Revisorn anlitas för att ge ett oberoende yttrande som ska säkerställa pålitligheten i företagensfinansiella rapporter. Denna tilltrosskapandande effekt kan endast uppnås om revisorn görsina bedömningar och fattar beslut utan att låta sig påverkas av andra personers viljor ellerönskningar. Att revisorn är oberoende är särskilt viktigt i de fall revisorernas arbete påverkarintressenters beslutsfattande. Diskussionen kring revisorns oberoende i samband medtillhandahållandet av fristående rådgivning har debatterats flitigt. Vissa menar att denfristående rådgivningen medför positiva effekter på revisionen, medan andra anser att denborde förbjudas då den utgör ett hot mot revisorns oberoende och påverkar förtroendet förbranschen. Genom införandet av revisionspaketet står revisionsbranschen inför nyaregleringar av oberoendet och den fristående rådgivningen. Denna uppsats ämnar fördjupadiskussionen och undersöka varför det kan upplevas som ett problem när en revisionsbyrå, irollen som oberoende kontrollorgan, erbjuder både fristående rådgivning och revision.Frågeställningen besvaras med hjälp av relevanta teorier, modeller och intervjuer medrevisorer, intressenter samt normgivande organ. Den fristående rådgivningen kan medföra attrevisorn inte uppfattas som oberoende och kan utmana förtroendet hos allmänheten. Vidarekan det upplevas som ett problem när den fristående rådgivningen sker på revisionsklienter.Medias skildring av debatten, att det verkar föreligga ett förväntningsgap samt en bristandetransparens kan även det vara bidragande orsaker till problematiken. Revisionspaketet kankomma att öka transparensen, minska förväntningsgapet samt stärka förtroendet för branschenoch kan således komma att minska problematiken med att ett oberoende kontrollorganerbjuder både fristående rådgivning och revision. / Program: Civilekonomprogrammet

Bakgrund: Utvecklingen av revisorsprofessionen kan härledas ända till 1895. En utveckling som grundas i professionalitet men som på senare år blivit allt mer kommersialiserad. Revisionsbyråernas ägare benämns som partners och likt andra organisationstyper har ägarna en stor påverkan på organisationen. Partners skiljer sig dock från många andra ägare i stora företag med sin aktiva närvaro i det dagliga arbetet. Positionen som partner innebär bl.a. makt, status och finansiella fördelar. Incitamenten med partnerskapet bör variera beroende på partnerandel, vilket kan tänkas leda till en dominans av antingen professionell eller kommersiell logik. Syfte: Studiens syfte är att undersöka om partnerandelen påverkar revisionskvalitén inom de fyra största revisionsbyråerna i Sverige. Metod: För att undersöka studiens syfte har en hypotes skapats utifrån agentteorin samt kommersiell och professionell logik. Studien utförs med hjälp av en tvärsnittsdesign och en deduktiv ansats. Studien har utförts på ett urval som består av de fyra största revisionsbyråerna i Sverige och deras klienter på Stockholmsbörsens tre största listor för år 2012 och 2018. Slutsatser: Studien kan från analys och diskussion komma till en slutsats att partnerandelen har en påverkan på revisionskvalitén. Med studien kan det utläsas att auktoriserade revisorer per partner har en positiv relation till revisionskvalitén / Background: The development of the auditor profession originates from 1895. However, the development that is based on professionalism has in recent years become increasingly commercialized. The audit firm’s owners are called partners and like other types of organizations, the owners have a big impact on the organization. However, partners differ from other owners with their presence in the daily business. The position as a partner comes with power, status and financial advantages, which may lead to a dominance of either professional or commercial logic. Purpose: The purpose of the study is to explore whether the partner share affects the quality of auditing within the four biggest audit firms in Sweden. Method: To fulfill the purpose of the study, a hypothesis has been formulated with agency theory and commercial and professional logics. This study uses a crosssectional design with a deductive approach. The selection of data includes the four biggest audit firms in Sweden and their clients on the three biggest lists in the Swedish stock market during 2012 and 2018. Conclusions: The study can conclude from analysis and discussion that the partner share has an impact on audit quality. The study shows that authorized auditors per partner have a positive relationship to audit quality

