The process of European integration affects different areas of the European structure differently, where some areas are more integrated than others. Sometimes, it can be difficult to find a balance between how the EU functions and the existing structures within the Member States. The Swedish labour market has been largely independent throughout the 20th century, something that has gone through some changes since Sweden’s accession into the EU. This study aims to examine what laws are made in relation to labour law since Sweden’s accession into the EU, and then examine the results through a Marxist perspective. The study is a comparative one, conducted through comparing tree different years, 1995 – the year Sweden joined the EU, 2006, and 2019, in order to properly view the progression of the integration of labour law at the European level, as well as examining the impact the Amsterdam and Lisbon Treaties and the support for legislation through the treaties has had on legislation. The study found that there has been a trend toward further integration, helped in part by the introduction of the European employment strategy in 1997 which outlined guidelines to, among other things, increase employment and protections of workers. The Marxist analysis found that the EU is an example of how the capitalist system expands through larger territories and movement of decision-making benefits European elites in the long run. Integration is integral to the survival of capitalism, therefore it is of interest to those who benefit from capitalism to keep this trend up, so they can stay in power and continue making decisions that benefit them.

No description available.

The subject of this study is transfer of undertakings and employment protection in cases of outsourcing. The aim of the study is to examine how the Swedish law in the area relates to the EU law. This is done by comparing the Swedish case law of Arbetsdomstolen to the case law of the Court of Justice of the European Union and by critically reviewing the case law of Arbetsdomstolen from a gender perspective. The method used for this study is a doctrinal research method. This is supplemented with a social science perspective. Cases of outsourcing are often complex and have given rise to a lot of case law from both the Court of Justice of the EU and Arbetsdomstolen. Arbetsdomstolen has furthermore been subject to criticism for interpreting the EU directive too independently and for being too employer friendly. The results of the study show that Arbetsdomstolens assessments are different from the Court of Justice of the EU assessments in some aspects. Both courts, but Arbetsdomstolen in particular, distinguishes between undertakings that are based on material assets and undertakings that are based on personnel assets. Case law shows that a transfer of undertaking is more likely to occur when it concerns an undertaking based on material assets. This means that Arbetsdomstolens assessments are unfavorable for employees working in undertakings based on personnel. The conclusion is therefore that, since the Swedish labor market is gender segregated, the employment protection is stronger for men than for women.

Denna uppsats syftar till att undersöka uppluckrade anställningsformer utifrån ett arbetsgivarperspektiv. I Lag (1982:80) om anställningsskydd är tillsvidareanställningen huvudregel och anställningsformen är en stark norm i det svenska samhället. Lagen ger utrymme för olika former av tidsbegränsade anställningar vilka organisationer kan använda sig av för att uppnå flexibilitet och för att kunna anpassa sig efter marknadens krav. Debatten om den tidsbegränsade anställningen är splittrad i två läger och tar främst ett arbetstagarperspektiv. Studiens valda arbetsgivarperspektiv och syfte grundar sig i en vilja att komplettera debatten och ge en vidare förståelse för tidsbegränsade anställningar utifrån ett annat perspektiv än det som vanligen gjorts. För att uppfylla studiens syfte har kvalitativa intervjuer med chefer och HR-ansvariga på fyra svenska företag genomförts. Den svenska arbetslagstiftningen och dess institutionella påverkan skapar tillsammans med relevanta flexibilitetsbegrepp studiens teoretiska ramverk. Resultatet visar att det finns en vilja från arbetsgivarens sida att uppnå flexibilitet. Resultatet visar även att arbetslagstiftningens utformning är en stor påverkansfaktor som dels innebär en utmaning i och med dess reglerande ramverk och dels öppnar upp för möjligheter att anställa under begränsad tid, vilket kan skapa större flexibilitet. En slutsats som dras är att om den tidsbegränsade anställningen används på rätt sätt så kan den gynna alla inblandade intressenter.

