The topic of this essay is reflection and reflection cultures in preschool. In preschool in Sweden, the notion of reflection is frequently used. However, the word is used without much consideration. What does reflection mean and what are we doing when we say that we reflect?  Based on experiences and thoughts about reflection and its content and meaning, I have investigated the notion of reflection and reflection in preschools. The aim of this study was to identify both the small and bigger aspects that can make a difference. Furthermore, discover various factors and approaches that distinguish a reflection which influences the content of the reflection, the process of reflection. Also, material aspects that may influence the reflection. My research questions are as follows: -What happens during the planned reflection time? -What aspects does the phenomenon of reflection consist of? -Do we need practical and theoretical knowledge to be able to reflect? -What material aspects affect reflection?                                                                             - From my results, which importance can refelction have in the preschool? The empirical data consists of stories from my own life, and experiences and thoughts that have appeared throughout the years. To get perspective on what I think I know, I make observations and I sit on various reflection forums. Through my observations and through the reading of scientific and literary texts, I put attention to various aspects of reflection. The literature helps me to put words on the concept of reflection, but at the same time leads to more questions and concerns in my thoughts. My study shows that we are using the word reflection without actually knowing the meaning of it. In forums where reflection is about to make place, the content is varied. Also, the content of the conversations is affected by multiple aspects. Both aspects about creating conditions for reflection and also aspects considering approach and knowledge. There is no "quick fix" for a well-functioning reflection in preschool since all aspects affect one another. It is not just about the moment of reflection, but factors from around that influence the reflection. By paying attention to these aspects, we can change and develop our reflection in preschool. / Den här uppsatsen handlar om reflektion och reflektionskulturer på förskolan. Reflektion är ett välanvänt begrepp på förskolor runt om i Sverige. Det är ett ord som ofta används utan större eftertanke. Vad innebär egentligen reflektion och vad gör vi när vi säger att vi reflekterar. Utifrån många erfarenheter och funderingar kring reflektionens vara eller icke vara, innehåll och innebörd undersöker jag fenomenet reflektion och reflektion på förskolan. Syftet med uppsatsen är att upptäcka de små och stora aspekter som kan göra skillnad. Upptäcka olika faktoreroch förhållningssätt som utmärker en reflektion, som påverkar reflektionens innehåll, påverkar processen i en reflektion samt materiella aspekter som kan påverka en reflektion. Mina forskningsfrågor är följande: -Vad sker under den inplanerade reflektionsstunden? -Vilka aspekter består fenomenet reflektion av? -Behövs det praktisk och teoretisk kunskap för att kunna reflektera? -Vilka materiella aspekter påverkar reflektionen? -Utifrån mina resultat, vilken betydelse kan reflektionen tänkas ha i förskolans praktik? Empirin består av berättelser från min egen vardag, om upplevelser och tankar som genom åren kommit och gått. För att få perspektiv på det jag tror mig veta gör jag observationer, jag sitter med på olika reflektionsforum. Genom mina observationer och genom läsning av vetenskapliga och litterära texter uppmärksammar jag olika aspekter på reflektion. Litteraturen hjälper mig att sätta ord på begreppet reflektion men leder samtidigt till att fler frågor och funderingar hos mig väcks. Min undersökning visar att vi slänger oss med ordet reflektion utan att egentligen veta vad det innebär. Innehållet i de forum där reflektion ska ske är väldigt varierat. Det finns en mängd aspekter som påverkar samtalens innehåll. Både aspekter som handlar om att skapa förutsättningar för reflektion men även aspekter som förhållningssätt och kunskap. Det finns ingen ”Quick fix” för att få en väl fungerande reflektion på förskolan, alla aspekter påverkar varandra. Och det handlar inte enbart om själva reflektionsstunden, det finns mycket runt omkring som också påverkar reflektionen. Genom att uppmärksamma dessa aspekter kan vi förändra och utveckla vår reflektion på förskolan. / <p>Illustratör Susann Wass</p>

