Mitt examensarbete består av en skriftlig del och en gestaltande del. Den skriftliga delen är en DROP, med beskrivande text och bild kring arbetsprocessen av mitt examensarbete. Den gestaltande delen består av mitt examensarbete, den grafiska novellen UTOPIA.

Inledning I denna studie undersöker vi hur förskollärare använder barnlitteraturen med fokus på genus. Böcker är ett material som speglar samhället, därför är det intressant att se hur förskollärare reflekterar kring böckers innehåll. Vår studie kommer dels beröra hur förskollärarna förhåller sig till de stereotypa respektive normkritiska böckerna, och dels hur de anser att barnen påverkas av litteraturen. Syfte Denna forskningsstudie gör vi med syfte att undersöka hur förskollärare använder barnlitteratur som redskap, i arbetet med genuspedagogik. Metod Studien grundar sig på en kvalitativ undersökning med intervju som insamlingsmetod. Urvalsgruppen består av sex deltagare fördelat på tre förskolor. Dessa förskolor är litteratur profilerade vilket innebär att ett aktivt arbete med barnlitteraturen sker. En litteratur certifierad förskola är diplomerad för sitt arbete att väva in litteraturen i den dagliga verksamheten. Resultat I resultatet framgick det att förskollärarna gärna ville arbeta med genuspedagogik i koppling till böcker, men att det bara utförs under spontana sammanhang på grund av brist på resurser. Några förskollärare var fullt medvetna vid de genuspedagogiska tankesätten medan andra inte var riktigt lika medvetna och medgav att de oftare bör reflektera över sitt handlande. Vi kunde också se skillnader mellan stora- och småbarnsavdelningarna, där tankesätten kring genuspedagogik frångick varandra.

Det problemområde som ligger till grund för studien baseras på att det koloniala arvet fortfarande präglar dagens samhälle samt att barn använder både text och bild för att skapa förståelse för barnbokens innehåll. Syftet i studien är att synliggöra och undersöka hur annan etnicitet än den vita västerländska representeras i den barnlitteratur som görs tillgänglig för barnen i förskolans kontext. Målet är att kunna diskutera hur litteratur i verksamheten möjliggör för barnen att få en förståelse för de värderingar och de mänskliga rättigheter som samhället bygger på. I studien finns två stycken forskningsfrågor vilka är; vilka diskurser blir synliga i de barnböcker som finns tillgängliga i förskolans verksamhet? samt hur påverkas karaktärernas subjektspositionering av framställningen av annan etnicitet än den vita västerländska? En kritisk diskursanalys användes som metod och tillgängliga barnböcker undersöktes på två olika förskoleavdelningar på två olika förskolor. En tabell för identifiering av relevanta barnböcker användes för att sortera materialet. Från en av kategorierna i tabellen användes sedan sex stycken böcker till en kvalitativ textanalys. En framarbetad modell för textanalys användes tillsammans med begreppet multimodalitet för tolkning av böckernas innehåll. Resultatet i studien visade på olika diskurser vilka kan kopplas till det koloniala arvet. Ideologiska värden och stereotypa föreställningar förekom i barnböckerna i text och i bild, både tillsammans och var för sig vilket kan påverka karaktärernas subjektspositionering. Slutsatsen för studien var att ingen av dessa diskurser var helt fri från stereotypa föreställningar vilket påvisar att dagens samhälle fortfarande påverkas av det koloniala arvet. Således kan det bidra till att ett ojämnt maktperspektiv görs tillgängligt för barnen i förskolans verksamhet. Genom att inte närma sig och diskutera dessa olikheter synliggörs de inte heller vilket kan resultera i att dolda ideologiska värden och implicita ojämna maktförhållanden upprätthålls och fortgår.

BAKGRUND: Vårt intresse för att undersöka fenomenet barnboken som ett pedagogiskt verktyg har hela tiden funnits men under utbildningens gång vuxit, då vi förstått att den med ett medvetet arbetssätt kan påverka barns lärande och utveckling på flera plan. Något som ännu mer ökade vår nyfikenhet var att tidigare forskning inom detta område var mycket begränsad. Trots det har vi försökt att lyfta fram relevant forskning kring vårt ämne. Utvecklingspedagogiken är det som ligger som teoretisk grund för vår undersökning.SYFTE: Syftet med vår undersökning var att ta reda på vilka uppfattningar förskollärare har kring barnboken som ett pedagogiskt verktyg för att medvetet skapa förutsättningar för barn att utvecklas och lära.METOD: I vår undersökning använde vi oss av kvalitativ forskningsansats med inspiration från fenomenografin. För att samla in data valde vi att använda oss av den kvalitativa intervjun. Intervjuerna genomfördes med åtta förskollärare, alla verksamma inom samma kommun.RESULTAT: Barnboken som ett pedagogiskt verktyg är ett område som det i vår undersökning kommer fram många uppfattningar om, då innebörden av vad ett pedagogiskt redskap är kan uppfattas olika. Barnboken uppfattas av förskollärarna som en utgångspunkt för barn att utvecklas och lära inom olika områden såsom vår värdegrund, språket, matematiken och i de teman som förskolläraren syftar till att lyfta. Barnboken uppfattas även som ett hjälpmedel för att lugna barngruppen då miljön upplevs stökig eller högljudd. Resultatet visar att förskollärarna uppfattar sin egen roll i arbetet som betydande och lyfter även bearbetningens betydelse för lärande och utveckling genom barnboken som verktyg. / Program: Lärarutbildningen