Dagens dynamiska arbetsmarknad har utmanats av globalisering, digitalisering, teknisk utveckling och ett växande kunskapssamhälle, vilket har resulterat i utmaningar för arbetsgivare att förse sin organisation med kompetens. Utöver detta har lagändringar och konjunktursvängningar en betydelse för arbetsgivares möjlighet till kompetensförsörjning. En strävan efter ökad flexibilitet på arbetsmarknaden har sedan länge varit på tapeten – även på EU-nivå. Europeiska sysselsättningsstrategin, flexicurity, är ämnad att skapa balans mellan flexibilitet och trygghet och ligger till grund för en reformering av arbetsrätten; i synnerhet av anställningsskyddet och turordningsreglerna, vilka regleras i lagen (SFS 1982:80) om anställningsskydd (LAS). Men hur upplever privata arbetsgivare arbetsrätten med hänseende på kompetensförsörjning? En moderniserad arbetsrätt är ett aktuellt ämne och denna studie har som syfte att undersöka privata arbetsgivares upplevelser av huruvida LAS idag och den nya LAS-reformen påverkar deras möjlighe ttill kompetensförsörjning. I denna studie deltog nio privata arbetsgivare, från relativt små företag, för att bidra med deras perspektiv genom semistrukturerade intervjuer. Kvalitativ metod valdes för att skapa en djupare förståelse av informanternas upplevelser. Resultatet visar att det råder konsensus i hur informanterna bevarar kompetens i verksamheterna; detta sker genom att vara flexibla, ha en vänlig organisationskultur och tydlig kommunikation på arbetsplatsen. Överlag är alla informanter överens om att en ny arbetsrättslig lagstiftning, med ökad flexibilitet, skulle underlätta kompetensförsörjningen – trots att den nya reformen inte verkar kunna tillgodose deras behov av kompetensförsörjning fullt ut. Exempel på aspekter som presenteras som nackdelar med nuvarande LAS är svårigheter att bli av med anställda som inte presterar, att ett otillräckligt antal arbetstagare får undantas från turordningsreglerna i situationer av arbetsbrist och att det finns en oro att ha en övertalighet av arbetstagare. För att inte riskera övertalighet och för att skydda sin organisation mot konjunktursvängningar, väljer majoriteten av informanterna tidsbegränsade anställningar som en anställningsform i sina organisationer. Denna anställningsform har resulterat i att informanterna har kunnat anpassa personalomsättningen efter deras behov. Potentiella nackdelar med den nya LAS-reformen uppges vara svårigheter att turordna kompetens, då det i det nya LAS-förslaget kommer vara viktigare än arbetstid vid situationer av arbetsbrist. Möjligheten att kunna undanta fem personer uppges vara för få – om än bättre än två, vilket gäller för dagens LAS. Vidare visar resultatet att det finns motsättningar till att behöva kompetensutveckla alla arbetstagare som varit anställda längre än sex månader – oberoende av hur organisationens omsättning ser ut.

