Detta examensarbete riktar sig främst till tekniklärare för högstadiet och gymnasiet i Sverige och rör hur elever skulle kunna möta klimatförändringar i relation till lärande för hållbar utveckling och handlingskompetens. Syftet är att reda ut hur skolmaterialen på globalamalen.se kan främja lärande för hållbar utveckling. Frågeställningen lyder: Hur kan skolmaterialen på globalamålen.se användas för att främja lärande för hållbar utveckling och handlingskompetens i teknikundervisning? En reflexiv tematisk analys har utförts på ett underlag av dels rekommendationer om lärande för hållbar utveckling och dels forskning som beskriver hur undervisning kan påverka elevers handlingskompetens. Detta gjordes för att identifiera några didaktiska metoder som används av skolmaterial på hemsidan globalamålen.se och kan främja lärande för hållbar utveckling och handlingskompetens. Skolmaterialen och de didaktiska metoderna kan användas i teknikundervisningens socioetiska dimension. Den tematiska analysen finner några didaktiska metoder, som formuleras som kriterier för att tydligare kunna jämföra olika skolmaterial, så att läsaren kan använda skolmaterialen på hemsidan som inspiration för sitt arbete med lärande för hållbar utveckling. Resultatet visar några didaktiska principer som används av skolmaterialen som undersökts. Dessa är: Möten med omvärlden Medbestämmande och elevinflytande Pluralism Genusperspektivet Kritiska perspektiv Elevernas perspektiv och idéer synliggörs Flera handlingsalternativ diskuteras Demokratiska kollektiva beslut Elevernas uttryck med flera sinnen Resultatet visar även vilka skolmaterial som använder vilka metoder, och detta sammanfattas bäst av resultattabellen i bilaga A. Slutsatsen är att flera av de didaktiska metoder som kan främja lärande för hållbar utveckling och handlingskompetens är ovanliga i skolmaterialen som undersökts, men att alla skolmaterial tillsammans tar upp dessa principer på flera sätt, och att skolmaterialen med fördel kan jämföras i relation till varandra för att inspirera arbetet med lärande för hållbar utveckling och främja handlingskompetens. / This thesis is primarily aimed at technology teachers for lower and upper secondary school in Sweden and concerns how students could face climate change in relation to education for sustainable development (ESD) and action competence. The aim is to find out how the school materials on globalamalen.se can promote ESD. The question is: How can the school materials on globalamalen.se be used to promote ESD and action competence in technology education? A reflexive thematic analysis has been carried out partly on the basis of recommendations on learning for sustainable development and partly on the basis of research that describes how teaching can affect students' action competence. This was done to identify some didactic methods that are used by school materials on the website globalamålen.se and can promote ESD and action competence. The school materials and didactic methods can be used in the social and ethical dimension of technology education. The thematic analysis finds some didactic methods, which are formulated as criteria to be able to more clearly compare different school materials, so that the reader can use the school materials on the website as inspiration for their work with ESD.The result shows some didactic principles used by the school materials examined. These are: Meetings with the outside world Co-determination and student influence Pluralism The gender perspective Critical perspectives Students' perspectives and ideas are made visible Several options for action are discussed Democratic collective decisions Students' expressions with multiple senses The results also show which school materials use which methods, and this is best summarized by the results Table in Appendix Bilaga A. The conclusion is that several of the didactic methods that can promote ESD and action competence are unusual in the school materials examined, but that all the school materials together address these principles in several ways, and that the school materials can be advantageously compared in relation to each other in order to inspire work with learning for sustainable development and promote action skills.

The main aim of this thesis is to illuminate how researchers might provide support to the improvement of educators' competence, in a school development context. The thesis also sheds light on conditions and obstacles for such development. The theoretical approach derives inspiration from several lines of thought but above all from action theory and theories on adult learning and development. The approach of the thesis can be characterized as “contextual-constructivist” or “social constructivist”. Four different forms of collaboration between researchers and educators are studied and compared. The methods used were interviews, questionnaires and document study. The similarities between the different types of collaboration are striking. The educators’ competence for action and development seems to have increased in all types of collaboration, for example towards increased communicative and meta-cognitive competence. This, however, cannot be attributed solely to the researchers; rather it seems to be a result of the whole interplay with the environment that was initiated by the collaboration. One group of educators also turned out to act as bridge-builders between the researchers and their own colleagues. Further, the educators have had access to various tangible tools, which have appeared to be useful not only in developmental work but also in the everyday work. Finally, the utility aspect of school research is discussed, as well as the double, sometimes triple, helix of learning and developmental processes that educators may share as a result of the collaboration with researchers.

