No description available.

No description available.

Vi har gjort en barnbok med syftet att de yngsta barnen, på ettlustfyllt och vardagsnära vis, ska få ett intresse- och en inblick i detkretslopp som konsumtion och avfall utgör. Vi tycker att justkonsumtionens påverkan på miljön och främst klimatförändringarär ett aktuellt ämne och att barnboken som form är ett bra sätt attundervisa barn med. Vår bok vänder sig till barn i sexårsåldern.Processen har inkluderat faktainsamling som vår bok grundar sig i,kontinuerlig kontakt med barngrupp samt förskollärare sommålsättning att bokens innehåll ska tilltala den tänkta målgruppen.Resultatet av vårt arbete utvärderades tillsammans med fyra styckenlärare som i lugn och ro fått använda- och granskat boken. Vid ettutvärderingsseminarium samtalade vi kring hur de upplevt boken.Responsen var mycket positiv. Sammanfattningsvis kan vi draslutsatsen att en barnbok i berättande form är ett mycket bra medeldå man vill förmedla kunskaper, om avfall och konsumtion i ettkretslopp, till barn.

Many people believe that the analogue picture book is a dying media due to the increase of digital media. Contrary to popular belief, the publishing of children’s book in Sweden is continually increasing, which makes mapping the field quite significant. But to regulate the creation of a children’s picture book is problematic, because one does not want to impede the personal style of the writer or the illustrator of the children’s book. If the children’s book creator has an understanding of how to better communicate with children, the children’s book might have a grater impact on the child. Little research has been performed on what one should think about when creating a children’s book, which makes this study highly relevant. My approach to the problem was to make a literature review over preceding research and to test the different directives, by creating an original children’s picture book and then testing the book, and thereby the directives, on the targeted audience. Consequently the picture book and the associated data gathered, suggest 20 design guidelines for picture books for children between 3 and 6 years. Each subcategory, of the guidelines suggested, should be investigated to confirm validity and reliability. / Att digitala medier tar allt större plats i människors liv har lett till att många tror att den analoga barnboken är ett utdöende medium. Dock har utgivningen av analoga barnböcker ökat i Sverige de senaste åren, vilket indikerar motsatsen. Detta gör att en kartläggning av ämnesområdet både blir relevant och angeläget. Däremot är det problematiskt att ta fram riktlinjer för bilderboken då riktlinjerna inte bör hämma barnbokskapares personliga stil, utan snarare underlätta för dem. Min tro är att om barnboksskapare vet hur de på bästa sätt kan kommunicera med barn, kan barnboken göra ett djupare intryck på barnet. Det finns inte mycket forskning om vad man som barnboksförfattare eller illustratör bör tänka på vid skapandet av en barnbok, vilket gör denna studie betydelsefull. Studien genomfördes genom att jag gjorde en litteraturgenomgång av tidigare forskning samt testade de teorier som forskningen föreslår genom att använda mig av dem vid skapandet av en egen bilderbok. Därefter testade jag bilderboken på målgruppen för att se om bilderboken var barnanpassad. Min undersökning resulterade i 20 designriktlinjer för skapandet av en bilderbok för barn mellan 3 och 6 år. Riktlinjerna är indelade i tre underkategorier: format och layout, bilduppbyggnad och text. Den praktiska delen av mitt arbete är en bilderbok som bygger på dessa riktlinjer. Min förhoppning är att genom att följa dessa designriktlinjer blir barnboksskapare mer medvetna om hur deras barnbok bättre kan kommunicera med barn.

