Syftet med föreliggande studie är att undersöka unga arbetssökandes erfarenheter av Arbetsförmedlingens roll i deras etablering på arbetsmarknaden, samt analysera hur detta kan förstås utifrån en utveckling mot en individualiserad arbetsmarknadspolitik. Studien bygger på två kvalitativa fokusgruppsintervjuer med totalt åtta arbetssökande personer i åldrarna 18-24 år. Studien visar att de arbetssökande upplever en ovisshet i vilken roll Arbetsförmedlingen ska spela i deras arbetssökande, och att deras förväntningar på myndigheten inte besannas i hur det verkligen går till. Ungdomarna i studien upplever att Arbetsförmedlingen ställer krav och har förväntningar på aktivering, vilket kan förklaras utifrån arbetsmarknadens utveckling mot en aktiveringspolitik. Centralt i vårt resultat är ungdomarnas syn på sin arbetslöshet som ett individuellt ansvar, vilket enligt vår analys kan tolkas som ett resultat av en individualiserad arbetsmarknadspolitik.Vidare tyder studien på att ungdomarna ser arbete som en del av deras identitetsskapande och en väg till självförverkligande. Detta ställer krav på deras personliga egenskaper och vidare vad som ska ingå i deras personliga varumärke på arbetsmarknaden. / The aim of this study is to examine young job seekers’ experiences with the Public Employment Service’s during their advance into the labor market. We will analyze how these can be understood with regards to an individualized labor market policy. The study is based on two qualitative focus group interviews done with a total of eight job-seeking individuals with an age rage of 18-24 years. The study shows that the young jobseekers are experiencing an uncertainty as to the role of the Public Employment Service during their gateway into the labor market. Furthermore, their expectations for the authority are not being fulfilled. The young individuals in the study find that the Public Employment Service insist on their activation in order to receive benefits. This would explain the labor market's development towards activation policies. The study draws the conclusion that the young jobseekers see their unemployment as an individual responsibility. According to our analysis this can be interpreted as the result of an individualized labor market policy. Furthermore, the study suggests that young people see work as a part of their identity and a step towards self-fulfillment. This results in demands on their personal qualities and what should be included in their personal branding in the labor market.

Europeiska unionen lanserade under 2010 den Digitala agendan för Europa. Syftet med agendan är att förstärka ekonomin inom unionen genom att implementera en digital inre marknad. Arbetsförmedlingen, som är en viktig aktör på arbetsmarknaden i Sverige, påverkas av kraven från EU:s digitala agenda och genomgår sedan 2014 en djuplodande digitalisering av verksamheten. Det digitala uppdraget beskrivs i Arbetsförmedlingens offentliga dokument som en effektiviserings- och rationaliseringsprocess som grundar sig i digitaliseringen. Genom digitaliseringen har Arbetsförmedlingen skapat nya definitioner av kunden vilket ställer nya krav på att kunderna anpassar sig och blir digitaliserade. Här uppstår en konflikt mellan myndighetens digitaliseringsuppdrag och de arbetssökandes kompetenser. Därför är det viktigt att studera hur den arbetssökande framställs i samband med digitaliseringen på Arbetsförmedlingen. För att förstå framställningen används Michel Foucaults diskursteori och metod för analys. Uppsatsens resultat visar att definitionen om den digitala arbetslösa kunden tillkommit i myndighetens verksamhetsbeskrivningar mellan 2014 och 2019. Av uppsatsens analys framgår att kanalstrategin och förnyelseresan är viktiga delelement i verksamhetens ideologiska grund för implementeringen av digitaliseringen. Uppdraget genom Portföljestyrningen däremot, används för att förstärka implementeringen av de strategiska målen utifrån myndighetens maktposition. Begreppet den digitala arbetslösa kunden skapas ensidigt från Arbetsförmedlingen i verksamhetsplanernas utformning. Det som normaliseras i digitaliseringsdiskursen är kravet på effektivitet som, hand i hand med kundens förväntade digitalisering, visar hur verksamheten ska bedrivas.

