Tillit är en viktig del av ett bra samspel i mellanmänskliga relationer. Tillit har inte minst en betydelse irelationen och samarbetet mellan arbetsgivare och arbetstagare, som ju för många är en stor del av livet.Skribenterna till denna studie undersökte vilka faktorer som kan påverka graden av tillit mellan arbetstagare ocharbetsgivare samt vilka konsekvenser det kan få. Metoden som skribenterna använde sig av är en kvantitativansats med data från European Company Survey 2019. Materialet bestod av svar från två separata enkäter därena enkäten avser arbetstagarrepresentanternas åsikter respektive arbetsgivarnas åsikter. Det resoneras kring attarbetstagarrepresentanter och övriga arbetstagare tillhör en enhetlig arbetstagarsida då det i tidigare forskningkonstaterades att arbetstagarnas tillit till stor del hänger ihop med representantens förmåga att utföra sinauppgifter. Deras resultat visar att arbetstagarsidans tillit påverkades till stor del av deras möjlighet till inflytande,tillgång till information och upplevelsen av stöd från chefer. Arbetsgivarnas tillit grundades till stor del påorganisationens storlek, arbetstagares inflytande och den grad de på egen hand organiserar sitt arbete. En ökadtillit mellan parterna medförde flera olika positiva konsekvenser. Några av faktorerna som hade en inverkan påtillit är även en konsekvens därav. Det lyfter fram reciprociteten mellan arbetstagare och arbetsgivare som ensjälvförstärkande spiral, på både gott och ont.

Undersökningen gäller huruvida ämnesbunden gymnasieundervisning i värdegrunden kan och borde införas, vad den skulle innehålla samt förväntningar på utfallet. Ett begränsat antal arbetsgivare, pedagoger och elever tillfrågades. Undersökningen kom fram till att undervisningen inte kan införas då skollagen kräver betygsättning som emellertid skulle få alltför vittgående konsekvenser, men bekräftar ändå behovet av den. Arbetsgivarnas och skolans företrädare ansåg att samarbetsförmåga var den viktigaste egenskapen varje individ i en grupp skulle ha, och blir därmed också en av många egenskaper en sådan undervisning skulle omfatta. / The research aimed at determining whether subject bound instruction in life values could and should be introduced in Upper secondary education, what it should contain and any yield expectations. Responses from a limited number of employers, teachers and students were obtained.The investigation found that such instruction cannot be introduced due to the mandatory grading rules of the Education Act and its believed severe consequences, however does recognize the need for it. The representatives of employers and schools considered cooperation ability being the foremost property that an individual in a group should possess, and subsequently, together with many others, should be addressed by such instruction.

The essay is about the conditions for employers and employees when the home functions as the workplace. During Covid-19, more and more people were forced to work from home, and now after the pandemic, the flexible way of working continues. The new work-situation will be studied from both a legal and a societal perspective to examine the employer's work management, work environment responsibility and remote monitoring possibilities. The purpose is to investigate how the prevailing working conditions can change when the home is seen as a workplace. The essay will be based on a legal dogmatic method in order to interpret and systematize regarding law, based on accepting legal sources. The sources that will be used are laws, directives, propositions, public inquiries, practice, case law from the European Court and Swedish Labor Court, literature and electronic sources to analyze the legal aspects. Furthermore, a qualitative study will be used to broaden the perspective and provide more understanding for employers and employees who work or have employees who work at home. Legislation regarding the working environment is primarily based on a workplace where the employee is on the employer's premises. The situation has changed, laws are needed to clarify which rights and obligations employers and employees have. The essay will highlight how the physical, organizational and social work environment affects employees when working from home. As a result of working from home, electronic services and means of communication are now used to continue their daily work and maintain contact. Technological developments have expanded rapidly, and it is readily available for employers to be able to monitor the performance of the employee at home. Thereby will limitations and opportunities for employers to monitor their employees at home be highlighted.