Bakgrund och problem: Hållbarhetsredovisning är central för företag i dagens samhälle, med ökat fokus på ansvarstagande och ökad efterfrågan på transparens. EU-direktivet Corporate Sustainability Reporting Directive ställer högre krav på företag att rapportera och granskas av revisorer. Ökad efterfrågan på hållbarhetsrevision öppnar nya marknader för revisionsbyråer, särskilt för Big 4-byråerna. Men övergången till att granska hållbarhetsrapporter är inte enkel. Det finns idag inga klara riktlinjer för hur det ska göras, vilket skapar osäkerhet och dilemman för revisorer. EU:s Corporate Sustainability Reporting Directive ökar kraven på oberoende granskning, vilket förväntas leda till betydande förändringar inom revisionsbranschen. Dock saknas forskning på byrånivå, vilket är av intresse för att förstå hur dessa organisationer hanterar omställningen. Syfte: Syftet med denna uppsats är att skapa en djupare förståelse gällande hur revisionsbyråerna som ingår i Big 4 hanterar den förändring som medföljer de ökade kraven på hållbarhetsrevision.  Metod: Detta är en kvalitativ studie med en deduktiv forskningsansats. Det empiriska materialet har samlats in genom semistrukturerade intervjuer. Studiens empiri baseras på 8 respondenter med god insikt i byråernas förändringsarbete. Metoden för att analysera det empiriska materialet är av tematisk karaktär.   Slutsats: Studien påvisar att omställningen som Corporate Sustainability Reporting Directive medför innebär både stora möjligheter och utmaningar för Big 4-byråerna. Den insamlade empirin påvisar att införandet av Corporate Sustainability Reporting Directive skapar en stor marknadspotential, men att framförallt bristen på resurser är ett stort orosmoment. För att möta denna oro förespråkar respondenterna rekrytering och utbildning. Big 4-byråerna, med sina resurser, förväntas bättre klara denna omställning än mindre byråer. Slutligen pekar resultaten på en enhetlig strategi mellan Big 4-byråerna för att möta kraven på hållbarhetsrevision och på deras inflytande över branschnormer genom branschorganisationen FAR. / Background and Problem: Sustainability reporting is central for companies in today's society, with increased focus on accountability and growing demand for transparency. The EU directive Corporate Sustainability Reporting Directive imposes higher requirements on companies to report and be audited by auditors. Increased demand for sustainability auditing opens up new markets for auditing firms, especially the Big 4-firms. However, the transition to auditing sustainability reports is not straightforward. There are no clear guidelines on how to do it, which creates uncertainty and dilemmas for auditors. The EU's Corporate Sustainability Reporting Directive directive increases the requirements for independent auditing, which is expected to lead to significant changes in the auditing industry. However, research at the firm level is lacking, which is of interest to understand how these organizations handle the transition.  Purpose: The purpose of this thesis is to gain a deeper understanding of how the auditing firms within the Big 4 handle the changes accompanying the increased requirements for sustainability auditing.  Method: This is a qualitative study with a deductive research approach. The empirical material has been collected through semi-structured interviews. The study's empirical basis consists of 8 respondents with good insight into the firms' change efforts. The method for analyzing the empirical material is thematic.  Conclusion: The study demonstrates that the transition brought about by the Corporate Sustainability Reporting Directive entails both great opportunities and challenges for Big 4 firms. The collected empirical data shows that the introduction of Corporate Sustainability Reporting Directive creates significant market potential, but the lack of resources is a major concern. To address this concern, respondents advocate for recruitment and training. Big 4 firms, with their resources, are expected to better cope with this transition than smaller firms. Finally, the results point to a unified strategy among Big 4 firms to meet the requirements of sustainability auditing and their influence on industry norms through the industry organization FAR.