Detta kandidatarbete uppmanar till att upplysa andra kreatörer om normkreativitet inom skräckgenren. Denna genre har kommit att bli ständigt upprepande när det kommer till vissa skräckelement. Genom att arbeta kring den arkitektoniska atmosfären som huvudingång till att skapa nya koncept i skräckgenren, har vi därmed utvecklat ett digitalt spel som testar att ta bort antagonisten ur spelet och enbart baserar skräcken på atmosfären. Metoderna som använts för att utföra och inspirera gestaltningen har varit en visuell spelanalys, “The 4-layers approach” och modulär level-design. Resultatet av vårt digitala spel berodde helt på om spelaren skapade en tanke av att en antagonist existerade medan i vårt fall var fienden egentligen bara den arkitektoniska atmosfären. Den svåraste biten med detta kandidatarbete var att skräck är en sådan subjektiv genre och spelarna kommer att reagera olika, om ens alls. / This bachelor thesis aims to encourage other creators in norm creativity within the horror genre. This genre has become ever-repeated when it comes to certain horror elements. By working around the architectural atmosphere as the main entrance to create new concepts in the horror genre, we have developed a digital game that tries to remove the antagonist from the game and only bases the horror on the atmosphere. The methods used to execute and inspire the design have been a visual game analysis, "The 4-layers approach" and modular level design. The result of our digital game was entirely due to the fact that the player created a thought that an antagonist existed while in our case the enemy was only the architectural atmosphere. The hardest part of this bachelor thesis was that horror is such a subjective genre and the players will react differently, if at all.

Denna studie är ett examensarbete som har utförts som en del av utbildningen inom Produktutveckling med inriktning Ljusdesign på Tekniska Högskolan i Jönköping vårterminen 2018. Varje utomhusmiljö är unik och förändras efter dygnet och årstiderna vilket i sin tur gör den komplex. Dygnet runt används det offentliga stadsrummet frekvent av dess invånare och besökare. För att vilja och våga vistas i stadsrummet även under kvällstid utgör belysningen en viktig roll. Genom att framhäva olika platsers rumslighet och atmosfär utefter rummet och människan kan mer trivsamma och trygga platser skapas för att både mötas och vistas på. Syftet med denna studie har varit att få en djupare förståelse av hur människan upplever rumslighet och atmosfär med varierad ljusfördelning i ett offentligt exteriört stadsrum. Genom att utföra en experimentell situation i fullskala på ett gångstråk/en allé i de centrala delarna av Jönköping kunde fyra ljusscener i ett och samma rum studeras, detta möjliggjorde att trovärdig och jämförbar data kunde inhämtas för att sedan analyseras. Av studiens resultat framgår att människans upplevelse är individuell och att dess rörelsemönster i ett rum varierar beroende på hur ljuset är uppställt. Beroende på faktorer som könsfördelning, tidigare erfarenheter och platsens utformning bidrar också detta till hur ett rum upplevs mellan individen. Oavsett om upplevelsen av ett rum betraktas utifrån eller inifrån upplever människor det vara lika. Hur ett rums dimensioner framhävs i form av dess höjd, bredd och djup kan upplevelsen av rummets form påverkas. En jämn kontrastvariation mellan ljus och mörker skapar ett mer inbjudande intryck vilket kan bidra till en ökad upplevelse av trygghet samt underlätta orienterbarheten. / This study is a bachelor thesis that has been carried out as a part of the course in Product Development with focus Lighting Design at Jönköping University, School of Engineering spring term 2018. Every outdoor environment is unique as the seasons and the developing day which in turn makes it complex. The public urban space is frequently used by its inhabitants and visitors throughout the day. The function of lighting is therefore essential for the individual's role of wanting and daring to reside in the urban spaces also during the evening. By emphasizing the spaciousness and atmosphere of different environments along the room and the individual, more comfortable and safe places can be created for both meeting and staying on. The purpose of this study has been to get a profound understanding of how different individuals experience of spatiality and atmosphere with varied light distribution in a public exterior urbanspace. By conducting an experimental full-scale situation on a walkway/avenue in the central parts of Jönköping, four different light scenes could be studied in the same exterior room. This enabled credible and comparable data to be retrieved and then analyzed. The study results show that the human experience is individual and that its movement patterns in a room vary, depending on how the light is set. Further factors as gender, past experiences and site design contributes to how a room is experienced between individuals. It has emerged from the study that whether or not a room is viewed from within or from without perspective, the experience among the participants is perceived equally. Depending on how an environmental dimension is accentuated in terms of its height, width and depth, the perception of the actual creation of the room can be influenced. An even contrast between light and dark creates a more inviting impression, which can contribute to an increased sense of security and facilitate orientation.

