Förvärvad goodwill är en immateriell tillgång som uppstår vid ett rörelseförvärv, i redovisningen hos det förvärvande företaget. Detta om köpeskillingen överstiger det förvärvade företagets nettotillgångar. Denna tillgång får redovisas i balansräkningen, enligt både K3 och IFRS. Historiskt sett har det varit en stor variation mellan länder angående redovisningen, och även kring hur goodwill hanteras. Det återstår fortfarande skillnader mellan nationella och internationella regelverk, angående goodwillpostens värdeminskning. Större svenska onoterade företag kan välja att redovisa enligt antingen K3 eller IFRS, och dessa regelverk har olika värdeminskningsmetoder för tillgången; avskrivning kontra nedskrivning. I detta arbete undersöks hur dessa metoder skiljer sig åt. Värdeminskningens påverkan på företagets rapporter undersöks också. Dessa rapporter, i sin tur, utgör en del av investerarnas beslutsunderlag. Arbetet undersöker även de eventuella signaler som företaget sänder ut i samband med redovisningen kring goodwillposten. Egenkonstruerade typfall har skapats för att påvisa regelverkens skillnader. Dessa typfall har applicerats på ett fiktivt företag, vars omsättning och kostnader hålls konstanta, för att tydliggöra värdeminskningsmetodernas påverkan. Det fiktiva företaget, och konsekvenserna av metoderna, har observerats under fem år. Utifrån företagets finansiella rapporter kan aktuella nyckeltal beräknas. Med hjälp av signalteori, de båda regelverken, de konstruerade typfallen samt framräknade nyckeltal kan en analys genomföras för att bedöma vilka signaler hanteringen av goodwill sänder ut till investerarna. Resultatet av denna studie visar att regelverkens olika metoder, för hanteringen av goodwillpostens värdeminskning, skiljer sig kraftigt åt. K3:s metod kan uppfattas som en enklare strategi, medan IFRS:s metod är betydligt mer komplicerad och kräver mer från företaget i form av tid, kapital och resurser. Vidare illustrerar studien påverkningarna som värdeminskningsmetoderna medför, både på de finansiella rapporterna och på företagets nyckeltal. Det här, i sin tur, leder till att investerarna, givet det regelverk som företaget följer, får tillgång till skiftande mängd information som även kan vara av varierande kvalitet.

