Bakgrund: Inom arbetsterapi ses människan som aktiv, där målet med arbetsterapi är att ge stöd till personen i aktivitetsutförandet utifrån personens önskemål och behov. Reumatoid artrit är en inflammatorisk ledsjukdom som ger fysiska symtom som exempelvis smärta och stelhet vilket kan påverka aktivitetsutförande. En persons livskvalitet är kopplat till en persons uppfattning om livssituation i relation till kultur, intressen och värderingar. Olika instrument används för att mäta livskvalitet, antingen sjukdomsspecifika, eller instrument som mäter allmän hälsa. Syfte: Att beskriva självrapporterad livskvalitet hos personer som har reumatoid artrit. Metod: Systematisk litteraturstudie med en explorativ ansats. Litteratursökning i “CINAHL with full text” och “Psycinfo”. Resultat: Personer med RA har rapporterat sin livskvalitet som medelhög eller hög, vilket kan bero på olika fysiska-, psykiska-, och miljörelaterade faktorer. Faktorerna har visat sig ha både en negativ och/eller positiv betydelse för livskvaliteten. Resultatet visar också att sjukdomsspecifika instrument eller instrument som mäter allmän hälsa användes vid rapportering av livskvalitet. Slutsats: Personer med RA har sämre livskvalitet än friska. Olika instrument har använts i olika länder vilket kan göra det svårt för jämförelse av livskvaliteten. De flesta faktorer är negativt kopplade till livskvaliteten, men några sticker ut som positiva. Genom att se alla faktorer kan arbetsterapeuten ge insatser utifrån personens behov och på så sätt stärka livskvaliteten hos RA-drabbade.

Resultaten av forskning om hälsa tyder på att det finns ett samband mellan fysisk aktivitet och hälsa. Utgångspunkten för denna undersökning var att vi antog att förskolor inte arbetar på samma sätt med hälsa och fysisk aktivitet eftersom de lokala strävansmålen ser olika ut. Syftet med studien är att undersöka och synliggöra hur pedagoger talar om och arbetar för att realisera strävansmålen inom hälsa och fysisk aktivitet i förskolan. Studien utgår från följande frågeställningar: Hur talar pedagoger i förskolan kring hälsa och fysisk aktivitet och Hur uttrycks detta i det konkreta arbetet i barngruppen? I studiens teoretiska del klargörs de centrala begreppen hälsa, fysisk aktivitet, lek och hälsofrämjande arbete samt miljöns betydelse för barns hälsa. Uppsatsens empiri bygger på observationer på en förskola samt intervjuer med förskolelärarna. Förskolan ligger i utkanten av en större sydsvensk stad. Vi har valt att intervjua förskolelärare som arbetar med barn i olika åldersgrupper då det finns olika arbetsätt beroende på vilken ålder barnen har. Vi genomfört intervjuer med två pedagoger som arbetar på samma förskola och i samma arbetslag. De valda pedagogerna arbetar i olika barngrupper med åldrarna 1-3 respektive 3-6 åringar, men tillhör samma arbetslag. Uppsatsen visar att pedagogerna har ett helhetsynsätt när det gäller hälsa som påverkas av sampelet mellan människor och omvärlden. Den konstaterar även att pedagogerna menar att fysisk aktivitet innebär rörelse utan några specifika rörelsemönster. Helhetssynen påverkar verksamhetens aktivitets utformning då pedagogerna väljer att arbeta med övningar som minskar stress. Åsikterna om den fysiska aktiviteten kan möjligen bidra till att det inte anordnas så mycket planerade aktiviteter som kunde varit möjligt.

No description available.

Det finns flera incitament för företag att implementera en hållbarhetsstrategi. Styrning är ett verktyg för att implementera en strategi, då styrning kan förvandla intentioner till handlingar i praktiken. Studien syftar till att ge ökad förståelse för hur en organisations styrning av hållbarhetsstrategin får genomslag hos mottagarna i praktiken i form av strategiska aktiviteter. Det är av betydelse för att förstå om styrningen leder till konsekvenser och förverkligas hos mottagarna. Studien utfördes genom en kvalitativ fallstudiedesign, där ett fallföretag studeras utifrån ledarperspektiv och mottagarperspektiv. Perspektiven analyserades utifrån Simons (1995) ramverk Levers of Control, där ledarperspektivet analyserades utifrån hållbarhetsstyrningen och mottagarperspektivet utifrån strategiska aktiviteter. Resultatet visade att styrsystemen i Simons (1995) ramverk förverkligas i olika utsträckning, där de möjliggörande styrsystemen förverkligades mer än de begränsande styrsystemen. Slutsatsen är att de styrsystem som används mest av ledarna har påvisat strategiska aktiviteter hos mottagarna, vilket understryker styrningens betydelse för att omsätta strategi till praktik.