Denna empiriska undersökning bygger teori som stödjer det faktum att undervisning om hållbar utveckling bör leda till att utveckla elevernas förmåga att agera demokratiskt och ansvarsfullt. Detta agerande består både att kunna ta ställning i frågor som berör dem och deras framtid, och att kunna använda sin kunskap och sina förmågor för att handla i kommande situationer. Studiens syfte är att kartlägga skolungdomars uppfattningar gällande deras lärande och deras aktivism samt engagemang i miljö- och klimatfrågor. Undersökningen genomfördes genom att samla in skolungdomars uppfattningar via en enkät bestående av 5 öppna frågor. Svaren analyserades och kategoriserades i fenomenografiska beskrivningskategorier. Analysen visade att det fanns stor variation i elevers uppfattningar om deras lärande i samband med undervisning om hållbar utveckling. Resultaten visar att ett djuplärande som främjar förståelse uppfattas både som essentiellt och att undervisningen utvecklar dessa förmågor. Intressant var att både formellt och informellt lärande ansågs viktigt för skolungdomarnas lärande. Dessutom åskådliggjordes en problematik som bestod i att skolungdomars positiva uppfattningar om aktivism och engagemang inte speglades i uppfattningarna om skolungdomarnas egen roll.

Teaching can be perceived as a complex concept, as can sustainable development and what these concepts mean for preschool activities. Therefore, support materials for teaching sustainable development are likely to be used by preschool staff. There is evidence that teachers need to know how to teach in order to promote children’s action competence in sustainable development. Against this background, this study aims to analyse such support materials through a qualitative content analysis. The study’s theory is based on the Education for Sustainable Development (ESD) framework and qualifications that characterise teaching that promotes children’s action competence in sustainable development. Collected data consists of parts from three Swedish-language support materials aimed at preschool. The study shows that the support materials generally fulfil the study’s analysis criteria for promoting children’s action competence. These support materials can contribute to the development of knowledge about sustainable development, promote the belief in one’s own competence to change, strengthen courage and commitment and the will to change, and promote responsibility. Furthermore, the support materials are open to different end products and, through their use, enable children to reflect on different ways of acting and reasoning. Differences between the three support materials are that two of them direct opinions towards normalised actions, which according to the study’s theory should not be included in teaching to promote children’s action competence. The support materials vary in the description of the conditions required to use the content in practice, with one of them requiring more subject knowledge from the pedagogue than the others. And one of them contains leading questions rather than open questions. The results show that the three support materials could be used in preschool to promote children’s action competence in sustainable development. The range of available support materials for teaching sustainable development that clearly aim to promote action competence is limited and therefore a challenge may be to find a suitable support material that meets such a purpose. / Undervisning kan uppfattas som ett komplext begrepp, likaså hållbar utveckling och vad dessa begrepp innebär för förskolans verksamhet. Därför kan stödmaterial avsett för undervisning om hållbar utveckling troligen vara något som används av förskolepersonal. Det finns grund för att lärare behöver veta hur de kan undervisa för att främja barns handlingskompetens inom hållbar utveckling. Med detta som bakgrund syftar studien till att analysera sådana stödmaterial genom en kvalitativ innehållsanalys. Studiens teori är utifrån ramverket Utbildning för Hållbar Utveckling (UHU) och kvalifikationer som utmärker undervisning som främjar barns handlingskompetens inom hållbar utveckling. Insamlade data består av delar från tre svenskspråkiga stödmaterial riktade till förskolan. Studien visar att stödmaterialen över lag uppfyller studiens analyskriterier för att främja barns handlingskompetens. Stödmaterialen kan bidra till att utveckla kunskaper om hållbar utveckling, främja tron på egen kompetens att förändra, styrka mod och engagemang för samt viljan att förändra och främja ansvarstagande. Vidare är stödmaterialen öppna för olika slutprodukter och ger genom användandet barn möjlighet att reflektera kring olika sätt att agera och resonera. Skillnader mellan de tre stödmaterialen är att två av dem riktar åsikter mot normerade handlingar, vilket enligt teorin inte ska finnas med i undervisning för att främja barns handlingskompetens. Stödmaterialen varierar i beskrivandet av vilka förutsättningar som krävs för att använda innehållet i praktiken, där bland annat ett av dem kräver mer ämneskunskaper hos pedagogen än de övriga. Och ett av dem innehåller ledande frågor snarare än öppna. Resultatet visar att de tre stödmaterialen skulle kunna användas i förskolan för att främja barns handlingskompetens inom hållbar utveckling. Utbudet av tillgängliga stödmaterial till undervisning om hållbar utveckling som tydligt syftar till att främja handlingskompetens är begränsat och därför kan en utmaning vara att finna ett lämpligt stödmaterial som uppfyller sådant syfte.

