<p>Allmänhetens medvetenhet kring miljörelaterade ämnen har ökat på senare år, vilket lett till att alltfler företag producerar miljövänliga produkter och positionerar sig som ansvarstagande aktörer på marknaden. Generellt sett har företagen utformade riktlinjer vad gäller arbetsmiljö och arbetsvillkor men sämre insyn i produktionens miljöpåverkan. Textilindustrin ligger bakom en stor del av världens miljöförstöring till följd av de giftiga ämnen som används i odling och produktion. Den ökade medvetenheten hos allmänhet och företag förutspås kunna leda till tillväxt på marknaden för ekologisk bomull och pressen har ökat på att hållbara produktionsmetoder ska genomsyra företagets hela verksamhet.</p><p>Ämnet för uppsatsen har sin utgångspunkt i vår kandidatuppsats ”Svenska modeföretag synas i sömmarna” som visade att företag inte känner till alla leverantörer och underleverantörer i leverantörskedjan, förutom när det kommer till leverantörskedjan för ekologisk bomull. Full spårbarhet anses vara nödvändigt vid ekologisk bomull för att kunna påvisa för konsumenten att odlingen lever upp till särskilda standarder. Syftet med magisteruppsatsen är därför att undersöka om och i sådant fall hur det är möjligt för fyra modeföretag i textilbranschen att uppnå full spårbarhet i leverantörskedjan för ekologisk bomull.</p><p>För att besvara undersökningens syfte valdes lämpliga teorier, vartefter semistrukturerade intervjuer och sekundärdata analyserades utifrån en kvalitativ ansats. Resultatet av undersökningen visar att företagen har olika koncept för ekologisk bomull och olika utformade leverantörskedjor, något som får betydelse för företagens förmåga att uppnå spårbarhet. De företag som påvisar en ambition om att ha transparens och full kontroll genom leverantörskedjan förstärker trovärdigheten när det kommer till full spårbarhet genom leverantörskedjan. Det går att ifrågasätta huruvida de företag som använder sig av kontroll genom tredjepartsorganisation själva har vetskap om hela leverantörskedjan. Dessa företag lägger order på plagg med ekologisk bomull från närmaste fabrik och har därefter inte kontakt med leverantörer längre bak i ledet, något som minskar trovärdigheten i deras möjlighet att ha full spårbarhet.</p>

Abstract Purpose To test if the decision-making process of customers in a restaurant environment can be influenced by auditory stimulation. Methodology An inductive and deductive approach to a qualitative research method. An experimental design through a focus group and an experiment. Results of the experiment has been statistically tested through a Chi-square-test. It tests the possibility that chance could have been the reason for variations during the experiment and not manipulation. Findings A statistically significant correlation between culturally conditioned music in a restaurant environment and the sales of shrimp baguettes. Theoretical implications Findings of the study confirms the theoretical hypothesis that states the customers decision-making process in a restaurant environment to be influenced by auditory stimulation. Paper type Bachelor thesis, 15 hp Keywords Sensory marketing, sense of hearing, perception

Shopping har idag blivit ett fritidsnöje bland konsumenterna och när konsumenterna går till olika shoppingcentrum är det lika viktigt med en bra upplevelse som med själva handlandet. Det läggs ned mycket tid på att få rätt butiksmix i stadskärnan och externa köpcentrum. Under de senaste årtionden har externa köpcentrum vuxit fram och blivit en konkurrens för stadskärnan. Det är därför viktigt att stärka upplevelsen för konsumenten och locka dem till sig. Viktigt är att känna till kundernas behov och önskemål för att lyckas överleva och konkurrera mot de olika köpcentrumen. Uppsatsen har som mål att ta reda på vad det är konsumenten vill uppleva vid shoppingen, och inte själva handlandet i sig. Vi vill få fram faktorer som kan beskriva hur en handelsplats blir attraktiv med avseende på atmosfär och tillgänglighet. Med andra ord hur ser konsumenten på atmosfären och tillgängligheten runt själva stadskärnan och det externa köpcentrumet. Valet föll på en kvalitativ undersökning som går på djupet, den undersökningsmetod som var bäst lämpad för ändamålet blev fokusgrupper. Med fokusgrupper ges uttömmande svar då det diskuteras både fördelar och nackdelar med olika centrum. Grupperna delade vi in i ungdomar, barnfamiljer och parförhållanden utan barn, grupperingarna gjorde vi med tanke på att de troligen har olika värderingar beroende på vilket stadie de är i livet. Det som kan utläsa av undersökningen är att atmosfär har en stor betydelse för både stadskärnan och externt köpcentra speciellt när konsumenterna vill kombinera handlandet och umgänget med vänner och familj. De viktigaste faktorerna som har kommit fram är att torget spelar en stor betydelse och de efterfrågar fler aktiviteter och gröna oaser med bänkar där man kan sitta i lugn och ro och koppla av. Det visade sig ha stor betydelse var någonstans i livet konsumenten befinner sig. De som lever utan barn tänker mer på det kvalitativa och njutningsperspektivet. Medan de som har barn tänker mer på att det ska vara enkelt att handla när barnen är med. Ungdomarnas syn var att ha någonstans att ”hänga på”. Tillgänglighet däremot är något som tas för givet och gav inte så stora diskussioner. Det som gavs mest uppmärksamhet var Öppettider, Utbud av butiker samt Restauranger, Caféer och toaletter. En bra kommentar som vi fick av en respondent var: ”I externa köpcentrum går jag om jag vill ha effektiv shopping och till en stadskärna går jag om jag vill ha ett socialt umgänge”

