This qualitative interview study examines the shared and discrepant experiences that nine professionals, three from each field of psychiatry, social service, and housing have from working with people with hoarding disorder, and their view on help. The main difficulty when working with hoarding disorder is described as lack of insight and understanding of the severity and consequences of the disorder among people with the disability. Professionals highlight the importance of proper diagnosis and cooperation among disciplinary teams working with hoarding disorder. Approaches differ regarding the issue of how to best help a person with hoarding disorder, especially as the emphasis of autonomy becomes more prevalent. The landlords who were interviewed expressed the hoarders’ need of help from the society, whereas the social service interviewees accentuated voluntariness and motivation as a favorable long-term management. The psychiatry interviewees stressed that coercive measures are devastating, but sometimes necessary. The opinion that the view of normality in the context of hoarding needs to be questioned, was shared by the interviewees from all the three fields. In conclusion, the professionals describe their work with hoarding behavior as complex and emphasize the need for more knowledge concerning this subject. Empowerment theory is applied in the study.

Bakgrund: Användandet av PMS och olika styrmedel är föremål för ständig diskussion. Ett populärt verktyg inom styrning är det balanserade styrkortet, som kombinerar finansiella mål med ickefinansiella mål. Dessa mål fastställs och verkställs utifrån en organisations strategi. Hybrida organisationer är organisationer som har flera olika målsättningar, och har visats ha svårighet att identifiera sina mål inom det balanserade styrkortets perspektiv. I den svenska kontexten är en typ av hybrida organisationer kommunala bostadsbolag. Tidigare studier har efterfrågat vidare forskning om användandet av PMS i hybrida organisationer, varför en studie av omfattningen av kommunala bostadsbolags användning av det balanserade styrkortet kan bidra till forskningsområdet. Syfte: Skiljer sig omfattningen av redovisningen av de olika dimensionerna kopplade till det balanserade styrkortet mellan kommunala och privata bostadsbolag? Metod: Studien har applicerat en kvantitativ metod där vi, i linje med tidigare studier, tillämpar en kvantitativ innehållsanalys som består av 30 kommunala bostadsbolag och 30 privata bostadsbolag årsredovisningar. Studien bygger på en deduktiv ansats där en hypotes formulerats utifrån befintliga teorier. Erhållen empiri har använts för deskriptiv statistik, korrelationsmatrisen samt OLS-regressioner för att beskriva omfattningen av redovisning utifrån det balanserade styrkortets olika dimensioner. Slutsats: Studiens resultat visar att det finns vissa samband mellan kommunalt ägande av bostadsbolag och omfattningen av redovisningen av de olika dimensionerna i det balanserade styrkortet. Kommunalt ägande visade signifikant negativt samband med omfattningen av det finansiella perspektivet och interna-processer-perspektivet i det balanserade styrkortet. Av kontrollvariabler för storlek visade endast materiella anläggningstillgångar positiva signifikanta samband med omfattningen av redovisningen. / Background: The use of PMS and various management control systems is the subject of constant debate. One popular tool is the balanced scorecard, which combines financial and non-financial goals described in several different dimensions. These goals are set and executed dependent on the strategy of the organisation. Hybrid organisations are organisations which have several different goals, and have shown difficulty in identifying what their goals are in the context of the balanced scorecards various perspectives. In the context of Sweden, one type of hybrid organisations are municipal housing corporations. Earlier studies have requested further research regarding hybrid organisations and their use of PMS. This study aims to contribute to this area of research by studying the extent of municipal housing corporations use of the balanced scorecard. Purpose: Does the extent of the reporting of the different dimensions in the balanced scorecard differ between municipal housing corporations and private housing corporations? Methodology: The study applies a quantitative method in which we, in line with earlier studies, apply a quantitative content analysis which consist of 30 municipal housing corporations and 30 private housing corporations. The study is constructed with a deductive approach where a hypothesis has been formulated by existing theories. Obtained empiricism has been used for descriptive statistics, correlations matrix and OLS-regressions to describe the extent of the reporting of the different dimensions in the balanced scorecard. Conclusion: The results of the study show that there exists some relation between municipal housing corporations and the extent of the reporting of the different dimensions in the balanced scorecard. Municipal ownership showed a significant negative relation with the extent of the financial perspective and the internal processes perspective. For the control variables regarding size, only fixed assets showed a significant positive relation with the extent of the reporting.

