Syfte: Syftet med studien är att beskriva hur införandet av en arbetstidsförkortning till sex timmar arbetsdag påverkar en tillverkande organisation inom den privata sektorn. Metod: En fallstudie om fenomenet arbetstidsförkortning med en induktiv ansats och med en kvalitativ forskningsprocess. Datainsamlingen har skett via ostrukturerade intervjuer och analysmetoden som används är grundad teori.   Slutsats: Studien visade att arbettidsförkotningen haft en påverkan på en privat tillverkande organisations upplevda hälsa och välbefinnande till följd av tid till återhämtning och bättre balans mellan arbets- och privatliv. Den organisatoriska och sociala arbetsmiljön påverkades till följd av att kraven kvarstod som innan arbetstidsförkortningen samt ledde till mindre utrymme för socialt samspel. Produktiviteten påverkades då medarbetarnas motivation ökade samt ökad effektivitet. Studien visade även på att organisationens attraktivitet som arbetsgivare förbättrades genom att arbetstidsförkortningen bidrog till att behålla befintlig personal samt attrahera ny. Slutligen påverkades även organisationens ekonomi genom att olika kostnadsbesparingar möjliggjordes.

No description available.

Under 2018 presenterade regeringen i en lagrådsremiss om ändrade regler kring beskattning och betalning av skatt vid tillfälligt arbete i Sverige, som innebär att utländska arbetstagare som arbetar för svenska arbetsgivare alltid ska betala skatt i Sverige. Ett av lagförslagets primära syfte är att skapa en sund och rättvis konkurrens på arbetsmarknaden, då man idag ser att skatteplanering med utländsk arbetskraft som på pappret är inhyrd, men som i praktiken arbetsleds av den svenska arbetsgivaren, har ökat. Uppsatsen avser försöka ta reda på huruvida syftet med förslaget, att skapa sund och rättvis konkurrens på marknaden, kan uppfyllas genom att införa en ökad skattskyldighet samt registrerings- och rapporteringsskyldighet för utländska bolag. Uppsatsen avser även undersöka ifall sund och rättvis konkurrens kan nås genom att belägga utländska företag med samma skattskyldighet som svenska företag samt undersöka ifall detta lagförslag kan påverka utländska företags villighet att etablera verksamhet eller sända ut anställda för arbete i Sverige och hur detta eventuellt skulle kunna påverka konkurrensen på marknaden. Studien visar på att man i utredningen inte beaktat de potentiella konsekvenser som kan uppstå med en lagförändring. Studien tyder på att man eventuellt driver detta för långt rättssociologiskt, det vill säga att effekten kan bli företagsslug. Minskar attraktiviteten till den svenska marknaden och konkurrensen försvagas, uppnås inte det syfte som är ämnat med förslaget. Fördelen med det formella arbetsgivarbegrepp som gäller idag är att det ger möjlighet till utländska företag att konkurrera på svensk marknad utan för krångliga regler och administration. Följs reglerna av företagen som de är idag, och man kan upprätthålla någon slags kontroll och ordning på marknaden, anser jag inte att någon otillbörlig konkurrenssituation uppstår / During 2018, the government presented a legislative proposal regarding changed rules of taxation and payment of tax during temporary work in Sweden, which means that foreign workers who work for Swedish employers should always pay tax in Sweden. One of the primary purposes of the proposal is to achieve healthy and fair competition in the market, as it is now seen that tax planning with foreign hires, which in practice is managed by a Swedish employer, has increased. The thesis aims to try to find out whether the purpose of the proposal, to achieve healthy and fair competition in the market, can be fulfilled by introducing an increased tax liability and registration and reporting obligations for foreign companies. The thesis also intends to investigate whether healthy and fair competition can be achieved by impose foreign companies with the same tax liability as Swedish companies and examining whether the proposal can affect foreign companies' willingness to establish in Sweden and how this could possibly affect the competition in the market. The study shows that the investigation in the proposal has not taken into account the potential consequences that may arise with changed rules. The study suggests that this may be pursued too far in socio-legal terms, so to speak, that the effect can be sly. If the attractiveness of the Swedish market decreases and competition is weakened, the purpose of the proposal is not achieved. The advantage of the formal employer concept that applies today is that it allows foreign companies to compete in the Swedish market without too complicated rules and administration. If the rules are followed by the companies, and you can maintain control and order in the market, I do not believe that there is unfair competition in the market.