Etableringen på den svenska arbetsmarknaden för nyanlända har genom åren varit problematisk, främst för nyanlända kvinnor. För denna grupp har det tagit särskilt lång tid innan de kunnat förvärvsarbeta. Tidigare studier har redovisat att det kan bero på en sämre form av integrering i det svenska samhället, eftersom kommunerna hade det fullständiga ansvaret för detta. För tio år sedan fick Arbetsförmedlingen uppdraget att ansvara för de nyanländas etablering med mer fokus på arbetsmarknaden. Under senare tid har det visat sig att i de etableringsinsatser som myndigheten erbjuder, råder det en skillnad i könsfördelningen mellan dem. Syftet med denna studie är att undersöka och förstå de strukturella orsakerna som påverkar nyanländas kvinnors väg till etablering på den svenska arbetsmarknaden genom deras deltagande på etableringsprogrammet. I studien finner vi att det finns flera olika strukturella bidragande faktorer som påverkar de nyanlända inom etableringsprogrammet. Dessa omfattar den svenska välfärdsmodellen, arbetsmarknaden, Arbetsförmedlingens ledning samt arbetsförmedlarna. Det visar att mekanismer skapas av arbetsförmedlare på grund av olika förutsättningar som gör att de måste anpassa sitt arbete. Dessa förutsättningar handlar bland annat om hög arbetsbelastning, tryck från ledningen och resursbrist. Mekanismerna påverkar nyanlända kvinnor på det sätt att deras intressen och behov undermineras samt att deras deltagande i vissa insatser inte särskilt hjälper deras inträde på arbetsmarknaden.

Bakgrund: Arbetslöshet medför en rad hälsokonsekvenser för individen och i februari 2022 var 7,7% av Sveriges befolkning arbetslösa. Hälsofrämjande insatser och sysselsättning har visat sig medföra ett flertal hälsovinster för individen. Däremot finns det få studier som har undersökt huruvida levnadsvanor påverkar arbetssökandes livssituation.Syfte: Studiens syfte är att undersöka om arbetssökande upplever att hälsofrämjande insatser skulle kunna bidra till ökad sysselsättning. Frågeställningar: Hur upplever arbetssökande sin hälsa? Upplever arbetssökande att de behöver hjälp med sina levnadsvanor?Metod: Studien är tvärsnittsstudie med ett deskriptivt förhållningssätt och utgår från en mixadmetod med en konvergent design. Data samlades in via en kvantitativ enkät med en likertskala samt via kvalitativ ansats genom öppna frågor med innehållsanalys.Resultat: Resultatet av studien visar på att respondenterna inte är måna om sin hälsa men att de önskar må bättre och kunna känna sig tillfreds med sig själva i framtiden. Resultatet visar även att det finns brister i självtilliten något som även utgör ett hinder för arbetssökande i att uppnå ökad sysselsättning.Slutsats: Det finns ett behov av hälsopromotiva insatser för arbetssökande för utveckling av hälsorelaterade livskunskaper. Hälsofrämjande insatser kan bidra till ökad sysselsättning, då respondenterna upplever att de inte har en bra självbild eller självkänsla för att söka jobb men även att de inte upplever sig ha en god hälsa.

Sjukskrivningar i Sverige är ett aktuellt samhällsproblem som orsakar stora kostnader och mänskligt lidande för de drabbade. Sjukskrivnas situation påverkas av både personliga och kontextuella faktorer vilket medför utmaningar i deras återgång till arbete. Dessa utmaningar kräver samlade stödinsatser från samhället, varav det förstärkta samarbetet mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan är en del. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur sjukskrivna upplever sin rehabiliteringsprocess inom ramen för det förstärkta samarbetet mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan i Malmö. Vidare undersöks vilka faktorer som de upplever har hämmat respektive främjat deras rehabiliteringsprocess. Studien utgår från en kvalitativ metod med åtta intervjuer med sjukskrivna som är eller har varit inskrivna i det förstärkta samarbetet. Studiens teoretiska utgångspunkter är Careership Theory av Hodkinson och Sparkes (1997) och Social Cognitive Career Theory av Lent (2005). Begreppen vi utgår från är brytpunkter, handlingshorisont, upplevd självförmåga, förväntat utfall samt personliga mål.Resultatet visar att sjukskrivnas upplevelser av att ingå i det förstärka samarbetet samtvad som hämmar och främjar en rehabiliteringsprocess skiljer sig åt. Det framkommer i intervjuerna att informanter tagit del av få vägledningsinsatser inom det förstärkta samarbetet och att arbetsträning som är en insats har varit mycket betydelsefull. Intervjuerna visar att informanter har fått ett gott bemötandet från handläggarna på Arbetsförmedlingen vilket varit främjande i rehabiliteringsprocessen. Ett intressant resultat visar att handläggarna behövt arbeta bromsande med informanterna i större utsträckning än motiverande för att förhindra en försämring av hälsotillstånd. Det framkommer under intervjuerna att informanternas olika personligheter samt varieradetilltro till sin egen förmåga medför att de har olika förutsättningar för en återgång till arbete. Slutsatsen är att god samverkan runt sjukskrivna, ett gott bemötande, socialt stödsamt individanpassade stödåtgärder i rehabiliteringsprocessen, varav vägledning är endel, främjar sjukskrivnas återgång till arbete.