Syftet med denna studie är att undersöka hur förskolepersonal uppmärksammar och stöttar matematik i vardagliga utomhusaktiviteter. I studien har det framkommit att förskolepersonalens attityd, inställning samt förhållningssätt till matematik har betydelse för barns matematiska lärande. Studiens utgångspunkt är Bishops kulturteoretiska perspektiv. Resultatet som är genomgående är att matematikundervisning förekommer i förskolan i vardagliga situationer men även att det krävs matematiskmedvetenhet av förskolepersonal. Det ställer krav på förskolepersonal att arbeta mot läroplanens mål samtidigt som de inspirerar barnen matematiskt.

No description available.

Flera nationella utredningar visar att elevernas kunskap har försämrats generellt sett när det gäller matematik. Skolverket (2003) skriver att intresset för ämnet i skolan har minskat under den senaste tioårsperiod, samt att de mätbara ämneskunskaperna sjunker. Med denna problematik vill vi i denna studie undersöka hur förskollärare förhåller sig till matematik, hur förskollärarna arbetar med matematik och vilka matematiska aktiviter som blir synliga i förskollärarens beskrivning av sitt arbete. Det gör vi med utgångspunkt i förskollärarnas erfarenheter av matematiken för att belysa komplexiteten av matematisering, som bland annat Palmér (2013) problematiserar. Palmer (2013) påtalar att erfarenheter spelar stor roll hur intresset för matematiken kommer att bli senare i livet. Studien har en kvalitativ karaktär och vi har intervjuat åtta förskollärare från två olika förskolor. En av förskolorna har haft en satsning inom matematik. Empirin analyseras utifrån Bishops (1988) sex matematiska aktiviteter som på olika sätt knyter an till förskolans läroplan matematiska mål (Lpfö-98/10). Dessa matematiska mål hjälper den som arbetar i förskolan att på ett tydligare sätt kunna beskriva och förstå hur matematiken skapas och hur den används i vardagen. Detta sätt att se på matematik är en av inspirationskällorna bakom de mål som berör matematik i läroplanen för förskolan och finns återgivna i Förskola i utveckling (Utbildningsdepartementet, 2010). Resultatet i vår studie visar att förskollärarna hade skilda åsikter om hur de förhåller sig till tidigare erfarenheter av matematik. Alla förskollärare refererade till räkna när det gällde en matematisk aktivitet. Pedagoger som ingick i satsningen inom ramen för fortbildning i matematik i vår studie, kunde uppvisa ett ökat intresse för ämnet och deras förhållningssätt hade ändrats på olika sätt. Bland annat handlar det om att dessa förskollärare hade lättare för att uttrycka sig i matematiska termer, men också att de har blivit bättre på att arbeta strategiskt och målinriktat i vardagen.

Syftet med denna studie var att undersöka medelklassens inställning och uppfattning gentemot hälsofrämjande aktiviteter och hur det som fanns tillgängligt på arbetsplatsen utnyttjades. Som representanter för medelklassen har jag valt personer ur yrkesgruppen lärare. I studien användes en kvalitativ metod i form av intervjuer. Sex lärare, tre kvinnor från en skola och två män och en kvinna från en annan skola, intervjuades för att få ta reda på deras inställningar och uppfattningar om hälsofrämjande aktiviteter. Skolorna ligger i Skåne och erbjuder olika hälsofrämjande aktiviteter för lärarna. Resultatet av studien visar att lärare är positivt inställda till hälsofrämjande aktiviteter och att uppfattningen om dessa aktiviteter är ganska likartade. Resultatet visar också att motiveringen till att syssla med hälsofrämjande aktiviteter ofta är av sociala skäl, att umgås och träffa vänner/kollegor. / The purpose of this study was to examine middle-class attitude and perception towards health beneficial activities and how the available activities in the workplace were used. As representatives of the middle class, I have chosen people from the profession of teacher. The study used a qualitative approach through interviews. Six teachers, three women from one school and two men and a woman from another school, were interviewed to determine their attitudes and perceptions of health beneficial activities. The schools are located in southern Sweden and offer different health beneficial activities for the teachers. The result of this study show that teachers are receptive to health beneficial activities and the perception of these activities are quite similar. The results also show that the justification for engaging in health beneficial activities is often for social reasons, to socialize and meet friends/colleagues.

