Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att sammanställa och beskriva hur personer med avancerad cancer upplever möjligheter och hinder i vardagliga aktiviteter. Metod: Studien genomfördes i form av en litteraturöversikt för att skapa överblick över forskningsområdet. Datainsamling skedde via systematisk litteratursökning i fyra olika databaser. Data från 21 artiklar med kvalitativ ansats sammanställdes och analyserades utifrån en innehållsanalys. Resultat: Analysen av innehållet i artiklarna gav fem kategorier: att leva aktivt i en sjuk kropp, att påverkas av den fysiska miljön, att få ett förändrat socialt umgänge, att ha meningsfulla aktiviteter i vardagen och att utveckla egna strategier. De flesta personerna med avancerad cancer upplevde en förlust av aktiviteter allt eftersom sjukdomen progredierar. Resultatet visade vikten av att fortsätta med meningsfulla aktiviteter trots de fysiska och psykiska hinder som sjukdomen skapat. Vidare visade resultatet att sjukdomen inverkade på personens engagemang i sociala aktiviteter och att personerna med avancerad cancer upplevde känslan av både social och fysisk isolering. Genom att använda egna strategier anpassade personerna sin vardag för att kunna möjliggöra delaktighet i aktivitet. Slutsats: Att förmågan att utföra meningsfulla aktiviteter och upprätthålla sitt aktivitetsmönster hade stor påverkan på identiteten och uppfattningen om sin egen förmåga för personerna med avancerad cancer. Det framkom även att det var individuellt vad personerna uppfattade som hinder och möjligheter till aktivitet i vardagen, vilket belyser behovet av ett klientcentrerat förhållningssätt. Slutligen visade litteraturöversikten att samspelet mellan person, miljö och uppgiften har stor betydelse för personens aktivitetsanpassning till att leva med avancerad cancer. Eftersom de tre olika domänerna person, uppgift och miljö påverkar varandra, behöver alla delarna beaktas vid val av arbetsterapeutisk intervention.

Denna studie har som syfte att analysera och redogöra för pedagogers beskrivningar av hur de upplever rastverksamheten på sin arbetsplats. Den metod som använts är kvantitativ som har inslag av kvalitativa data. En enkät riktat mot ämnet genomfördes och skickades ut till utvalda grupper på Facebook. Det empiriska material som tagits emot har granskats och analyserats med deskriptiv statistik och tematisk analys. Forskningsprocessen har vägletts av fyra frågeställningar; Hur beskriver pedagogerna upplägget av rastens planering, organisering och genomförande? Hur beskriver pedagogerna att ett utlåningssystem är organiserat? Vad uppfattar pedagogerna det vara som möjliggör respektive begränsar organiserade aktiviteter under rasten? Vad upplever pedagogerna att det finns för komponenter som främjar ökad rörelseaktivitet på rasten? Resultatet tyder på att rasten är viktig för eleverna och har många fördelar; kognitiva, akademiska, sociala och fysiska, det som dock kan sätta käpparna i hjulet är den bristfällande planeringstiden. Den tyder också på att planering av aktiviteter under rasterna utförs till största del av pedagogerna på fritidshemmet. Slutligen tyder den på att ett rikt utbud av aktiviteter och material på rasten bidrar till en ökad rörelse samt att organiserade aktiviteter och utlåningssystem ses som något positivt, men alla har inte de förutsättningar som krävs för att göra dem möjliga. / <p>Betygsdatum: 2021-11-05</p>

Studiens syfte är att bidra med kunskap om hur inomhusmiljöns utformning bidrar till att skapa meningsfulla aktiviteter i förskolan. Mer specifikt syftar studien till att studera förskollärares beskrivningar av inomhusmiljöns utformning. Frågeställningarna som valts ut för att besvara syftet är: Vilka pedagogiska faktorer beskriver förskollärarna påverkar utformningen av inomhusmiljön? Hur beskriver förskollärarna sitt arbete med att skapa meningsfulla aktiviteter i inomhusmiljön? Studien grundar sig i en kvalitativ metod där semistrukturerade intervjuer har använts vid datainsamlingen. Fem förskollärare har intervjuats om inomhusmiljöns utformning. Analysen av det empiriska materialet skedde utifrån det sociokulturella perspektivet. Resultatet visar att olika faktorer påverkar utformningen av inomhusmiljön. Barnens intresse samt möjligheter till utveckling och lärande är de faktorer som påverkar mest. En varierande miljö i form av material och aktiviteter samt materialets tillgänglighet visade sig påverkar utformningen. Resultatet belyser att ett arbetssätt som förskollärarna använder sig av för att stödja dem i deras lärande är att vara närvarande med barnen i inomhusmiljön.