<h2>Sammanfattning</h2><p><strong>Titel:</strong>   Goodwill – att vara eller icke vara: En studie om revisorers syn på goodwill och granskningen av den i onoterade bolag.</p><p><strong>Seminarium:</strong> 2010-06-03</p><p><strong>Institution:</strong>     Mälardalens högskola, Akademin för hållbar samhälls- och teknikutveckling</p><p><strong>Kurs:</strong>                Kandidatuppsats i företagsekonomi, 15hp</p><p><strong>Författare:</strong>      Emilie Båvner, Emelie Melin, Michael Sundh                              </p><p><strong>Handledare:</strong> Ulla Pettersson</p><p><strong>Examinator:</strong>   Cecilia Lindh</p><p><strong>Nyckelord:</strong>     Goodwill, granskning, revisor, värdering, avskrivning</p><p><strong>Problemformulering:</strong>   Hur värderas de framtida fördelar som goodwillen innebär och varför? Hur granskar revisorer den värderingen?</p><p>Upplever revisorer några problem med goodwill vid granskningstillfället, varför eller varför inte?</p><p>Vad har revisorer för syn på goodwill som en tillgång och varför?</p><p><strong>Syfte:</strong>   Uppsatsens syfte är att skapa en ökad förståelse för begreppet och revisorers syn på arbetet med goodwillposten. Syftet är även att beskriva vad begreppet innebär och vad revisorsprofessionen har för syn på goodwill. Vidare undersöks hur de intervjuade revisorerna går till väga vid en värdering av goodwill vid granskningstillfället samt om granskningen upplevs som problematisk.</p><p><strong>Metod:</strong>  I uppsatsen tillämpas en kvalitativ metod för att få en djupare förståelse kring hur revisorer ser på goodwill. De primärdata som ligger till grund för uppsatsens empiriska del utgörs av tre personliga intervjuer. Intervjufrågorna är öppet formulerade för att återspegla revisorernas egna tankar.</p><p><strong>Slutsats:</strong>  Bland de intervjuade revisorerna råder skilda meningar angående om något problem upplevs med goodwill. Ett problem grundar sig på att det är svårt att bedöma den framtida nytta som goodwill innebär. Kassaflödesmodeller används för att värdera ett företag som eventuellt ska förvärvas. Det värdet används sedan i förvärvsanalysen som i sin tur frambringar ett goodwillvärde. De intervjuade revisorerna har svårt att se goodwill som något annat än en tillgång, då ett företag varit villigt att betala ett överpris vid förvärvet.</p> / <h2>Abstract</h2><p><strong>Title:</strong>   Goodwill – to be or not to be: A study on auditor's view of goodwill and the examination of it in unlisted companies.</p><p><strong>Seminar date:</strong>   2010-06-03</p><p><strong>Institution:</strong>  Mälardalens Högskola, School of Sustainable Development of Society and Technology</p><p><strong>Course:</strong>  Bachelor thesis in business administration, 15 credits</p><p><strong>Authors:</strong>  Emilie Båvner, Emelie Melin, Michael Sundh</p><p><strong>Advisor:</strong>   Ulla Pettersson</p><p><strong>Examiner:</strong>   Cecilia Lindh</p><p><strong>Keywords:</strong>   Goodwill, revision, auditor, valuation, amortization</p><p><strong>The main issue:</strong>  How are the future benefits of goodwill valued and why? How do auditors revise that valuation?                          </p><p>Do auditors experience any problems with goodwill at the audit, why or why not?</p><p>What are auditors’ opinions of goodwill as an asset and why?</p><p><strong>Purpose:</strong>  The purpose is to create a better understanding of the concept of goodwill and auditors opinion about working with goodwill. The purpose is also to describe what the concept means and which opinions the interviewed auditors have of goodwill. The thesis examines furthermore how auditors approach a valuation of goodwill at the audit and if the revision is perceived as problematic.</p><p><strong>Method:   </strong>In the thesis we have used a qualitative method in order to get a deeper understanding about auditors’ opinion of goodwill. The primary data, which forms the basis for the empirical part of the thesis, consists of three personal interviews. The questions in the interviews are openly formulated to reflect the auditors’ own thoughts.</p><p><strong>Conclusion:</strong>  There are different opinions among the interviewed auditors about having any problems experienced with goodwill. One problem is based on the difficulty of estimating the future benefits that goodwill means. Cash flow models are used to determine the value of a company that might be acquired. This value is then applied in the acquisition analysis that brings forth goodwill. The interviewed auditors think it is difficult to see goodwill as anything but an asset, since a buying company have actually been willing to pay an overprice by the acquisition.</p>

Sammanfattning Titel:   Goodwill – att vara eller icke vara: En studie om revisorers syn på goodwill och granskningen av den i onoterade bolag. Seminarium: 2010-06-03 Institution:     Mälardalens högskola, Akademin för hållbar samhälls- och teknikutveckling Kurs:                Kandidatuppsats i företagsekonomi, 15hp Författare:      Emilie Båvner, Emelie Melin, Michael Sundh                               Handledare: Ulla Pettersson Examinator:   Cecilia Lindh Nyckelord:     Goodwill, granskning, revisor, värdering, avskrivning Problemformulering:   Hur värderas de framtida fördelar som goodwillen innebär och varför? Hur granskar revisorer den värderingen? Upplever revisorer några problem med goodwill vid granskningstillfället, varför eller varför inte? Vad har revisorer för syn på goodwill som en tillgång och varför? Syfte:   Uppsatsens syfte är att skapa en ökad förståelse för begreppet och revisorers syn på arbetet med goodwillposten. Syftet är även att beskriva vad begreppet innebär och vad revisorsprofessionen har för syn på goodwill. Vidare undersöks hur de intervjuade revisorerna går till väga vid en värdering av goodwill vid granskningstillfället samt om granskningen upplevs som problematisk. Metod:  I uppsatsen tillämpas en kvalitativ metod för att få en djupare förståelse kring hur revisorer ser på goodwill. De primärdata som ligger till grund för uppsatsens empiriska del utgörs av tre personliga intervjuer. Intervjufrågorna är öppet formulerade för att återspegla revisorernas egna tankar. Slutsats:  Bland de intervjuade revisorerna råder skilda meningar angående om något problem upplevs med goodwill. Ett problem grundar sig på att det är svårt att bedöma den framtida nytta som goodwill innebär. Kassaflödesmodeller används för att värdera ett företag som eventuellt ska förvärvas. Det värdet används sedan i förvärvsanalysen som i sin tur frambringar ett goodwillvärde. De intervjuade revisorerna har svårt att se goodwill som något annat än en tillgång, då ett företag varit villigt att betala ett överpris vid förvärvet. / Abstract Title:   Goodwill – to be or not to be: A study on auditor's view of goodwill and the examination of it in unlisted companies. Seminar date:   2010-06-03 Institution:  Mälardalens Högskola, School of Sustainable Development of Society and Technology Course:  Bachelor thesis in business administration, 15 credits Authors:  Emilie Båvner, Emelie Melin, Michael Sundh Advisor:   Ulla Pettersson Examiner:   Cecilia Lindh Keywords:   Goodwill, revision, auditor, valuation, amortization The main issue:  How are the future benefits of goodwill valued and why? How do auditors revise that valuation?                           Do auditors experience any problems with goodwill at the audit, why or why not? What are auditors’ opinions of goodwill as an asset and why? Purpose:  The purpose is to create a better understanding of the concept of goodwill and auditors opinion about working with goodwill. The purpose is also to describe what the concept means and which opinions the interviewed auditors have of goodwill. The thesis examines furthermore how auditors approach a valuation of goodwill at the audit and if the revision is perceived as problematic. Method:   In the thesis we have used a qualitative method in order to get a deeper understanding about auditors’ opinion of goodwill. The primary data, which forms the basis for the empirical part of the thesis, consists of three personal interviews. The questions in the interviews are openly formulated to reflect the auditors’ own thoughts. Conclusion:  There are different opinions among the interviewed auditors about having any problems experienced with goodwill. One problem is based on the difficulty of estimating the future benefits that goodwill means. Cash flow models are used to determine the value of a company that might be acquired. This value is then applied in the acquisition analysis that brings forth goodwill. The interviewed auditors think it is difficult to see goodwill as anything but an asset, since a buying company have actually been willing to pay an overprice by the acquisition.