Allmänhetens medvetenhet kring miljörelaterade ämnen har ökat på senare år, vilket lett till att alltfler företag producerar miljövänliga produkter och positionerar sig som ansvarstagande aktörer på marknaden. Generellt sett har företagen utformade riktlinjer vad gäller arbetsmiljö och arbetsvillkor men sämre insyn i produktionens miljöpåverkan. Textilindustrin ligger bakom en stor del av världens miljöförstöring till följd av de giftiga ämnen som används i odling och produktion. Den ökade medvetenheten hos allmänhet och företag förutspås kunna leda till tillväxt på marknaden för ekologisk bomull och pressen har ökat på att hållbara produktionsmetoder ska genomsyra företagets hela verksamhet. Ämnet för uppsatsen har sin utgångspunkt i vår kandidatuppsats ”Svenska modeföretag synas i sömmarna” som visade att företag inte känner till alla leverantörer och underleverantörer i leverantörskedjan, förutom när det kommer till leverantörskedjan för ekologisk bomull. Full spårbarhet anses vara nödvändigt vid ekologisk bomull för att kunna påvisa för konsumenten att odlingen lever upp till särskilda standarder. Syftet med magisteruppsatsen är därför att undersöka om och i sådant fall hur det är möjligt för fyra modeföretag i textilbranschen att uppnå full spårbarhet i leverantörskedjan för ekologisk bomull. För att besvara undersökningens syfte valdes lämpliga teorier, vartefter semistrukturerade intervjuer och sekundärdata analyserades utifrån en kvalitativ ansats. Resultatet av undersökningen visar att företagen har olika koncept för ekologisk bomull och olika utformade leverantörskedjor, något som får betydelse för företagens förmåga att uppnå spårbarhet. De företag som påvisar en ambition om att ha transparens och full kontroll genom leverantörskedjan förstärker trovärdigheten när det kommer till full spårbarhet genom leverantörskedjan. Det går att ifrågasätta huruvida de företag som använder sig av kontroll genom tredjepartsorganisation själva har vetskap om hela leverantörskedjan. Dessa företag lägger order på plagg med ekologisk bomull från närmaste fabrik och har därefter inte kontakt med leverantörer längre bak i ledet, något som minskar trovärdigheten i deras möjlighet att ha full spårbarhet.

<p>Shopping har idag blivit ett fritidsnöje bland konsumenterna och när konsumenterna går till olika shoppingcentrum är det lika viktigt med en bra upplevelse som med själva handlandet. Det läggs ned mycket tid på att få rätt butiksmix i stadskärnan och externa köpcentrum. Under de senaste årtionden har externa köpcentrum vuxit fram och blivit en konkurrens för stadskärnan. Det är därför viktigt att stärka upplevelsen för konsumenten och locka dem till sig. Viktigt är att känna till kundernas behov och önskemål för att lyckas överleva och konkurrera mot de olika köpcentrumen.</p><p>Uppsatsen har som mål att ta reda på vad det är konsumenten vill uppleva vid shoppingen, och inte själva handlandet i sig. Vi vill få fram faktorer som kan beskriva hur en handelsplats blir attraktiv med avseende på atmosfär och tillgänglighet. Med andra ord hur ser konsumenten på atmosfären och tillgängligheten runt själva stadskärnan och det externa köpcentrumet. Valet föll på en kvalitativ undersökning som går på djupet, den undersökningsmetod som var bäst lämpad för ändamålet blev fokusgrupper. Med fokusgrupper ges uttömmande svar då det diskuteras både fördelar och nackdelar med olika centrum. Grupperna delade vi in i ungdomar, barnfamiljer och parförhållanden utan barn, grupperingarna gjorde vi med tanke på att de troligen har olika värderingar beroende på vilket stadie de är i livet.</p><p>Det som kan utläsa av undersökningen är att atmosfär har en stor betydelse för både stadskärnan och externt köpcentra speciellt när konsumenterna vill kombinera handlandet och umgänget med vänner och familj. De viktigaste faktorerna som har kommit fram är att torget spelar en stor betydelse och de efterfrågar fler aktiviteter och gröna oaser med bänkar där man kan sitta i lugn och ro och koppla av. Det visade sig ha stor betydelse var någonstans i livet konsumenten befinner sig. De som lever utan barn tänker mer på det kvalitativa och njutningsperspektivet. Medan de som har barn tänker mer på att det ska vara enkelt att handla när barnen är med. Ungdomarnas syn var att ha någonstans att ”hänga på”. Tillgänglighet däremot är något som tas för givet och gav inte så stora diskussioner. Det som gavs mest uppmärksamhet var Öppettider, Utbud av butiker samt Restauranger, Caféer och toaletter. En bra kommentar som vi fick av en respondent var:</p><p>”I externa köpcentrum går jag om jag vill ha effektiv shopping och till en stadskärna går jag om jag vill ha ett socialt umgänge”</p>