Syftet med denna studie är att undersöka vilken roll elevernas delaktighet spelar för hur lärare inom f-3 arbetar med högläsning. Studien omfattar högläsningens syfte, genomförande och resultat. Till studien har intervjuer använts som datainsamlingsmetod. Resultatet visar att det finns flera anledningar bakom inkludering av högläsning i undervisningen som även har sina effekter på elevers kunskapsutveckling. I undervisningen ligger elevdelaktigheten i centrum och i samband med högläsning används aktiviteter som främjar kunskapsutvecklingen. Det slutsats som redogörs i studien är att elevdelaktighet är en betydelsefull och avgörande faktor som påverkar lärandet. Högläsning är en viktig undervisningsform som har sina positiva effekter, bland annat på elevers tal- och läsförmåga. För att lärandet ska främjas och påverkas positivt bör fokus ligga på att kontinuerligt hålla eleverna delaktiga i undervisningen.

Introduktion/Bakgrund: Det mest rapporterade symtomet från patienter med traumatisk skallskada är hjärntrötthet. Traumatisk skallskada innefattar allt från lätt hjärnskakning till svår permanent hjärnskada. Utmärkande symtom kopplat till hjärntrötthet är stresskänslighet, ljud- och ljuskänslighet, uppmärksamhet- och koncentrationssvårigheter, onaturlig snabb förlust av mental energi samt onaturligt lång återhämtning av energi efter koncentration. Det finns ingen väl fungerande behandling mot hjärntrötthet. Information och samtal är den primära behandlingsmetoden och det är sjuksköterskans ansvar att ta hänsyn till patientens tillstånd och anpassa informationen.  Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur livskvalitet i det vardagliga livet påverkas hos människor med hjärntrötthet efter en traumatisk skallskada. Metod: Litteraturstudien genomfördes enligt Polit och Beck (2017) nio steg. Databassökningar genomfördes i PubMed, PsychInfo och Cinahl. Tolv kvantitativa artiklar och en kvalitativ artikel sammanställdes i studiens resultat. Resultat: Resultatet indikerar påverkan på livskvaliteten vid hjärntrötthet efter traumatisk skallskada. Ökad kunskap, medvetenhet och acceptans krävs för att hantera hjärntrötthet. Hjärntrötthet kan ge svårigheter i sociala sammanhang då personen inte klarar av att sortera stora mängder intryck. En hjärntrött person behöver anpassa aktivitetsnivån och yrkeslivet för att klara av vardagen och bevara god livskvalitet. Slutsats: Hjärntrötthet kräver stora förändringar i vardagen eftersom både aktivitets- och ambitionsnivån måste sänkas för att spara på den mentala energin. Litteraturstudiens resultat visar på faktorer som påverkar livskvaliteten negativt men genom kunskap och acceptans går det att lära sig att hantera och leva ett liv med god livskvalitet trots hjärntrötthet.

Syftet med studien var att undersöka hur tio förskollärare arbetar för att främja barns språkutveckling i förskolan. Studien har utgått ifrån sociokulturellt perspektiv och som metod användes en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer. Resultatet visade att förskollärarna aktivt arbetar med material och metoder för att främja språkutvecklingen i förskolan. Förskollärarna beskrev vikten av att språkutvecklingen i förskolan håller en god kvalité genom att planera i och ta vara på verksamheten. Estetiska uttrycksformer, bildstöd och teckenstöd är några av många verktyg och metoder som beskrivs i arbetet med språkutvecklingen. Vi har genom denna studie dragit slutsatsen att förskollärarna kontinuerligt arbetar med språkutveckling i förskolan, men på olika sätt. Samtidigt som flera arbetsmetoder används av samtliga, så som bland annat högläsning, tecken- och bildstöd. Däremot finns vissa begränsningar i arbetet med språkutveckling i förskolan, och förskollärarna beskriver hur de kan komma att behöva ännu fler förutsättningar för att lyckas utveckla sitt arbete med språkutvecklingen i förskolan.

No description available.

