Since its debut 1956 Eurovision Song Contest has been a live televised music competition. Over several decades the contest has evolved and with modern technology the contest is about more than just the musical aspects. There are now many more factors to consider while watching and judging the competing acts. Various modes of communications, such as audio, visual, and performance elements, collectively create meaning and contributes to the overall viewing experience. To understand which elements are more profound in creating meaning, a study of seven Eurovision fans was undertaken in a focus group. The fans got to watch seven handpicked Eurovision performances from within the past decade (2014-2023). The result is a discussion about how this audience perceive and value modes and to which degree these aspects generated meaning for each of them individually. Through a comprehensive analysis of the discussion, the study aims to uncover patterns, preferences, and the evolving role of multimodality in shaping the audience's perception of Eurovision as a multimedia spectacle. The participants were able to speak freely about the subject due to their shared interest of the topic, yet the conversation did not particularly hold any evidence of multimodal patterns nor multimodal grammar.

Denna studie undersöker projektionsmappningens betydelse utifrån en åskådares perspektiv, en åskådare med lite eller ingen erfarenhet av användning av projektorer. Projektionsmappning används vid audiovisuella installationer och vid liveframträdande av visuals. Det som undersöks i denna studie är om en åskådare lägger märke till om ett videomaterial som projiceras på ett objekt lyser utanför den menade träffytan och om detta påverkar deras upplevelse av projektionen. Studiens undersökning bygger på tre figurer som forskaren byggt, med tre olika nivåer av mappning från väl mappad till märkbart dåligt mappad. Resultaten antyder att videomappningen har en betydelse för en åskådares upplevelse av ett videoverk. Däremot är det inte alltid uppenbart för åskådaren varför hen föredrar just ett visst exempel framför ett annat, utan man fokuserar på det man kan sätta ord på och som har igenkänningsfaktor.

Denna studie undersöker vad som kan bedömas som positiva och negativa aspekter med användningen av AI i skapandet av ett audiovisuellt verk. Den undersöker specifikt hur AI kan vara till hjälp för en medieproduktionsstudent utan tidigare erfarenhet av AI. Syftet är att bidra med nya metoder inom skapandet av digital konst och att tillföra ny kunskap till området. Produktionen utfördes av författaren själv med stöd från utvalda AI-tjänster. I studien behandlas tidigare forskning som diskuterar fenomenet uncanny valley, programmeringens roll inom konstskapande samt etiska aspekter i användningen av AI. Två kvalitativa forskningsmetoder tillämpades: designvetenskap och visuell etnografi. Resultaten visar att användningen av AI kan bedömas positivt när det kommer till stöd i den kreativa processen, men mindre gynnsam när det kommer till direkt kreativt skapande genom AI, vilket indikerar potential för fortsatt utveckling. Studien föreslår framtida forskning inom området, med fler deltagare och en mer strukturerad metodik.

To make use of animation and audio as a media to convey a sense of change, was an important aspect when we chose to focus on urbanisation. It is an opportunity that allows the participants to discuss how influenceable we are to the sounds we hear in our surroundings. This bachelor thesis aims to demonstrate and educate about the effects and impact of urbanisation on humans and their well-being. In order to achieve a result, we created an audiovisual interactive installation that will portray the changes that have taken place over a period of 100 years, from the early 1900s into the 2000s. Factors such as urbanization, mental health, audio and images will be treated in-depth in what way they affect human well-being in urban areas. It gave us the knowledge to understand the historical value of the use of sound and images to be able to convey our message, with the cooperation of Blekingearkivet. We chose to start with Nina Hällgrens theories about how we can create auditory sustainable urban environments in order to understand how influenceable we are by noise. Yvonne Eriksson and Anette Göthlund gave us the tools to appreciate the importance of the visual expression. In the survey, we have used methods and techniques specifically suited to support to and complete the design process that has been made. / Att använda sig av animering och ljud som medier för att förmedla en känsla av förändring, är en viktig aspekt när vi har valde att fokusera på urbanisering. Det är en möjlighet som ger deltagarna att diskutera hur påverkbar vi är av de ljud vi hör vår omgivning. Detta kandidatarbete syftar till att påvisa och uppmärksamma om urbaniseringens påverkan på människor och dess välmående. För att uppnå ett resultat utförde vi en audiovisuell interaktiv installation som ska gestalta förändringarna som har skett under en period på 100 år, från tidigt 1900-tal in på 2000-talet. Faktorer som urbanisering, mental hälsa, ljud och bild kommer behandlas djupgående på vilket sätt de påverkar människors välmående i urbana miljöer. Det gav oss kunskap till att förstå det historiska värdet av att använda oss av ljud och bild för att kunna förmedla vårt budskap, när vi har samarbetat med Blekingearkivet. Vi valde att utgå från Nina Hällgrens teorier om hur vi kan skapa auditiva hållbara stadsmiljöer för att förstå hur påverkbara vi är av buller. Yvonne Eriksson och Anette Göthlund gav oss verktyg för att uppskatta fotografiets betydelse i det visuella uttrycket. I undersökningen har vi använt oss av metoder och tekniker speciellt anpassade stöd för att genomföra och fullfölja den designprocess som har gjorts.