The most common way for small companies in Sweden to finance themselves is through loans from various credit institutions. In recent years, financial crises have affected the regulation of credit and, above all, the limited credit management has affected smaller companies, as they are considered to be a greater risk for creditors. Since the audit obligation was abolished in Sweden in 2010, only 30 percent of the companies are required by law to have an auditor. In addition, 80 percent of all start-ups choose not to hire an auditor. Earlier research suggests that auditing can be an important factor in reducing the risk and thereby the interest cost on lending to small businesses, as an auditor can contribute to ensuring the reliability of the company's financial reports. In addition, previous studies describe that companies that hires auditors who work at a large and well-known audit firm, known as the Big Four auditor, or who have a higher education level, receive a lower interest cost. Since there are no previous quantitative studies based on the Swedish context, this study aims to test and explain whether there is a link between the voluntary audit and the company's interest costs in Sweden. Furthermore, the study aims to test and explain whether the relationship is dependent on the type of auditor that is hired. Through a literature study, three hypotheses are formulated, which are tested in this study using statistical tests. The tests are based on 327 randomly selected companies' annual reports and each hypothesis is tested separately to be able to fulfill the purpose of the study. The result shows that there is a significant correlation between the use of an auditor and a company's interest costs. However, the study does not strengthen previous research on whether a Big Four auditor or an authorized auditor lowers the interest cost of a company. The conclusion of the study is therefore that companies in Sweden that are not required to be audited should hire an auditor to obtain lower costs for borrowed capital, but which type of auditor the company hires is less important. / Det vanligaste sättet för mindre företag i Sverige att finansiera sig på är genom lån från olika kreditinstitut. De senaste årtionden har olika finansiella kriser påverkat regleringen kring kreditgivning och främst har den åtstramade kredithanteringen drabbat mindre företag eftersom dessa anses utgöra en större risk för kreditgivarna. Sedan revisionsplikten avskaffades i Sverige år 2010, är det endast 30 procent av de svenska aktiebolagen som enligt lag måste ha en revisor. Dessutom väljer 80 procent av alla nystartade företag att inte anlita någon revisor. Tidigare forskning menar att revision kan vara en viktig faktor för att risken och därmed räntekostnaden vid kreditgivning till små företag ska minska, eftersom en revisor kan bidra med att säkerställa tillförlitligheten i företagets finansiella rapporter. Dessutom beskrivs i tidigare studier att företag som anlitar revisorer som arbetar på en stor och välkänd revisionsbyrå, så kallade Big Four-revisorer, eller som har en högre utbildningsnivå, erhåller en lägre räntekostnad. Då det inte finns tidigare kvantitativa studier som baseras på en svensk kontext syftar denna studie till att testa och förklara huruvida det finns ett samband mellan den frivilliga revisionen och företagets kostnader för lånat kapital i Sverige. Vidare syftar studien till att testa och förklara om sambandet är beroende av vilken typ av revisor som anlitas. Genom en litteraturstudie formuleras tre hypoteser, vilka testas med hjälp av ett flertal statistiska tester. Testerna utgår från 327 slumpmässigt utvalda företags årsredovisningar och varje hypotes testas var för sig för att kunna uppfylla studiens syfte. Resultatet visar att det finns ett signifikant samband mellan anlitandet av en revisor och ett företags kostnader för lånat kapital. Däremot stärker inte studien tidigare forskning angående huruvida anlitandet av en Big Four-revisor eller en auktoriserad revisor sänker räntekostnaden i ett företag. Slutsatsen för studien är därför att icke-revisionspliktiga aktiebolag i Sverige bör anlita en revisor för att erhålla lägre kostnader för lånat kapital, men vilken typ av revisor företaget anlitar är av mindre betydelse.

L'objet de cette thèse est l'analyse de la publication des honoraires d'audit par les grandes entreprises cotées françaises. Nous considérons la publication des honoraires d'audit comme un mécanisme de renforcement du contrôle de l'activité des auditeurs légaux inclus dans un ensemble plus large de dispositifs de gouvernement d'entreprise. Le cadre conceptuel présenté dans le chapitre 1 repose principalement sur la théorie de l'agence et sur les mécanismes de contrôle visant à protéger les intérêts des actionnaires et à limiter l'opportunisme des dirigeants. Pour conduire notre analyse de la publication des honoraires d'audit, nous avons réalisé deux études empiriques. Comme cette publication n'est pas obligatoire pour l'ensemble des sociétés cotées durant la période de notre étude (années 2002 et 2003), nous avons d'abord recherché les déterminants de la publication volontaire des honoraires d'audit (chapitre 2). Nous montrons que la publication volontaire des honoraires d'audit intervient plus fréquemment lorsque les coûts d'agence sont élevés et que les entreprises sont auditées par de grands cabinets d'audit internationaux (BIG 4) qui signalent ainsi leur qualité. Dans un second temps, nous recherchons les déterminants du montant des honoraires d'audit publiés (chapitre 3). Nous montrons que dans le contexte spécifique du co-commissariat aux comptes, le choix d'un deuxième auditeur BIG 4 n'augmente pas significativement les honoraires d'audit (par rapport au choix d'un seul BIG 4 et d'un auditeur local) toutes choses égales par ailleurs. En effet, les entreprises sélectionnent les auditeurs qui correspondent à leurs besoins. Nous montrons également que la présence d'un comité d'audit entraîne une augmentation de la demande d'audit. Les résultats de nos deux études sont mis en perspective dans le chapitre 4. Nous nous interrogeons sur le rôle de la publication des honoraires d'audit dans la perception de la qualité de l'audit et nous montrons que les honoraires d'audit ne peuvent (au mieux) être considérés que comme un indicateur très partiel de l'indépendance des auditeurs et donc de la qualité réelle de l'audit réalisé