Syfte: Syftet med studien är att få en inblick i hur färgtemperaturen kan påverka personers trivsel i bostadsområden. Detta är för att få en förståelse om hur ljusets färgtemperatur påverkar personers trivsel, positiva eller negativa effekter och vilka skillnader som syns med det olika färgtemperaturerna. Metod: Två metoder användes i studien. Ett frågeformulär skapades med 8 självtagna bilder med tillhörande frågor. Efter att deltagarna svarat på enkäten, genomfördes intervjuer med fem deltagare som valdes ut genom hur det svarade på frågorna och fick utveckla sina svar. Resultat: Resultaten visar att det finns en skillnad mellan varmt och kallt ljus, i hur det påverkar trivseln. Hur det påverkar trivseln beror dock på vad deltagare anser själva är en trivsam belysning. Ur frågeformulär var det en stor variation av deltagare som kopplade låg färgtemperatur till komfort och hemlik atmosfär. Högre färgtemperaturer kopplades mer till trygghet och modernt ljus. Ur intervjuer visade resultatet att fler deltagare föredrar lägre färgtemperatur i bostadsområden, då det känns mer behagligt och mer passande. Färre antal föredrog högre färgtemperaturer och kopplade det till att det lyser upp mer av omgivningen och blev mer följsamt för ögat. Deltagare kopplade mycket till omgivningen då bilderna visade olika områden. Mycket hus, bilar, belysning ifrån hus och grönskan bidrog mycket till att deltagare valde bilderna och kopplade det till hus ljuset spred sig i omgivningen.  Konsekvenser: Studien ger kunskap om färgtemperaturens roll för utomhusbelysning och vikten av den. Detta gynnar boende och gående inom bostadsområden. Genom att veta vilken färgtemperatur som föredras, kan belysning projekteras och planerare kan skapa den belysning som befolkningen anser är nödvändig och trivs bäst med.  Begränsningar: Studien är begränsad till att undersöka endast färgtemperatur i bostadsområden. Intervjuer genomfördes på distans i digital plattform, med hänsyn till rådande situation av covid-19. / Purpose: The purpose of the study is to gain an insight into how colour temperature can affect people's well-being in residential areas. This is to gain an understanding of how the colour temperature of light can affect well-being, whether it affects positively or negatively, if there are differences and in what way it differs. Method: Two methods were used in the study. A questionnaire was created, with 8 self-taken pictures with additional questions. After the participants responded to the questionnaire, interviews were conducted with five participants who were choose by how they answered and were allowed to develop their answers. Findings: The question asked had a broad answer. The results show that there is a difference between low and high colour temperature, how it affects well-being. However, how it affects well-being depends on what the participants consider to be a pleasant lighting. From the questionnaire, there was a large variety of participants who linked low colour temperature to comfort and homely atmosphere. Higher colour temperatures were linked more to security and modern light. From interviews, the results showed that more participants prefer lower colour temperature in residential areas, as it feels more comfortable and more appropriate. Fewer numbers preferred higher colour temperatures and linked it to the fact that it lit up more of the surroundings and became more compliant to the eye. Participants connected a lot to the surroundings as the pictures showed different residential areas. The pictures included a lot of houses, cars, lighting from houses and greenery, which contributed a lot to participants choosing the pictures and linking it to how the light spread in the surroundings. Implications: Conducting a study entails knowledge within the role of colour temperature for outdoor lighting and the importance of having it. This benefits residents and pedestrians in residential areas, by knowing which colour temperature is preferred, lighting can be projected, and planners can create the lighting that the population considers necessary and are most comfortable with. Limitations: The study has mainly focused on the colour temperature in residential area. Interviews were conducted remotely on a digital platform, considering the prevailing situation of covid-19.

