman’s (1988) gender system clear differences can be found. The stories tell of what female and male roles are and what they entail. The guilt of the fall of humanity always stays Eves, but how Eve is represented changes. Who Eve is changes. Eve goes from an extension of the man to a being of her own. The conclusion for this essay is that in the period between 1940-2020 there is a change to how Eve is portrayed. When the reader first meets Eve in the 1940 edition of the Children’s Bible, Eve is an extension of the man. Eve is naïve and her decision to go against God and eat the forbidden fruit is framed as her not knowing better. The next Children’s bible, published 1961, follows the same pattern. Both editions are heavy on details and closely follow the Bible. The third and fourth Children’s bible in the study, published 1989 and 1999, breaks this pattern. The story gets less detailed, and the authors are beginning to step away from Eve being naïve to Eve being curious. Noteworthy that the authors for the Children’s bibles published 1940 and 1960 are men, and the authors of Children’s bibles published 1989 and 1999 are women. From the first Children’s bible in the study to the last a vast difference can be seen. Adam and Eve are now created equally for the first time and the biggest change is in the illustration not the text. When Eve is talking with the snake about eating the forbidden fruit, in the right corner we can see another hand reaching out to the fruit. This may be Adam. In conclusion in this study Eve has gone dooming humanity by her naivety and Adam being smarter to Adam on his way to make the same decision maybe even before Eve. Children’s bibles Gender studies Adam and Eve Gender systems Hirdman gender systems. Religious Studies Religionsvetenskap
44	Normkreativa bilderböcker : - Hur lärare kan synliggöra och motverka könsnormer via bilderböcker och högläsning i klassrummet Petersson, Sara January 2022 (has links) Uppsatsen analyserar de tre bilderböckerna Kenta och barbisarna (2007) av Pija Lindenbaum, Mysteriet bland höghusen (2019) av Helene Forss och Bara Rumpor (2019) av Annika Leone ur ett genusperspektiv med utgångspunkt i värdegrundsarbetet. Syftet med uppsatsen är att se hur bilderböcker kan användas som ett verktyg för att skapa förståelse för varandras olikheter. Uppsatsen utgår huvudsakligen från Maria Nikolajevas bilderboksanalys och motsatsschema samt Yvonne Hirdmans genuskontrakt. Resultatet i analysen visar att bilderböcker kan agera som ett nyttigt verktyg för att bidra till uppfyllanden av värdegrundsarbetet i LGR22. Däremot är det viktigt att förstå hur olika former av normbrytning presenteras gentemot elever för att inte förstärka befintliga normer som är i behov av att utvidgas. Normkreativitet bilderböcker Maria Nikolajeva Yvonne Hirdman normbrytande högläsning värdegrundsarbete genus motsattsschema genuskontrakt Specific Literatures Litteraturstudier
45	Kvinnorörelsen i läroböcker : En textanalys om framställningen av kvinnorörelsens första och andra våg i historieläroböcker från 1997 till 2017 / The women’s movement in textbooks : A textual analysis of the portrayal of the first and second wave of the women’s movement in history textbooks from 1997 to 2017. Demir, Melisa January 2024 (has links) The aim of the study is to examine the changes and continuity that have occurred from 1997 to 2017 in how the first wave (1900-1920) and second wave (1960-1980) of the women’s movement for gender equality are portrayed in historical textbooks for upper secondary school. Additionally, it aims to investigate how the portrayals in textbooks relate to the values of the Swedish school curriculum regarding gender quality specifically in the curricula from 1994 and 2011. The research questions intend to investigate how the textbooks describe the women’s movement and which women are depicted in the textbooks. The essay also aims for a comparative analysis of the similarities and differences in conveying a gender equality perspective by comparing the textbooks to the contemporary curriculum. The source material for the study consists of six history textbooks published between 1997 and 2017, with three books published under Lpf94 and remaining three under Gy11. The research method employed is a textual analysis based on Niklas Ammerts typology, which consists of four categories: stating, explaining, reflecting and normative. It is used to categorize the descriptions of the women’s movement. Yvonne Hirdman’s gender system theory is used to analyse the textbooks from a gender perspective. The study concludes that to accurately depict women’s movements and their underlying motivations, individual women must be more prominently included. Despite improvements in Gy11 textbooks aligning with the curriculum, there remains a need to includes narratives of individual women within the movement, for a comprehensive representation of women’s contribution in history. kvinnorörelsen kvinnohistoria läroböcker Lpf94 Gy11 Niklas Ammert Yvonne Hirdman framställningsansats genus History Historia
