Syftet med denna uppsats är att studera Astrid Lindgrens berättelse om Karlsson på taket. Fokus ligger på att urskilja de attribut som gör att Karlsson kan betraktas som en vuxen karaktär. Därefter har en skev läsning gjorts med syfte att uppmärksamma hur hans agerande som vuxen kan anses bryta mot vuxennormen eller inte. Studien tar avstamp i barndom- och barnkulturforskning där ifrågasättandet av den binära uppdelningen mellan barn och vuxna är centralt. En annan utgångspunkt är också att det barnlitterära fältet kan utgöra en arena där detta ifrågasättande kan möjliggöras. Ålderskritisk teori används i analysen och fokus ligger på att ifrågasätta ålder, vuxen och barn som socialt konstruerade kategorier. Detta görs utifrån premisser att ålder är en organiserad princip, att ålder görs och att ålder är en maktrelation. De queerteoretiska begreppen performativitet och subversiv performativitet är också relevanta för att tolka Karlssons agerande som normbrytande eller ej. Av analysen framgår att Karlssons vuxenhet skrivs ut av både explicita och implicita markörer, men hans agerande ligger inte alltid i linje med vuxennormen. Makt är något som genomsyrar Karlssons agerande på gott och ont. Ibland används den till att ifrågasätta begreppen vuxen, barn, ålder och dess tillhörande föreställningar, i andra fall används den i förtryckande syfte och leder istället till ett bekräftande av dessa kategoriers normerande föreställningar.

Studiens syfte är att utforska om det finns en didaktisk potential i texten beträffandehållbar utveckling i Emil i Lönneberga och Barnen i Bullerbyn. Studien undersöker hurnaturen framställs genom en kvalitativ, ekokritisk litteraturanalys samt vilken relationmänniskorna har till djuren i böckerna. Genom en kvalitativ textanalys söker vi detväsentliga i texten. Vi använder oss av närläsning som en systematisk metod för att få enuppfattning om den skönlitterära texten. Resultatet av analysen visar på att litteratureninnehåller en stor del av de troper som ekokritiken innefattar och som är centrala för dennalitteraturteori. Troperna är pollution (föroreningar), wilderness (den vilda naturen),apocalypse (jordens undergång), dwelling (jordbruk och bosättningar), animals (djur) ochthe Earth (jorden).Naturen beskrivs i alla verk ur ett holistiskt perspektiv och är beskriven på ett ytterstkonkret vis. Alla sinnen hos människans lyfts fram för att skapa ett känsloläge hosmottagaren. Texten visar på ett tydligt antropocentriskt perspektiv i de vuxnas relation tilldjuren som även kan skönjas hos barnen. Däremot har barnen i större utsträckning ettekocentriskt synsätt.Vår analys visar att skönlitteraturen kan användas som ett verktyg och medel som har endidaktisk potential att främja miljömedvetenhet och etiska tankar inom den ekologiskahållbara utvecklingen.

Denna uppsats är en kvalitativ studie där textanalys görs på böckerna Emil i Lönneberga (1963), Nya hyss av Emil i Lönneberga (1966) och Än lever Emil i Lönneberga (1970). Syftet är att undersöka vilka maktrelationer mellan vuxna och barn som kommer till uttryck i de tre böckerna om Emil i Lönneberga. Det didaktiska syftet är att undersöka om dessa böcker skulle fungera att använda sig av i arbetet med värdegrundsfrågor som rör makt, i lågstadiet. Metoden som används är kvalitativ textanalys där karaktär, händelse och miljö utifrån Maria Nikolajevas bok Barnbokens byggklossar (2017b) beskriver vilka maktrelationer som kan utläsas i litteraturen. Slutsatsen av analysen är att makt existerar i alla relationer vi studerat och att den sätts i rörelse beroende på karaktär, händelse och miljö. Och vi anser därför att utvalda händelser utifrån de tre böckerna om Emil i Lönneberga kan användas i ett värdegrundsarbete som berör maktfrågor. Den didaktiska diskussionen belyser hur detta arbete kan se ut i undervisningssammanhang.

Uppsatsen analyserar två barndeckare. Den första boken som analyseras, Astrid Lindgrens Mästerdetektiven Blomkvist (2002; originalutgåva 1946) var en av de första svenska böckerna inom genren barndeckare. Den andra boken som analyseras är Martin Widmarks Diamantmysteriet (2002) som är den första delen i en idag mycket populär barndeckarserie. Syftet med uppsatsen är att se vilka likheter och skillnader samt intertextuella relationer som finns mellan verken. Analysen görs först utifrån en narrativ studie av de båda verken. Därefter görs en komparativ analys mellan verken. Analysen lyfter några likheter, olikheter och intertextuella relationer som finns mellan verken, samt hur man som lärare kan använda de litterära verken i sin undervisning.