Syftet med denna studie är att undersöka hur möjligheterna för anställning ser ut för tidigare alkoholmissbrukare, detta utifrån ett arbetsgivarperspektiv. Syftet besvaras utifrån två frågeställningar: Hur ställer sig arbetsgivare till att anställa personer med ett före detta alkoholmissbruk? Vilka attityd kring alkoholmissbruk finns bland arbetsgivare? I uppsatsen tillämpas en kvalitativ metod beståendes av sju semistrukturerade intervjuer. Det empiriska materialet har utgått från en hermeneutisk ansats. I resultatet presenteras det empiriska materialet utifrån fyra teman. De teman som återfinns i uppsatsen är: Attityder, Återfall samt Ärlighet och Tillit. De fyra teman som presenteras är dessutom uppdelade i mindre underteman. De teorier studien utgår från är Erving Goffmans teori om stigma och Piotr Sztompkas teori om tillit. Studiens resultat indikerar på att man som arbetsgivare ser risker med att anställa någon med ett tidigare missbruk, där tidsaspekten spelar stor betydelse till huruvida möjligheterna ser ut till anställning. I resultatetet framkommer det att  respondenternas attityder kring missbruksproblem kan skiljas sig åt beroende på vilken bransch det gäller. Samtliga respondenter beskriver även vikten av att ha en öppen dialog med någon som skulle kunna bli ens framtida arbetstagare / The purpose of this study was to examinate what the opportunities for employment look like for former alcohol addicts, this from an employer perspective. The purpose is answered based on two questions: How do employers approach hiring people with a history of alcohol abuse? What is the attitude to alcohol abuse among employers? The method used for the essay is applied in the form of seven semi-structured interviews. The empirical material has been based on a hermeneutic approach. The result presents the empirical material based on four themes. The themes found in the essay are: Attitudes, Relapses and Honesty and Trust. The four themes presented are also divided into smaller sub-themes. The theories this study is based on are Erving Goffman's theory of stigma and Piotr Sztompka's theory of trust. The results of the study indicate that as an employer you see risks in hiring someone with a previous addiction, where the time aspect plays a major role in whether the opportunities for employment exist. The respondents describe that attitudes about substance abuse problems can differ depending on the industry in question. All respondents also describe the importanAce of having an open dialogue with someone who can become their future employee. Keywords: Employment, Alcohol, Addiction, Employer

Denna uppsats syftar på att undersöka hur arbetsgivare ser på psykisk ohälsa bland anställda som kan ha en betydande inverkan på en organisations produktivitet, arbetsmiljö och ekonomiska resultat. Arbetsgivare har ett ansvar att skydda sina anställda från psykisk ohälsa genom att skapa en hälsosam och stödjande arbetsmiljö. I examensarbetet kommer det även att undersökas ifall arbetsgivare  erbjuder tillgång till resurser och stöd för sina anställda som lider av psykisk ohälsa, såsom sjukvård och anpassade arbetsuppgifter. Genom att göra en intervjustudie får vi också fram svar på hur en hälsosam arbetsplats kan främja positiv mental hälsa hos anställda genom att erbjuda tillfällen för utbildning och träning om mental hälsa, ökad medvetenhet om stigmatisering och uppmuntra öppenhet om psykisk ohälsa på arbetsplatsen. Intervjupersonerna menar på att psykisk ohälsa är när den psykiska hälsa inte är i ett stabilt läge för att man ska kunna uppfylla sina vardagssysslor eller andra sysslor man har. För dem innebär psykisk ohälsa allt från att man är så pass trött att man inte kan ta sig upp morgonen till att man på sin arbetsplats inte kan utföra sina arbetsuppgifter fullt ut.  De källor vi har använt visar också att det är  viktigt att erkänna att psykisk ohälsa är en vanlig företeelse och genom att skapa en hälsosam arbetsmiljö och erbjuda stöd och resurser kan arbetsgivare främja positiv mental hälsa och minska risken för psykisk ohälsa bland sina anställda.