Syfte: Syftet med studien är att analysera och förklarar vilka faktorer som påverkar antalet problemområden som revisorn identifierar i form av Key Audit Matter-anmärkningar. Studien undersöker om den nya regleringen som ökar kravet på revisorerna, kan hitta samband mellan antalet KAM-anmärkningar i revisionsberättelsen och andra oberoende variabler. Metod: Studien är av kvantitativ karaktär och tillämpar en deduktiv ansats, där fyra hypoteser framställs för att besvara studiens syfte. Urvalet består av 1162 svenska börsnoterade företag. För att genomföra studien har databasen Thomson Reuters Eikon använts, och data har insamlats från respektive företags årsredovisningar. Data har sedan analyserats genom deskriptiv statistik, korrelationsanalys samt en multivariat regressionsanalys.Resultat och slutsats: Studien påvisar att åtta statistiskt signifikanta samband kan fastställas. Det första är medelvärdet av antal KAM mellan åren 2016 och 2020. Detta bekräftas även med en signifikant skillnad över tid i antal KAM-anmärkningar.Testvariablen ägarkoncentration och kontrollvariablen revisionskostnad, har en signifikant betydelse och säkerställer att det finns ett samband som påverkar antaletKAM-anmärkningar. Detta innebär att företag med högre ägarkoncentration, även får färre KAM-anmärkningar. De kvarvarande tre testvariabler som har testats, påvisar intenågra särskilda signifikanta resultat och det kan därför inte säkerställas att det finns ett samband.Examensarbetets bidrag: Studiens praktiska bidrag riktar sig främst till kapitalmarknaden och intressenter av företagen, för att ge en insikt i faktorer som kan påverka revisionen. Det kan även vara av intresse för “the Big 4” revisionsbyråerna, för att få en inblick i hur revisionen går till väga, för att exempelvis bedriva fortsatt forskning inom området.Förslag till fortsatt forskning: Fortsatt forskning skulle kunna utöka undersökandet till en större marknad och inte enbart granska svenska företag noterade på Stockholmsbörsen. Förslagsvis skulle även en liknande undersökning vara lämpligt att genomföra vid ett senare skede, då ISA-701 har etablerats i en större utsträckning, för att således undersöka huruvida resultaten förändras över en längre tid. / Aim: Audit reporting and its significance has been criticized for being toostandardized which has raised debate regarding its credibility and transparency. To resolve this issue a new auditing standard ISA-701 was implemented, to enhance the tangible data reported by auditors. The purpose of the study is to analyze and explain the factors that affect the number of problem areas that the auditor identifies in the form of Key Audit Matters. The study examines whether this new standard, which increases the requirement for auditors, can find a correlation between the number of KAMs in the auditor's report and other independent variables.Method: The study is of a quantitative nature and applies a deductive approach, where four hypotheses are presented to answer the purpose of the study. The sample consists of 1162 Swedish listed companies. To carry out the study, the Thomson Reuters Eikon database has been used, and data has been collected from each company's annual reports. Data were then analyzed through descriptive statistics, correlation analysis and a multivariate regression analysis.Result and Conclusions: The results show that eight statistically significant relationships can be established. The first is the average value of the number of KAM between the years 2016 and 2020. This is also confirmed with a significant difference over time in the number of KAM remarks. The test variable ownership concentration and the control variable audit cost, have a statistical significance and ensure that there is a correlation that affects the number of KAM remarks. This means that companies with a higher concentration of owners receive fewer KAM remarks. The remaining three test variables that have been tested do not show any particularly significant results and it can therefore not be ensured that there is a correlation.Contribution of the thesis: The study's practical contribution is aimed primarily at the capital market and stakeholders of companies, to provide an insight into factors that may affect the audit. It may also be of interest to “the Big 4” audit firms, to get an insight into how the audit proceeds, for example to conduct further research in the field.Suggestions for future research: Further research could be to expand to a larger market and not only examine Swedish companies listed on the Stockholm Stock Exchange. We suggest that a similar study could be carried out at a later stage, when the ISA-701 standard has been established to a greater extent, in order to examine whether the results changes over a longer period.