Uppsatsen analyserar Astrid Lindgrens böcker Barnen på Bråkmakargatan (1958) och Madicken (1960) ur ett genusperspektiv. Uppsatsen syftar till att ta reda på hur Lindgrens karaktärer Lotta och Madicken framställs i de valda böckerna utifrån genusbegreppet. Slutligen kommer karaktärerna analyseras utifrån hur de kan användas i undervisningen för att belysa genus. I uppsatsen tillämpas en kvalitativ textanalys med ett genusperspektiv. För att kunna analysera de två karaktärerna används även Maria Nikolajevas (1998) schema som beskriver män respektive kvinnors stereotypa drag inom litteraturen. Resultatet av uppsatsen visar att båda karaktärerna framställs som normbrytande utifrån sitt biologiska kön samtidigt som de har stereotypiska drag. Resultatet visar också att Lindgrens böcker med fördel kan användas i undervisningen för att belysa genus.

Uppsatsen analyserar Astrid Lindgrens karaktärer Pippi Långstrump och Ronja Rövardotter. Litteraturanalysen genomförs med komparativ metod. Syftet är att synliggöra diskriminerande strukturer, exkluderingsmekanismer och normer i texterna. Vi har även valt att undersöka Lindgren som person, för att se om det finns en koppling mellan hennes person och verk. Uppsatsen utgår från en kvalitativ analys och teorin critical literacy. Analysens resultat i vuxnas syn på barn visar en hierarki där vuxna har makt. I Pippi Långstrump exkluderas barn som stör ordningen, och i Ronja Rövardotter exkluderas barn genom ett hemlighållande av föräldrarna. Pippi Långstrumps far är frånvarande under större delen av Pippis liv, hans roll är att fungera som en ekonomisk resurs för dottern. Ronja Rövardotters far är närvarande och beskyddande, dock gör hans leverne och temperament att Ronja skjuts ifrån honom. Båda karaktärerna Pippi och Ronja är normbrytande, men på olika sätt. Pippi bryter normerna genom sitt ohyfsade beteende, Ronja bryter normerna genom att gå emot sin familjs värderingar. Pippi Långstrump är en humoristisk och lättsam bok, den är uppbyggd med mindre enkla vardagsäventyr där Lindgrens skicklighet för ordlekar och anekdoter visas. Ronja Rövardotter är en familjeroman som skildrar sorg, kärlek, tragedier och död.

Astrid Lindgren is arguably the most famous Swedish author of all times, known for her chil­dren’s books about Pippi Longstocking, the Brothers Lionheart, Ronia the Robber’s Daughter, and many more. Subsequently, her works have been translated into over a hundred languages. In Sweden her books are recognized for their peculiar, playful language, and immersive imag­ination. This paper is examining how that style of writing is translated to other languages. Spe­cifically, Lindgren’s last novel Ronja Rövardotter (1981) and its translations to English, Ronia the Robber’s Daughter (1985), and Dutch, Ronja de Roversdochter (1982), are compared ac­cording to the particular elements that the novel uses to build its own unique feeling: the style of the narrator; the language of the characters; the names; and the illustrations. In the source text these four aspects collaborate to create a medieval fairy tale-like atmosphere, which espe­cially is accomplished by the transformative language which combines older colloquialisms and dialectic words with a poetic phrasing, which is simultaneously unique for this literary work and deeply rooted in Swedish tradition. This is difficult to properly translate to other languages, as it is built upon playfulness with a certain language and culture. Therefore, even though both translations are perfectly valid and retell the story adequately, they both are incapable of fully translating the style of the original. Besides that, other (more deliberate) changes are resulting in a different reading experience – i.e., the inclusion of illustrations, the narrator’s oral (origi­nal)/textual (translated) language, and whether Ronia flees from wild ‘vittror’ (north-Swedish gnome-like creatures), harpies, or bird–witches. Altogether, the English Ronia and the Dutch Ronja are significantly different from the Swedish Ronja, with their own styles, but attributed to the same original author.

