Köttätande är i dag en fråga som engagerar många. Vissa menar att det är farligt både för klimat och hälsa medan andra menar att det är nödvändigt för människans överlevnad. När frågan kring köttätandet lyfts och köttkonsumtionen ifrågasätts i debatten mellan köttätare och veganer händer något och heta känslor uppstår. Debatten provocerar och upprör och inte sällan slutar det i osämja de båda parterna emellan. Det är därför av intresse att analysera hur de båda sidorna uttrycker sig när de talar om kött för att ta reda på hur de skiljer sig åt. Det här ämnar denna uppsats undersöka. Detta görs genom att bland annat analysera olika typer av bildspråk som förekommer i de båda sidornas sätt att uttrycka sig kring kött. George Lakoffs och Mark Johnsons teori om konceptuella metaforer fungerar även som inspirationskälla för denna analys. Genom att synliggöra underliggande diskurser som ligger till grund för hur vi i samhället talar, tänker och ser på kött kan vi ta reda på hur veganers terminologi kring kött skiljer sig åt från köttätarnas. På så sätt kan vi få en förståelse för varför de heta känslorna uppstår, att konflikten kanske snarare bottnar i en brist på förståelse över de olika sidornas sätt att tala om kött.

In our attempts to understand the world, wildlife films play a significant role. Wildlife films help us to see new places and learn about animals in remote locations, that we otherwise wouldn’t be able to do. Yet wildlife films have throughout history been criticized, mainly for the ambivalent relationship between science and storytelling. While the films give us a scientific impression and say something about the “reality”, they clearly have the intension to amuse, capture and entertain their audience. In doing this, the wildlife film shapes characters, plays dramatic music and creates narratives with beginnings and ends. In this essay I study the narrative structures in five chosen parts of the BBC production Life (2009). I attempt to show how the parts can be seen through the narrative scheme that Labov and Waletzky introduce in 1967. The results are leading to a discussion about the way in which the narrative structures affects the science in the film parts. Mainly through the narrative need of spectacular points and breach from normality, and the way in which narrative structures contribute to anthropomorphism. My intension is to show how the narrative structures are working in order to better, as a viewer, determine what´s fact and what´s fiction.

Robots are constantly evolving, from Da Vinci's first robot to humanoids that exist today and are used in various industries. This study examines how a humanoid is perceived as service staff in a car dealership and this was done through a qualitative case study where semi-structured interviews and on-site observations were combined. These were carried out at Riddermark Bil, which is one of Sweden's largest car dealers for used cars. The theory part is based on the concept of anthropomorphism and the uncanny valley theory which are related and important to customers' acceptance of the robot. Anthropomorphism is about giving non-human objects, such as robots, human properties to make it easier to interact with them. Uncanny valley comes into the picture when these human qualities create an expectation in man that is not achieved by the robot and a feeling of discomfort arises in man. This feeling of discomfort is what characterizes the uncanny valley. The analysis showed that uncanny valley exists in the car dealership with the humanoid and customers, and how the degree of anthropomorphism affects the viewer and the interaction. What turned out overall was that most people, customers and staff, are positive about interacting with a humanoid, but present it does not really meet the expectations placed on it. Finally, it is discussed how uncanny valley affects customers in a car dealership and what the reasons for this are.