Uppsatsen tar avstamp ifrån social hållbarhet genom fokus på människans behov, i det här fallet människans hälsa och välbefinnande och hur den påverkas av grönstruktur i städer. För att fokusera på den fysiska planeringens roll för ämnet undersöker uppsatsen kommunens planering, något som blir naturligt på grund av kommunernas planmonopol och de som har störst rådighet och kunskap kring den lokala utformningen. Det objekt som undersöks är Kristianstads kommun och staden Kristianstad. Undersökningen sker genom fyra delar, först intervjuer med centrala aktörer ,innehållsanalys av policydokument samt platsanalyser för att undersöka själva objektet. För att sedan försöka få ett ännu tydligare bild på kommunens arbetssätt med grönstrukturens roll för hälsa och välbefinnande i staden görs en jämförande studie av projektförslag i ett utvecklingsområde. Denna del kan se som ett tillämpande experiment. Där det ena förslaget arbetar utifrån den kunskap som samlats in om studieobjektet Kristianstads kommun medan det andra förslaget baseras på forskningen och platsanalyser utifrån en metod inriktad på grönytors värde för hälsa och välbefinnande.

Introduktion - Detta examensarbete handlar om belysningens påverkan på människorsrumsupplevelse och trygghet i trånga och stängda utrymmen, med särskilt fokus påhissar. Syftet med studien var att undersöka hur ljusfördelning och ljusintensitetpåverkar människors upplevelse av hissar och hur ljuset kan skapa en mer behaglig ochtrygg miljö för dessa utrymmen. Metod - Undersökningen utfördes genom en kombination av en enkätundersökning ochett experiment med djupgående intervjuer. Båda delarna av studien innehöll sexbelysningsscenarier med olika ljusfördelningar och intensiteter. Enkätundersökningengenomfördes med 23 deltagare som besvarade frågor gällande upplevd atmosfär, känslaoch trygghet i hissen med hjälp av en semantisk skala. Experimentet utfördes på ettmindre urval deltagare med samma scenarier visade genom ett VR-headset. Resultat och Analys - Den insamlade datan från enkäten och intervjuerna visar attdeltagarna föredrog en jämnare och högre ljusintensitet. Många upplevde en förbättradtrygghet i hissen med ett jämnare ljus, eftersom det tydliggjorde människors ansikten.Den mer varierade ljusfördelningen upplevdes som luminant och ojämn. Resten av deninsamlade datan visar på att deltagarna upplevde scenarierna på väldigt olika sätt. Diskussion - Resultaten bekräftar en del tidigare forskning gällande att högreljusintensiteter bidrar till en ökad trygghet. Men i motsats till tidigare forskning somvisar på att en mer varierad ljusfördelning skapar en positivare atmosfär, visar dennastudie på att en jämnare ljusfördelning bidrar till en bättre atmosfär i hissar. En möjligförklaring till detta resultat kan vara att en jämn ljusfördelning tydliggör ansikten ochskapar en känsla av ökad trygghet. Detta resultat är viktigt att ta hänsyn till förljusdesign i offentliga utrymmen, speciellt i hissar där det är viktigt att skapa en tryggoch bekväm atmosfär. Trots att hissen är ett utrymme som brukas under en kortare tidär det viktigt att den upplevs trygg och behaglig för att det ska vara ett bra alternativ tilltrappor. / Introduction - This thesis investigated the impact of lighting on people's spatialexperience and sense of safety in confined and enclosed spaces, with a particular focuson elevators. The aim of the study was to examine how light distribution and intensityaffect people's experience of elevators and how light can create a more comfortable andsecure environment for these spaces. Method - The study was conducted through a combination of a survey and anexperiment with in-depth interviews. Both parts of the study included six lightingscenarios with varying light distributions and intensities. The survey was conductedwith 23 participants who answered questions about their perceived atmosphere,feelings, and sense of safety in the elevator using a semantic scale. The experiment wasconducted on a smaller sample of people with the same scenarios shown through a VRheadset. Results and Analysis - The collected data from the survey and interviews show thatparticipants preferred a more even and higher light intensity. Many experiencedimproved safety in the elevator with a more even light, as it highlighted people's faces.A more varied light distribution was experienced as luminous and uneven. The rest ofthe collected data shows that participants experienced the scenarios in very differentways. Discussion - The results confirm previous research that higher light intensitiescontribute to increased safety. Contrary to previous research, it showed that a morevaried light distribution creates a more positive atmosphere, this study shows that amore even light distribution contributes to a better atmosphere in elevators. Onepossible explanation for this result could be that an even light distribution highlightsfaces and creates a sense of increased safety. This result is important to consider forlighting design in public spaces, especially in elevators where it is important to createa safe and comfortable atmosphere. Despite being a space used for a short period oftime, it is important for the elevator to be perceived as safe and comfortable for it to bea good alternative to stairs.