Studien syftar till att undersöka förekomsten av hållbar utveckling i Lpo94, då vi utifrån våra erfarenheter inom skolan inte har sett någon undervisning för hållbar utveckling bedrivas. Ytterligare en anledning till att undersöka förekomsten är då Sverige ingår i flera internationella överenskommelser där det framkommer att undervisning för hållbar utveckling ska vara prioriterat. Då en ny läroplan, Lgr11, träder i kraft 1juli 2011 undersöktes även förekomsten av hållbar utveckling däri, då studien syftar till att undersöka huruvida det skett förändringar till fördel för undervisning för hållbar utveckling i Lgr11 i förhållande till Lpo94. Vid analysen av läroplanerna användes en metodtriangulering, i form av innehållsanalyser, textanalyser samt komparativa analyser. Inför analyserna fastställdes några kriterier som utgick från innebörden av hållbar utveckling, vilka hela studien sedan kom att bygga på. I resultatet framkom att hållbar utveckling förekommer i både Lpo94 samt i Lgr11 och att en mindre innehållslig utveckling har skett. I diskussionen belyses att alla delar, det vill säga de kriterier som studien utgick från, förekom, dock framkommer inte vikten av att undervisa för en hållbar utveckling utifrån ett helhetsperspektiv. Vidare förs en diskussion kring de förändringar gällande hållbar utveckling som skett i Lgr11 i förhållande till Lpo94 samt vilka orsaker som kan finnas till att vissa lärare inte bedriver en undervisning för hållbar utveckling. / The aim of this study is to research what levels of teaching sustainable development issues are to be found within Lpo94. Based on our own experience within school, it appears that sustainable development is barely apparent. This is despite the fact that Sweden is party to international agreements where it is specifically laid down that education for sustainable development has to be prioritised witch is a second major reason for undertaking this study. Another reason for the study into how far sustainable development actually occurs within Lpo94 arises from the fact that a new curriculum, Lgr11, is due to come into force on 1 July 2011. The study therefore in addition aims to ascertain whether in the Lgr11 curriculum the issue of sustainable development has been sufficiently and effectively taken forward from Lpo94. A method triangle was used as a tool when analysing the curricula, in a form of content analysis, text analysis and comparative analysis. Certain criteria were determined before the commencement of further studies based on our definition of sustainable development, on which the whole study would later build. The results showed, out of the criteria that the study took as its starting point, that sustainable development does appear in both curricula and that a small degree of progress has been made in Lgr11, however the importance of teaching sustainable development taken in its entirety is not shown to have been established. The actual developments of the teaching of sustainable development issues from the first to the new curriculum is not effectively apparent, nor are the wider reasons and underlying causes as to why some teachers do not include sustainable development as part of the education.

Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om vilka förmågor och kunskaper som grundskollärare inom SO-ämnena anser är viktiga att främja genom undervisning för hållbar utveckling, i år 4–6. Syftet är vidare att belysa hur de beskriver att deras undervisning skapar möjlighet för eleverna att utveckla dessa kunskaper och förmågor. Det ingår i skolans uppdrag att förmedla kunskap och respekt för vår gemensamma miljö. Forskning som berör hållbar utveckling och undervisning i skolan har historiskt sett främst genomförts med inriktning på förskolan, grundskolans senare år och gymnasiet. Inom årskurs 4–6 är forskningen begränsad, vilket är en anledning till att denna studie genomförts. De tre selektiva miljöundervisningstraditionerna; den faktabaserade, den normerande och den pluralistiska används som ett teoretiskt ramverk för denna studie. Genom en kvalitativ undersökning i form av semistrukturerade intervjuer av sju behöriga SO-lärare i årskurs 4–6 besvarade studiens tre forskningsfrågor. En tematisk analys genomfördes på det insamlade materialet och resulterade i tio teman som sorterades in under överrubriker. Resultatet visade att faktakunskaper, medvetenhet, framtidstro och en förhoppning om att så ett frö för framtiden är något som lärarna vill ett deras elever ska få med sig. Att utgå från samtal, diskussioner och temaarbeten var metoder som ansågs kunna möjliggöra att eleverna får med det som lärarna anser viktigt. Elevers värderingar, tidsbrist och anpassning av innehåll utifrån elevernas ålder ansågs försvåra undervisningen. Trots dessa svårigheter är detta ett ämne som engagerar många elever, vilket ses som en möjlighet i undervisning för hållbar utveckling. Slutligen konstateras att de slutsatser som dras i forskning för hållbar utveckling inte alltid verkar överensstämma med läroplanens innehåll vilket i förlängningen påverkar både undervisningen och vad eleverna får med sig från undervisning för hållbar utveckling. / The purpose of this study is to contribute knowledge about which abilities and knowledge social science teachers in primary school consider important to promote through teaching for sustainable development, in grades 4–6. The purpose is further to highlight how they describe that their teaching creates opportunities for students to develop these skills and abilities. One way to enable action is through education. It is also part of the school's mission to convey knowledge and respect for our common environment. Historically speaking, research concerning sustainable development and teaching in schools has mainly been focused on pre-school, the later years of compulsory school and upper secondary school. Within grades 4-6, research is limited and that is one reason that lies behind this study. The three selective environmental education traditions; the fact-based, the normative and the pluralistic were used as a theoretical framework for this study. Through a qualitative investigation in the form of semi-structured interviews of seven qualified social science teachers in grades 4-6 from four different municipalities, the study's three research questions were answered. A thematic analysis was carried out on the collected material and resulted in ten themes. The themes were sorted under three headings. The result showed that factual knowledge, awareness, faith in the future and a hope to plant a seed for the future are some things that the teachers want their students to develop. Conversations, discussions and theme work were methods considered to enable the students to develop what the teachers considered important. Pupils' values, lack of time and adaptation of content based on the pupils' age were considered challenges. Despite these challenges, sustainable development engages many students, which can be seen as an opportunity in teaching for sustainable development. Finally, it is stated that conclusions drawn in research for sustainable development do not always seem to correspond with the content of the curriculum. Which in the long run affects both how teachers chose to teach for sustainable development and what students learn from it.