The thesis deals with the draft of amendments to the Swedish Employment Protection Act, that is the result of an agreement between the social partners. The thesis focuses mainly on the change in dispositivity that is proposed for the protection for employments that run until further notice. The draft proposes amedments to the section in the act that concern both the basis for dismissal for personal reasons and the employers’ obligation to reassign an employee before dismissal is actualized. According to current legislation, a factual basis is required to dismiss a permanent employee due to personal reasons. Today, the section in the act is mandatory and exceptions from the provision may only be made for the benefit of the employee. The draft proposes changes in the grounds for dismissal and an alleviation of the employer’s obligation to relocate the employee. Furthermore, the draft proposes that the dispositivity be changed in such a way that the section becomes mandatory in its entirety. Only trade unions that are organized at the main organizational level are proposed to be allowed to negotiate and sign collective agreements on exemptions from the provision. It is as well proposed that the main organizations be able to agree on exemptions that can be both to the detriment and advantage of the employee.  This new order that is proposed affects both the principle of advantage for the employee and the freedom of association for the trade unions according to Swedish law. The thesis deals with how the principle of advantage and how freedom of association is affected by the draft if implemented. To understand the aims and meaning of the draft, and existing legal principles in employment protection, the thesis deals with these topics based on Niklas Bruuns’ theory of access justice. Access justice should be understood as access through justice, rather than access to justice. This means that the employee gets a general right to employment in the labour market, instead of a right to a specific job with a specific employer. This creates demands on the state, which gets extended obligations towards the employee, but also the employee who is expected to be employable in relation to the needs of the labour market. This observed development of labour law is largely due to the widening of the gaps between workers in the labour market, in terms of insiders and outsiders. The essay argues that the proposed changes in the dispositivity concerning the grounds for termination seeks to achieve this identified need, to reduce the gaps between insiders and outsiders, but ends up leaning towards a solution that is outside labour law. The solution in the draft focuses more on financial issues relating to such as competition between corporations. The essay argues that it is possible to find a solution that supports the theory of access justice within the framework of labour law.

Uppsatsen undersöker språkets konstruktion i politiska dokument som skrivits tiden innan revideringen av lagen om anställningsskydd fastställdes år 1982 - och fram till början av år 2019. Undersökningen avgränsar sig till turordningsreglerna och diskussioner om dessa eftersom paragrafen varit föremål för inskränkningsförslag ända sedan lagen fastställdes år 1974. Texterna föreslår genomgående olika förändringar av paragrafen för att skapa gynnsammare förutsättningar för arbetsgivare att säga upp anställda. För att förstå vad som föranleder diskussionerna innehåller uppsatsen tidigare forskning om dels turordningsreglerna och dess effekter men också forskning om anställningsskyddet i sig tillsammans med faktorer som flexibilitet och samhällsekonomi. Uppsatsen undersöker hur texter i politiska uttalanden konstrueras för att legitimera, bevara eller förändra samhällets normer. Studien redogör även för vilka maktkonstellationer som föreligger i texterna och om det finns förändringar i samband med att nya stycken tagits bort eller tillfogats paragrafen. Undersökningen tillämpar kritisk diskursanalys som teori- och metodval och genom ansatsens verktyg analyseras explicita - och implicita uttalanden samt maktförhållanden.    Resultaten av analysen visar att maktkonstellationen är intakt över tid och att diskurser förändrats lite genom åren på grund av att en varierande mängd makt fördelas mellan arbetsmarknadens olika parter. Politikerna väljer genom sina politiska uttalanden, ut vissa parter som syndabockar medan de klär på andra offerkoftor. De flesta beslut om ändringsförslag utgår från samhällsekonomiska intressen till fördel för arbetsgivare medan endast tre utredningar förslår ändringar till förmån för arbetstagare.

<p>The swedish law of contract is fundamental within several civil law areas, among others labour law. The labour law contains more explicit legislation specificly adapted to the relation between employers and employees. Sometimes the labour law needs to rely on more general regulations, such as the law of contract. When the situation contains a specific contract relation dilemma it is logical to use the law of contract, when for example the law of employee protection does not reach an acceptabel solution.</p><p>Transfer of undertaking is a situation were the employee protection is disregarded. The Euro directive 2001/23/EG prescribes, by its implemented rules in the law of employee protection, that rights and duties, such as employement agreements, passes on to the earner of the business. The employee also has the right to oppose a new employement situation which follows by the 6 b § 4 piece law of employee protection.</p><p>Transfer of undertaking is becoming common i todays business life why it is important to analyse and clear the meaning of the transfer, from a labour law and contract law perspective. To make a contract law interpretation of what it means to leave an answer regarding a further employment is something that can involve more than as an employee oppose a continued employment. What includes the transfer of undertaking situation for an employee, in a contract law perspective? That is a question that summarizes the main purpose of this essay. My choise is to interpretate the law of contract restrictive to avoid a too general or wide meaning of the law.</p>