Det här arbetet berör frågeställningen kring hur en specifika pitchrörelser i tre generella frekvensområden påverkar hur man uppfattar källan och affekten av magi genom ett interaktivt media. Med hjälp av tidigare forskning kring ljudperception och interaktivt lyssnande i samband med ytterligare research och löpande mindre undersökningar, framställdes en artefakt.Undersökningen omfattade 17 informanter mellan åldrarna 18-50 fördelade mellan en intervju- och enkätbaserad undersökning. De fick interagera med tre olika ljudeffekter och svara på frågor. Skillnaden mellan intervjuerna och enkätundersökningen var att de som deltog i enkäten endast interagerade med en av de tre ljudeffekterna.I resultatet visade det sig att majoriteten av informanterna kunde koppla ljudeffekterna till den ljudkälla de var konceptuellt baserade på. Det visade sig också att ljudeffektens betydelse var mer benägen att förändras beroende på om ljudet var stokastiskt eller deterministiskt. Det ansågs bland annat att en nedåtgående pitchrörelse tillförde en känsla av tyngd i några av ljudeffekterna, och att en uppåtgående rörelse löste upp eller tillförde energi beroende på vilket frekvensområde det påverkade.I en fördjupad version av studien hade både artefakten behövt omfattas och analyseras ur fler perspektiv och av fler involverade, samt innehålla deltagande ifrån en större mängd erfarna och oerfarna lyssnare över ett mer omfattande ålderspann.

Denna studie undersöker hur processen för transmodalitet kan fungera som designverktyg, genom att undersöka multimodal omvandling av en audiovisuell gestaltning i relation till dess budskap. Detta för att öka förståelsen för hur processen för transmodal design kan användas som verktyg för design av budskap i audiovisuella gestaltningar. Vilket i sin tur kan bidra med kunskap och utveckling av processen för audiovisuellt meningsskapande, med transmodal design som produktionsverktyg. Syftet med denna uppsats är alltså att bidra med kunskap om olika gestaltningsformers kommunikativa potential, genom transmodal design som produktionsverktyg i gestaltningen ’Den nya skogen’. Detta undersöks med en forskning genom designmetodik bestående av en kombination av metoder; fokusgruppintervjuer samt iterativ och kollaborativ design. Fokusgruppen har agerat medkreatörer i en iterativ designprocess för gestaltningen, vilket har genererat tre olika versioner som använder olika gestaltningsformer för att förmedla ett budskap. Fokusgruppen har bland annat diskuterat gestaltningsformernas lämplighet i relation till budskapet, samt alternativa former för att förmedla samma budskap. Studien har fokuserat på tre teman i fokusgruppens insats; associationer/känslor, tolkning av budskap samt gestaltningsformernas kommunikativa potential och begränsningar.

Jag har valt att utforska ett nyskrivet stycke som flöjtist och interpret, genom att samarbeta med tonsättaren Jörgen Häll som för detta projekt skrivit stycket Permanence för flöjt, elektroakustisk stämma i fyra högtalare och video. För att närma mig ämnet har jag läst på om, och funderat kring, vad som är nutida musik idag och varifrån dagens tonsättare får sin inspiration. Musikens utveckling efter 1970 och fram till idag är inte lika väldokumenterad som den klassiska musikhistorien, som ofta slutar med John Cages musik, och den audiovisuella konsthistorien som jag kort beskriver var tidigare okänd för mig. Jag utgår ifrån mig själv som interpret och studerar styckets elektronikstämma och video, går igenom styckets delar och extended techniques bit för bit och upptäcker att användning av teknisk utrustning såsom mikrofon och click track för en klassisk flöjtist kommer med både tekniska och byråkratiska svårigheter.