Denna rapport har undersökt hur interaktivitet, genom interaktiva barnböcker på mobila enheter med pekskärm, kan påverka engagemanget för läsande hos barn i tre till fem års ålder. Detta har gjorts genom att en interaktiv barnbok skapades och deltagande observationer sedan utfördes vid sex tillfällen på tre förskolor där barnen fick testa den utvecklade produkten. De deltagande observationerna kompletterades sedan med åsikter om digitalt lärande från förskollärare på respektive förskola genom semistrukturerade intervjuer. Resultatet från undersökningen visar på en tendens till att engagemanget hos barnen kan ökas genom att införa interaktivitet i barnböcker genom att leverera dessa på mobila enheter med pekskärm. Undersökningen är dock gjord i för liten skala samt att produkten och undersökningen innehåller för många brister för att kunna ställa upp en faktisk teori. Istället ställs en hypotes upp som skulle behöva testas vidare under längre tid och i en mer rigorös undersökning. / This paper has researched how interactivity, through interactive children’s books on mobile devices with touch screen, can affect the involvement in reading for children in the ages three to five years old. This has been done by creating an interactive children’s book and then conducting participative observations over six occasions at three different preschools where the children got to test the developed product. The observations were then supplemented with opinions on digital learning from preschool teachers from each of the schools through the use of semi-structured interviews. The result from this research shows a tendency that the involvement of the kids can be increased by introducing interactivity to children’s books by the use of mobile devices with touch screen. However the research is at too small a scale and both the product and the research contain too many flaws for an actual theory to be constructed. Instead a hypothesis is constructed that would need to be evaluated during a longer period of time and through more rigorous research.

Kränkande behandling är något som inte borde få ske men ändå gör det. En del studier visar att det förekommer redan i förskolan, men att det inte är lika lätt att urskilja som den bland äldre barn och ungdomar. Kränkande behandling sker ofta i det fördolda utan att lärare eller pedagog är närvarande, så för att motverka att det sker måste man arbeta förebyggande och introducera den typen av dialog redan i tidig ålder. Det här arbetets mål är att visualisera ett bildmaterial som kan tillämpas i samtal mellan barn och förskollärare vid en sådan dialog och fungera som ett stöd att prata om svåra saker.Examensarbetet i Informationsdesign - Informativ Illustration är uppdelat tre delar: Inledning: här definieras arbetet och förklarar begrepp förklaras som nämns i rapporten. Teoridel: vilken presenterar tillämpade teorier och tidigare forskning som varit ett fundament i gestaltningsprocessen av bildmaterialet. Här förklaras hur t.ex. gestaltlagarna kan tillämpas för att skapa betydelse i bildens komposition, hur man med hjälp av visuellt narrativ och visuell retorik kan berätta samt påverka med bild. Metod och gestaltningsdel: här redovisas resultat från utprovning samt intervjuer med förskollärare och barn i förskolan som fått testa bildmaterialet. Denna del innehåller även skisser över de olika stegen i designprocess t.ex. karaktärsdesign, bildmaterialets uppbyggnad samt slutresultat. Syftet med arbetet har också varit att undersöka när en bild blir för jobbig att prata om? Många av de bilderböcker och samtalsunderlag (med bild) vi möts av idag har ofta ett lyckligt slut eller konfliktupplösning och starka klara färger. I arbetet ville jag undersöka hur det tas emot om man istället försöker gestalta hur det känns att vara ensam och utsatt på riktigt. Och forma uttrycksfulla, känslomässiga karaktärer och använda dramatiska, dovare färgtoner för att verkligen peka på problemet. Detta fick varierade mottagande av målgruppen, men öppnade flera dörrar för vidare forskningsmöjligheter kring barn och bildspråk.Det slutliga gestaltningsförslaget i arbetet resulterade i en barnbok dvs. en kortare bilderbok som bifogas i arbetets bilagor. / Bullying is something that should not happen but still does. Some studies show that it already exists in preschool, but that it is not as easy to distinguish as it is among older children and adolescents. Bullying often occurs in the hidden place without the presence of a teacher or educator, so in order to counteract that, one must work preventively and introduce that type of dialogue at an early age. The goal of this work is to visualize a visual material that can be used in conversations between children and preschool teachers in such a dialogue and act as a support for talking about difficult things.This thesis work in Information Design - Informative Illustration is divided into three parts (Introduction, Theory, Method and design part). Introduction: Here the work is defined and explains concepts in the report. Theori: which presents applied theories and previous research that have been a foundation in the design process of the visual material. Here it is explained how e.g. The gestalt pricnicples can be applied to create meaning in the composition of the image, how to tell and influence with image with the help of visual narrative and rhetoric. The Method and the design part are presented here from the results of the test and interviews with preschool teachers and children who were given the test material. This section also contains sketches of the various steps in the design process e.g. character design, the structure of the visual material and the end result. One purpose of the work has also been to investigate: when does an image becomes too difficult to talk about? Many of the childrens books and conversation material we meet today often have a happy endings or conflict resolutions and strong bright colors. In the work, I wanted to investigate how it is received if you try to portrait in pictures how it feels to be alone and exposed, by using expressive, emotional characters and dramatic, blurry color tones to really point to the problem. This received varied reception from the target group, but opened several doors for further research opportunities around children and imagery.The final design proposal in the work resulted in a children's book ie. a shorter picture book attached to the work's appendices.