Forskningsfrågor: 1. Vilka proaktiva åtgärder använder arbetsgivare i förebyggande syfte för att undvika utvecklingen av negativ stress på arbetsplatsen? 2. Vilka reaktiva åtgärder använder arbetsgivare för att hantera redan utvecklad arbetsrelaterad stress hos sina medarbetare?  Syfte: Undersöka de praktiska åtgärder som arbetsgivare använder för att hantera arbetsrelaterad stress. Därmed eftersträvar denna studie till att bidra med en ackumulerad samling av konkreta förslag på åtgärder som kan användas praktiskt i olika arbetsrelaterade sammanhang. Metod: Kvalitativ metod med en abduktiv forskningsansats. Datainsamling genom djupgående semistrukturerade intervjuer som genomfördes en och en. Den primära respondentgruppen var arbetsgivare.  Slutsats: Praktiska åtgärder på proaktiv och reaktiv stresshantering sammanfattas enligt studien genom fyra teman: kommunikation, kunskap, ledarskap och företagskultur. Genom regelbunden kommunikation kan symtom på stress upptäckas i tid och tillsammans med medarbetaren hitta en lösning för återhämtning. Genom planering kan onödig stress undvikas. Kunskap om stress och verktyg för hantering kan med fördel undvika utvecklingen av stress. Förslag på gott ledarskap i stresshanteringssyfte kan handla om närvaro och att visa att man som ledare finns där för att hjälpa medarbetare som drabbas av stress. En öppenhet kring dialoger om stress kan ha betydelse för hur stress kan undvikas och hanteras. En företagskultur som främjar gemenskap i kombination med en öppenhet om stress, kan hjälpa medarbetare att våga be om hjälp när stress upplevs på arbetsplatsen. / Research questions: 1. What proactive measures do employers use preventively to avoid the development of negative stress in the workplace? 2. What reactive measures do employers use to manage already developed negative work-related stress in their employees? Purpose: Investigate the practical measures employers use to manage work-related stress. Thus, this study strives to contribute with an accumulated of concrete proposals for measures that collection can be used practically in various work-related contexts. Method: Qualitative method with an abductive research approach. Data collection through in-depth semi-structured interviews conducted one on one. The primary respondent group was employers. Conclusion: Practical measures on proactive and reactive stress management are summarized according to the study through four themes: communication, knowledge, leadership and corporate culture. Through continuous communication, symptoms of stress can be detected in time and together with the employee, find a solution for recovery. Through planning, unnecessary stress can be avoided. Knowledge of stress and tools for management can advantageously avoid the development of stress. Suggestions for good leadership for stress management purposes can be about presence and showing that you as a leader are there to help employees who are affected by stress. An openness about dialogues about stress can have an impact on how stress can be avoided and managed. A corporate culture that promotes community, combined with an openness about stress, can help employees dare to ask for help when stress is experienced in the workplace.

Studien avsåg att undersöka funktionsvarierades möjligheter att få en anställning på den svenska arbetsmarknaden baserat på arbetsgivares attityder till att anställa arbetssökande med funktionsvariation inom handel och kontor. Studien genomfördes som en enkätstudie och riktades till arbetsgivare där chefers och annan rekryterande personals attityd till att anställa arbetssökande utifrån tolv typer av funktionsvariationer undersöktes. I enkäten deltog 57 personer varav 30 från kontorsbranschen och 27 från handel. Resultaten indikerade att arbetsgivare generellt hade en negativ attityd till att anställa arbetssökande med funktionsvariationer. Störst sannolikhet att bli anställd hade arbetssökande med “hörselnedsättning” medan arbetssökande med “svåra besvär med dyslexi och/eller dyskalkyli” hade lägst sannolikhet att bli anställd. Studiens slutsats var att arbetssökande med funktionsvariationer hade sämre möjligheter att få en anställning jämfört med arbetssökande utan funktionsvariationer inom branscherna handel och kontor, när andra variabler som kön, ålder och utbildning inte kunde påverka arbetsgivarnas attityder. / The study aimed to investigate disabled persons opportunities to get a job in the Swedish labor market based on employers' attitudes to employing persons with disabilities in trade and offices. The study was a questionnaire study and was aimed towards employers’ attitudes to hiring persons based on twelve types of disabilities. The survey was attended by 57 people, of whom 30 came from the office industry and 27 from trade. Results showed that employers generally had a negative attitude towards hiring persons with disabilities. Persons with "hearing impairment" had the highest probability of being employed, while persons with "severe problems with dyslexia and/or dyscalculia" had the lowest probability of being employed. The conclusion of the study was that people with disabilities had inferior opportunities to persons without disabilities in the industries trade and offices, when other variables such as gender, age and education could not influence employers' attitudes.