Uppsatsen handlar om att undersöka hur tystnad gestaltas genom ljud. Syftet var att analysera,tolka och redogöra för filmisk tystnad i The Revenant och Sound of Metal samt belysa detljudarbete krävs för att kunna förmedla upplevelsen av tystnad. Undersökningen baserashuvudsakligen på teorier av Michel Chion, Sven Raeymaekers och Klas Dykhoff. Genom attanvända Chions metod masking analyserades sammanlagt sex olika sekvenser ur filmerna.Analysen i uppsatsen var menad att svara på hur tystnad gestaltas i filmerna, vilka ljud som ärassocierade med tystnad och hur bilden samt ljudet samarbetar för upplevelsen av tystnad.Resultatet visar på att tystnadens olika former kan användas för att förmedla karaktärerskänslor, förstärka spänningen i scener men även för att skapa en kontakt med publiken. Detframgick även hur specifika ljud som djurläten på avstånd eller intima/närliggande prasselljudanvänds för att förhöja upplevelsen av tystnad. Resultatet visade även på hur viktig kontextenär av att ha bilden och ljudet gemensamt för att kunna förstå och tolka tystnaden.

En mjukvara kan läras ut på många sätt, men ett populärt sätt är med hjälp av audiovisuella självstudiematerial. Trots sin popularitet saknas kunskap om hur självstudiematerial bör designas för att bättre stötta användare med sin inlärning av en mjukvara. Min samarbetspartner i detta examensarbete, företaget Excosoft, har ett stort intresse av att försöka täppa denna kunskapslucka. Bland annat eftersom de i nuläget arbetar med att ta fram en digital användarhjälp – bestående av självstudiematerial – till sin mjukvara Skribenta. Utöver att hjälpa Excosoft att designa sin användarhjälp skulle mer kunskap om hur man bättre designar självstudiematerial kunna göra det lättare för människor att studera och jobba hemifrån. Vilket i sin tur kan vara bra för vårt och andra samhällen av många anledningar. Exempelvis för att öka människors möjlighet att hålla sig hemma och i trygghet under pandemier och krig. Baserat på det ovannämnda har jag, i samverkan med Excosoft, valt att undersöka hur teknikinformation om en mjukvara kan designas för att stötta användare med sin inlärning av en mjukvara och i situationer när de fastnar i mjukvaran. Arbetet har resulterat i ett gestaltningsförslag, i form av ett audiovisuellt självstudiematerial, som visar grunderna i mjukvaran Skribenta och resulterat i ett förslag på riktlinjer som teknikinformatörer kan använda sig av för att designa stöttning till användare av självstudiematerial.

Denna studie har som syfte att undersöka hur ljudet och bilden samspelar i filmen The Tribe (2014) (Myroslav Slaboshpytskyi med ljuddesign av Oleh Holovoshkin). Studien har även som syfte att undersöka vilka ljud som bidrar till känslan av obehag, ångest och rädsla.  Uppsatsen innehåller en audiovisuell analys av två scener ur undersökningsmaterialet (The Tribe) som består av Michel Chions metod Masking. Genom Masking upprättas en scenbeskrivning och en ljudhändelsebeskrivning. De två beskrivningarna har använts för en audiovisuell analys om hur bilden och ljudet står i förhållande till varandra.  Resultatet av analysen visar på att ljudet i filmen starkt kan kopplas till bilden för att förstärka känslan av oro, ångest och rädsla. Ljudet vägleder åskådarens uppmärksamhet genom filmen och knyter samman sekvenser i ett tidsförlopp samt understryker känslomässiga uttryck. / The purpose of this thesis is to examine how sound and image interact in the film The Tribe (2014) (Myroslav Slaboshpytskyi with sound design by Oleh Holovoshkin). The thesis also have the purpose to examine which sounds that contributes to the feelings of discomfort, anxiety and fear. The thesis contains an audiovisual analysis of two scenes from the material (The Tribe) and a method constructed by Michel Chion called Maskin. Through Masking a description of the scene and a description of the sound events are established. The two descriptions have been used in a audiovisual analysis of how the image and sound are in relation to each other.  The result of the analysis concludes that the sound in the movie strongly can be connected to the image to further strengthen the feelings of discomfort, anxiety and fear. The sound guides the viewers attention throughout the movie and ties together sequences in time and emphasises emotional expressions.