Det har konstaterats både i globala och nationella styrdokument att skolan har en viktig roll i att undervisa för hållbar utveckling. Förenta Nationernas (FN) globala hållbarhetsmål, delmål 4.7 handlar exempelvis om att säkerställa att alla elever förvärvar kunskaper och färdigheter för att främja hållbar utveckling. Komplexiteten som hållbar utveckling innefattar kan däremot leda till att lärare finner det svårt att närma sig ämnet praktiskt i undervisningen. Även styrdokuments oprecisa karaktär utgör en risk att hållbar utveckling inte undervisas på ett sätt som optimerar elevers lärande om ämnet, vilket i sin tur kan minska deras möjligheter att ta hållbara beslut. Nuvarande forskning visar hur olika ämneslärare förstår och undervisar om hållbarhet i helhet men få studier har inriktat sig på ett specifikt skolämne och undersökt hur varje enskild dimension av hållbar utveckling får plats. Därför har denna studien fokuserat på hur miljömässig hållbarhet inkluderas i geografi och samhällskunskap. Syftet med studien var att få förståelse för hur den miljömässiga dimensionen av hållbar utveckling behandlas inom samhällsorienterade ämnen på gymnasiet samt hur undervisningssätt hos lärare inom samhällsorienterade ämnen resonerar med principer inom lärande för hållbar utveckling (LHU). Studien baserades på en kvalitativ metod, där åtta gymnasielärare intervjuades i Skåne, Sverige. En induktiv tematisk analys användes för att analysera intervjuerna. Resultatet av studien visade att samhällskunskap och geografi har olika ämnesinnehåll och undervisningsmetoder kopplade till miljömässig hållbarhet och LHU. Miljömässig hållbarhet hade en mer primär roll i geografiämnet, jämfört med i samhällskunskapen där det inkluderades ur ett mer sekundärt perspektiv. Resultatet visade även hur kompetensutveckling inom LHU är en utvecklingsmöjlighet för att lärare ska få större förståelse och genom det större intresse att använda LHU men också inkludera miljömässig hållbarhet i deras undervisning. Dessa utvecklingsmöjligheter måste dock ske från en högre nivå än lärarna själva men lärarna har också en roll i att kommunicera dessa behov. / Schools have been identified in both global and national policy documents as having an important role in educating about sustainable development. For example, the United Nations (UN) Sustainable Development Goal (SDG) 4.7 aims to ensure that all students acquire the knowledge and skills to promote sustainable development. However, the complexity of sustainable development can lead teachers to find it difficult to approach the subject in their teaching. The imprecise nature of policy documents also poses a risk that sustainable development is not taught in a way that optimizes students' learning about the topic, which in turn may reduce their ability to make sustainable decisions. Current research shows how different subject teachers understand and teach sustainability as a whole, but few studies have focused on a specific school subject and examined how each individual dimension of sustainable development is addressed. Therefore this study focused on how environmental sustainability is included in geography and civics. The aim of the study was to gain an understanding of how the environmental dimension of sustainable development is treated in social studies at upper secondary school and how the teaching methods of social studies teachers resonate with the principles of education for sustainable development (ESD). The study was based on a qualitative method, where eight upper secondary school teachers were interviewed in Skåne, Sweden. An inductive thematic analysis was used to analyze the interviews. The results of the study showed that civics and geography have different subject content and teaching methods related to environmental sustainability and ESD. Environmental sustainability had a more primary role in the geography subject, compared to civics where it was included more indirectly. The results also showed how professional development in ESD is a development opportunity for teachers to gain greater understanding and through that greater interest in using ESD but also including environmental sustainability in their teaching. However, these development opportunities must come from a higher level than the teachers themselves, but the teachers also have a role in communicating these needs.

Participatory Action Research (PAR) was carried out to improve educational practices and environmental sustainability in an International School in Vietnam by undertaking two cycles of PAR to determine how the school community could use paper on a more sustainable basis. The methodology included sorting paper and encouraging the reuse of paper. Practices related to computer printing, report writing and newsletter production were also investigated. Changes in the school community, in terms of accepting responsibility and demonstrating changed attitudes and behaviours, were measured. The school community demonstrated greater awareness, increased responsibility and more action competence. Critical awareness of unsustainable practices increased. Individuals were able to effect change, but it is recommended that such actions should be institutionalised for such changes to be sustainable. Limitations and recommendations emphasise the need for continuing PAR to implement sustainability. / Educational Studies / M. Ed. (Environmental Education)