Denna studie syftar till att belysa vilken biologisk information som finns i bilderböcker riktade till förskolebarn i åldern 3-6 år. Bilderböckerna har genom en innehållsanalys analyserats utifrån textens och bildens innehåll för att besvara syftet. Sammanlagt har 4 bilderböcker analyserats. Resultatet visar att bilderböckerna innehåller tydliga teman där ofta djur och växter skildras återkommande genom både text och bild. Majoriteten av bilderböckerna förmänskligade djuren i text men främst sker förmänskligandet genom illustrationerna. Bilderböckerna innehåller biologisk information som ofta berör djurens levnadssätt samt beskriver biologiska processer. Resultatet visar även att bilderböckernas innehåll varierar, någon bok beskrev biologiska föremål outsagt genom illustrationer, medan andra bilderböcker skildrade innehållet uttryckligt med hjälp av text och bild.     Studien bidrar med kunskap om vilken biologisk information som bilderböcker kan innehålla samt vilka teman som är vanligt förekommande. Resultatet tyder på att bilderböcker kan vara användbart i förskolans undervisning förutsatt att pedagogerna har kunskaper gällande det innehåll bilderböcker presenterar. / This study aims to shed light on biological information that can be found in picture books targeted to preschool children aged 3-6 years. The picture books have been analyzed using a content analysis. Based on the text and picture content, 4 picture books have been analyzed with the purpose to answer the study’s aim.  The results show that the picture books contain obvious themes where animals and plants often are described by both image and text. Most picture books depicted animals anthropomorphically in text, however most anthropomorphism in the picture books takes place though the pictures. Results also show that picture books contain biological information that often describes animals’ way of life and different biological processes. The results also show that the content of picture books varies. Some picture books described biological objects indirectly through illustrations, while other picture books described the content explicitly by using both text and pictures.  The study contributes with knowledge of which biological information picture books have. Furthermore the study shows which themes are common in picture books aimed at preschoolers. The results indicate that picture books can be useful in preschool education, provided that preschool teachers are aware of the type of information that picture books present.

Nästan alla människor i Sverige har en koppling till en hund, även om de aldrig haft en egen. Det har blivit allt vanligare för svenskar att adoptera tidigare gatuhundar från andra länder i Europa. Syftet med studien är att kunna visa vilken relation som finns mellan människor som adopterar gatuhundar och de gatuhundar som adopteras. Hur resoneras det kring relationen människa-hund och vilka uppfattningar om hundars värde och människors skyldigheter påverkar denna relation? Målet är att få en djupare förståelse kring relationen mellan människa och hund och om den relationen påverkas genom adoption av gatuhundar. Hur kan vi se hundars värde som enskilda individer genom adoption av gatuhundar? Forsknings- frågorna besvaras med hjälp av litteraturstudier samt två semistrukturerade intervjuer med två personer som själva adopterat gatuhundar från Grekland. Studien visar att det kan finnas en uppfattning om en inneboende relation mellan människa-hund, där synen hos de intervjuade är att hundar och människor hör ihop och att hundar ska leva som familjemedlemmar tillsammans med människor. Denna syn kan ha påverkats av bland annat det alltmer individualistiska samhället som gör att människor söker sällskap av en hund. Studien visar även att det kan finnas förutfattade meningen om hur ”andra” människor inte har samma nära relation till hundar som en själv, en syn som bland annat kan bottna i white saviour complex. Hundarna som adopteras anses värdefulla som egna individer och detta visas till exempel genom att man aktivt söker en hund som ska passa ihop med en själv och sin familj. Adoptionen i sig ses även som ett sätt att visa hundens värde som enskild individ, till skillnad från köp av hund från uppfödare, där hunden snarare ses som en vara och ett objekt. Hundarna växlar dock mellan subjekt och objekt, och det är till stor del människan som avgör när växlingen sker.

Vad är en plats?  Bär alla platser på själar som kan observeras, kännas och förstås eller kan en plats urarta till en “icke-plats”, där den inte är något annat än dess nyligen applicerade etikett? Gråzonen mellan plats och “icke-plats” blir vag när det finns oklarheter om vad platser är och hur de bör identifieras korrekt. Om det finns en brist på förståelse kring begreppet plats, hur kan vi då förvänta oss att utveckla dem på ett respektfullt och ansvarsfullt sätt?  I denna studie har två teorier med olika perspektiv gällande identifikation av en plats och urbant mellanrums identitet använts, detta för att förstå mellanrummet Stenhuggaregatan. Syftet med studien var att undersöka om ett fenomenologiskt och mer subjektivt perspektiv kan lyfta fram en djupare identitet, för ett mellanrum, som överskrider dess benämning som “icke-plats”. Syftet var även att förståelsen av platser ska kunna öka vid platsanalyser.  Detta gjordes genom en abduktiv process. Deltagande observationer och empati-skapandet till Stenhuggaregatan, genom antropomorfisering av föremål, var studiens huvudsakliga metoder. Analysen resulterade i att Stenhuggaregatans identitet definierades som dissonant. Konsekvensen av resultatet tyder på att de begrepp som teorierna förser är missvisande vid definition och identifikation av en plats. / What is a place? Do all places bare souls that can be observed, felt, and understood or can a place devolve into a “non-place” where it has become nothing more than its newly applied label? The grey area between place and “non-place” becomes vague when there are uncertainties concerning what places are and how to properly identify them. If there exists a lack of understanding around the notion of place how can we then expect to develop them in a respectful and responsible manner? In this study, two theories that provide two differing perspectives concerning the identification of a place and an urban gap’s identity are used to understand the gap Stenhuggaregatan. The purpose of the study is to investigate if a phenomenological and more subjective perspective can illuminate an urban gap’s deeper identity that exceeds its label as a “non-place”. The aim was also to aid in an increased understanding of places during a site analysis. This was done through an abductive process. Participant observations and the empathy creation to Stenhuggaregtan through the anthropomorphization of objects were the main methods of the study. The analysis results in Stenhuggaregatan identity being defined as dissonant. The consequence of the result indicates that the notions provided by the theories are misleading when defining and identifying a place.