46	Könsmaktsordningen, fortfarande ett problem idagens medier? : Semiotisk bild- och textanalys av livsstilsmagasinen Veckorevyns och Café 2017 Nilsson, Alexandra January 2018 (has links) Livsstilsmagasinen Café och Veckorevyn sägs fungera som inspiration för läsaren till att förbättra sitt liv och illustrera hur kvinnor och män ska se ut och vara. Idealet som tidningarna bygger upp i bild och text är däremot endast en normativ värdering av hur kvinnor och män bör vara. utifrån det samhälle som vi lever i idag - ett samhälle där vår vardag präglas av olika stereotypa ideal, där det skapats ett “vi och dom tänk”. Det är dessa bilder som ses återkommande i det virtuella medielandskapet, som uppvisar en begränsad syn av kvinnor och män, vilket ger upphov till gruppering bland individer. Uppsatsen behandlar hur bilden av kvinnligt och manligt återskapas utefter de normer som redan existerar. De livsstilsmagasin som användes till studien representerar genus och könsmaktsordningen och studiens material består av 13 stycken omslagsbilder från de två ledande livsstilsmagasinen i Sverige. Bilden av kvinnligt och manligt och det som kallas könsmaktsordning grundar sig på ett västerländskt synsätt att se på ideal och resultatet vill hur pass tydligt detta förekommer och även påvisa att om idealet bevarats i detta material också förespråkar en enhetlig och normativ bild av kön. Syftet med denna uppsats är att genom semiotisk bildanalys titta på hur Veckorevyns och Cafés omslagsbilder under 2017 och januari 2018 upprätthåller könsmaktsordningen. Medier könsmaktsordningen genus stereotyp textanalys semiotik identitet Gripsrud Hirdman Hall Ekman Gill Connell Freedman Media gender stereotype identity textanalysis semiotic analysis Gripsrud Hirdman Hall Ekman Gill Connell Freedman Media and Communications Medie- och kommunikationsvetenskap
47	Jämställdhet som norm och lönsamhet : En uppsats om Folksams jämställdhetsarbete Nezamaldin, Rand, Åhlander, Rebecka January 2014 (has links) Uppsatsens syfte är att undersöka hur de ansvariga för jämställdhetsarbetet på Folksam arbetar med jämställdhet. Syftet är även att undersöka vilka normer och kulturer som kan påverka deras jämställdhetsarbete. Detta undersöks genom fyra stycken semistrukturerade intervjuer med två stycken som arbetar internt, med att få just Folksam mer jämställt, och två stycken på Folksam som arbetar externt, med att få andra företag både i Sverige och utomlands att bli mer jämställda. Slutsatsen är att respondenterna på Folksam blir påverkade av normer från till exempel politiken, för att politiken kräver att de ska vara jämställda, men också för att deras kunder vill det. Det är även en lönsamhetsfråga samt en mänsklig rättighet och därför vill de ändra den rådande normen. Detta försöker de göra internt bland annat genom en kompetensbaserad rekrytering, en mångfaldsplan och genom att lita på att alla försöker arbeta med det inom sitt eget företag. Samt genom att försöka påverka andra företag med extern bolagsstyrning. Detta kan också vara svårt att göra enligt genus- och den institutionella teorin, då det finns rådande institutionella normer i samhället som verkar emot. Normerna kan även visa sig i den svenska kulturen som kan förklaras genom Hofstedes kulturdimensionsteori. / The purpose of this study is to examine how those responsible for gender equality at Folksam work with gender equality. It also aims to examine the norms and cultures that can affect their work on gender equality. This is examined by four semi structured interviews with two people who are working internally to get Folksam more equal and with two people that are working externally at Folksam to get other companies, both in Sweden and abroad, to become more equal. The conclusion is that norms from for example politics affect the respondents at Folksam, since the politics requires them to be equal, but also because their customers want it. It is also a profitability question as well as a human right and therefore they want to change the current norm. They are trying to do that internally through, for instance, a competency-based recruitment, a diversity plan and by trusting that everyone is trying to work with it within Folksam. And by trying to influence other corporations through external corporate governance. This may also be difficult to do according to gender- and the new institutionalism theory, because of the existing institutional norms in society that is working against it. Norms can also be shown in the Swedish culture, which can be explained with the Hofstede's Cultural Dimensions Theory. Culture Leadership Folksam Gender Equality Business International Hirdman Hofstede's Cultural Dimensions Theory Institutional Theory Sweden Norway USA. Kultur Ledarskap Folksam Jämställdhet Företag Internationellt Hirdman Hofstedes kulturdimensionsteori Institutionell teori Sverige Norge USA.