Vad är atmosfär och hur skapas det? I den här analysen undersöks atmosfär i förhållande till musikgenren doom och då utifrån ett insider-perspektiv. Insider-perspektivet är det subkulturella perspektiv som genrens anhängare ingår i, vilket innefattar ett specifikt sätt att tala, tänka och uttrycka sig i förhållande till genrens kulturella uttryck. Inom musikgenren doom behandlas atmosfär som ett insiderbegrepp för att förklara upplevelsen av musiken och vilka känslor den förmedlar. En förutsättning för den här undersökningen utgår från att atmosfär förmedlar förutbestämda känslor genom musiken som förstås via en kulturellt betingad uppfattning. Syftet med undersökningen är att kartlägga vilka komponenter som behöver ingå i konstruktionen av tre olika soundscape utifrån tre förutbestämda teman och hur dessa gemensamt bildar en specifik atmosfär. Analysens resultat återknyter till undersökningens utgångspunkt. Det finns specifika komponenter som ingår i konstruktionen av ett tematiskt soundscape som reflekteras i den atmosfär som upplevs, oberoende av om lyssnaren är en insider eller outsider. Med outsider avses någon som inte är en anhängare (insider) till genren och därmed inte har samma kännedom eller kunskap som en insider har. För alla komponenter föreligger en grundläggande kulturell förståelse för vilka känslor som representeras och som sedermera utgör respektive tema. Emellertid fanns det parametrar i komponenterna som var problematiska att mäta genom traditionella musikvetenskapliga metoder. Dessa förmedlades inte lika tydligt och var i större utsträckning beroende av den kontext de förekom i och utgjorde inte några egna komponenter.  I slutsatsen framgår en gemensam komponent för temats betydelse under konstruktionen av soundscape: atmosfär är inte beroende av en förståelse för språk eller hur väl sången artikuleras. Det handlar inte om vad som sjungs, utan hur det sjungs. Atmosfär är produkten av att lyssna aktivt och förmedlas först när det uppmärksammas av lyssnaren.

Detta examensarbete analyserar vad det är som påverkar en plats och hur medias, tidningar i detta fall, inverkan i skapandet av en plats ser ut. Detta för att kunna bidra med en förståelse kring hur stor medias platsskapande makt är. Studien bidrar till en förståelse kring hur en tidningsartikel speglar en plats utifrån händelser och på så sätt är med och bidrar till platsens atmosfär.Platsen vi har valt som forskningsobjekt är Möllevångstorget i Malmö, och tidningsartiklarna som analyseras är från tidningsbolagen Sydsvenskan, Dagens Nyheter och Kvällsposten. Genom diskursanalys inspirerad från kritisk diskursanalys undersöker vi de valda artiklarna och observationen av Möllevångstorget genomförs utifrån Gehls och Svarres (2013) teori och metod. / This study analyzes what it is that affects a place and how the media, newspapers in this case, impacts this creation of a place. This is to be able to contribute to an understanding of how great the media's place-creating power is. The study helps us in the understanding of how a newspaper article reflects a place based on events and thus contributes to the atmosphere of the place.The place we have chosen as a research object is Möllevångstorget in Malmö, and the newspaper articles analyzed are from the newspaper companies Sydsvenskan, Dagens Nyheter and Kvällsposten. Through article analysis inspired by critical discourse analysis, we examine the selected articles and the observation of Möllevångstorget is carried out based on Gehls and Svarres (2013) theories and methods.

