The purpose of the study is to examine and analyze the relation between the existence of global companies and given support to immigrant- owned companies with large cultural difference from public services. This helps answering the question "Which affect does the existence of local dominating companies have on the establishment of small companies owned by immigrants with large cultural differences?" This has been accomplished through a field study containing twelve interviews with small companies in two different cities and two interviews with the community officials in each city. The research was thereby narrowed to only treat the two cities in Sweden in order to examine the relation between public services support to small immigrant-owned companies and how the immigrants experience the support from them. The analyze was made due to a handful of theories such as the The network theory IP model, Hofstede's 4+1 model and the Product Life Cycle. The results showed that there are several elements that affects the establishment of immigrant- owned companies with large cultural differences.

Författarna till detta examensarbete har intresserat sig över hur innovationer kan sprida sig till olika nationer genom exempelvis små innovativa verksamheter. I denna forskningsstudie undersöker författarna hur innovationer sprider sig till andra nationer och om innovationsspridningen kan relateras till en internationaliseringsmodell, delforskningsfrågan grundar sig i Rothwells femte generationens innovationsprocess. Författarna har valt att använda sig av en kvalitativ metod, med en deduktiv ansats där undersökningen har sin utgångspunkt från teorin. Den teoretiska referensramen innefattar modeller som beskriver organisationsprocesser vid en internationalisering, samt teorier riktade mot innovation, internationalisering samt internationell marknadsföring. Därefter har författarna i empirin, redogjort för hur de olika fallföretagen författarna har arbetat med, i praktiken har hanterat dessa fenomen i sina internationaliseringar. Analysen i denna forskningsstudie är uppdelad utefter tre fokusområden, innovation, internationell marknadsföring och internationalisering där författarna analyserar företagens upplevelser från fokusområdena och företagen analyseras i följd. Utifrån den information författarna har fått från de tre semistrukturerade intervjuer och en observation kommer författarna att belysa svar på forskningsfrågorna i de tre slutsatserna nedan; Digitalkommunikation är väsentligt för innovationsspridning hos små innovativa företag. Internationaliseringsmodeller kan ses mer som stöd istället för strategi Innovationsspridning sker i ett tidigt i en innovationsprocess Med tanke på att denna forskningsstudie är genomförd på endast tre företag och en organisation som utgångspunkt kan författarnas slutsatser inte antas att gälla som en generell beskrivning av innovationsspridning till andra nationer.

No description available.

Uppsatsen beskriver och analyserar den franske filosofen och mystikern Simone Weils hantering av lidandets problem och sätter det i relation till den aktuella diskussionen mellan teodicéförespråkare och tänkare som avvisar teodicésvar på moralisk grund. Analysen behandlar inte teodicéproblemet som ett strikt logiskt och teoretiskt problem, utan lyfter fram hur Weils tänkande knyter an till de andliga och existentiella dimensionerna av problemet. Syftet med uppsatsen är dels att undersöka vilka föreställningar hos Weil, om Gud, universum och människans förhållningssätt till lidande, som bidrar till att göra lidandet begripligt och hanterbart, men också undersöka huruvida Weils förhållningssätt till lidandets problem kan utstå invändningar som riktats från representanter av s.k. ”antiteodicéer”. De teoretiska utgångspunkterna är en teori om lidande, ett antal problemkomplex relaterade till teodicéproblemet och fyra invändningar mot teodicésvar. Analysen visar att Weil ser möjligheter för lidandet att integreras i det goda genom att människans olycka kan vara är en källa till Guds kärlek. Hon ser också korset som en resurs som möjliggör gudomligt deltagande i den enskilda människans sårbarhet för lidande. I uppsatsens andra del framkommer att Weils hantering av lidandets problem kan utstå invändningar från representanter av antiteodicéer eftersom hon har en icke-instrumentell syn på lidande och dessutom menar att lidandet måste erfaras negativt för att kunna ha en positiv innebörd.