<p>Syftet med denna uppsats är att undersöka vad förskollärare anser om barnlitteraturens betydelse, hur barnboken används i verksamheten och hur detta kan kopplas till läroplanen. Undersökningen bygger på litteraturstudier och kvalitativa intervjuer. Undersökningsgruppen består av fem verksamma förskollärare, vars ålder och arbetserfarenhet varierar.</p><p>Resultatet visar att pedagogerna främst använder barnlitteratur vid högläsningsstunder, då barnen ska vila. Lässtunden bearbetas genom samtal eller uppföljande aktiviteter. Även barnen använder litteraturen, då de på egen hand tittar och ”läser” i böckerna, enskilt eller tillsammans med andra. Enligt pedagogerna har barnlitteraturen stor betydelse för barns språkutveckling, den stimulerar fantasin och fungerar som ett stöd vid bearbetning av problem. Den har också ett kulturellt värde samt en avkopplande funktion. Pedagogerna anser därmed att arbetet med barnlitteraturen kan kopplas till läroplanen. Respondenternas svar stämmer väl överens med litteraturen.</p> / <p>The purpose of this paper is to investigate what pedagogues think about the importance of children’s literature, how children’s books are used in daily activities and how this correlates to the curriculum. This is done through literature studies and qualitative interviews. The survey group consists of five preschool teachers, whose age and work experience vary.</p><p>The result shows that the pedagogues mostly use literature when reading to the children, when they shall rest. The story time is followed up by discussion and different activities. The children also use literature, when they “read” and look in the books, individual or together. According to the pedagogues the children’s literature has great influence on language development, it stimulates imagination and works as a support in problem solving. It has also a cultural value and a relaxing function. With that, the pedagogues consider that the children´s literature correlates to the curriculum. The result corresponds to the literature well.</p>

Syftet med denna uppsats är att undersöka vad förskollärare anser om barnlitteraturens betydelse, hur barnboken används i verksamheten och hur detta kan kopplas till läroplanen. Undersökningen bygger på litteraturstudier och kvalitativa intervjuer. Undersökningsgruppen består av fem verksamma förskollärare, vars ålder och arbetserfarenhet varierar. Resultatet visar att pedagogerna främst använder barnlitteratur vid högläsningsstunder, då barnen ska vila. Lässtunden bearbetas genom samtal eller uppföljande aktiviteter. Även barnen använder litteraturen, då de på egen hand tittar och ”läser” i böckerna, enskilt eller tillsammans med andra. Enligt pedagogerna har barnlitteraturen stor betydelse för barns språkutveckling, den stimulerar fantasin och fungerar som ett stöd vid bearbetning av problem. Den har också ett kulturellt värde samt en avkopplande funktion. Pedagogerna anser därmed att arbetet med barnlitteraturen kan kopplas till läroplanen. Respondenternas svar stämmer väl överens med litteraturen. / The purpose of this paper is to investigate what pedagogues think about the importance of children’s literature, how children’s books are used in daily activities and how this correlates to the curriculum. This is done through literature studies and qualitative interviews. The survey group consists of five preschool teachers, whose age and work experience vary. The result shows that the pedagogues mostly use literature when reading to the children, when they shall rest. The story time is followed up by discussion and different activities. The children also use literature, when they “read” and look in the books, individual or together. According to the pedagogues the children’s literature has great influence on language development, it stimulates imagination and works as a support in problem solving. It has also a cultural value and a relaxing function. With that, the pedagogues consider that the children´s literature correlates to the curriculum. The result corresponds to the literature well.