Syfte: Syftet med detta arbete är att beskriva huruvida examensarbetet bidrar med färdighet och kompetens inför arbetslivet. Syftet är att bredda kunskapen kring vad examensarbetet bidrar till och att bidra med underlag för diskussioner kring examensarbetets uppbyggnad och dess samverkan med näringslivet. Metod: Vår studie har genomförts med en abduktiv ansats där en forskare var informant och lade grunden för den empiriska insamlingen. Studien grundar sig i tre olika perspektiv: Ekonomihögskolans, alumners och arbetslivets perspektiv. För att öka förståelsen kring perspektiven och examensarbetets integration med arbetslivet användes ett kvalitativt tillvägagångssätt. Datainsamlingen skedde genom intervjuer med tre olika respondentgrupper som motsvarade varsitt perspektiv. I studien har vi även tagit hänsyn till möjliga felkällor samt etiska aspekter. Slutsats: I vår studie framkommer det att alumner till viss del fått de kompetenser som Ekonomihögskolan förklarar att de ska ha fått av examensarbetet. De kompetenser som framkommit att alumner ska få eller har fått från examensarbetet är självständighet,samarbete, kommunikation, kritiskt tänkande samt strukturering och planering. Rekryterarna anser att examinerade har en del av de kompetenserna, men en slutsats kan inte dras kring om kompetenserna är en följd av examensarbetet enligt rekryterarna.Självständighet är en av de kompetenser som rekryterarna uppskattar. Enligt alumnerna i studien och enligt forskaren Ola Svärd har examensarbetet inte nödvändigtvis bidragit tillsjälvständighet. De övriga kompetenserna examensarbetet ska eller har genererat kan enligt rekryterarna ses som personliga egenskaper alla kan besitta och inte bara examinerade, men examinerade har arbetat med kompetenserna nyligen vilket kan vara till deras fördel. / Purpose: The purpose of this work is to describe whether the degree project contributesknowledge and skills for working life. The purpose is to broaden the knowledge aboutwhat the degree project contributes to and to provide a basis for discussions about the structure of the degree project and its interaction with the business community. Method: Our study has been carried out with an abductive approach where a researcher was our informant and laid the foundation for the empirical collection. The study is based on three different perspectives: The school of Economics, alumni and the working life perspective. In order to increase the understanding of the perspectives and the integration of the degree project with working life, a qualitative approach was used. Data collection took place through interviews with three different groups of respondents who corresponded to each perspective. In the study, we have also taken into account possible sources of error and ethical aspects. Conclusion: Our study shows that alumni have, to some extent, acquired the competencies that the School of Economics explains that they should have acquired from the degree project. The competencies the study shows that alumni should gain or have gained from the degree project are independence, collaboration, communication, critical thinking along with structuring and planning. The recruiters believe that examinees have some of these skills, but it cannot be concluded that all the skills are a consequence of the degree project according to the recruiters. Independence is one of the competencies that recruiters value. According to the alumni in the study and according to the researcher Ola Svärd, the degree project has not necessarily contributed to independence. According to the recruiters, the other competencies the degree project should or has generated can be seen as personalqualities that everyone can possess and not just examinees, but examinees have worked with the competencies recently, which can be to their advantage

Syftet med denna kvalitativa uppsats är att få en djupare förståelse för vilka kriterier som gör en arbetsgivare attraktiv för personalvetare. Eftersom humankapitalet är viktigare än någonsin måste arbetsgivare kunna både attrahera och behålla bra anställda, och detta är något som många arbetsgivare arbetar med. Studien är gjord utifrån anställdas perspektiv men det är snarare arbetsgivare som kan dra nytta av de resultat som vår studie har visat. De teoretiska referensramar vi har använt oss av är employer branding, vad som attraherar hos en arbetsgivare och vad som gör en arbetsgivare attraktiv för generation Y. Vi har även använt oss av motivation som begrepp samt Herzbergs tvåfaktorteori om arbetsmotivation. De teoretiska referensramar vi har använt oss av ligger till grund för både utformandet av intervjuguiden och för hur resultatet har analyserats. Det empiriska materialet har införskaffats genom åtta digitala semistrukturerade intervjuer med personalvetare som arbetar inom HR runt om i Sverige. Vi har använt oss av ett bekvämlighetsurval för vår studie genom att vi har kontaktat personer i vår närhet som ingår i populationen för studien. Resultatet visar att det är många faktorer som samspelar för att en arbetsgivare ska vara attraktiv för personalvetare. Några av de viktigaste faktorerna för att arbetsgivaren ska vara attraktiv är en bra arbetsmiljö, flexibla arbetstider, att alla behandlas lika och att få utvecklas i arbetet. De faktorer som har utmärkt sig gällande motivation är till exempel att göra skillnad för andra, att få utvecklas och utmanas samt en bra arbetsmiljö.

