Hedberg, S & Winnow, A. Sjuk humor. En litteraturstudie om humorns betydelse i omvårdnaden. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö högskola: Hälsa och samhälle, Utbildningsområde omvårdnad 2008.Humor i omvårdnaden kan bidra till att öka välbefinnandet och verka spänningslösande för patienter och sjuksköterskor. Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka humorns betydelse i omvårdnaden. Metoden var en litteraturstudie baserad på nio vetenskapliga artiklar. Resultatet visade på fyra teman: coping, omvårdnadsrelation, atmosfär och skratt. För patienter fungerar humor framförallt som en copingstrategi. Sjuksköterskor använder humor för att stärka och utveckla omvårdnadsrelationen för att på så sätt uppnå omvårdnadsmålen. Om humor ska kunna användas på ett mer medvetet sätt som en omvårdnadsåtgärd bör humor som ämne introduceras i grundutbildningen för sjuksköterskor.Nyckelord: atmosfär, coping, humor, omvårdnad och omvårdnadsrelation / Hedberg, S & Winnow, A. Sick humour. A literature review on the significance of humour in nursing. Degree Project, 15 Credit Points. Malmö University: Health and Society, Department of Nursing, 2008. Humour in nursing can contribute to increased wellbeing and have a tension relieving effect both for patients and nurses. The aim of this literature survey was to study the importance of humour in nursing care. The method was a literature review based on nine scientific articles. The results indicated four themes: coping, nursing relation, atmosphere, and laughter. For patients, humour mainly functions as a coping strategy. Nurses use humour to strengthen and develop the nursing relation and thus fulfil the nursing goals. For humor to be used in a more conscious manner as a nursing intervention, humor should be introduced as a subject in the basic education of nurses. Key words: atmosphere, coping, humour, nursing and nursing relation

Syftet med studien är att ta reda på vad som skapar en god och inkluderande atmosfär sett utifrån ett pedagog- och barns perspektiv. Ett av målen med studien är att kunna förmedla kunskap och ge läsaren en ökad förståelse för hur den psykiska miljön i förskolan påverkar barnen i förskoleverksamheten. Studien är baserad på kvalitativa enkäter som delats ut till pedagoger och barnintervjuer med barn i åldrarna fem-sex år har genomförts. Det gjordes för att kunna redovisa och jämföra pedagogernas perspektiv med barnens syn gällande atmosfären i förskolan. Undersökningen kommer att analyseras utifrån teorier och begreppen barns perspektiv, barnperspektiv och atmosfär.Pedagogernas uppfattningar utifrån enkätundersökningen skiljde sig men stämde också överens med barnens föreställningar. Det framkom bland annat av pedagogerna att det var av stor vikt att anpassa verksamheten efter barnens intresse och att verksamheten har ett stort utbud av material att erbjuda. Barnen uttryckte också vikten av att det fanns roligt material på förskolan.Studien resulterade bland annat i att pedagogerna upplevde att deras förhållningsätt var viktigt för barnens trivsel. Glada pedagoger ger gladare barn. De strävade efter att skapa en god och inkluderande atmosfär där alla barn gjordes delaktiga för att öka trivseln på förskolan. Barnen lade däremot stor vikt vid att ha en lekkamrat för att trivas på förskolan. Det var viktigt för barnen att kunna leka och skratta tillsammans med varandra.

Examensarbetet handlar om lärares tankar och uppfattningar kring deras arbete meddet sociala klimatet i skolklasser. Det innehåller lärarnas beskrivningar om vad ochhur de arbetar samt hur de definierar begreppet ”arbetet med det sociala klimatet iskolklasser”? Syftet med detta arbete är att försöka belysa hur lärare tänker kring ocharbetar med det sociala klimatet i skolklasser. Frågeställningarna är:Hur tänker lärare om arbetet med det sociala klimatet i klassen?Upplever lärare att de arbetar med det sociala klimatet i klassen och hur i så fall?Varför anser sig lärarna arbeta med det sociala klimatet i klassen?Vad kan lärarna se som den bästa lösningen för att kunna skapa och upprätthålla ettgott socialt klimat i klassen, ett drömscenario?Människosyn, motivationsteori och sociokulturell teori, är de teoretiskautgångspunkterna för vårt arbete. Genomförandet vid den empiriska undersökningenbestår i enkätundersökning och kvalitativa intervjuer med lärare.Undersökningsgruppen består av lärare i årskurs F-5, i två olika skolor i södraSverige. Resultaten visar att de flesta lärare anser sig arbeta med det sociala klimatet iskolklasser. Många anger att de gör det varje dag. De flesta upplever att de ägnar sigåt planerade övningar kring ämnet. Vi drar slutsatsen att många lärare inte uppleveratt arbete med det sociala klimatet innefattar det vardagliga samspelet under allaskolans lektioner. Många lärare verkar tänka på arbetet även som konflikthantering ivardagen.