Studiens mål är att bidra till kunskapsutveckling om hur unga människor utvecklar handlingskompetens för hållbar utveckling. Med handlingskompetens för hållbar utveckling avses i studien vilja och förmåga att påverka livsstil och levnadsvillkor på ett sätt sominkluderar intergenerationellt och globalt ansvar. I avhandlingen introduceras begreppet avståndsmoral för att beskriva detta ansvar, som utsträcker sig i både tid och rum, till kommande generationer och till nu levande människor globalt. En utgångspunkt för studien är att hållbar utveckling innefattar idén om avståndsmoraliskt ansvar. Studiens huvudfråga är: Hur erfar avståndsmoraliskt aktivt handlande unga människor att de utvecklat handlingskompetens för hållbar utveckling? Studiens teorigrund är livsvärldsfenomenologisk. En upplevd verklighet undersöks i studien via berättelser. Genom ett strategiskt urval har tre intervjupersoner, som motiverar sina handlingar med avståndsmoraliska argument, valts att ingå i studien. Datainsamlingen har skett genom en kombination av öppna livsberättelseintervjuer ochhalvstrukturerade intervjuer. Analys och tolkning har metodologiskt stöd i berättelseforskningstraditionen och empirisk fenomenologisk forskning. Resultaten presenteras som tre citatrika levnadsberättelser om Karin, Carl och Matilda, tre unga vuxna med flera års engagemang i hållbarhetsfrågor. Syftet med levnadsberättelserna är att bidra till förståelse av det speciella i en enskild individs upplevelse av attutveckla handlingskompetens för hållbar utveckling. En integrerande analys redovisar mönster i form av likheter och skillnader mellan de tre individernas berättelser om att utveckla olika aspekter av handlingskompetens i avståndsmoraliska frågor. Sex gemensammakärnpoänger framstår som betydelsefulla: känslomässiga reaktioner, upplevd kompetens, kontrasterande perspektiv och normativ grund, handlingsimpregnering, tillit från och tillit till vuxna samt social gemenskap kontra utanförskap. Som motiv och drivkrafterför engagemanget framstår känslomässiga reaktioner som initierar önskan om förändring och vilja till handling, längtan efter meningsfullhet, önskan om att komma till sin rätt och längtan efter gemenskap. Resultaten diskuteras i förhållande till tidigare forskningoch en modell av en möjlig väg att utveckla aspekter av handlingskompetens för hållbar utveckling presenteras. Diskussionskapitlet utmynnar i fyra didaktiska utmaningar för enutbildning för hållbar utveckling. / The aim of the study at hand is to develop knowledge about the process of developing action competence for sustainable development. The overall research question explored is: How do young people experience that they have developed aspects of action competence forsustainable development? For the purposes of this study, action competence for sustainable development is defined as willingness and capability to act for changes in individual life style, as well as for structural changes of society, in a way that includes responsibility for present and future generations,globally. Life-world phenomenology provides the theoretical foundation of the study. Through purposive sampling, individuals have been found who, through different action strategies, engage in sustainability issues as for example climate change, bio-diversity and social justice. From a larger sample, three young adults have been selected for several life storyinterviews. Data has been analyzed and interpreted by use of narrative methodology. The result is presented as three stories, presented as thick descriptions, through whichthe winding paths towards aspects of action competence, as experienced, appear. This is followed by an integrative analysis presenting six themes that have emerged in theanalyses as relevant in the process of developing action competence for sustainable development: emotional reactions; perceived competence; contrasts and normative foundation;action permeation; trust and faith from adults and in adults; and social belonging in contrastto outsidership. Major motives and driving-forces for sustainability actions that emerge inthe stories are: emotional reactions initiating a desire for change and a desire to act; longingfor meaningfulness; a desire to feel comfortable with what you can contribute; and longing for belongingness. The findings are discussed in relationship to previous research and a modelof a possible way to develop aspects of action competence for sustainable development is introduced. This dissertation is part of a project supported by Formas, The Swedish Research Council for Environment, Agricultural Sciences and Spatial Planning.

Participatory Action Research (PAR) was carried out to improve educational practices and environmental sustainability in an International School in Vietnam by undertaking two cycles of PAR to determine how the school community could use paper on a more sustainable basis. The methodology included sorting paper and encouraging the reuse of paper. Practices related to computer printing, report writing and newsletter production were also investigated. Changes in the school community, in terms of accepting responsibility and demonstrating changed attitudes and behaviours, were measured. The school community demonstrated greater awareness, increased responsibility and more action competence. Critical awareness of unsustainable practices increased. Individuals were able to effect change, but it is recommended that such actions should be institutionalised for such changes to be sustainable. Limitations and recommendations emphasise the need for continuing PAR to implement sustainability. / Educational Studies / M. Ed. (Environmental Education)