Denna studie handlar om hur förskollärare arbetar med flerspråkighet i förskolans planerade aktiviteter. Syftet med denna studie var att få en förståelse för hur pedagoger förhåller sig till flerspråkighet och hur de tänker angående sitt arbete kring barns modersmålsutveckling och generell språkutveckling. Fokus ligger även på kultur och identitet i förhållande till språkutveckling. Den metod som använts för att uppnå syftet var kvalitativ i form av intervju med fyra pedagoger samt observation med fokus på planerade aktiviteter på undersökningsförskolan under fem dagar. Det insamlade materialet analyserades utifrån sociokulturellteori och ur ett interkulturellt perspektiv. I resultatet som presenteras i studien framkommer det att pedagogerna ansåg att modersmålsutvecklingen sker i vardagliga icke planerade situationer eftersom fokus i de planerade aktiviteterna ligger på den svenska språkutvecklingen. Vidare framkommer det att pedagogerna ansåg att barnens olika kulturer var enklare att influera i verksamheten än barnens modersmål då pedagogerna inte behärskade alla de olika språken i barngruppen. I resultatet framkommer även pedagogernas tankar kring deras arbetssätt för att inkludera alla barn i de planerade aktiviteterna, oavsett barnens språkliga bakgrund. / This study is about how preschool-teachers work with multilingualism in the preschool´s planned activities. The purpose of this study was to gain an understanding of how teachers relate to multilingualism and what they think about their work with the children´s native language development and general language development. The focus came to be on culture and identity in relation to language development. The method used to achieve the aim was qualitative in the form of interviews with four teachers and observation survey preschool for five days. The collected material was analyzed on the basis of socio-cultural theory and from an intercultural perspective. The results presented in this study appears that the teachers felt that the native language development occurs in everyday situations because the focus of the planned activities is on the Swedish language development. Furthermore, it appears that the teachers felt that the children´s different cultures was easier to influence in the preschool than the children's native language, for the reason that the teachers do not master all the different languages in the children's group. The result also presents the preschool-teachers thoughts about their approach to include all children in the planned activities, whatever their linguistic background.

Syftet med denna studie har varit att undersöka barns möte och användning av matematiken under leken i förskolan. Vi vill problematisera barnens användande av matematik i leken då vi anser att pedagoger inte uppmärksammar matematiken under dessa aktiviteter i så stor utsträckning när vi utgår från egna erfarenheter. Intresset för att undersöka detta är baserat på vår nyfikenhet om barns möte med matematiska fenomen i förskolans värld. Relationen mellan barnens möte och användning av matematik sker i tidig ålder, både enskilt samt i samspel med andra barn. Matematikkursen under förskollärarutbildningen gav oss medvetenhet om hur stor omfattning matematik har i förskolans värld och att det inte bara innebär tal och siffror. Studiens frågeställningar tolkades och analyserades utifrån en kvalitativ undersökning med sociokulturellt perspektiv, i relation till tidigare forskning.Undersökningen genomfördes på två förskolor i Skåne. Avdelningarna hade likartade förutsättningar och samma antal barn i åldern 1-5 år. I våra observationer framträdde det att barnens intresse och samspel med andra är viktiga för barnen i deras lek. I resultatet framkom det att barn möter matematik på många olika sätt i leken, exempelvis genom olika byggmaterial. Mötet med matematik sker löpande under barnens vardag. Studiens resultat ses som viktig för förskollärares profession då barns möte och användning av matematik blir ett redskap för pedagogerna. Detta för att kunna anpassa verksamheten efter barnens behov, förmågor och intressen.