48	Den oändliga jakten på frihet : En analys av patriarkatets kvinnoförtryck i Jonas Gardells släktkrönika Till minne av en villkorslös kärlek. / The endless pursuit of freedom : An analysis of patriarchy’s oppression of women in Jonas Gardell’s family saga In memory of an unconditional love. Kalogeropoulou, Konstantina January 2021 (has links) Genom en närläsning av släktkrönikan Till minne av en villkorslöskärlek, analyserar denna uppsats hur det patriarkala samhället begränsar huvudkaraktären Ingegärd Rasmussen. Med utgångspunkt i Yvonne Hirdmans teori om genusskapande samt Lois Tysons feministiska teori och litteraturkritik, presenterar jag de rådande könsroller, könsnormer samt genusordningar som begränsar Ingegärd Rasmussen under hela hennes livstid. Hennes normbrytande och normföljande beteende, resulterar i att hon aldrig riktigt lyckas befria sig från patriarkatets begränsningar. / Through a close reading of the family chronicle In memory of an unconditional love, this essay analyzes how the patriarchal society limits the main character Ingegärd Rasmussen. Based on Yvonne Hirdman's theory of gender creation and Lois Tyson's feminist theory and literary criticism, I present the prevailing gender roles, gender norms and gender arrangements that limit Ingegärd Rasmussen throughout her life. Her norm-breaking and norm-following behavior results in her never really succeeding in freeing herself from the limitations of patriarchy. gender order patriarchy oppression Jonas Gardell feminist theory gender creation Yvonne Hirdman Lois Tyson. genusordning patriarkat förtryck Jonas Gardell feministisk teori genusskapande Yvonne Hirdman Lois Tyson. General Literature Studies Litteraturvetenskap
49	"En liten tjej ska inte vara ute sent" : - otrygghet hos kvinnor ur en sociologisk synvinkel / ”A little girl should not be out late” : – insecurity in women from a sociological point of view Castman, Matilda, Skoogh, Hedda-Louise January 2023 (has links) Syftet med studien har varit att undersöka kvinnors upplevelse av otrygghet. Detta genom frågeställningar som berör otrygghetens uppkomst, kvinnornas emotioner och handlande i otrygga situationer. Ett hermeneutiskt och kvalitativt synsätt har använts med en abduktiv ansats. Tio kvinnliga studenter på Linköpings universitet har intervjuats med hjälp av semistrukturerade intervjuer och foto-elicitering. Analysstrategin som använts är tematisk analys, vilket lett till ett resultat med fyra teman - yttre faktorer, emotioner, handlade och rutiner. Alltifrån mörker och ensamhet till uppfostran och medier påverkar upplevelsen av otrygghet, visar resultatet. Emotioner som uppstår i otrygga situationer är exempelvis stress, rädsla och oro. Dessa kan sedan vara drivmedlet till att kvinnorna handlar på ett visst sätt, exempelvis går fortare. Vissa delar av handlandet är dessutom rutiner. Sist visar resultatet att kvinnors otrygghet reproduceras genom handlande, men även genom språk och medier. Genom en figur visas det hur otrygghet kan härledas och förstås. / The purpose of this study has been to examine women’s feeling of insecurity. It has been done through questions concerning the occurrence of insecurity, women’s emotions and acting in unsafe situations. A hermeneutic and qualitative approach has been used with an abductive approach. Ten female students from Linköping University have been interviewed through semistructured interviews and photo-elicitation. The analysis strategy used is thematic analysis, which has led to a result and a figure with four themes - external factors, emotions, actions and routines. Everything from darkness and loneliness to upbringing and media affect the experience of insecurity, the result shows. Emotions that arise in unsafe situations include stress, fear and anxiety. These can be the driving force for women to act in a certain way. Some parts of their actions are also routines. Finally, the results show that women's insecurity is reproduced through actions, but also through language and media. insecurity women occurrence experience emotions acting sociology photo-elicitation qualitative Giddens Weber Butler Hirdman sociology of emotions gender norms otrygghet kvinnor uppkomst upplevelse emotioner handlande sociologi foto-elicitering kvalitativ Giddens Weber Butler Hirdman emotionssociologi genus normer Sociology Sociologi
50	Pigan och makten : En komparativ litteraturanalys med intersektionellt perspektiv Filipsson Korkeasalo, Kristina January 2019 (has links) Denna uppsats undersöker maktförhållandena i böckerna En piga bland pigor av Ester Blenda Nordström och Ett pennskaft som piga av Bonn i Taninge. Som metod och analysverktyg används intersektionellt perspektiv med utgångspunkt från de tre kategorierna kön, klass och funktionalitet. Vidare diskuteras maktförhållandena utifrån socialt- och genuskritiskt perspektiv för att spegla kvinnors och mäns villkor i det tidiga 1900-talets Sverige. Sammantaget visar litteraturanalysen att Ester Blenda Nordström besitter en maktposition även om hon utger sig för att vara en piga bland pigor. Den historiska kontexten som böckerna är skrivna i kännetecknas av modernitet och nationalskapande, och Ester Blenda Nordström blir rollmodell för den nya kvinnan som tar sig in på manliga domäner och kämpar för kvinnans rätt och jämlikhet i samhället. Ester Blenda Nordström genmäle den nya kvinnan Svenska Dagbladet komparativ intersektionellt perspektiv Giddens Hirdman Lykke jämställdhet jämlikhet Specific Literatures Litteraturstudier

Search results