The dissertation takes as a point of departure that 1945 is usually mentioned as a start for a new type of Swedish children’s literature. In the majority of handbooks in and reviews of the history of Swedish children’s literature this is repeated as a fact. A reason for this is that three famous authors of children’s literature in Swedish all had their breakthrough this year: Lennart Hellsing, Tove Jansson and Astrid Lindgren. They are regarded as the most important examples of the new type of children’s literature. Especially Astrid Lindgren’s Pippi Långstrump [Pippi Longstocking] has been seen as a symbol for the free child and for the revolt against the adult world and the stiff rules of etiquette. At the same time as 1945 has been assigned as the birth date for a new children’s literature the general view of the preceding period, between the two world wars, has been that it was stagnant and uninteresting. In this study, the hypothesis was that the new did not emerge from an empty space. After extensive reading of children’s literature from the time between the wars it was discovered that there were new tendencies in this literature similar to those ascribed to the literature from the period after 1945. A more detailed analysis was performed comparing Astrid Lindgren’s Pippi Långstrump with works by the Swedish author Ester Blenda Nordström and the Danish author Karin Michaëlis’. The results show that the children’s literature produced between the wars was much more complex than previously stated and has several characteristics similar to the literature produced after 1945. As a consequence it seems necessary to modify the notion of 1945 as the definite starting point for the modern Swedish children’s book. A comparative analysis of the three authors is used as verification in the thesis. The analysis use among others the theories of Bachtin about the “popular laugh culture” and shows that the main characters in the books by Nordström and Michaëlis to the same extent as Pippi Långstrump illustrates the norm-breaking and independent child. The similarities between the work of Astrid Lindgren and Nordström and Michaëlis are obvious in terms of content as well as in expressions and type of language. The main focus in this dissertation is a textual analysis against a background of social context analysis. The conclusions state that there clearly were predecessors to the work of Astrid Lindgren. To simply state that 1945 was the year when the modern children’s book was born thus no longer seems relevant. / <p>Akademisk avhandling för avläggande av filosofie doktorsexamen i litteraturvetenskap vid Göteborgs universitet, som med tillstånd av</p><p>humanistiska fakultetsnämnden kommer att offentligen försvaras fredagen den 27 maj 2011, kl. 10 i Lilla Hörsalen, Humanisten, Renströmsgatan 6, Göteborg</p>

Sammanfattning Hur kan bilderbokens ikonotext, med dess särpräglade uttryck och estetik ge uttryck för döden? Utifrån min läsning av Kitty Crowthers tre bilderböcker på temat döden; Moi et Rien (2000), La visite de petite mort (2004) och Annie du lac (2009) har jag studerat hur de dubbla läsplanen bild och text samverkar och skapar en estetisk upplevelse som förmedlar svårfångade psykologiska sammanhang, kulturella förhållningssätt och mänskliga erfarenheter. Genom sina bilderböcker ger Crowther uttryck för det osedda, svårgripbara och abstrakta begreppet döden och visar att när någon dör lär sig någon annan hur det är att leva. / Abstract The picture book is a literary form in which verbal and visual elements are inextricably linked, how can this special aesthetics express death? Out of my readings of Kitty Crowthers three picture books on the topic of death; Moi et Rien (2000), La visite de petite mort (2004) and Annie du lac (2009) I have examined how visual representation and text combined create an aesthetic experience which mediate complicated psychological context, cultural behaving and human experience. In her picture books Crowther in various representations shows the unseen, immaterial and abstract phenomenon of death – depictions which can teach us how to live.

Astrid Lindgrens kärlek till skönlitteratur och barndomen har lockat fram det här examensarbetet. Arbetet består av en kvalitativ empirisk studie, vars syfte är att undersöka om arbete med skönlitteratur och lässtrategier kan utveckla skrivstrategier som är nödvändiga för narrativt skrivande. Studien är genomförd med nära koppling till Skolverkets texter kring berättande skrivande, avseende årskurs 4–6 i skolämnet svenska. Som undersökningsmetod har valts att analysera elevtexter från elever i årskurs 6, producerade både före och efter ett arbetsmoment med utgångspunkt i Astrid Lindgrens skönlitterära bok Mio, min Mio. Befintlig forskning visar att elever upplever svårigheter då de får i uppgift att komponera en väl fungerande text, samt att lärare upplever det svårt att motivera elever till att finna läslust och att utveckla skrivstrategier. Eleverna som deltagit i denna undersökning visar, efter undervisning som endast fokuserat på att förbättra deras lässtrategier, tendenser till positiv utveckling avseende narrativa skrivstrategier.