Uppsatsen undersöker hur förtroendet ser ut för tjänsten stöd och matchningsföretag (STOM) bland de arbetslösa som deltar i programmet i Malmö stad, samt undersöka vilka faktorer och orsaker som ligger bakom den förtroendenivå deltagaren har för tjänsten. Studien förklarar dessa argument och demografiska faktorer utifrån de teoretiska begreppen Institutionell prestation, Individens utvärdering av institutionell prestation samt en komplettering av Bo Rothsteins teori om bemötande. Som metod används digitala enkäter riktad mot STOM-deltagare. Resultatet av studien visar att majoriteten av respondenterna, 61,9%, har lågt förtroende för STOM-tjänsten medan 8,5% av respondenterna befinner sig på en medelnivå och 29,6% har högt förtroende för tjänsten. Utifrån de teoretiska begreppen är den främsta orsaken bakom dess förtroendenivå hur respondenterna upplevt att STOM har presterat, det vill säga vilka resultat som framkommit av deras tid hos STOM, samt vilka personliga åsikter de har haft om tjänstens prestation. Fler orsaker och faktorer bakom dessa förtroendesiffror presenteras och diskuteras utförligt under studien.

The Swedish public employment service is an agency controlled by the government which under a long time has been criticized. Therefore the government decided to implement market solutions with the aim to reach a better agency for unemployed and employers. Furthermore, this has included a change for the employees at the agency when some of the tasks will be handled by independent companies as well as other organizations. The phenomenon where independent companies and other organization will be included is called a quasi-marketization. With this background I do wonder what will happen to the employees profession at the agency when a big part of the tasks will be handled by independent companies and other organizations. How will the quasi-marketization manifest itself in the profession?  To examine this 7 interviews with employees at the Swedish public employment service have been accomplished. To be able to investigate the above question, Freidson and his theory about professionalism as a thrid logic have been used. The study then shows that the profession has been through a big change which includes more legal repsonsibility, less work with unemployed people, some competencies and skills that are not necessary, limited autonomy and less sense of participation.  Moreover what does this entail for the professionalism of the employees? The study shows that a profession which does not match the expectations has been formed. The employees mainly want to work with interpersonal contact, which is increasingly abolished.

Syftet med detta arbete har varit att belysa vilka möjligheter och hinder invandrade akademiker möter på vägen mot svenska arbetsmarknaden. Vi har också velat påvisa vilka vägar och strategier som kan ge framgångsrika resultat. Genom våra intervjudeltagares erfarenheter har vi fått fram vad de tycker kan förbättras för att göra arbetsmarknaden mer tillgänglig. Vårt mål med undersökningen har varit att fokusera på positiva resultat, då vi har valt att göra intervjuer med invandrade akademiker som har ett arbete.Vi har i bakgrundsavsnittet visat på hur sysselsättningsproblemen för invandrare uppkom och hur det har utvecklats till att bli ett stort och hett debatterat problem. Vidare har vi valt att ta upp strukturell och instutionell diskriminering som är bidragande faktorer till exkluderingen av invandrare på den svenska arbetsmarknaden. Det finns emellertid en risk att fokuseringen på dem som saknar tillträde till arbetsmarknaden överskuggar det faktum att de allra flesta personer med invandrarbakgrund redan befinner sig i arbetslivet och försörjer sig genom sitt arbete.En bra Sfi- undervisning lägger grunden för god språkinlärning som i sin tur, om den är effektiv, bidrar till större möjlighet att komma vidare på ett eller annat sätt. Arbetsförmedlingen är den instans som man möter vid sökandet av arbete. Det framkommer i vår undersökning att den inte fungerar tillfredställande. Aspirantutbildningen är en möjlig väg som invandrade akademiker kan gå för att komplettera sin utländska examen på ett effektivt sätt. Deras sätt att lägga upp individuella studieplaner där praktik är ett viktigt inslag, har för oss visat sig resultatrikt. De teoretiska utgångspunkter som arbetet är uppbyggt på är bland annat den strukturella diskrimineringen som vi anser är relevant för att synliggöra omständigheter som exkluderar invandrare från arbetsmarknaden. Språkets betydelse är ytterligare en byggsten som är viktig att betona som teoretisk utgångspunkt. Vidare har vi valt att använda oss av begreppet Humankapital som den samlade kompetens en människa har med sig ut i arbetslivet. Vi har i vårt arbete gjort sex djupintervjuer med invandrade akademiker som alla har arbete. Deras livshistorier har gett oss underlag för att få svar på våra frågeställningar.Vår förhoppning är att vårt arbete kan ge inspiration och tankar kring möjligheter och strategier, samt hur man kan överbrygga de hinder som uppstår på vägen mot den svenska arbetsmarknaden.

