Syftet med denna uppsats är att lingvistiskt kartlägga, beskriva och analysera nybildningar av ord i några av Astrid Lindgrens barn- och ungdomsböcker. Undersökningen behandlar främst ordklasstillhörighet, ordbildningssätt och några semantiska aspekter hos nybildningarna. Även det karakteristiska med de nya ordbildningarna i respektive bok analyseras samt förhållandet mellan nybildningarna och barns sätt att skapa nya ord. Frågeställningarna var följande: - Vilka nybildningar av ord förekommer i Astrid Lindgrens böcker? - Hur förhåller sig nybildningarna till traditionella sätt att nybilda ord i svenskan? - Hur kan nybildningarna semantiskt förklaras? - Vad är karakteristiskt för nybildningarna i de olika böckerna? För att få svar på frågorna inventerades med hjälp av närläsning ord ur fjorton av Astrid Lindgrens böcker. Orden analyserades sedan systematiskt med hjälp av en mängd olika ordlistor för att så fastställa om de har funnits i svenska språket vid den tid då böckerna skrevs eller ej. De ord som klassades som nybildningar kategoriserades sedan i ordklass och ordbildningssätt och analys av några olika semantiska aspekter gjordes. De semantiska aspekterna avsåg egenskaper hos förleder i sammansättningar, genomskinlighet, polysemi, bildlig betydelse och förekomst av komplikationskomposita. Slutligen gjordes en översikt över det karakteristiska i nybildningarna i varje bok. Resultatet visar att Astrid Lindgrens sätt att nybilda ord väl överensstämmer med de ordbild-ningssätt som är vanliga i svenskan samt att den mest frekventa formen av nyord är substantiviska sammansättningar. Förekomsten av ord med flertydig och bildlig innebörd är stor vilket också medför att många av orden är kontextberoende. Karakteristiken i de olika böckerna påvisar att Astrid Lindgren bildar ord genom att hitta på eller vränga ord liknande det sätt som är brukligt för barns sätt att bilda ord.

Studiens syfte är att undersöka hur naturen framställs i Vi på Saltkråkan genom en kvalitativ ekokritisk litteraturanalys, samt vad elever uppmärksammar om natur i mötet med texten. Studien fokuserar även på att upptäcka textens didaktiska potential för undervisning om ekologisk hållbar utveckling. För att undersöka detta planerades en lektion som genomfördes i tre elevgrupper. Den ekokritiska litteraturanalysen utgick från tre olika kategorier; karaktären Pelle, människa och djur, samt naturbeskrivningar. Inom dessa kategorier applicerades ofta förekommande ekokritiska begrepp så som antropocentrism, biocentrism och ekocentrism. Resultatet från lektionen analyserades utifrån tre kategorier; natursyn, djuretik och didaktisk potential och elevernas föreställningsvärldar i relation till djur och natur. Här framkom att det skönlitterära verket har didaktiskt potential för undervisning om hållbarhetsfrågor, då eleverna uppmärksammade förväntade hållbarhetsaspekter. Studien visar att Vi på Saltkråkan har ett stort didaktiskt värde som grund till undervisning, både om hållbarhet och inom svenskämnet. Vår huvudsakliga insikt är att det är avgörande hur läraren väljer att presentera ett material för eleverna, samt att förstå värdet av diskussion om komplexa ämnen.

Uppsatsen är en tematisk studie där vi analyserar karaktärerna i två verk av Astrid Lindgren, Pippi Långstrump (1945) och Emil i Lönneberga (1989). Syftet med uppsatsen är att undersöka normbrytning ur ett genusperspektiv samt hur dessa verk kan användas i ett didaktikärende. Vår metod grundar sig i en textanalys. Som framgår av vår analys har de utvalda barnböckerna många intressanta framställningar som kan diskuteras för att belysa ämnen som genus och normer. Eleverna ges möjlighet att förstå kvinnliga och manliga aspekter från olika synvinklar och utifrån det skapa sig en egen uppfattning. Detta kan även förstås som att eleverna lär sig att kritiskt granska litteratur men även andra områden i deras närhet.

Det självständiga arbetet analyserar självständighet utifrån de fiktiva figurerna Pippi Långstrump och Ronja Rövardotter. Syftet med analysen är att söka ett svar på hur självständighet yttrar sig och hur självständighet hänger ihop med förebilder. Uppsatsen utgår från relevanta delar ur skönlitteraturen som analyseras med hjälp av tidigare psykologisk forskning och litteraturvetenskaplig forskning. Analysen visar att de fiktiva figurerna Ronja och Pippis självständighet yttrar sig genom att de får ha roligt på egen hand, uppleva världen samt ta ansvar över sig själva och andra. De fiktiva figurerna drivs till självständighet av sina förebilder.

