Vi är intresserade av vilken roll barnboken har i förskolan och om både pedagoger och barn hade någon uppfattning om varför läsning kan vara av betydelse. Därför ville vi ta reda på pedagogers och barns syn på läsandet av barnböcker i förskolan, samt att ta reda på vilka likheter och skillnader det finns mellan deras uppfattningar. Vi har gjort en kvalitativ undersökning där vi intervjuat sex pedagoger och 18 barn. Vår studie bygger på ett sociokulturellt perspektiv. Pedagogerna använde barnboken främst som ett verktyg i förskolan för att främja barnets kunskapsutveckling som exempelvis språket, fantasin och faktakunskaper. Barnen däremot var av den uppfattningen att de läser på förskolan för att det är lustfyllt. Något som pedagogerna och barnen var överens om var att det är pedagogerna som bestämmer vad de skall läsa under de organiserade lästillfällena under dagen, men att barnen får bestämma när de själva tar initiativet till det under den fria leken. / We are intrested in what role the children’s book has in preschool and if the teachers and the children had some thoughts on why reading matters. Because of this, we attempted to find out the teachers’ and the childrens’ opinions on reading in preschool and if, and how, they differ. We did a qualitative study and we interviewed six teachers and 18 children. Our study is based on the social cultural perspective. The teachers used the children’s book as a tool to further various facets of the childrens’ knowledge, for example language development, fantasy and factual knowledges. The children, on the other hand, thought that they read in preschool just for fun. Something that the teachers and the children agreed on was that it’s the teachers that choose the books at the organized reading times. But the children were allowed to choose books when they were the initiators of the reading during the free times.

The purpose of this study is to investigate how male and female is produced in the literary children’s literature that is found in a Municipal preschool. My issues are the following: Which sex dominates as a main character in the preschools literary books? What type of properties is attributed to the characters? What type of clothes is portrayed on the books characters? I performed a quantitative study of 136 children’s books. I used Maria Nikolajevas perceptions of stereotypical male and female properties to analyze my empirical data. My conclusions are that male characters dominates as main characters, most of the male characters in the children’s books presents stereotypical male properties while the female characters statistics presents almost equal results regarding gender-neutral properties, gender-stereotypical properties and stereotypical male properties and that both gender-stereotypical and gender-neutral clothes appears in the books.

Barncancer drabbar 300 barn i Sverige varje år. Bland dessa barn är många väldigt små och har inte på samma självklara sätt som äldre barn och ungdomar lika lätt att ta till sig information om sin sjukdom eller om sin behandling. Detta arbete behandlar utformandet av en pekbok för barn mellan 0-3 år med fokus på förberedande information inför cytostatikabehandling (cellgiftsbehandling). Pekboken har tagits fram i samarbete med Barncancerfonden och Lunds Universitetssjukhus där både observationer av barn under behandling samt utprovning av pekboksmaterialet har gjorts. Arbetet belyser barns kognitiva utveckling, det tidiga mötet med barnlitteratur och beskriver de kommunikativa ställningstaganden som har tagits i utformandet av boken. / Childhood cancer affects 300 children in Sweden annually. Among those, many children are very young and don’t have the ability to easily assimilate information about their decease or their treatment. This thesis treats the creation of a picture book for children with cancer, focussing on preparatory information before a chemotherapy treatment. The picture book has been created in co-operation with the Swedish Childhood Cancer Foundation and The University Hospital of Lund where both observation and evaluation have been performed. The thesis illustrates children’s cognitive development, the early meeting with children’s literature and describes the communicational considerations made in the creation of the book.

Spöken och dagmammor är en barnroman med inslag av fantastik och komik för läsålder 6-9 år. Dagen innan höstlovet får storasyster Eva-Sofia och lillebror Stig reda på att deras fritids ska vara stängt under lovveckan. Varken mamma eller pappa har möjlighet att stanna hemma från sina arbeten för att passa dem. Det blir till att hitta en dagmamma! Pappa hittar snart den billigaste dagmamman i hela staden, i en gammal knarrande katalog som han stolt sparat undan. Dagmamman visar sig vara en mycket tystlåten kvinna och i huset där hon bor är det dammigt och fullt av gamla grejer. Eva-Sofia hade mycket hellre stannat hemma och spelat TV-spel hela lovet, men Stig hittar snart en och annan liten kompis i huset att leka med. Dessutom träffar syskonen på en spion som påstår att det kan finnas spöken i dagmammans hus. Det kanske inte är så dumt hos den där dagmamman ändå? Berättelsens huvudsakliga tema är spökmysteriet och syskonrelationen, som berättas med en stor kopp humor. Men där finns även implicita motiv såsom kritik mot en stressad vuxenvärld, samt fördomar kring det eller dem som är främmande. Är barn egentligen rädda för det som är okänt eller är det bara vuxna som lär dem att vara det?