Syftet med vårt arbete har varit att inventera det matematiska innehållet i en barnbok och att undersöka hur några pedagoger ser på detta innehåll och hur de skulle kunna använda det i arbetet med att utveckla den matematiska medvetenheten i barngruppen. Den valda barnboken har ingen direkt koppling till ämnet matematik, men för den matematiskt medvetna pedagogen blir matematiken synlig framförallt i illustrationerna men även i texten. Studien har genomförts som observationer och öppna intervjuer med fem pedagoger vilka är verksamma inom förskola och förskoleklass. Resultatet visar på att det är stor skillnad mellan pedagogernas sätt att se på matematiken i en barnbok. Den matematiskt medvetna pedagogen använde sig framförallt av illustrationerna genom att lyfta, förklara och använda olika matematiska begrepp, till exempel lägesbegrepp, i diskussioner med barnen. Detta till skillnad från den matematiskt omedvetna pedagogen som endast läste boken rakt upp och ner. I undersökningen framkommer det att pedagogerna efterlyser mer utbildning för att kunna stimulera barnens matematiska lärande

Efter att FN:s konferens om hållbar utveckling genomfördes i Rio 1992, stod det klart att utbildningsväsendet har en viktig roll i att skapa nya traditioner kring utbildning för hållbar utveckling, då det i nuläget inte existerar någon sådan. Problematiken bottnar i att ämnet hållbar utveckling anses vara relativt komplext och brett, vilket medför svårigheter för lärare och förskollärare att hitta en allmän och övergripande balans. Att det dessutom finns lite forsking kring utbildning för hållbar utveckling för de yngre barnen visar på problematiken ytterligare.De resultat som har framkommit i analysen är att den miljömässiga dimensionen med återvinning som tema, är det innehåll som är mest framträdande och synlig i fyra av fem barnböcker. Då de tre dimensionerna inte uttalas i barnböckerna har dessa fått läsas fram mellan raderna och resultatet blev att den sociala dimensionen är ständigt närvarande och har en övergripande roll i samtliga barnböcker. Den sociala dimensionen gestaltas i barnböckerna via solidaritet, tillit, samarbete, ansvar och uppfostran mfl.Denna studie ämnar att undersöka hur de tre dimensionerna inom hållbar utveckling förhåller sig till fem utvalda barnböcker. Barnböckerna kan ses som ett underlag utifrån ett tema- och ämnesövergripande arbetssätt för verksamheten i förskolan. Barnböckerna som används i studien är alla är utgivna under 2000-talet och vänder sig till barn mellan 3 till 6 år. Metoden som används är kvalitativ textanalys med grund i idé- och ideologisanalys.Ämnesord:

Syftet med studien är att undersöka hur några barn uppfattar och tolkar genus samt om och hur de i så fall identifierar sig med huvudrollsinnehavarna i Wieslanders bok Mamma Mu åker rutschkana. Dessutom är det av intresse att se om och på vilket sätt författaren till den valda boken skriver utifrån ett genusperspektiv. Boken i studien valdes subjektivt ut från en lista över de femtio mest utlånade barn- och ungdomsböcker på folkbiblioteken i Lunds kommun, 2010. Studien genomförs på en förskola i södra Sverige med tre flickor och tre pojkar i åldern fem år. Analysmetoden som används i studien är kvalitativ och bygger på en hermeneutisk analysmodell. Resultatet visar på att barnen såg Mamma Mu som en kvinna/flicka och Kråkan som en man/pojke samt att flickorna identifierar sig med Mamma Mu och pojkarna med Kråkan. Dessa identifieringar gör barnen utifrån kopplingen mellan deras kön och mellan deras personligheter. Dessutom kan vi se att text och bild påverkar barnen på olika sätt beroende på deras tidigare erfarenheter. Denna kunskap delar de med sig av till varandra vilket leder till att barnen får nya erfarenheter och en djupare förståelse av boken. Bokens författare antar främst barnens perspektiv när hon skriver vilket väl stämmer överens med genusperspektivet då det handlar om något större än enbart manligt och kvinnligt.

Syftet med denna uppsats var att öka kunskapen om förskollärares syn på barnböcker i förskolan. Frågor som uppsatsen byggde på var vilket syfte förskollärarna hade med barnboken, hur och vem som väljer och om förskollärarna ansåg att det fanns ett samband mellan att läsa för barn och barnens läsutveckling. Vi använde oss av en intervjumetod för att besvara syfte och frågeställningar. Genom intervjuerna kunde förskollärarna beskriva sina erfarenheter ur sitt perspektiv. Intervjuerna transkriberades, sammanställdes och kategoriserades efter likheter och skillnader. Detta resulterade i tio kategorier som i analysen kopplades till teori, uppsatsens syfte och frågeställningar. De olika kategorierna beskrivs här kortfattat. Förskollärarna hade olika syften med barnboken beroende på användningsområde. Barnboken valdes ut tillsammans med barnen eller enbart av förskollärarna. Förskollärarna kunde se ett samband mellan att läsa för barn och barnens läsutveckling och samtliga förskollärare belyste vikten av att läsa för barnen. Med denna uppsats kom vi fram till att förskollärarnas syn och kunskap om barnboken är viktig då den lägger grunden för barnens läsutveckling.