MRI is one of the biggest and most growing imaging techniques. Even though itis one of the most harmless technologies a big portion of the patients experienceanxiety during the exam. By improving the patient experience unnecessary psychologicalstress for the patient can be prevented, the patient movement wouldthen decrease and therefore the imaging can be improved without changing thetechnique. Participant observations at four dierent MRI departments werecompleted with six interviews with radiographers and technical MRI personnelin order to get insight in the work around an MRI exam and the problemsthat patients experience. The data collection resulted in three improvementareas: the atmosphere of the waiting room, the atmosphere of the MRI roomand the headset used by the patient during the MRI exam. These improvementareas were paired up with solution suggestions which were then controlled andcommented by one MRI specialist, one MRI developer and one radiographer tovalidate the suggestions. The conclusion was that there is already much doneto improve the environment in the MRI room, even though more can be done.The waiting room, on the other hand ,has not been an object for studies orfor improvements before. Therefore more calculation about how big of a protit could be, to improving the atmosphere in the waiting room, should be doneso one knows how much resources one can be put into that improvement area.Lastly there are potential solutions for how to create a much better headset butbecause the generated solutions in this area are so technically challenging moreresearch has to be done before it can be realised. / MR är en av de största och mest växande medicinsk bildgivande teknikerna som finns. Även om tekniken är helt ofarlig är det många patienter som lider av ångest kopplad till undersökningen. Genom att förbättra patientens upplevelse kan man förbygga den ångesten, då kommer också patienten kunna ligga mera still under undersökningen och därför kommer bilderna kunna förbättras utan att ändra tekniken.Datainsamlingen bestod av deltagande observationer på fyra olika röntgenavdelningar tillsammans med sex stycken intervjuer med både röntgensköterskor och personal som jobbar med MR-tekniken. Detta för att få en inblick i jobbet runt en MR undersökning och problemtiken som patienterna upplever. Datainsamlingen resulterade i tre olika förbättringsområden: väntrummet, undersökningsrummet och headsetet som patienten använder under MR-undersökningen. Dessa förbättringsområden parades ihop med förbättringsförs-lag och validerades sedan med en MR speciallist, en utvecklare och en röntgensköterska.Slutsatsen var att det idag görs mycket för att förbättre miljön i undersökningsrummet, även om mycket mer kan göras. Väntrummet, och andra sidan, har inte varit föremål för varken studier eller förbättringar och därför behöver uträkningar göras på hur stor vinst det skulle vara med en förbättrad miljö där för att veta hur mycket resurser som kan läggas på det. Till sist kan det konstateras att det finns potentiella lösningar för hur ett bättre headset skulle kunna skapas, men eftersom de förslagen som genererats i den här studien är så tekniskt avancerade behövs mer forskning för att kunna realisera lösningarna.