No description available.

Syftet med studien är att fördjupa kunskapen om F–3-lärares erfarenheter av att använda Astrid Lindgrens böcker i undervisningen. Studiens ansats är kvalitativ i form av semistrukturerade intervjuer med verksamma lärare. Resultatet blev en variation av utsagor, som genererade fem kategorier. Slutsatserna är att lärarna i de lägre årskurserna väljer bort de böcker som de anser vara svåra och läskiga, medan lärarna i de högre årskurserna medvetet väljer att använda just dessa böcker i undervisningen. Ronja Rövardotter används oavsett årskurs. Lärarna använder sig av varierade arbetssätt i undervisningen kopplat till böckerna, men de vanligaste arbetssätten är högläsning och diskussioner. Lärarna anser att elever bör möta olika typer av litteratur, och att Astrid Lindgrens böcker är fantastiska berättelser som klassas som allmänbildning och en del av vår kultur. De böcker som används är främst personliga favoriter, då lärarna har goda barndomsminnen kopplat till böckerna. Böckerna går även att koppla till ett flertal kunskapskrav i läroplanen.

Astrid Lindgren is one of Sweden’s most beloved writers of all time and many of her works include many hard topics, such as for example death. It has not always been as common to include such difficult topics in children's literature as it is today. The change in the sociopolitical attitude during the late 1960s brought in a new level of awareness and aspects of reality in children’s literature which is thought to be noticeable in works by Lindgren. This thesis aspires to explain kinds of representations of death prevalent in Mio's Kingdom and The Brothers Lionheart, and what these representations make visible in relation to the theoretical background based on what literary representation is and how it is constructed mostly by culture.Despite the fact that both books share similar representations of death and those feelings associated with it, the overall perception is that The Brothers Lionheart depicts death as a salvation, something to find hope in and not to be scared of to a greater extent than Mio’s Kingdom does, where death is portrayed as dark and inescapable. Furthermore, this thesis concludes that Lindgren has incorporated the standards of social realism into both of these stories and that they originate from personal experiences.

No description available.

A life without freedom, what is that? This question was stated in a letter from a man institutionalized at one of Sweden’s mental asylums in the 1940s. It is also the title of this essay which explores the life and experiences of institutionalized individuals during 1941–1949. This analysis is based on letters they wrote to the Swedish author Astrid Väring who published her first book regarding the psychiatric care system I som här inträden (1944). Her book was a novel, which yielded great public interest and a year later was adapted for the screen. This led to people starting to write letters to Väring telling her about their stories from inside of the mental healthcare system. These letters constitute the basis for the results of this essay which aims to provide new knowledge on people’s experiences of institutionalization as expressed by their own words. The analysis is a part of the disability history field and a contribution to the critical study of the Swedish Folkhem. Based on both quantitative and qualitative methods, the letters and their contents tell us about those writing these letters and their experiences during, before and after confinement. The results from quantitative analysis of in total 404 letters out of which 207 are subject to in-depth study show that the majority of them were written by men and by people having experienced the mental health care system. Relatives to them, healthcare professionals and individuals without any connection to this system are also found among those writing letters to Väring. From these letters we learn of the abuse inmates endured during their institutionalization both physically and psychologically. Their lives before confinement and the reasons behind it are also focused on. Social friction with people in their surroundings, criminal offenses, and voluntary care exemplify some explanations to their confinement. The stories they share about their life upon release are defined by a sense of fear, persecution, and a loss of property, social networks and sense of security, in addition to a fear of being confined yet again or meeting those who once caused their incarceration. In all, the letters can be seen as a protest against the entire health care system they were faced with, which further reflects the helplessness and frustration they felt regarding their life and situation.

Syftet med studien är att analysera hur svarta barn gestaltas i barnlitteraturen. Böcker som kommer att analyseras är följande: Pippi i Söderhavet och Superhjälteprinsessan. Vidare kommer det att undersökas om hur gestaltningen skiljer sig åt tidsepokerna 1948–2022. Metoden som har använts är en kvalitativ textanalys. Studien grundar sig på ett postkolonialt perspektiv. Resultatet och slutsatsen visar på skillnader i synen på representationen av svarta barn beroende på tidsskillnaderna.