Uppsatsen utreder hur fördelningen av anskaffningsvärdet bör ske när byggnad förvärvas tillsammans med tomträtt.

<p>The purpose of this report is to survey Swedex AB’s production costs and to gather all info into a manageable calculation tool. This was made by time and motion studies, interviews of the personnel. All factors were gathered into an Excel chart.</p><p>The calculation was made according to an additional-charge-method that was considered to satisfy Swedex AB’s goal. This makes a complete-cost-estimate which is important when the selling price should cover the production costs. The blades were divided into different populations to facilitate the calculation work. The division was made with the production cost in consideration to minimize the risk of losing parameters.</p><p>The time and motion study, which is the basis of the calculation, was obtained by the group and gave insight of the saw blade production. Here it was discovered, what was said to be a bottleneck was not the case.</p><p>Swedex AB has a great amount of products in labour, this in opposite to the “just in time”-philosophy, but Swedex AB see’s this as a resource. This is seen as a utilization increaser, to keep up the production rate.</p><p>Swedex AB has a lot of old machines, but these have to be part of the calculation while they in a near future will be reinvested with new machines. An adjustment has been done to consider purchase price, second hand price and service/repair costs.</p>

Frågeställningar: Har införandet av komponentmetoden medfört skillnader i avskrivningar? Har implementeringen av komponentmetoden haft någon effekt på rörelseresultatet? Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka och beskriva förändringar i avskrivningar efter övergången till komponentmetoden. Vidare är syftet att undersöka om det skett effekter på bolagens rörelseresultat i samband med övergången till komponentavskrivning och K3. Metod: Denna studie tillämpar en kvantitativ undersökningsmetod där en granskning av siffror från avskrivningar i bolagens årsredovisningar har skett. Det statistiska testet ”Wilcoxon signedrank test for dependent populations” har använts för att analysera data.                                        Slutsats: Införandet av komponentavskrivning har medfört skillnader i avskrivningar på byggnader. Det har även medfört effekter på bolagens rörelseresultat där vissa av dem hade ett ökat resultat medan andra bolag hade ett minskat rörelseresultat. / Questions: Has the implementation of component depreciation resultedin differences in depreciation? Has the implementation of the component method had an impacton the operating result? Purpose: The purpose of this study is to examine and describe changes in depreciations. The purpose is also to examine if there has become effectsin the financial reports operating profit in conjunction with transitioning to using component depreciation. Methodology: This study applies a quantitative research.Figures from depreciation in the companies’ annual reports have been studied. The statistical test ”Wilcoxon signed-rank test for dependent populations” has been applied to this study. Conclusion:The introduction of component depreciation has led to differences in depreciation. It hasalso resulted in effects on the operatingresultwhere some of the companies had increased profits, while others had reduced operating profits.