Process och reflektioner kring skapandet av bilderboken Solkatten, Grävlingen och den Försvunna Kometen. Boken följer en grävling som drömmer om rymden och stjärnor, och en lysande katt som en gång bott på solen men drömde om jorden och växter. Fascinerade av varandras världar möts de i mitten och blir vänner. Boken visar deras första träff, när de tillsammans letar efter en försvunnen komet. Boken är digitalt illustrerad och har ett fokus på vänskap och utforskande.

Syftet med studien var att undersöka kulturell mångfald i bilderböcker på svenska som är riktade mot barn mellan 0-6 år. Projektet skulle bidra med ytterligare kunskap om representationer av kulturell mångfald i barnlitteraturen. Projektet resulterade i ett förslag på hur en bokserie som inkluderar kulturell mångfalds framsidor kan se ut på den nuvarande svenska marknaden. Tidigare studier inom barnlitteratur handlar främst om genus- och könsrelaterade frågor. Därför var det av intresse att titta på den kulturella mångfalden i barnlitteraturen eftersom studier med detta fokus var en bristvara, speciellt i Sverige. Frågeställningarna löd: Hur ser representationen av kulturell mångfald ut i bilderböcker, riktade mot barn 0-6 år i Sverige? Vilka designelement har generellt använts under de senaste 5 åren på bilderböckers framsidor när de är riktade till barn på 0-6 år i Sverige? Projektet utgick från följande teoretiska ramverk: kulturell mångfald, barnens inlärning, representation och semiotik, identifikation och identitet, visuell forskning och designelement. Kulturell mångfald användes för att förstå och definiera fenomenet. Barnens inlärning användes för att få en djupare förståelse för bokens roll i barnets liv. Representation och semiotik användes för att förstå kopplingen mellan tecken och budskapet det ger, samt för att kunna ta ut tecken från de analyserade framsidorna. Identifikation och identitet användes för att förstå hur karaktärerna som representeras kan påverka barnen. Visuell forskning användes som en grund i hur analysen av framsidorna skulle gå till. Designelement användes för att gå djupare in på de utvalda delarna som skulle analyseras i analysen av framsidorna. Metoden som användes var en kvantitativ innehållsanalys då den gav möjligheten att analysera ett större utbud analysenheter. Urvalet bestod av framsidor på bilderböcker på svenska riktade till barn från 0-6 år. Dessa böcker hämtades slumpmässigt från Karlstad stadsbibliotekets utbud då dessa är tillgängliga för allmänheten. Analysen visade att det finns en brist på karaktärer med mörkare hudfärg och att det var en relativt jämn uppdelning mellan karaktärer med mörk och ljus hårfärg. Resultatet visade även att det var vanligast att inte inkludera namn eller ha påhittade namn på framsidorna. Men de gånger namn nämns var inget med ett helt utländskt ursprung representerat. Slutligen visade analysen att kulturella symboler knappt representerades och ifall det gjorde det så handlade det bara om jul. Resultatet på designelementen visade att den vanligaste generella färger var blå, den vanligaste färgen på titeln var röd och den vanligaste färgen på den övriga texten är svart. All text var generellt skriven med teckenfamiljen san-serif där titeln skrevs i versaler och den övriga texten skrevs med gemena bokstäver. Textens typografiska helhet var asymmetrisk och karaktärerna placerades generellt i mitten av sidan. Slutsatserna lyder att kulturell mångfald till viss del inkluderas på framsidorna av bilderböckerna men att det finns stort rum för utveckling. Det som var positivt var inkluderingen av många hårfärger. Men i övrigt behövs mer mångfald implementeras, exempelvis mer karaktärer med mörkare hudtoner och