In 2010, the obligation to audit was abolished in Sweden with the aim of promoting entrepreneurship and minimizing its costs. As a result, today the majority of small private limited companies choose not to have an audit. Furthermore, there is a negative trend in the audit industry as the number of qualified auditors has decreased significantly since the abolition of the audit obligation.   Considering the 2017 review report by Riksrevisionen, which concluded that the audit obligation should be reintroduced in Sweden, this thesis addresses the question of whether the audit obligation should be reintroduced in Sweden. Previous research in other geographical areas indicates that auditing has positive effects for companies by increasing the quality of their financial reports. Moreover, further research indicates that there are no compelling reasons to mandate auditing for small private companies and that the auditor could be replaced by an accounting consultant. This relatively understudied area is therefore worthy of investigation, partly because of the inconsistent results observed in previous research and partly because few studies are based on Swedish society. The objective of this thesis is to examine the various perspectives on the removal of the audit obligation and to contribute to the debate on whether a reintroduction should be considered. Additionally, the study aims to assess the impact of a potential reintroduction of the audit obligation on the quality of reporting for the companies concerned. The thesis addresses the roles of auditors and accounting consultants for small private limited companies in Sweden. Through the qualitative method of interviewing company managers, auditors, and accounting consultants, the positions of these stakeholders are elucidated.  The results of the study indicate that the majority of respondents do not believe that the audit obligation should be reintroduced in Sweden. This is because the results suggest that an authorized accounting consultant can effectively serve as a substitute for the auditor for small private limited companies, thereby compensating for the potential loss of quality that may arise in the absence of an auditor. Additionally, the results demonstrate that auditing provides a quality stamp, but that the benefits of this do not exceed the costs incurred by the companies. The primary rationale for opposing the reintroduction of auditing is that the current audit methodology is ill-suited to the needs of small private limited companies, resulting in excessive costs. Moreover, the results strongly suggest that some form of external control is necessary, rather than mandatory auditing. Potential solutions include increased controls from Skatteverket or requiring an authorized accounting consultant. In conclusion, the findings demonstrate that auditing is a valuable practice with beneficial effects for both businesses and society at large. Nevertheless, the evidence suggests that there are currently insufficient compelling reasons to advocate for the reinstatement of mandatory audits in Sweden.

Purpose: The purpose of this thesis is to investigate the relationship between audit quality, with a specific focus on auditor size and audit fees, and the cost of debt and access to debt for medium-sized privately held enterprises in Sweden. Additionally, we seek to explore how family firms moderate these relationships.   Theoretical perspective: This paper combines signaling theory and agency theory to theorize how Big-4 classifications of audit firms and audit fees signal audit quality and different levels of agency cost of debt to creditors. Further, it explores the moderating effect of family firms using socioemotional wealth theory alongside agency theory.   Method: This study is based within the positivistic paradigm, employing a deductive approach. The study uses a quantitative methodology, gathering data from 463 medium-sized privately held enterprises in Sweden. The empirical data is analyzed using multiple linear regressions, with the moderating effects of family firms.    Findings: The findings of this study suggest that firms engaging Big-4 audit firms do not experience lower costs of debt nor improved access to debt. However, audit fees demonstrate a positive relationship with both the cost of debt and access to debt. Further, the study indicates that family firms do not have a moderating effect on these relationships.