Hur skapar man som körledare en bra kör? Musiken är centralt i körledarutbildningen, men det krävs också kompetens inom pedagogik, ledning, personligt engagemang genom vilja, auktoritet, närvaro, hängivenhet och uppriktighet. Jag utgår från att en god stämning är en viktig förutsättning för att utveckla en kör. Men hur skapar man en god stämning? En drivkraft i denna uppsats är att jag genom den ska lära mig mer om hur jag kan arbeta som körledare och hur man utvecklar en kör. Det gör jag genom att systematisk undersöka hur körsångare och körledare uppfattar fenomenet god stämning.Syftet är att i ett jämförande perspektiv undersöka hur körledare och körsångare uppfattar vilka faktorer som upplevs som viktiga för att skapa en god stämning i kören.Frågan om vad som upplevs som viktigt för en god stämning har skriftligt besvarats av 20 körmedlemmar. Fyra körledare har intervjuats utifrån samma fråga. Svaren från körsångarna och körledarna har jämförts. Som teoretisk tolkningsram har använts systemteori med fokus på gruppdynamik, ångest/spänning, feedbackmetod samt ledare, lärare och social kompetens.Körmedlemmar och körledare besvarade frågan utifrån sina respektive perspektiv. Sammanfattningsvis visar resultatet att det sociala klimatet är viktigt för körmedlemmarna. De värdesätter att det finns ett öppet klimat med högt i tak, att kören är en social mötesplats, att man sjunger något som är ambitiöst men på rätt nivå, att körledaren inspirerar, att man blir sedd som individ och uppskattad av körledaren.Att sjunga i kör är en social aktivitet, men också en aktivitet där körmedlemmarna vill göra framsteg och åstadkomma något, där sångupplevelsen också har ett eget värde. De viktigaste faktorerna för körledarna är att ge musikaliska utmaningar på rätt nivå, att kommunicera förväntningar/upprätthålla regler och normer samt att ge positiv feedback. Körledarna lyfter fram det konstruktiva i att arbeta med gruppens normer i stället för att påverka körmedlemmarna individuellt. Det är i denna undersökning inte möjligt att peka på någon enskild faktor som skapar god stämning i en kör. I enlighet med det systemteoretiska perspektivet samverkar många faktorer. Det gäller både i rollen som körledare och körsångare. Uppsatsens resultat är inte generaliserbara utan representerar föreliggande material. Ett förslag på fortsatt forskning som arbetet genererat är att forska om hur körledare arbetar med att etablera olika typer av normer i sin kör.