Syftet med denna studie var att undersöka huruvida svenska arbetsgivares allmänna attityder mot individer med ett kriminellt förflutet påverkades av faktorer såsom arbetsgivarens könstillhörighet och ålder. Arbetsgivares attityder mot typ av brott som begåtts undersöktes även för att se huruvida det skiljde sig åt med avseende på faktorer som arbetsgivarens könstillhörighet och ålder. Studien utfördes med hjälp av en kvantitativ forskningsmetodik med ett deduktivt förhållningssätt. Urvalsgruppen bestod av svenska arbetsgivare som valts enligt en bekvämlighetsprincip. Studien inkluderade 99 respondenter (n=99) och genomfördes med en enkätundersökning, α=0,79, som utgjorts med grund i tidigare studier (t.ex. Albright & Denq, 1996; O’Sullivan et al.,2017). Separata Independent Samples t-test användes som analysmetod för samtliga variabler. Studien fann signifikanta skillnader (p<0,05) mellan åldersgrupperna gällande fyra olika typer av brott; narkotikabrott, förfalskningsbrott, stöld och misshandel, men inte för övriga sju brott. Mellan kvinnor och män fanns ingen signifikant skillnad gällande typ av brott. Studien fann inga signifikanta skillnader mellan könstillhörighet och ålder gällande allmänna attityder.

Svensk diskrimineringslagstiftning slår fast att arbetsgivare och utbildningssamordnare ska motverka diskriminering och främja lika rättigheter och möjligheter. Lagens tredje kapitel, kallat Aktiva åtgärder, syftar till att arbetet med antidiskriminering ska bedrivas i förebyggande syfte. Lagen reglerar både ett förbud mot diskriminering men även att diskriminering ska förhindras genom att det aktivt motarbetas. Denna uppsats undersöker aktiva åtgärder på två sätt. Analysen av aktiva åtgärders lagtext visar på att det är en symbolisk policy som präglas av hög otydlighet och vaga målsättningar. Två kommuners styrdokument analyseras därefter för att undersöka hur lagen implementerats utifrån deras arbetsgivarroll. Resultatet visar på skillnader i tillvägagångssätt mellan de två kommunala arbetsgivarna. Trots skillnaderna återfinns samma problematik; det finns en särkoppling av arbetsgivarnas formella och informella arbete med aktiva åtgärder samt att det senare är svår att utläsa vad det innebär.

Registerkontroller har visat sig vara ett vanligt förekommande komplement i rekryteringsprocesser för att bedöma en persons lämplighet. Studiens syfte är att få en fördjupad förståelse för användningen av registerkontroller vid rekrytering, vad för etiska överväganden som ligger bakom samt arbetsgivares attityder till att anställa en person som förekommer i belastningsregistret. Vår teori inleds med arbetsgivarens fria anställningsrätt då denna utgör en arbetsrättslig grund sett till hur en arbetsgivare fritt kan anställa den person som den anser mest lämpad. Sedan lyfts begreppet anställningsbarhet, etik, en avhandling avseende en arbetsgivares användning av registerkontroller samt dataskyddsförordningens föreskrifter. Vidare presenteras två studier som avser tidigare brottsdömdas chans till arbete och en studie om arbetsgivares attityder till att anställa en tidigare brottsdömd. De teoretiska utgångspunkterna ligger till grund för att analysera det kvalitativt insamlade materialet. Empirin är inhämtad genom intervjuer med åtta respondenter som jobbade vid tiden för undersökningen på medelstora till stora företag i Sverige samt hade roller där de kom i kontakt med rekrytering löpande. De representerade även företag där det inte finns lagstadgat att registerkontroller ska göras vid nyanställning, utan där det görs utifrån eget intresse. Intervjuerna gjordes på distans och spelades in för att underlätta vid transkriberingen. Den insamlade datan kategoriserades sedan enligt tre kategorier och sammanfattades därefter. Studiens resultat pekar på att respondenterna gör registerkontrollerna antingen genom ett registerutdrag alternativt en bakgrundskontroll. Genomgående berör vi därför begreppet registerkontroll som ett samlingsnamn avseende både registerutdrag och bakgrundskontroller, men förklarar även tillvägagångssätten för sig. Detta gör de även oberoende av tjänst och på slutkandidat. Resultatet visar även att respondenterna står inför flera etiska överväganden när de ska besluta om registerkontroll, till exempel där de behöver väga fördelarna för företaget mot de eventuella nackdelar en registerkontroll kan innebära för den arbetssökande. Därutöver menar våra respondenter att brottet i sig som en arbetssökande kan ha i sitt belastningsregister är avgörande för ett anställningsbeslut, men även vad gäller bland annat brottets påföljd, strafftid samt antalet lagöverträdelser. Vad som är genomgående i vårt resultat är att detta görs med anledning av att upprätthålla en lämplighet för ett visst arbete. Även att respondenterna gör registerkontroller som ett komplement i sin bedömning och inte låter informationen från belastningsregistret bli avgörande.