The objective of this thesis is to forecast the number of people registered at the Swedish Public Employment Service (Arbetsförmedlingen) that will manage to get employment each month and examine how accurate the forecasts are. The Swedish Public Employment Service is a government-funded agency in Sweden working to keep the unemployment rate low. When someone is unemployed or looking for a new job, he or she can register at the Swedish Public Employment Service. Being able to forecast well how many are expected to get employment could be useful when planning and making decisions. It could also be used as an indicator of how well the Swedish Public Employment Service manages to perform and thus how well the tax money is used. The models employed for forecasting were the seasonal autoregressive integrated moving average (SARIMA) and the long short-term memory (LSTM). A persistence model is also used as a baseline. The persistence model is a very simple model and the other models are therefore expected to outperform it. For the LSTM model, the use of both univariate and multivariate approaches will be explored in order to examine if the model can be improved with more data. Results from the experiments performed showed that a multivariate LSTM performed the lowest root mean squared error (RMSE) and is therefore considered the best model. However, the robustness of the model over time needs further research. / Syftet med detta arbete är att göra prognoser på hur många av de registrerade på Arbetsförmedlingen som kommer att få arbete en viss månad och undersöka hur noggranna dessa prognoser blir. Arbetsförmedlingen är en skattefinansierad myndighet i Sverige som arbetar med att hålla arbetslösheten låg. När någon är arbetslös eller letar efter ett arbete kan man registrera sig hos Arbetsförmedlingen. Att kunna göra bra prognoser på hur många som kommer att få arbete skulle kunna vara användbart vid planering och beslutfattande. Det skulle också kunna användas som en indikator på hur väl Arbetsförmedlingen använder skattepengarna. De modeller som har använts är seasonal autoregressive integrated moving average (SARIMA) och long short-term memory (LSTM). En persistensmodell används också som baslinje. Persistensmodellen är en enkel modell och därför förväntas de andra modellerna prestera bättre. För LSTM-modellen kommer användningen av både envariabla och flervariabla tillvägagångssätt att undersökas för att testa om mer data kan förbättra modellen. Resultat från experimenten visar att det var en LSTM-modell med flera variabler som presterade lägst root mean squared error (RMSE) och anses därför vara den bästa modellen. Det behövs dock ytterligare studier för att undersöka modellens stabilitet över tid.

I Varbergs kommun startade ett samverkansprojekt inom vägledning i mitten på 90-talet. Projektet fick namnet VY, Varbergs Yrkesvägledare och var ett samarbete mellan Arbetsförmedlingen i Varberg och kommunens studie- och yrkesvägledare. Meningen med min studie är att undersöka framväxten av Varbergs Yrkesvägledare (VY). Vad var orsaken till att VY skapades är frågeställningen som jag kommer att arbeta efter. Jag kommer att undersöka om det fanns några fördelar med projektet och vad som hände på vägen.Under 1990-talet etablerades vägledningscenter på olika platser runt om i landet. Detta skedde också i Varberg där man redan 1994 hade tankar om att förändra kommunens vägledningsinsatser. På flera håll upplevdes att det fanns behov av en förändring inom vägledningen. Behov fanns i de olika organisationerna att utveckla verksamheten och kunnandet. Detta gjorde att man sökte sig till varandra för att kunna byta erfarenheter. I kommunen arbetade studie- och yrkesvägledarna var och en för sig och hade mycket lite fortbildning och kontakt med arbetsliv. På Arbetsförmedlingen klarade man inte riktigt kravet att hålla igång studieinformationen. Vägledningen skulle gå från att bara omfatta vissa grupper till att omfatta alla människor i olika skeden i livet.Genom att intervjua nyckelpersoner som varit med från projektets start ville jag få en bild av hur projektet växt fram och vilka faktorer som påverkat. En frågeguide med öppna frågor användes vid intervjuerna. Det fanns utrymme för de intervjuade att tala fritt och komma in på andra spår.Resultatet visar att tanken om ett samarbete har uppstått på flera olika håll under 1990-talet. Både vägledarna inom kommunen och Arbetsförmedlingen kände ett behov av att samordna vägledningsinsatserna. Det fanns också en önskan att lära av varandra. Den önskan som kom från båda håll underlättade nätverkandet. Min slutsats är att det är fruktbart med nätverk men att man måste veta vad man vill ha ut av det. Om nätverket ska vara till för kunskapsutbyte eller för informationsutbyte har stor betydelse för hur det ska utformas.