Sammanfattning Syftet med denna uppsats är att utreda om och hur gällande rätt har förändrats senaste 40 åren angående alkoholsjuka arbetstagares anställningsskydd. Alkoholberoende arbetstagare missköter sitt arbete. Misskötsamheten visar sig ofta i beteenden och handlingar som tolkas som symtom på alkoholsjukdom. Denna misskötsamhet skulle för en frisk arbetstagare bedömas som oacceptabel av såväl arbetsgivare som arbetsdomstol. Uppsatsen tydliggör det juridiska problem som uppstår när arbetsgivaren vill säga upp eller avskeda arbetstagaren på grund av misskötsamhet som kan relateras till alkoholsjukdom. Uppsatsen beskriver också hur praxis de senaste 15 åren tyder på att arbetsgivare till viss del har lättare att få gehör för sina yrkanden i arbetsdomstolen vad gäller den problematik alkoholsjukdomen förorsakar på arbetsplatsen jämfört med tidigare. Uppsatsens slutsats är att den praxis från 1970 och 1980-talet som hittills varit prejudicerande i viss mån är obsolet. Detta kan relateras till Sveriges inträde i EU 1995 samt förändringar i arbetsmiljölagen och tillkomsten av ett lagstadgat arbetstagaransvar angående rehabilitering. Numera kan onykterhet i tjänsten som enda faktor vara saklig grund för uppsägning om beteendet upprepats och det är ett uttalat krav i anställningsavtalet, kollektivavtalet eller arbetsplatsens drogpolicy att drogfrihet gäller på arbetsplatsen. Allvarliga förseelser som grovt åsidosätter arbetstagarens åliggande mot arbetsgivaren i samband med onykterhet bedöms numera inte som symtom på alkoholsjukdom, utan ger laga grund för avsked. En sammanfattande slutsats är att arbetsdomstolen har förändrat sin syn på den alkoholberoende arbetstagarens anställningsskydd. På 1970 och 1980-talet sågs denne som ett offer för sin alkoholsjukdom som behöver hjälp, medan man idag ställer krav på den alkoholsjukes eget ansvar för att bli fri från missbruket, samtidigt som denne har en lagstadgad rätt till rehabilitering som bekostas av arbetsgivaren eller socialförsäkringen.   Nyckelord: alkoholsjukdom, alkoholberoende, alkoholstrategi, alkoholism, anställningsskydd arbetsgivaransvar, arbetstagaransvar, arbetsförmåga, avsked, bevisbörda, beroendevård drogpolicy, informationsskyldighet, missbruksbehandling, misskötsamhet, onykterhet, rattfylleri, rehabilitering, saklig grund, sjukintyg, säkerhetsrisk, uppsägning

The swedish law of contract is fundamental within several civil law areas, among others labour law. The labour law contains more explicit legislation specificly adapted to the relation between employers and employees. Sometimes the labour law needs to rely on more general regulations, such as the law of contract. When the situation contains a specific contract relation dilemma it is logical to use the law of contract, when for example the law of employee protection does not reach an acceptabel solution. Transfer of undertaking is a situation were the employee protection is disregarded. The Euro directive 2001/23/EG prescribes, by its implemented rules in the law of employee protection, that rights and duties, such as employement agreements, passes on to the earner of the business. The employee also has the right to oppose a new employement situation which follows by the 6 b § 4 piece law of employee protection. Transfer of undertaking is becoming common i todays business life why it is important to analyse and clear the meaning of the transfer, from a labour law and contract law perspective. To make a contract law interpretation of what it means to leave an answer regarding a further employment is something that can involve more than as an employee oppose a continued employment. What includes the transfer of undertaking situation for an employee, in a contract law perspective? That is a question that summarizes the main purpose of this essay. My choise is to interpretate the law of contract restrictive to avoid a too general or wide meaning of the law.