namn som endast har utländsk härkomst. / The purpose of the study was to analyze cultural diversity in Swedish picture books for kids between the ages of 0-6. The project’s ambition was to contribute with further knowledge about representations of cultural diversity in children's literature. The project produced a proposal for how a series of picture book front pages that include cultural diversity can look in the current Swedish market. Previous studies in the children's literature field mainly focus on sex- and gender-related issues. It was therefore interesting to instead look at the subject of cultural diversity in children's literature because studies with this phenomenon as focus are lacking, especially in Sweden. The questions were: What does the representation of cultural diversity look like in Swedish picture books aimed at children aged 0-6? Which design elements have been applied most frequently on the covers of picture books aimed at children aged 0-6 in Sweden during the last 5 years? The project was based on the following theoretical frameworks: cultural diversity, children's learning, representation and semiotics, identification and identity, the visual research and design elements. Cultural diversity was used for a better understanding and defining of the issue. The children's learning was used to gain a deeper comprehension of the book's role in the child's life. Representation and semiotics were used to understand the connection between signs and the message they carry, as well as being able to get an accurate knowledge about signs from the analyzed covers for further applications. Identification & identity was used to understand how the representation of characters can affect the children. The visual research was used as a basis for the analysis of the covers. Design elements were used for a more detailed analysis  of  picture book cover’s selected parts. The method used for this study was a quantitative content analysis since it gave the opportunity to analyze a vast range of analysis units. The selection consisted of picture book covers in Swedish aimed at children aged 0-6. These books were selected randomly from the Karlstad city library's collection for the reason that these books are accessible  to the public. The analysis revealed that there is a lack of representation of darked skin characters, but the representation of dark-colored hair and light-colored hair were relatively equal. The results also showed that it was most common not to include character names or to have made-up names on the covers. Nevertheless when names were mentioned,  there was no clear connection between the name and cultural variation. Finally, the analysis showed that cultural symbols were barely represented, and in those few times that it was represented Christmas was the only theme. The result on the design elements showed that the most common general color was blue, the most common color of the title was red and the most frequent color of the rest of the text was black. All texts were generally written with the san-serif character family where the title was written in capitals and the rest of the text was written in lowercase letters. The overall of the text typographical was asymmetrical and the characters were generally placed in the middle of the page. The conclusions are that the representation of cultural diversity is to some extent included on the covers of the picture books, however there are plenty of areas in need of improvement. The most positive was the inclusion of different hair colors, otherwise more diversity aspects needed to be implemented, for example more characters with darker skin tones and names with diversal origins.