Pet humanization leads to false analogies between animal and human needs. The animals are distorted into something they are not and treated accordingly, which leads to misunderstandings and mismanagement of animals. Compensating one's cat with cat toys as a result of guilt over insufficient interactive play is a case example. Compensation does not take into account the cat's attitude and perception of play as interactive play is irreplaceable for the cat's well-being. The study posed the question How can design create critical reflection of human relationships with cats in regard to feelings of guilt over cat ownership and compensation? With the aim of freeing consumption from the idea of the cat's welfare. The research question was answered with a design proposal consisting of an artifact that depicts a future alternative human-cat relationship. The artifact was produced through a design process based on speculative and multispecies design theory and method. Horizon scanning together with a literature search was used to create a credible future alternative human-cat relationship that highlights and reconciles species differences by emphasizing the cat as an animal. Somatic research and a survey was used to make interactions less rigid as a way to facilitate and support interactive play. Prototyping with a cat was used to ensure satisfactory interactive play was facilitated

Syftet med studien är att undersöka konsumenters förtroende för modevarumärken och hur deras köpbeslut påverkas av varumärken som tillämpar virtuella influencers (VIs) i sin marknadsföring på sociala medier i Sverige. En kvantitativ metod med deduktiv ansats har tillämpats, där en webbenkät distribuerades till svenska studenter vid Textilhögskolan i Borås i åldrarna 20–35 år och användes för att samla in data. Den virtuella influencern Lil Miquela användes som en fallstudie i enkäten med syfte att fördjupa sig i fenomenet och bedöma dess påverkan på konsumentbeteende och förtroende. Studien visar att VIs har en påverkan på konsumenters förtroende för varumärken. Viktiga fynd tyder på att VIs, särskilt exemplifierat av Lil Miquela, påverkar konsumenters förtroende när upplevd autenticitet, mänskliga egenskaper och känslomässig koppling ökar. Varumärken bör därför fokusera på att göra sina VIs mer mänskliga för att öka förtroendet och potentiellt lojaliteten. Studien visar även att VIs påverkar konsumenters köpbeslut, men för en positiv påverkan krävs en känslomässig koppling, mänskliga attribut, samt varumärkesförtroende hos VIs. Dessa insikter betonar potentialen hos VIs att påverka konsumenters uppfattningar och förtroende, vilket ger värdefulla implikationer för marknadsföringsstrategier som involverar VIs. / The purpose of the study is to investigate consumers’ trust in fashion brands and how their purchase decisions are influenced by brands that apply virtual influencers (VI) in their marketing on social media in Sweden. A quantitative method with a deductive approach has been applied, where an online survey was distributed to Swedish students at the University of Textiles in Borås aged 20-35 and used to collect data. The VI Lil Miquela was used as a case study in the survey with the aim of delving into the phenomenon and assessing its impact on consumer behavior and trust. The study shows that VIs has an impact on consumers’ trust in brands. Key findings suggest that VIs, particularly exemplified by Lil Miquela, influence consumer trust as perceived authenticity, human characteristics, and emotional connection increase. Brands should therefore focus on making their VIs more human to increase trust and potentially loyalty. The study also shows that VIs influence consumers’ purchase decisions, however for a positive influence an emotional connection, human attributes, and brand trust with VIs is required. These insights emphasize the potential of virtual influencers to influence consumer perceptions and trust, providing valuable implications for marketing strategies involving VIs.