Experiences, narratives and architecture are seemingly connected; therefor this thesis project attempts to explore the transformation of emotions and impressions from an ‘artwork’ into architectural components and sequences of spaces. Our “artwork” and generator for this thesis has been the film The Square by Ruben Östlund. It is not a “complete/regular” suggestion on a certain site with a solved program; we have instead chosen to see this project as an investigation and a sketching process, a fundamental research. Our starting point has been based in our common interest for the perception and we wanted to explore how we as architects could bring out rooms through intuitive feelings and methods. The interest around how architecture just like anything else is interpreted different between persons and how many variations it can create, how we as architects work with creating for other people and how our intention rarely ends up being the final result.   -How can the understanding and translation of experiences be made with architectural elements when only having the experience to generate from? -How can the narrative be transformed from one tale to another? -How can interpretations from two architects meet/unite in a creation for people to experience something new in? This thesis started with 10 methods where different subjects as for example: “direction, dramaturgy or spatiality” where analyzed and represented. These methods was for us a way to test what we could find in this movie to continue build something upon. These methods where made week after week and we had not set them out from the start, they came as the process begun. The building or series of rooms we now have created is what we would like to call the 12th method, also a test and part of the process of searching for translation. What we have chosen to work with in terms of film is the cutting. We have interpreted and translated the director Ruben Östlunds way of cutting into architectural means. We have assembled theses 14 rooms with: straight cuts, association cuts and juxta positioning. This project is two interpretations interwoven into one building, a monument of our so to say mental rooms generated from the same starting point/generator. The different scenes have evoked different feelings and impacts on us and have been translated into 14 rooms. / Upplevelser, berättelser och arkitektur är märkbart kopplade till varandra. Därför försöker detta examensarbete att omvandla känslor och intryck från ett ”konstverk” till arkitektoniska komponenter och rumsligheter. Vårt ”konstverk” och generator i detta examensarbete har varit filmen The Square av Ruben Östlund. Vi har valt att se detta projekt som en undersökande skissprocess. Vår utgångspunkt har varit baserat i vårt gemensamma intresse för tolkning och varseblivning och vi ville undersöka hur vi som arkitekter kunde ta fram rum genom intuitiva känslor och metoder. Intresset kring hur arkitektur precis som allt annat tolkas olika mellan personer och hur många variationer det kan skapa, hur vi som arkitekter arbetar med att skapa för andra människor och hur sällan vår första intuition blir slutresultatet.   - Hur kan förståelsen och översättningen av erfarenheter göras med arkitektoniska element när man endast har upplevelsen att generera från? - Hur kan ett narrativ bli transformerad från en berättelse till en annan? - Hur kan tolkningar från två arkitekter mötas rumsligt i något för andra människor att uppleva i?   Detta examensarbete började med 10 metoder där olika ämnen som t.ex. riktning, dramaturgi och rumslighet analyserades och representerades. Dessa metoder var för oss ett sätt att testa vad vi kunde hitta i den valda filmen och fortsätta bygga något på. De valda metoderna, som genererades vecka efter vecka var inte förutbestämda från start utan de formades intuitivt när processen påbörjats. Den byggnad eller serie av rum som vi skapat är vad vi valt att kalla den 12:e metoden, även detta ett test och en del av processen där vi sökt efter översättning. Det vi har valt att arbeta med när det kommer till film generellt är klippningen. Vi har analyserat och omtolkat regissören Ruben Östlunds sätt att klippa till arkitektoniska medel. De scener från filmen som påverkat oss främst har vi översatt till 14 rum, där dessa rum fogats samman genom: raka klipp, associations klipp och juxtapositionering. Detta projekt är två tolkningar sammanvävda till en byggnad, ett monument av våra så kallade mentala rum, genererade från samma utgångspunkt/generator.