The purpose of our study is to increase knowledge about how preschool teachers support children's development and learning through the aesthetic forms of expression in preschool education. We chose to use a qualitative study with a phenomenographic methodological approach and this method is based on interviews in a semi-structured form. Through the choice of method, we wanted to capture the preschool teachers' different perceptions of aesthetic forms of expression. Our results show that there are different views on aesthetics and how it is experienced by children and educators. What emerges in our study is that preschool teachers describe that aesthetic forms of expression are about giving children opportunities for varied learning. The result also emphasizes that aesthetic forms of expression are integrated through projects in teaching, which the preschool teachers emphasize is important. They mention that children learn differently and have different conditions for absorbing knowledge and therefore it is good to vary the teaching with aesthetic expressions. Another result that has emerged from our interviews is that aesthetics support children's development and learning because children explore and learn through their senses and use the body in aesthetic forms of expression. / Syftet med vår studie är att öka kunskapen om hur förskollärare gynnar barns utveckling och lärande genom de estetiska uttrycksformerna i förskolans utbildning. Vi valde att använda oss av en kvalitativ studie med en fenomenografisk metodansats och denna metod bygger på intervjuer i en semistrukturerad form. Genom metodvalet ville vi fånga förskollärarnas olika uppfattningar kring estetiska uttrycksformer. Vårt resultat visar att det finns olika synsätt på estetik och hur det upplevs av barn och pedagoger. Det som framkommer i vår studie är att förskollärarna beskriver att estetiska uttrycksformer handlar om att ge barn möjligheter till ett varierat lärande. I resultatet lyfts även att estetiska uttrycksformer integreras genom projekt i undervisningen, vilket förskollärarna lyfter är viktigt. De nämner att barn lär olika och har olika förutsättningar för att ta till sig kunskap och därför är det bra att variera undervisningen med estetiska uttryckssätt. Ett annat resultat som har kommit fram utifrån våra intervjuer är att estetik gynnar barns utveckling och lärande för att barn utforskar och lär genom sina sinnen och använder kroppen i estetiska uttrycksformer.

Denna uppsats belyser kroppslighetens roll inom Svenska kyrkans liturgi, i syfte att utforska hur fysiska praktiker och sinnliga erfarenheter förmedlar och fördjupar religiös och andlig förståelse. Med en bakgrund rotad i personlig reflektion kring liturgiska traditioner, undersöker studien de specifika praktikerna och deras inverkan på deltagande och uttryck av det gudomliga. Genom en kvalitativ metodik, inklusive en detaljerad innehållsanalys, utforskar denna uppsats två samtida teologers syn på kroppslighet: Martin Modéus och Lena Sjöstrand. Avgränsningar görs för att koncentrera sig på dessa två författares arbeten, som ligger till grund för de empiriska och teoretiska insikter som presenteras. I analysen framkommer det att kroppslighet och sinnlighet är centralt för förståelsen av Svenska kyrkans liturgi, vilket utmanar idén om Ordet som den främsta medlaren av det gudomliga mötet. Resultaten tyder på att kroppsliga gudstjänstpraktiker är betydelsefulla inte bara för den individuella spiritualiteten utan även för att stärka gemenskapskänslan bland församlingsmedlemmar. Uppsatsen avslutar med en diskussion om de möjliga konsekvenserna av kroppsligheten för den bredare kyrkliga praxis samt för framtidens forskningsriktningar - såsom inkluderingen av mångfaldiga kroppsliga erfarenheter i Svenska kyrkans gudstjänstliv. Denna studie bidrar till fördjupad förståelse för hur liturgiska praktiker både kan uttrycka och forma tro i samtidens församlingskontext.

Syftet med föreliggande studie är att bidra med kunskap om hur lärare ser på tamburen som lärmiljö. Tamburen är en integrerad del av förskolans verksamhet där barnen både kan utveckla nya förmågor och stärka sina relationer med andra barn och vuxna. Därmed blir en harmonisk atmosfär i tamburen eftersträvansvärd, då det ökar möjligheten till ömsesidighet i interaktionen. Dock uppfattas tamburen ofta som en rörig och stressig miljö där det inte existerar stort utrymme för samspel med andra. Studien baseras på semistrukturerade intervjuer med fem lärare som bidrog med sina erfarenheter av tambursituationen. Resultatet analyseras utifrån sociokulturell teori och centrala begrepp för föreliggande studie: scaffolding, den proximala utvecklingszonen, barn som medmänniskor, vuxna vet bättre och barn är irrationella. Studiens resultat visar att lärarens roll är viktig för att skapa en pedagogisk atmosfär som gynnar barns samspel och lärande i tambursituationen. Resultatet av studien visar dessutom att tidsbrist och stress anses ha påverkan både på samspelet och atmosfären i tamburen. Konsekvensen av detta kan vara att lärande i tamburen riskerar att falla mellan stolarna. Studiens pedagogiska implikationer belyser vikten av samsyn i arbetslaget där barnets perspektiv och bästa bör utgöra grunden för det pedagogiska arbetet i förskolan.