Trettonåriga Petronellas pappa har gått bort i cancer. Som om livet inte vore hänsynslöst nog, träffar hennes mamma strax därefter en ny man och tar med Petronella för att börja ”ett nytt liv” på en gammal gård i Småland, långt bort från allt som någonsin känts som hemma. Men Petronella är inte alls redo för något nytt liv. Allt hon vill är att klamra sig fast vid det som varit. Klamra sig fast vid det som inte längre finns. När Petronella kommer till gården börjar märkliga saker att hända. Redan första natten börjar hon gå i sömnen och vaknar upp på de mest märkliga plaster. Men än värre är det med den gamla spegeln i hennes sovrum, där en flicka med jämna mellanrum dyker upp. En flicka som ser ut som Petronella, men i gammeldags kläder och annan frisyr. Vem är hon och vad är det för regnbågsskimrande sten som hänger runt hennes hals? När Petronella hittar en av sina gamla teckningar i en flyttlåda – en teckning som på något obegripligt sätt föreställer gården de just flyttat till – väcks tanken. Tänk om ödet inte alls fört henne bort, utan tillbaka? Manuset kretsar kring ett barns förlust av en förälder och vägen till acceptans inför tillvaron i dess nya form. Berättelsen utforskar också tanken om att vi lever flera liv och, inte minst, den första bultande kärleken.

Vi presenterar vårt examensarbete i form av projektredogörelse med tillhörande estetiskgestaltning i form av en barnbok. Vi har genomfört kvalitativa intervjuer med fyraförskolepedagoger som arbetar aktivt med hållbar utveckling. Syftet med intervjuerna var attsamla in material om deras arbetssätt gällande motivations och inspirationsarbete om hållbarutveckling. Resultatet tillsammans med litteratur och teorier presenterar vi i en barnbok.Barnbokens syfte är att motivera och inspirera barn att arbeta med hållbar utveckling.

Syftet med vår uppsats är att besvara våra två frågeställningar om hur några barn resonerar kring vänskap med hjälp av högläsning av en barnbok samt om hur några pedagoger arbetar med etik i barngruppen. Vår undersökning visar att pedagoger kan arbeta med etik med hjälp av bland annat en barnbok, och att barnen kan diskutera med hjälp av både boken och varandra. Genom att använda skönlitteratur kunde barnen samtala och problematisera etik. Pedagogerna arbetar främst med etik i vardagssituationer, framförallt vid matbordet och i leken. Detta framgår i undersökningen som gjordes. Utbildning om etik och hur man kan arbeta med det var ett önskemål från pedagogerna. Undersökningen med barnen genomfördes på en förskola. Där arbetar även samtliga pedagoger som har intervjuats.

No description available.

Syftet med denna studie är att skapa en informativ barnbok kring funktionsvariationen ADHD, som ska fungera som ett verktyg för förskollärare i undervisningstillfällen med barnen. Aspirationen är att barnboken ska bidra till en kunskap om och förståelse för funktionsvariationer samt motverka utanförskap i förskolan. Arbetet utgår ifrån Vygotskijs sociokulturella perspektiv, barnboken kopplas till perspektivet då den är tänkt att användas under högläsningen i förskolan och högläsningen i sig är både social och kulturell. I arbetet beskriver vi hur vi gått till väga i skapandet av den informativa barnboken, samt vilka etiska aspekter vi har fått förhålla oss till. Att inte peka ut eller kränka någon har varit en stor utmaning under arbetets gång, då arbetet behandlar ett väldigt känsligt ämne. En annan utmaning har varit att göra barnboken inkluderande för så många personer som möjligt, både personer med och utan funktionsvariationer. Därför har vi lagt ett stort fokus på just utformningen av boken, där vi anpassat texten och illustrationerna på ett sätt som ska inkludera fler läsare än en vanlig bok. För att undvika etiska dilemman valde vi att kontakta två specialpedagoger som granskade vår barnbok och gav oss feedback. Vi valde även att utföra intervjuer med ett fåtal förskollärare efter att de läst barnboken under högläsningen på förskolorna, detta för att testa barnboken i praktiken och därefter utveckla barnboken så att den når en hög kvalité. Intervjusvaren användes sedan för att svara på våra frågeställningar och kopplas till arbetets syfte.   Resultatet visar på att förskollärarna anser att vår informativa barnbok är etiskt korrekt och att den fungerar som ett inkluderande verktyg kring olika funktionsvariationer. Utifrån vår undersökning har vi även fått kunskap kring hur man bör porträttera karaktärer med funktionsvariationer samt hur barnlitteratur kan göras mer tillgänglig för alla.

<p>Vi har gjort en barnbok med syftet att de yngsta barnen, på ettlustfyllt och vardagsnära vis, ska få ett intresse- och en inblick i detkretslopp som konsumtion och avfall utgör. Vi tycker att justkonsumtionens påverkan på miljön och främst klimatförändringarär ett aktuellt ämne och att barnboken som form är ett bra sätt attundervisa barn med. Vår bok vänder sig till barn i sexårsåldern.Processen har inkluderat faktainsamling som vår bok grundar sig i,kontinuerlig kontakt med barngrupp samt förskollärare sommålsättning att bokens innehåll ska tilltala den tänkta målgruppen.Resultatet av vårt arbete utvärderades tillsammans med fyra styckenlärare som i lugn och ro fått använda- och granskat boken. Vid ettutvärderingsseminarium samtalade vi kring hur de upplevt boken.Responsen var mycket positiv. Sammanfattningsvis kan vi draslutsatsen att en barnbok i berättande form är ett mycket bra medeldå man vill förmedla kunskaper, om avfall och konsumtion i ettkretslopp, till barn.</p>