This paper explores employer responsibility regarding “breaches against the Swedish Work Environment Act” (“brott mot arbetmiljölagen”) and “violations of the Swedish Work Environment Act” (“arbetsmiljöbrott)”. The rules and regulations governing employer responsibility is overly complex and hard to interpret. By highlighting and analyzing relevant aspects of existing rules and regulations, the paper aims to clarify the meaning of employer responsibility.  There are also a range of different workplace environment circumstances that can lead to either a breach against the Work Environment Act or a violation of the Work Environment Act. Neglecting to make the necessary improvements of a workplace environment may constitute a breach against the Work Environment Act even if an accident does not occur as a result of the failure to act. If, on the other hand, an accident does occur, the same negligence could get an employer charged for a violation of the Work Environment Act.  The objective of this paper is to examine what responsibilities employers have according to the Swedish Work Environment Act (SFS 1977:1160), systematic work environment management (AFS 2001:1), organizational and social work environment (AFS 2015:4), the swedish penal code (SFS 1962:700), as well as the difference between a breach against the Workplace Environment Act and a violation of the Work Environment Act. To reach objectives, we apply a legal dogmatic method and, drawing from the relevant legal sources, define what constitutes established law. A legal analytic method has also been applied to analyze the material from a wider perspective.  The results show the employers have a wide and varied responsibility, where many different areas need to be considered. To understand the full extent of employer responsibility, there needs to be an understanding of both law and complementary regulations. Regarding violations of the work environment act, there are some necessary conditions that need to be fulfilled for a person to be convicted. This includes gross negligence and a causal connection between an act and the incident. When it comes to breaches against the Work Environment Act, the Swedish Work Environment Authority represents the first instance. If they uncover any wrongdoings or flaws in the work environment, they have the authority to issue an order or a prohibition. To ensure employers rectify noted issues, the order or prohibition can be complemented by a fine. The fine represents a means of pressure to ensure employers comply with the Work Environment Act and its complementary regulations, and, by doing so, work preventatively against unhealthy environments and accidents.