This study investigates the presence of water vapor plumes in the region south of Enceladus, a moon in the Saturnian system, through observations conducted by the James Webb Space Telescope. Enceladus is believed to harbor a subsurface ocean or localized water reservoir that gives rise to water geysers, expelling vapor into its tenuous atmosphere and outer space. On the 9th of November 2022, the James Webb Space Telescope made its first observations of the satellite using its Near-Infrared Spectrograph. The instrument's high sensitivity and spectral resolution offer the potential to measure these Enceladus' water vapor plumes, providing an opportunity to study this feature from a telescope located near Earth. However, it remains uncertain whether the obtained results are consistent with previous missions or if the instrument is even capable of conducting detailed examinations of the plumes. Hence, the primary objective of this research is to gain insights into the methodology of conducting scientific investigations of Enceladus and to understand the available data. More specifically, the aim is to verify the presence of the moon's water vapor plumes through a comprehensive analysis of the obtained data. The approach involves deriving spectral maps and extracting residual spectra that are used for comparisons with a reference spectrum entailing known water vapor emission features. The results reveal distinct emission peaks in the extracted spectra that closely resemble the features of water vapor. Additionally, the calculated column density of 6.25 - 8.25E+14 cm-2 over a region of 8.16E+07 km2 closely aligns with observations from the Herschel Space Observatory and Cassini mission. This outcome strongly supports the hypothesis that water vapor plumes are present in the area south of Enceladus, verifying the feasibility of using the James Webb Space Telescope for detecting and studying the characteristics of Enceladus' plumes. / Denna studie utforskar Enceladus' vattenplymer, en måne i Saturnussystemet, genom observationer utförda av James Webb Space Telescope. Det antas att Enceladus har en underjordisk ocean eller en lokaliserad vattenreservoar som ger upphov till vattengejsrar som sprutar ut ånga i dess tunna atmosfär och rymden. Den 9:e november 2022 genomförde James Webb-rymdteleskopet sina första observationer av satelliten med hjälp av sin nära-infraröda spektrograf. Instrumentets höga känslighet och spektrala upplösning erbjuder möjligheten att mäta Enceladus vattenplymer och därigenom möjliggöra studier av denna egenskap från ett teleskop beläget nära jorden. Det är emellertid fortfarande osäkert om de erhållna resultaten är förenliga med tidigare uppdrag eller om instrumentet ens är kapabelt att genomföra detaljerade undersökningar av plymer. Det primära syftet med denna forskning är att få insikt i metodologin för att utföra vetenskapliga undersökningar av Enceladus och att förstå den tillgängliga datan. Mer specifikt är målet att verifiera närvaron av vattenånga i månens plymer genom en omfattande analys av den insamlade datan. Metoden innefattar framställning av spektrala kartor och extrahering av restspektra. Därefter görs jämförelser mellan de extraherade spektrana och ett referensspektrum med kända emissionslinjer för vattenånga. Resultaten visar tydliga emissionspektrum i de extraherade spektrana som starkt liknar egenskaperna hos vattenånga. Dessutom stämmer den beräknade kolumn densiteten på 6.25 - 8.25E+14 cm-2 över ett område på 8,16E+07 km2 väl överens med observationer från Herschel Space Observatory och Cassini-uppdraget. Denna slutsats stöder starkt hypotesen att vattenånga finns i Enceladus' plymer och bekräftar möjligheten att använda James Webb Space Telescope för att detektera och studera egenskaperna hos Enceladus' plymer.

In today’s increasingly diverse and multicultural societies, the need for inclusive public spaces that bridge cultural boundaries becomes desirable. “Interlace” explores the fusion of Persian and Swedish architectural aesthetics within public space, aiming to foster cross-cultural dialogue and enhance social interaction.  This project seeks to blur the lines between cultures, creating a harmonious atmosphere where diverse communities feel a profound sense of belonging. Interlace delves into the atmospheric qualities of public space, emphasizing inclusivity and unity among individuals from diverse backgrounds. Drawing inspiration from traditional Swedish boat houses and Iranian architectural heritage, the design focuses on seamlessly blending elements while respecting the natural surroundings and existing architectural features. The outcome is an architectural proposal—a public sauna on a deck in the Stockholm archipelago—symbolizing the merge of two distinct cultures. By incorporating Persian geometric patterns and Swedish architectural techniques and local material resources, the design creates a tranquil and contemplative space conducive to social interaction and community engagement. Interlace delves into the atmospheric qualities of public space, emphasizing inclusivity and unity among individuals from diverse backgrounds. Drawing inspiration from traditional Swedish boat houses and Iranian architectural heritage, the design focuses on seamlessly blending elements while respecting the natural surroundings and existing architectural features. Interlace delves into the atmospheric qualities of public space, emphasizing inclusivity and unity among individuals from diverse backgrounds. Drawing inspiration from traditional Swedish boat houses and Iranian architectural heritage, the design focuses on seamlessly blending elements while respecting the natural surroundings and existing architectural features.