The purpose of this report is to survey Swedex AB’s production costs and to gather all info into a manageable calculation tool. This was made by time and motion studies, interviews of the personnel. All factors were gathered into an Excel chart. The calculation was made according to an additional-charge-method that was considered to satisfy Swedex AB’s goal. This makes a complete-cost-estimate which is important when the selling price should cover the production costs. The blades were divided into different populations to facilitate the calculation work. The division was made with the production cost in consideration to minimize the risk of losing parameters. The time and motion study, which is the basis of the calculation, was obtained by the group and gave insight of the saw blade production. Here it was discovered, what was said to be a bottleneck was not the case. Swedex AB has a great amount of products in labour, this in opposite to the “just in time”-philosophy, but Swedex AB see’s this as a resource. This is seen as a utilization increaser, to keep up the production rate. Swedex AB has a lot of old machines, but these have to be part of the calculation while they in a near future will be reinvested with new machines. An adjustment has been done to consider purchase price, second hand price and service/repair costs.

Studien utgår från övergången till K-regelverket för bostadsrättsföreningar och förbudet mot progressiva avskrivningar. Övergången uppmärksammades i media och en diskussion kring hur bostadsrättsföreningar utnyttjat det tidigare redovisningsregelverket blossade upp. Det ledde till spekulationer om hur ekonomin i föreningarna skulle påverkas och många blev oroliga för eventuella höjningar i årsavgifter. Denna boendeform ökar ständigt i popularitet och har gått från att erbjuda billigt boende som alla skulle ha råd med till en spekulativ marknad med priser som når nya toppnivåer. Den enskilde bostadsrättsägarens exponering mot bostadsrättsmarknaden ökar därför. Denna studie ämnar därför att undersöka vad som har hänt med den ekonomiska redovisningen för bostadsrättsföreningar. Det nya regelverket är inte anpassat till bostadsrättsföreningar. Avgränsningen som gjorts är till svenska, aktiva privatbostadsföretag, så kallade äkta bostadsrättsföreningar. Syftet med studien är att kartlägga hur redovisningen i föreningarna har påverkats samt att undersöka förekomsten av resultatmanipulering i resultatförbättrande syfte. Studien avser även att se ifall en koppling föreligger mellan resultatet och årsavgiften. En kvantitativ forskningsstrategi har tillämpats där urvalet består av 200 bostadsrättsföreningar. Data har samlats in i form av publicerade årsredovisningar.  K-regleverket blev obligatoriskt år 2014. Data för dessa föreningar samlades därför in för åren 2013 och 2015 och hypotestester utfördes för att utröna huruvida skillnader förelåg mellan åren. Den teoretiska referensramen bygger på teorier rörande positive accounting theory, accounting choice, resultatmanipulering, institutional theory samt redovisningsteori.  Utifrån kartläggningen står det klart att nya föreningar, bildade under 2000-talet är de föreningar som utnyttjat resultatförbättrande redovisningsmetoder. Denna grupp delades upp i ombildade och icke ombildade föreningar. Där kunde det fastslås att det var de icke ombildade föreningarna som använt sig av resultatmanipulering till störst utsträckning. Gruppen nya, icke ombildade föreningar innehåller byggmästarbildade föreningar, en grupp med incitament att förbättra det redovisade resultatet. Det är även dessa föreningar som har den största negativa resultatpåverkan som ett resultat av förbudet mot progressiva avskrivningar. Föreningar i vårt urval som påverkats i mindre utsträckning av regeländringen är gamla föreningar. De har tidigare inte haft incitament att skapa en positiv resultatpåverkande effekt. Detta eftersom de generellt sett har låga anskaffningsvärden på de byggnader föreningen äger vilket ger upphov till små avskrivningskostnader. En koppling mellan resultat och årsavgift kunde inte observeras i denna studie. Tydligast kunde detta observeras för icke ombildade föreningar bildade under 2000-talet som uppvisade en negativ resultatpåverkan på 129 kr/m2 men höjde endast avgiften med 8 kr/m2.