I ett kunskapsföretag besitter anställda kunskap om företagets hemligheter genom sin anställning. Denna kunskap utgör en väsentlig tillgång i företaget och stärker företagets konkurrensförmåga på marknaden, vilket ökar behovet av ett starkt skydd för företagshemligheter. Problematiken uppstår när anställda lämnar sin anställning och tar med sig den hemliga informationen till sin nya arbetsgivare och utnyttjar den där. När anställda konkurrerar med sin tidigare arbetsgivare får den arbetsrättsliga lojalitetsplikten väsentlig betydelse. Utgångspunkten är att anställda inte är bundna av lojalitetsplikten när anställningen upphör, vilket innebär att anställda är fria att utnyttja kunskap, erfarenhet och skicklighet som förvärvats under anställningen. Detta innebär att anställda inte kan ställas till ansvar efter anställningens upphörande, förutom i vissa fall då det enligt lagen (1990:409) om skydd för företagshemligheter (FHL) föreligger ”synnerliga skäl”. Avtal mellan parterna kan därför få en avgörande betydelse för arbetsgivares skydd. En godtroende ny arbetsgivare kan själv bli skadeståndsansvarig om en nyanställd, i sin nya anställning, missbrukar tidigare arbetsgivares företagshemligheter. Frågan som uppsatsen behandlar är huruvida den nya arbetsgivaren kan skydda sig mot detta. Slutsatsen är att FHL:s sanktionssystem och den arbetsrättsliga lojalitetsplikten är en ny arbetsgivares främsta skydd. Risken för en ny arbetsgivare att drabbas av skadestånd enligt FHL är överhängande när en anställd missbrukat tidigare arbetsgivares företagshemligheter i den nya verksamheten. I förebyggande syfte kan en ny arbetsgivare vidta åtgärder, t.ex. klargöra för anställda om sanktionssystemets innebörd och om arbetsgivarens egen inställning. Med anledning av KOM(2013) 813 och lagrådsremissen den 12 december 2013 kan en ny arbetsgivares skydd komma att förstärkas. / In a knowledge based company employees possess knowledge of the company’s secrets through their employment. This knowledge constitutes an essential asset of the company and strengthens its competitive position on the market, which increases the need for strong protection of trade secrets. The problem arises when employees terminate their employment and bring trade secrets to their new employer and exploit it there. When employees compete with their previous employer, the labour law duty of loyalty is essential. The starting point is that employees are not bound by the duty of loyalty when the employment is terminated, which implies that employees are free to utilize the knowledge, experience and skills acquired during their employment. This means that employees can not be held liable under the Act on the Protection of Trade Secrets (“the Act”) after the termination of the employment, except from “extraordinary reasons”. Contracts may therefore be vital for employers’ protection. A new employer in good faith can be held liable for damages if the new employee during the new employment abuses the previous employer’s trade secrets. The question that this thesis addresses is whether the new employer can protect himself/herself against this. The conclusion is that the Act’s system of sanctions and the labour law duty of loyalty is a new employer’s primary protection. The risk for a new employer to suffer damages under the Act is imminent when an employee has abused previous employer’s trade secrets in the new business. The new employer can take measures for preventive purposes, for example to clarify to employees the meaning of the system of sanctions and the employer’s own position. COM(2013) 813 and the proposal for new legislation referred to the Swedish Council on Legislation (December 12, 2013) may enhance a new employer’s protection.

Studiens syfte var att få kunskap om hur en statlig militär myndighet arbetar för att vara en attraktiv arbetsgivare, internt som externt. För att kunna utvärdera det arbete som görs av organisationen undersöktes rekryters uppfattning av organisationens arbetsgivarvarumärke och arbete med employer branding. Frågeställningarna som används för att uppnå syftet var följande: Hur kan en statlig myndighet arbeta för att vara en attraktiv arbetsgivare? Hur arbetar organisationen med employer branding internt och externt för att stärka arbetsgivarvarumärket? Hur uppfattas organisationens arbete med att vara en attraktiv arbetsgivare av medarbetare? Metoden som användes var en kvalitativ analys som bestod av semistrukturerade intervjuer. I studien deltog fyra individer med ledarpositioner, som ansvar för olika delar av organisationens employer branding, internt och externt. Samt fem rekryter som vid tillfället genomförde Grundläggande Militär Utbildning (GMU). Resultatet analyserades med hjälp av teori och tidigare forskning om arbetsgivarvarumärke, employer branding och generation Y. Resultatet visar att organisationen arbetar med arbetsgivarvarumärket genom bland annat reklam, besök på skolor/evenemang och medverkan i sociala medier. Internt anordnas bland annat tävlingar och andra aktiviteter med vilket stärkte trivseln på arbetsplatsen. / The study's purpose was to examine how a state military authority could work towards being an attractive employer, internally and externally. In order to evaluate the work done by the organization, new recruits were interviewed to examine their perception of the organization's work with employer branding. The questions used to fulfill the purpose were: How does a government agency work towards being an attractive employer? How does the organization work with employer branding, internally and externally, to strengthen the employer brand? How do recruits perceive the organization’s work with employer branding? The method used was a qualitative analysis, consisting of semi-structured interviews. The study involved four individuals with leadership positions, who had responsibility for different parts of the organizations employer branding, and five recruits who were participating in the Swedish basic military training program (GMU). The results were analyzed by using theory and previous research on employer brand, employer branding and generation Y. The results show that the organization works with employer branding by advertising, visiting schools, participating in events and in social media. Internally the organization works with employer branding by, among other things, organizing competitions and other activities for employees, which seemed to boost their job satisfaction.