This paper intends to examine animal portrayal in literature with the guidance of three literary works; Charlotte’s Web, The Call of the Wild and The Guest Cat. The overall purpose is to explore the representation of animals in text and see what it possibly could show about our – the humans – view of animals. Through this I investigate what we do when we interpret animals in text and how this portrayal can effect animals, with the help of a moral philosophical angle. I put focus on how the view of animals can be effected depending on if one sees animals as an object or a subject – someone or something. Questions used are: How are animals portrayed in this fiction? What can this portrayal show about our relationship with – and view of – animals? The analysis show consequences of both sides through the thought that both views still can be a sign of power over animals, since we never completely can understand animal’s thoughts or actions. I argue, however, that there still is a value to reflect about the animal in literature because it can demonstrate a shifting animal view and let us reflect not only about the animals in literature ­– but in the reality as well. / Denna uppsats ämnar undersöka djurs gestaltning i litteratur med vägledning av tre litterära verk; Charlotte’s Web, The Call of the Wild och Gästkatten. Det övergripande syftet är att undersöka representationen av djur i text och se vad de möjligtvis kan säga om vår – människans – djursyn. Genom detta undersöker jag vad vi gör när vi tolkar djur i text och hur denna gestaltning kan påverka djur, med hjälp av en moralfilosofisk vinkel. Denna vinkel lägger fokus på hur djursynen kan påverkas beroende på om man ser djur som objekt eller subjekt – någon eller något. Frågeställningarna är: Hur gestaltas djur i denna fiktion? Vad kan denna gestaltning säga om vår relation till – och syn på – djur? Analysen visar konsekvenser av båda sidor genom tanken att båda ändå kan vara ett tecken på makt eftersom vi aldrig helt kan förstå djurs tankar och handlingar. Jag argumenterar däremot att det ändå finns ett värde att reflektera kring djurbilden i litteratur eftersom det kan demonstrera en skiftande djursyn och låta oss reflektera kring djur inte bara i litteraturen – men i verkligheten. ­

Tekniska framsteg fortsätter att förändra sättet människor lever på. Interaktion mellan människa och dator kan numera ske via naturligt språk. Denna interaktion har visat sig ha positiva effekter hos användaren vilket har lett till att den studeras inom nya tillämpningsområden. En av de innovationer som använder sig av interaktion med naturligt språk är konversationsagenter. Konversationsagenter har blivit mer aktuella inom e-handel och forskning tyder på att de kan användas för att övertyga användare till ett mer önskvärt beteende. Genom att designa in antropomorfiska designaspekter i konversationsagenter skapas förutsättningar för att övertyga användare. Denna studie är utförd med en designorienterad forskningsansats där datainsamlingen bestod av utvärdering av prototyper, think-aloud och semistrukturerade intervjuer. Designaspekterna transparens, mänsklig identitet, verbala signaler, icke verbala signaler och anpassade svar identifierades i litteraturstudien och fördelades i två prototyper. Prototyperna bestod av två olika konversationsagenter som var designade med både antropomorfiska designaspekter och designaspekter som bedömdes stå i motsats till de antropomorfiska designaspekterna. Detta för att kunna reflektera och undersöka de individuella designaspekternas inverkan på den upplevda övertygelsen. För att utvärdera den upplevda övertygelsen användes de tre utvärderingsteman upplevd mänsklighet, upplevd trovärdighet och upplevt inflytande. Resultatet av studien indikerar på att designaspekterna mänsklig identitet och verbala signaler både kan ha en positiv och negativ inverkan på den upplevda övertygelsen hos användare. Anpassade svar påvisade inga negativa reflektioner hos respondenterna och kan ses som oberoende av de andra designaspekterna. Studien pekar även på att designaspekten transparens bör användas tillsammans med de andra antropomorfiska designaspekterna för att inte förvilla och lura användaren.