Den unga gravida kvinnan befinner sig i en övergångsperiod mellan barn och vuxen. Perioden präglas av förändring och identitetsskapande. Barnmorskans roll är central inom barnafödande. Upplevt stöd under förlossningen minskar smärtupplevelsen och således också användandet av medicinsk smärtlindring under förlossningen. Stödet resulterar i ökat antal spontana förlossningar. Barnmorskan bidrar till en förbättrad förlossningsupplevelse vilket i sin tur har flera positiva effekter för mamman, barnet, den nya familjen och dess relationer på kort och lång sikt. En patientfokuserad och jämlik vård förutsätter kunskap om den unga gravida kvinnans förväntningar. Däribland förväntningar på barnmorskan under förlossningen. Det är oklart vilka dessa förväntningar är. Syftet med uppsatsen är att beskriva unga gravida kvinnors förväntningar på barnmorskan vid förlossningen. Efter att ha intervjuat sex svensktalande gravida, i åldrarna 16-19 år transkriberades intervjuerna och analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. De kategorier som framkom var, stärkande relation, tillåtande atmosfär och grundad kunskap. Kvinnorna förväntar sig en relation till barnmorskan som stärker kvinnan i förlossningssammanhanget. De förväntade sig att barnmorskan ska kunna möjliggöra en tillåtande miljö för kvinnorna och att barnmorskan genom sin kunskap ska kunna tolka deras behov i förlossningssammanhanget. Resultatet av studien bidrar till att barnmorskan får en ökad förståelse för unga gravida kvinnors förväntningar. Att öka kunskapen, både inom mödravård och inom förlossningsvård, kan göra att unga gravida kvinnor ställning stärks. För att kunna bedriva den patientfokuserade och jämställda vård som regleras av Socialstyrelsen (2014) behövs mer forskning som berör den unga gravida kvinnans förväntningar på barnmorskan vid förlossningen.

Syftet med undersökningen var att synliggöra förskollärares tankar och arbete gällande förskolans atmosfär och fysiska miljö, i förhållande till barns verbala språkutveckling. En flermetodsforskning med enkätstudier som hade kvalitativ inriktning ledde oss till resultatet att båda faktorerna tas i beaktande av förskollärare. I resultatet tyds även att det ständigt sker samspel mellan förskolans atmosfär och fysiska miljö samt mellan dessa och individen. Genom samspelet i båda faktorerna påverkas individen av dem, men de påverkas även av individen. Slutsatsen som dras är att ramfaktorer styr förskollärarnas möjlighet till viss utveckling av förskolans atmosfär och fysiska miljö som kan gynna barns verbala språkutveckling.

Hur ljus och ljussättningar kan påverka uppfattningen av ett rum är vad detta arbete fokuserar på, med grund i hur tidigare forskning har undersökt uppfattningen av atmosfär och rymlighet. Ett 3D-visualiserat rum har skapats med fyra olika ljussättningar utformade efter specifika perceptuella attribut rörande ljusförhållanden. En viktig aspekt är att rummet är möblerat, vilket introducerar flera faktorer som har betydelse för bedömningen av en miljö. Resultaten från en webbenkät antyder till att uppfattningen av ett rums atmosfär och rymlighet skiljs åt baserat på ljussättning. En viss osäkerhet finns dock i resultaten, vilket kan uppmärksamma vikten av andra faktorer ett komplext möblerat rum introducerar. En uppmaning till att fortsätta utöka förståelsen för ljusets påverkan har konstaterats, däri specifikt till undersökningar relaterade till ljussättningar i möblerade rum. Detta för att tydligare kunna fastställa hur denna kunskap då kan appliceras till praktiska områden, som exempelvis arkitektur och ljusdesign, eller inom spel- och filmindustrin.

När en människa drabbas av sjukdom och behöver vistas på sjukhus påverkas upplevelsen dels av sjukhusets lokaler och dels av vårdavdelningens atmosfär. Florence Nightingale var den förste som berörde och insåg vikten av vårdmiljöns inverkan på patienters välbefinnande. Hennes idéer kring vårdmiljö låg under slutet av 1800-talet till grund för utformningen av sjukhusarkitekturen i Europa. Att anpassa sig till en okänd miljö kräver en ansträngning av alla människor. Att bli sjuk och hamna på sjukhus innebär en omställning för individen och kraften behövs till annat än att anpassa sig till vårdmiljön. Då är det bra om miljön är stödjande och fungerar som en resurs för vårdandet och patientens tillfrisknande. Vårdmiljön påverkar patienters upplevelse av välbefinnande. Bakgrunden ger bland annat en teoretisk inblick i det vårdvetenskapliga begreppet välbefinnande. Syftet med denna uppsats är att ta reda på vad det är i vårdmiljön på vårdavdelningar som påverkar patienters upplevelse av välbefinnande. Metoden som använts är en analys av kvalitativ forskning. På grund av att den är ett verktyg för att beskriva patientupplevelser. I resultatet framkommer tre huvudkategorier, patientens möjlighet till interaktion i patientrummet, atmosfär i patientrummet och utformning av patientrummet. Vardera huvudkategori består av två underkategorier. I diskussionen reflekteras det över hur patienter kan vara ett stöd för varandra samt på vilket sätt de är en resurs som närstående och vårdpersonal inte kan vara. Den speglar även hur stämningsläget på vårdavdelningen smittar av sig på patienters välbefinnande och vårdpersonalens arbetsmiljö. Det resoneras också kring hur sjuksköterskan kan bidra till att vårdmiljön blir mer estetisk tilltalande för patienten. Avslutningsvis ges praktisk vägledning till yrkesverksamma sjuksköterskor gällande vårdmiljön. / <p>Program: Sjuksköterskeutbildning</p><p>Uppsatsnivå: C</p>