The topic of this study is the relationship between municipal politicians and library managers. By tradition this relationship has been guided by the arm’s length principle which has given the managers ample autonomy. Recent events from 2018 and onward suggest that this relationship is changing. The aim of this study has been to determine the current relationship between local politicians and library managers as perceived by the library managers. Questions posed are: How do library managers perceive their administrative role? How does that administrative role relate to political control? Are these perceptions influenced by the political orientation of the ruling municipal politician, and if so how? The theoretical starting-point is the typological model developed by the american political scientist James Svara. Semistructured interviews with library managers were conducted, and the results show that while the managers perceive their administrative role as subordinated to the municipal politicians their attitude towards political control is that libraries should hold a high degree of autonomy. The conclusion is that there is a gap between the perceived administrative role and the actual administrative role. The library administrators perceive that a relationship between municipal politicians and library managers should be guided by the arm’s length principle and use various arguments and strategies to emphasize this in the day-to-day working relationship with the municipal politicians.

Syftet med detta examensarbete är att synliggöra hur den icke-verbala kommunikationen ser ut hos lärare i ämnet idrott och hälsa i idrottsundervisningen. I arbetet undersöks också hur idrottslärarna själva upplever att de använder sig av den icke-verbala kommunikationen i undervisningen. För att besvara frågeställningarna används tidigare forskning som har bedrivits inom den icke-verbala kommunikationen i synnerhet. Som ett teoretiskt ramverk för analysen av idrottslärares icke-verbala kommunikation, har vi som utgångspunkt använt oss av Marie Gelangs teoretiska referensramar och begreppsapparat. Vi har framförallt inspirerats av Actiokapitalet: retorikens ickeverbala resurser från 2008. I Gelangs egen analys av den icke-verbala kommunikationen har Pierre Bourdieu och habitusbegreppet stått för den teoretiska plattformen. Vidare har frågeställningarna besvarats med hjälp av en kvalitativ metod i två olika delar. Dels i form av semistrukturerade videoobservationer av fyra idrottslärare i undervisningssituationer, där lärarnas icke-verbala signaler har kategoriserats med hjälp av ett observationsschema. Vidare har även semistrukturerade intervjuer genomförts med idrottslärarna, för att undersöka hur de själva upplever användandet av sin icke-verbala kommunikation. Resultatet och analysen av insamlade data visar på att lärarna arbetar med den icke-verbal kommunikationen på olika sätt. Kroppsspråk, mimik, paralingvistik, energi, dynamik, tempo och personligt avstånd kan uttryckas på olika sätt och ge olika signaler. Det tillvägagångsätt som varje enskild lärare använder sig av är till viss del förankrat i deras upplevelse om hur de vill bli betraktade, vilket i sin tur speglas i hur synkroniseringen mellan de olika icke-verbala resurserna framförs. Vidare tyder resultaten på att lärarna till viss del är medvetna om hur de arbetar icke-verbalt i sammanhang som har en koppling till didaktiken.

Levin, M, Palestro. P, S. 2023. Kommunikation på avstånd - En studie av användandet av digitala verktyg bland utbytesstudenter på STS-programmet. Uppsatser Kulturgeografiskainstitutionen, Uppsala universitet. I denna studie undersöks hur och varför digitala kommunikationsverktyg används av civilingenjörsstudenter inom System i teknik och samhälle på utbytesstudier. Studien har tagit avstamp i ett kvalitativt förhållningssätt där två fokusgrupper och tre intervjuer har genomförts med studenter som läser år fyra på STS-programmet vid Uppsala universitet. För att besvara syftet har ett teoretiskt ramverk med fokus på nära sociala relationer, social närhet, geografiskt avstånd och synkron och asynkron kommunikation använts. Studiens resultat visar att studenternas närmaste relationer har inneburit den största påverkan på användningen av digitala verktyg och den största källan till ett upplevt överbryggande av avstånd. Interaktionen mellan studenterna och deras närmaste relationer präglades i större utsträckning av kommunikation med synkrona digitala verktyg. I kommunikationen med dess mer ytliga relationer förekom det en större grad av kommunikation med asynkrona verktyg. Även det skiftande geografiska avståndet påverkade kommunikationens natur. Ett geografiskt avstånd som innebar en tidsskillnad innebar att studenterna i högre utsträckning använde sig av asynkrona kommunikationsverktyg. Detta följde av att en tidsskillnad krävde en högre grad av planering och sämre möjlighet till spontan kontakt.