Bakgrund och problemdiskussion: Prissättningen av revisionsarvodet är komplext och kan påverkas av faktorer såsom klientens storlek och risk eller vilken revisionsbyrå som har anlitats. Tidigare forskning har visat att könsskillnader bland revisorer kan påverka revisionsarvodets storlek, där kvinnliga revisorer kan associeras med högre arvoden på grund av bland annat deras egenskaper, personlighetsdrag alternativt externa krav på mångfald från klienternas sida. Det finns en föreställning om att Sverige är mer jämställt jämfört med andra länder i Europa. Trots detta tyder forskning på att andra länder, som inte har ett lika högt jämställdhetsindex, har kommit längre gällande jämställdhet inom revisionsbranschen. Frågan som kan ställas är: påverkar den kvinnliga påskrivande revisorn revisionsarvodets storlek i Sverige och finns det således en kvinnlig premie på revisionsarvodet? Syfte: Syftet med studien är att förklara den kvinnliga påskrivande revisorns eventuella effekt på revisionsarvodet, i svenska börsnoterade bolag. Metod: Denna studie utgår från en deduktiv forskningsansats där tidigare forskning om revisionsarvodet samt befintlig teori om genus har legat till grund för studiens teoretiska referensram. Den teoretiska referensramen har sedan använts för att skapa en teoretisk modell, där förväntade samband om kvinnans direkta och indirekta samt bestämningsfaktorernas påverkan på revisionsarvodet presenteras. Denna teoretiska modell har sedan testats genom en kvantitativ forskningsmetod med empiriska data från svenska börsnoterade bolag. Datainsamlingen kommer från databaser såsom Datastream, Holdings, Business Retriever men även årsredovisningar, med fokus på år 2022. Slutsats: Det kan konstateras att den ojämna fördelningen, mellan kvinnliga och manliga påskrivande börsbolagsrevisorer, fortsatt består i Sverige. Trots detta finner vi inga signifikanta samband för kvinnans direkta och indirekta påverkan på revisionsarvodet. Med andra ord kan det konstateras att det inte finns någon skillnad i revisionsarvode mellan kvinnor och män och således existerar det ingen kvinnlig revisionspremie i Sverige. Däremot finner denna studie flertalet betydelsefulla samband mellan bestämningsfaktorerna och revisionsarvodet. Detta bekräftar att tidigare forskning om dessa bestämningsfaktorer till viss del även gäller i den svenska kontexten. / Background and problem: The pricing of audit fees is complex and can be influenced by factors such as client size and risk, or the choice of audit firm. Previous research has indicated that gender differences among auditors can impact the size of audit fees, where female auditors are associated with higher fees due to their attributes, personality traits, or external demands for diversity from clients. There is a perception that Sweden is more gender-equal compared to other European countries. However, research suggests that other countries, with lower gender equality indices, have made more progress in gender equality within the audit industry. The question that arises is: does the qualified female auditor affect the size of audit fees in Sweden, and thus, is there a female premium on audit fees? Purpose: The purpose of the study is to explain the potential effect of the qualified female auditor on the audit fee, in Swedish listed companies. Method: This study is based on a deductive research approach where previous research on audit fees and existing gender theory forms the theoretical framework of the study. The theoretical framework is then utilized to construct a theoretical model, presenting expected relations regarding the direct and indirect influence of women and determinant factors on audit fees. This theoretical model is subsequently tested using a quantitative research method with empirical data from Swedish listed companies. Data collection is sourced from databases such as Datastream, Holdings, Business Retriever, as well as annual reports, focusing on the year 2022. Conclusion: It can be noted that the uneven distribution, between female and male qualified auditors in listed companies, persists in Sweden. Despite this, we find no significant correlations for the direct and indirect influence of women on audit fees. In other words, it can be concluded that there is no difference in audit fees between women and men, and thus, there is no female audit premium in Sweden. However, this study finds several significant correlations between determinant factors and audit fees. This confirms that previous research on these determinant factors applies, to some extent, in the Swedish context.

近來陸續爆出的舞弊案件已連帶引起了社會大眾對關係人交易行為的注意。本文先探討審計品質與關係人交易之關聯性，而實證結果顯示關係人銷貨、進貨、應收款項與應付款項交易與審計品質皆呈負向關係，足見關係人交易之查核是困難的。因此本文期望透過外部審計人員的專業屬性來降低關係人交易對審計品質產生的不良影響，提升投資人對公司財務報導的信任。過去文獻針對會計師專業屬性部分，指出會計師事務所規模愈大以及產業專精程度愈高者，具備較佳的查核品質。研究結果顯示當關係人銷貨、進貨及應收款項交易係由四大會計師事務所或產業專家會計師事務所查核時，因大型會計師事務所或產業專家會計師事務所具備較佳會計師專業屬性，能抑制或減少關係人交易對審計品質之負面影響，而提升財務報表之審計品質。 / Numerous financial reporting frauds over recent years have made related party transactions the center of public attention. We first investigate the association between related party transactions and audit quality (proxied by discretionary accruals), and find that four kinds of related party transactions (including sales to related parties, purchases from related parties, accounts receivable from related parties and payable to related parties) all have negative impacts on audit quality. We posit that (1) external auditing is a monitoring mechanism to reduce audit quality decline caused by related party transactions, and (2) auditor attributes including big 4 audit firms and industry specialist audit firms can mitigate the audit quality decline thereof. Empirical results show that companies audited by big 4 or industry specialist audit firms, whose sales to related parties, purchases from related parties and accounts receivable from related parties show significantly smaller negative impacts on audit quality than companies not audited by big 4 or industry specialist audit firms.