Sjukhusets interiör och design i patientrummet är en viktig del som kan förbättra det känslomässiga välbefinnandet och bli en tillgång för patienten eller ge motsatt effekt om den fysiska miljön är bristfällig. Syftet med examensarbetet är att beskriva vilka aspekter i vårdrummet som är av betydelse för patienters upplevelse av sin vårdtid. Hur sjukhusrummets interiör och atmosfär påverkar patienten både fysiologiskt och psykologiskt är av intresse för oss som sjuksköterskor, därför gjordes denna litteraturstudie med nio vetenskapliga artiklar, både kvalitativa och kvantitativa. I resultatet identifierades tre olika teman: rummets utformning, fysisk miljö och social miljö. Analysprocessen har genomförts enligt modell från Axelsson (2008). Den psykologiska dimensionen av patientens upplevelser i patientrummet har stor betydelse för dennes välmående och tillfrisknande. En god, fungerande interiör som var ren och fräsch påverkade patientens uppfattning av omvårdnaden positivt. Fönster med mycket ljus inne på patientrummet påvisade positiva effekter för patienten. Ljusets effekt kunde reducera användningen av smärtstillande medel till patienterna. Tillgång till natur och växter gav en ökad känsla av välbefinnande och minskade smärta, ångest och stress. Att reducera ljud för att patienten skulle kunna komma till ro och få sömn var viktigt för tillfrisknandet och återhämtandet. Avsevärda sömnstörningar är förenade med och en bidragande faktor till flera sjukdomar som hjärt-kärlsjukdomar, högt blodtryck och depression. Kunskap om hur patienten påverkas och upplever den fysiska och sociala miljön inne på patientrummet, ger sjuksköterskan i sin profession möjlighet att kunna tillgodose patientens behov så att ett välbefinnande upplevs. / Program: Sjuksköterskeutbildning

Till sommaren 2019 börjar den nya Läroplanen för förskolan att gälla. I den skrivs begreppet undervisning fram. Det saknas idag en tydlig definition av begreppet vilket gör att förskollärare känner en osäkerhet kring undervisning. Studiens syfte är därför att utifrån ett didaktiskt perspektiv bidra med kunskap om förskollärare och barnskötares diskussion om undervisning i förskolan. Det sker genom att studera förskollärare och barnskötares tal om möjligheter och begräsningar för lärande i samling i förhållande till de pedagogiska atmosfärerna. De frågeställningar som studien bygger på är: I vilket syfte genomförs samlingar? Hur planerar förskollärare undervisning? och Vad kan möjliggöra och begränsa barns lärande i samlingen? För att samla in data genomfördes tre fokusgrupper med totalt åtta deltagare. Sex deltagare är förskollärare och två är barnskötare. Undersökningen genomfördes på tre olika förskolor. Resultatet visar i huvudsak på att begreppet undervisning är svårtolkat. Förskollärarna och barnskötarna menar att begreppet har diskuterats mycket men att det fortfarande saknas en tydlig definition. Samlingen används inte för undervisning i första hand utan undervisning sker i mindre grupper. Läroplanen ligger till grund för planering. Resultatet visar att förskollärare och barnskötares pedagogiska atmosfär påverkar vilka möjligheter och begränsningar som finns för lärande. Nyckelord: Undervisning, samling, förskollärare, barnskötare, pedagogisk atmosfär