I denna studie vill vi bidra med kunskap om hur man kan använda barnboken som redskap i förskolans verksamhet. Syftet med studien är att synliggöra förskollärares beskrivningar av hur de arbetar med att levandegöra barnböcker i förskolemiljön. Fokus är på vilka metoder och arbetssätt förskollärarna använder sig av för att bjuda in barnen i barnbokens värld, samt hur de resonerar kring sitt didaktiska förhållningssätt och användandet av barnboken i verksamheten.Studien utgår ifrån en kvalitativ intervjustudie med semistrukturerade intervjuer med 10 förskollärare från olika förskolor i Mellansverige. För att närma oss hur de levandegör barnboken, använder vi oss av litterära föreställningsvärldar och lekpedagogik.I resultatet framkommer att leken är central för både arbetssätt, genomförande och förhållningsätt. Den mest framträdande metoden är barnboken och att få uppleva den på många sätt. Barnboken är en utgångspunkt i hela arbetssättet. Dramatiseringen genom karaktärerna och miljöerna är andra centrala metoder för att levandegöra barnboken. Ytterligare en metod som framkommer är boksamtal, exempel där förskolläraren tillsammans med barnen diskuterar och pratar om boken under läsningen. I förskollärarnas resonemang är deras intresse, förhållningsätt och delaktighet i leken andra viktiga metoder. Arbetssättet som framkommer beskrivs lustfyllt och fångar både vuxna och barns intresse. I resultatet framkommer att när förskollärarna i studien tillsammans med barnen skapar en delad fantasivärld så kan barnens litterära erfarenheter utvecklas och litteraturen blir levande. De sociala gemenskaperna och arbetssättet främjar fantasi, utveckling och lärande. / This study aims to contribute to knowledge about children’s books as a tool for children’s learning. The purpose of this study is to highlight how preschool teachers describe how they use children’s books in their teaching to invite children into the world of the books and how they make books come alive and elaborate different topics. The study is based on semi-structured interviews with ten preschool teachers from different preschools in Sweden. We use literary fantasy worlds and play-pedagogy in the analysis.The result shows that play is central to both working methods and children’s learning with books. The social communities and the pre-school teachers’ way of working, foster children’s imagination, development and learning. The most prominent method is when children’s books become a starting point in the entire working method and the children can experience the books in multiple ways. The dramatization of book characters and elaborated environments are central methods of bringing the children's book to life. Book talks, where the preschool teacher together with the children discuss and talk about the book while reading it is another method. In the preschool teachers’ reasoning, their interest, attitude and participation in play are important. The working methods that they elaborates are described enthusiastically and captures an interest from both adults and children. The results show that when preschool teachers and children create a shared fantasy-world together, this gives the children literacy experiences and makes literature come to life in a memorable way.

Idag finns det mycket litteratur om Autismspektrumtillstånd att läsa, men det mesta är riktat till dem som redan har diagnosen eller föräldrar och bekanta. Det finns även många med AST som själva har skrivit böcker om sin diagnos. Det som saknas är en bok för barn utan AST men som möter barn med AST i vardagen och därför valde vi att skapa en bok om AST för barn. Detta för att barn utan kunskap kanske inte vet hur de ska bemöta sina klasskompisar med diagnosen. På ett lärorikt sätt ska barn utan AST kunna läsa och uppleva boken för att få en ökad förståelse om vad det innebär att ha AST. En bakgrundsstudie genomfördes för att få en ökad förståelse för AST och hur man skriver en barnbok. En webbenkätundersökning genomfördes för att ta reda på människors generella uppfattning och kunskaper om AST. Därefter skapade vi en barnbok för målgruppen 7–9 år med all den bakgrundskunskap vi fick fram. Vi testade vår slutprodukt med klass 3A och 3B på Hälsinggårdsskolan i Falun. De fick själva läsa boken och svara på en enkät med frågor om vad de tyckte om boken och om de hade lärt sig något nytt. Testet av vår bokprototyp visade att målgruppen uppskattade bokprototypen och att de elever som deltog lärde sig något om AST. / Today you can read a lot about Autism spectrum disorder, but most of the literature is for the people that already have the diagnosis or the people around them and some of the books come from people who have the diagnosis themselves. What we think is missing on the market today is a book for children who meet people with ASD in everyday life. Therefore we created a children’s book about ASD. We believe it’s important for children without knowledge to understand their classmates with ASD. In an educational way they should be able to read and understand what it means to have ASD. A background study was made to gain a better understanding of ASD and how to write a children’s book. A survey was also made to find out people’s general perception and knowledge about ASD. After the background study we designed a children’s book for children in the age of 7–9 years. To test our bookprototype we met class 3A and 3B of Hälsinggårdsskolan in Falun. They got to read the book and afterwards they answered questions about what they learned and thought about the book. The test of our bookprototype showed that the audience appreciated the book and that they learned and had a better understanding of people with ASD.