Denna uppsats undersöker vad arbetsgivare fokuserar på i arbetet med att attrahera och behålla personal, samt vilka utmaningar som finns. Detta besvaras med hjälp av två frågeställningar: ”vilka metoder används i organisationer för att attrahera och behålla personal på dagens arbetsmarknad?” och ”vad för uppfattningar och utmaningar finns i arbetet med att attrahera och behålla personal?”. Det insamlade datamaterialet bygger på sju intervjuer med medarbetare från sju olika organisationer både inom den offentliga och privata sektorn, där alla är insatta i arbetet med att attrahera och behålla personal. Den teoretiska utgångspunkten är Anthony Giddens struktureringsteori som hjälper oss förstå samspelet mellan arbetsmarknadens uppbyggnad och det mänskliga handlandet. Då metoderna som används för att attrahera och behålla personal faller inom Employer branding så används detta begrepp som en teoretisk ram. Studiens resultat visar att transparens, trygghet, utveckling och ledarskap är viktiga aspekter. Även att det interna arbetet är viktigt för att attrahera personal. Generellt fanns en god inställning till employer branding men vissa utmaningar belystes, främst inom IT-yrken där det skett en stor inflation i lönerna. Till följd av hybridarbete fanns också utmaningar i ledarskap och arbetsmiljö. Det fanns en positiv inställning till employer branding, men ett organisatoriskt motstånd belystes också då metoderna är svåra att mäta i effektivitet. Studien bidrar till forskningsfältet genom att ge en djupare förståelse i problemen som finns på dagens arbetsmarknad samtidigt som arbetstagarnas makt belyses.

Arbetstagare med en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning (NPF), har ibland särskilda utmaningar som kan försvåra en anställning. Med rätt stöd och anpassning från chefen kan dessa individer dock ofta prestera på samma nivå som andra. För att se hur chefer ställer sig till medarbetare med en NPF-diagnos lyder forskningsfrågan: Hur ser chefers inställning ut gentemot arbetstagare med NPF? En kvalitativ intervjustudie genomfördes med sex deltagare som bestod av chefer inom offentlig- samt privat sektor. Intervjuerna bestod av 20 öppna frågor och analyserades genom tematisk analys. Huvudresultatet visade att deltagarna hade en relativt öppen inställning till att ha medarbetare med en NPF-diagnos, däremot återfanns fler faktorer som påverkade deltagarnas inställning, så som rädslor, kommunikation och bristande resurser. Slutsatsen visade att inställningen inte handlade om bristande vilja, utan svårigheter att veta hur man ska gå tillväga vilket implicerar vikten av ökade resurser i form av ökad kunskap och representation. / Employees with a neurodevelopmental disorder (NPF) can have specific challenges that can make employment more difficult. With the right support and accommodation from their manager, these individuals can often perform as well as others. To investigate how managers perceive employees with NPF, the research question reads: What are the managers' attitudes towards employees with NPF? A qualitative study was conducted with six participants. The participants consisted of managers from the public- as well as private sectors. The interviews consisted of 20 open-ended questions and were analysed using thematic analysis. The result indicated that the participants had a relatively open attitudes regarding employees with NPF, however it was recovered that it was more factors than the participants attitude for example fears, communication and lack of resources. The conclusion implies that the attitudes were not primarily about lacking will, but difficulties in knowing how to approach it, and implies the importance of knowledge and representation.