Syftet med studien var att undersöka hur användningen av digitala verktyg tog sig uttryck i avgränsade aktiviteter - samling, spontan lek, planerad undervisning och utevistelse, i två olika förskoleverksamheter. Där fokus låg på att synliggöra hur de digitala verktygen användes av både barn och pedagoger, samt vilken kompetens som krävs av pedagogerna för att möjliggöra en digital delaktighet. Studien tar sin teoretiska grund i det pragmatismen, där begreppen learning by doing, erfarenheter, reflektion och lärande genom inquiry varit centrala. Tidigare forskning tar upp kring användningen av digitala verktyg och då främst fokus på surfplattan, samt kring pedagogers digitala kompetens. Studien har en kvalitativ grund, där datainsamlingen utfördes genom observationer. Resultatet visar att surfplattan är det verktyg som användes under avgränsade aktiviteter i bägge förskolorna. Även att funtable användes i den ena förskolan. Hur dessa verktyg användes såg olika ut från förskola till förskola, men även från aktivitet till aktivitet. Det förekom i bägge förskolor en fysisk användning av surfplattan hos pedagogerna och en indirekt användning hos barnen, men med ett pedagogiskt syfte bakom. Däremot förekom det i den ena förskolan en högre grad av fysisk användning av surfplattan och funtable hos barnen, där pedagogerna fanns närvarande men samtidigt höll sig i bakgrunden. Vidare visar resultatet att det krävs en djupare digital kompetens för att utveckla barnen i deras lärande kring hur det digitala verktyget fungerar och på så sätt göra de digitalt delaktiga.

Ungefär 1.7 miljarder människor världen över lider av någon form av muskuloskeletal sjukdom. Enligt World Health Organization (2021) lider 343 miljoner människor i världen av sjukdomen artros, vilket är en sjukdom som negativt kan påverka personers vanor, välmående och förmåga att utföra aktiviteter i dagliga livet. Syfte: Syftet med examensarbetet är att beskriva vilka arbetsterapeutiska interventioner som kan förbättra eller bibehålla förmågan att utföra aktiviteter i dagliga livet hos människor med artros. Metod: Examensarbetets design var en scoping review. Datainsamling gjordes genom sökningar i databaserna CINAHL with full text, PubMed, Medline och AMED. Databassökning av litteratur resulterade i sex artiklar som togs med som en del av resultatet samt ytterligare sex artiklar från manuella sökningar hittades, vilket mynnade ut i totalt tolv artiklar. Artiklarna var publicerade mellan år 2003–2021. Resultat: Resultatet visade att en rad olika arbetsterapeutiska interventioner som tillhandahålls för individer med sjukdomen artros. Interventionerna varierar beroende på vilken typ av artros individen har och interventionerna kan tillämpas med olika fokus, däribland: smärthantering, utmattning och engagemang i fysisk aktivitet. Slutsats: Slutsatsen av detta examensarbete visar fem olika arbetsterapeutiska interventioner som kan användas för att förbättra eller bibehålla förmågan att utföra aktiviteter i dagliga livet hos människor med artros. De fem olika interventionerna är hjälpmedel, handortoser, träning, utbildning och strategi. Interventionerna varierade och hade olika fokus beroende på om artros fanns i nedre eller övre extremitet.

Denna litteraturstudie belyser flerspråkiga elevers skrivutveckling i ämnet svenska. Syftet med studien är att genom forskning belysa effektiva undervisningsaktiviteter som stödjer flerspråkiga elevers skrivutveckling. Studien undersöker även hur transspråkande skrivundervisning påverkar flerspråkiga elevers skrivutveckling. Studiens teoretiska bakgrund grundar sig på ett sociokulturellt perspektiv på lärande. Den pågående debatten om svenska som andraspråk ska integreras med ämnet svenska eller helt tas bort har tagits i beaktande i utformningen av litteraturstudien. För att besvara studiens syfte och frågeställningar används litteraturstudie som metod. Forskningen består av både nationella och internationella artiklar och forskningsrapporter. Resultatet visar på att effektiva undervisningsaktiviteter som lärare använder sig av inriktar sig både generellt på undervisning men även specifikt inriktat på skrivundervisning. Resultatet visar även på två olika perspektiv, ett lärarperspektiv samt ett elevperspektiv för att visa en bredare syn på flerspråkiga elevers skrivutveckling. Elevers problemlösningsstrategier i skrivandet tas upp i resultatet för att påvisa hur elever kan arbeta med alla sina språk i sitt skrivande för att komma vidare i skrivprocessen. Identitetsutveckling är framträdande då det är nära förknippat med när flerspråkiga elever får möjlighet att använda hela sin språkliga repertoar i undervisningen.