International business relationships provide an opportunity for companies to expand and grow in foreign markets, however it is not always easy to collaborate and create long-term relationships with international partners when challenges arise along the way. The purpose of the study is to increase the understanding of cultural challenges in an international business relationship, with the following question; what cultural challenges do Swedes experience in their international business relationships with partners from Brazil and how can these cultural challenges be handled? This work has a theoretical frame of reference based on three theories: Hofstede's cultural dimensions, psychic distance and the network model. The study is based on a qualitative survey conducted via a respondent pool of four respondents where they were selected based on subjective selection and a snowball sample. The data is collected via semi-structured interviews. This study concludes that cultural differences can lead to challenges in international business relations and the more you understand the other party and its culture, the easier it will be to prevent challenges such as misunderstandings. Having knowledge of cultural differences and being open to them facilitates adaptation to international business partners.

Vi har undersökt vilka delar inom matematiken som kan hjälpa eleverna att utveckla sin förståelse för %u201Dlång tid%u201D och tidslinjer. I analysen diskuteras resultaten utifrån utvecklingspsykologiskt perspektiv/strukturteori (Piaget), sociohistorisk/sociokulturell teori (Vygotskij) och konstruktivistisk teori (von Glasersfeld). Undersökningen har genomförts med två grupper elever i årskurserna 3-5 där vi har använt oss av intervjuer och undervisningsförsök för att få svar på våra frågor. Gruppernas resultat har analyserats och jämförts med varandra för att försöka hitta den matematik som har hjälpt eleverna att förstå tidslinjer och dess användningsområden, eller som vållat dem bekymmer. De matematiska delar som synliggjordes i undersökningen är bland annat proportionalitet, positionssystemet, stora tal och negativa tal. Vi har också funnit att i arbetet med abstrakta begrepp som tid, är dialogen mellan elever och lärare-elever av stor betydelse för kunskapsutvecklingen.

I en tidigare etnografisk studie uppmärksammade vi ett barns fråga om tid. ”Hur länge är inte så länge?” och utifrån denna fråga skapade vi syftet till denna studie som blev att ta reda på hur små barn förhåller sig till tid och att undersöka hur pedagogerna bemöter barn med olika tidsbegrepp. Vi har valt att använda oss av följande frågeställningar, Hur beskriver barn sin upplevelse av tid? Hur beskriver pedagogerna sin upplevelse av tid? Hur kan pedagoger få barnen att förstå olika begrepp om tid? Genom att använda oss av kvalitativa intervjuer med barn och vuxna har vi samlat in vår empiri som vi sedan analyserat med hjälp av aktuell forskning och nyckelbegrepp som relativ tid, absolut tid, ordningsföljd samt tid och avstånd. Med dessa begrepp vill vi poängtera att det inte är en fråga om de strikta definierade fysikaliska termerna, utan mer om hur vi upplever och beskriver tid som lekmän. I vårt resultat kom vi fram till att barns platser och vuxnas tidsrytmer har stor betydelse för hur barn förstår tid och rum. William J. Friedman undersöker detta genom att använda sig av tidscyklar för att se om barnen kan förstå hur olika rytmer hänger samman. Utifrån detta har vi förstått att små barn inte har samma tidsuppfattning och förståelse för tid som vuxna har. Med hjälp av konkreta material om tidsbegrepp som är kopplade till vardagshändelser kan pedagogerna hjälpa barnen att förstå tid. / In a previous ethnographic study drew attention to a child's question about time. "How long is not so long?" and on the basis of this question, we created the aim of this study was to find out how young children relate to time and to examine how teachers respond to children with different tidsbegrepp. We have chosen to make use of the following questions, how to describe children's experience of time? How describes the teachers their experience of time? How can educators get the kids to understand different concept of time? Through the use of qualitative interviews with children and adults, we have gathered our empirical evidence, which we then analyzed using current research and key concepts such as relative time, the absolute time, sequence, and time and distance. With these concepts, we would like to point out that it is not a matter of strict defined physical terms, but more on how we experience and describes the time that laymen.