Bostadsrättsföreningar, deras redovisning och ekonomiska situation har hamnat i blickfånget de senaste åren i och med en snabb händelseutveckling och en aktuell debatt kring deras agerande och övergripande utgångspunkter. Bakgrunden till detta ligger i införandet av nya redovisningsregler i och med att K-regelverket började gälla från och med 2014 och specifikt i samband med ett förbud av den progressiva avskrivningsmetoden. I och med en stark anknytning till privatpersoners ekonomi på kort och lång sikt, samt de stora värden som är under förvaltning innehar bostadsrättsföreningarna en viktig ekonomisk betydelse i samhället. Genom att deras huvudsakliga syfte inte är att skapa vinst, en grundläggande självkostnadsprincip ska råda och deras dominerande tillgång på ett enhetligt sätt utgörs av fastigheter, har bostadsrättsföreningarna speciella karaktärsdrag. Med grund i detta avses i denna studie att undersöka vilken möjlig påverkan K-regelverkets införande kan ha haft på nyare bostadsrättsföreningars ekonomiska situation. Detta ska ske genom att kartlägga, studera och dra slutsatser utifrån hur föreningarnas resultat, intäkter, avskrivningar och finansiella ställning i övrigt utvecklats mellan åren 2013 till 2016. Då även en möjlig intressant framtida utveckling identifierats genom ett förslag kring ett införande av konsekventa redovisningsregler för bostadsrättsföreningar, avses även att ge en framåtblickande implikation om hur detta förslag kan tänkas påverka. Studien har utförts med en kvantitativ metod och genom en manuell datainsamling för ett slumpmässigt urval om 250 bostadsrättsföreningar erhölls ett skräddarsytt datamaterial. Utifrån det identifierade problemet i kombination med befintlig teori inom redovisningsval och beslutsfattande i organisationer tillsammans med agentteorin formulerades och testades sex stycken hypoteser empiriskt. Hypoteserna relaterade till hur föreningarnas redovisning och ekonomiska situation utvecklats, de redovisningsval som skett samt deras agerande. Tillsammans ämnade hypoteserna till att identifiera skillnader och samband som kunde tänkas ha uppstått under tidsperioden. Studiens resultat påvisar att nyare bostadsrättsföreningars ekonomiska situation har påverkats av K-regelverkets införande och att denna effekt är ihållande. Genom effekter i redovisningen i form av ökade avskrivningskostnader och ett försämrat redovisningsmässigt resultat kan de nyare bostadsrättsföreningarna argumenteras ha utfört avskrivningsval med ett egenintresse som bakomliggande motiv. Det empiriska resultatet ger en indikation på att den självkostnadsprincip som ska råda, med hänsyn tagen till ett mera långsiktigt perspektiv, inte uppfylls. På sikt ger studiens resultat bilden av nyare bostadsrättsföreningar idag inte sätter undan tillräckligt med medel för det långsiktiga underhållsbehovet som bör ske, och att en möjlig förklaring till detta kan ligga i ett agentproblem som kan urskiljas. Möjliga konsekvenser i form av ett behov av högre årsavgifter kan observeras. Den framtida utvecklingen inom området genom mera konsekventa redovisningsregler indikerar en än försämrad ekonomisk situation genom att än högre avskrivningar kan behöva ske i framtiden, men förslagets möjliga konsekvenser blir svåra att urskilja i och med det observerade agentproblemet. Studien och dess resultat är av intresse för de intressenter som knyter an till bostadsrättsföreningarna i olika sammanhang, exempelvis nuvarande och framtida medlemmar, kreditgivare och lagstiftare. Studien kan tänkas ge en insikt och ett bidrag till debatten kring nyare bostadsrättsföreningars ekonomiska situation och redovisning både i ett historiskt och framåtriktat perspektiv.

Denna studie har undersökt hur svensklärare formulerar skriftlig respons på gymnasisters texter. Studien har betraktat lärares responspraktik som en sociointeraktiv handling där texter utvecklas i dialog mellan lärare och elever. Studiens resultat grundar sig i en såväl kvantitativ som kvalitativ metodansats. I den kvantitativ metoden har lärares marginalkommentarer sammanställts och analyserats med avseende på dess form. Studiens kvalitativa analys åskådliggör materialet utifrån textkedjor för att studera marginal- och slutkommentarers funktion samt vilken effekt de har på elevers skrivutveckling. Resultatet visar att lärares respons tenderar att vara normativ men bidrar till elevers skrivutveckling. Kommentarer formuleras främst som lokuta talhandlingar där vissa kommentarer tenderar att avskrivas av eleverna. Således kan kommentarernas funktion ifrågasättas då elever tenderar att inte till sig av dess syfte. Slutligen har studien också identifierat att lärarrespons främjas av ett sociointeraktivt perspektiv.