The case study has been conducted at a public housing company in Sweden GotlandsHem. The purpose of the study is to survey the case management process of the organisation and to obtain a process development plan as well as offer a proposition for implementation. To understand the current case management process the theoretical origin of the study has been made through process theory and total quality management. Earlier research has illustrated the challanges of finding a generic process of case management. The data of the study have been collected through interviews and documented records. Juran´s Problem-Solving Process and the Plan-Do-Study-Act model have been used for the implementation part of the study. The result illustrates the absence of a common working method, with the case management process. The result also present how other public housing companies are working with case management. The analysis presents the current process compared to the theories and which criteria need to be met for a well-functioning process. The current state of the process indicate an absence of a common working method and the perseption of what a case is differs. The process can be developet by seeing case management as an overall process with the definition "A case is when a customer experiences a need for service and contacts GotlandsHem." For the process, a common companywide working method needs to be established. / Inledning. Fallstudien har utförts hos allmännyttiga bostadsbolaget GotlandsHem som är den största aktören för uthyrning av lägenheter på Gotland. Studiens syfte är att studera organisationens ärendehanteringsprocess samt arbeta fram ett förslag på utveckling av processen samt implementeringsförslag.  Teori. För att skapa förståelse för ärendehanteringens nuläge har teoretisk utgångspunkt för studien varit processer samt offensiv kvalitetsutveckling. Avsnittet behandlar tidigare forskning som har visat att det finns utmaningar i att hitta en generisk process för ärendehantering.  Metod. Datainsamling har utförts genom intervjuer och dokumentär forskning. Studien följer en kvalitativ forskningsdesign där benchmarking har använts. Jurans problemlösningsmodell och förbättringscykeln PDSA är modeller som använts som utgångspunkt för vidare implementering. Resultat. Resultatet visar att det finns en avsaknad av gemensamma arbetssätt genom ärendehanteringsprocessen. I resultatet presenteras hur andra allmännyttiga bostadsbolag arbetar med ärendehantering där ledarskap, gemensamma arbetssätt och registrering av ärenden är tre nyckelkomponenter till en väl fungerande ärendehantering.  Analys. Analysen visar på processens nuläge utifrån teorier inom processarbete. Även intern service analyseras utifrån tidigare forskning där bristande kvalitet på återkoppling till kund genom teorier kan härledas till bristande intern servicekvalitét. Slutsatser. Processens nuläge visar en avsaknad av gemensamma arbetssätt och att uppfattningen om vad som är ett ärende går isär. Processen kan utvecklas genom att se ärendehanteringen som en övergripande process med definitionen ”Ett ärende är när en kund upplever ett behov av service och kontaktar GotlandsHem.”. För processen behöver ett gemensamt företagsövergripande arbetssätt fastställas och processens prestanda behöver mätas. Implementering av förbättringsförslag kan göras med hjälp av Jurans problemlösningsmodell kombinerat med PDSA.

Energianvändningen inom bostadssektorn har stadigt ökat och verkar inte minska trots energieffektiva apparater. Genom att bygga lågenergibostäder försöker bostadsbolagen minska energianvändningen, vilket också sker, men endast vad gäller uppvärmning och varmvatten. Syfte med avhandlingen är att öka kunskapen kring hushållens energianvändning i passivhus med fokus på hushållens aktiviteter. Intervjustudier har utförts med hushåll och bostadsbolag för att utröna hur de materiella förutsättningarna påverkar vardagsaktiviteter i hushållen. Utifrån tidsgeografiska begrepp analyseras några vardagliga hushållsprojekt: mathållning, klädvård och rekreation. Begreppet energiordning används för att påvisa hur aktiviteters genomförande påverkas av resurser, restriktioner och möjligheter av olika slag, inklusive elektricitet. Eftersom varje hushåll är unikt kommer också energiordningarna i hushållen att se olika ut vilket påverkar värmekomforten i bostaden. Passivhuskonceptet som sådant påverkar inte aktiviteterna i nämnvärd grad, men hushållen bevarar gärna den värme som uppstår i och med olika aktiviteter genom att öppna dörrar och ugnsluckor för att sprida värmen i bostaden. En slutsats från studien är att eftersom alla hushåll har unika energiordningar behöver också de materiella  resurserna anpassas så att olika handlingsalternativ blir möjliga. Genom att ta del av hushållens erfarenheter av olika energiordningar kan bostadsbolagen få tillgång till nya idéer och anpassa de materiella förutsättningarna till hushållens behov så att energieffektivt boende också inbegriper hushållens aktiviteter. / Energy use in the residential sector has gradually increased and does not seem to be decreasing in spite of energy efficient appliances. By building low energy homes, housing companies are trying to reduce energy use, and to some extent they are succeeding, although the reductions are confined to heating and hot water. The aim of the thesis is to increase knowledge about household energy use in passive houses focusing on household activities. Interviews were conducted with households and public housing companies to investigate how material conditions, such as the flats and the appliances, affect daily activities in the home. Based on time-geographic concepts, a few everyday household projects are analyzed: cooking, care of clothing and recreation. The concept of energy orders is used to show that the realization of activities is influenced by various kinds of resources, including electricity, and the constraints and opportunities related to them. Since each household is unique, the energy orders also look different, which has an influence on the thermal comfort in the home. The passive house concept as such does not affect household activities in a profound way, but the households try to preserve and spread the spill heat generated in various activities by opening doors to rooms and doors of appliances such as the oven to distribute the heat throughout the flat. One conclusion from the thesis is that, because all households have unique energy orders, material resources also need to be adapted so that activities can be performed in a variety of ways. By taking advantage of household experiences, housing companies may gain access to new ideas and improve functionality so that material conditions suit household needs. By taking advantage of household experiences, housing companies may gain access to new ideas and improve functionality so that material conditions in energy efficient housing are designed to suit a broad range of household needs.

Avyttringen och ombildningen av kommunala och privata bostadshyresfastigheter till bostadsrättsföreningar har blivit ett allt vanligare fenomen under de senaste decennierna. Främst sker avyttringen i Stockholms kommun. Syftet med denna uppsats är att mäta om prissättningen vid utförsäljning av bostadshyresfastigheter inom Stockholms kommun skiljer sig beroende på om säljaren varit privat eller ett allmännyttigt kommunalt bolag. För att undersöka detta har olika regressionsmodeller applicerats på data över fastighetsprisregistret under två mandatperioder. Resultatet visar en tydlig prisskillnad mellan kommunala avyttringar och privata inom samma områdesindelning. Skillnaden i prissättning innebär att kommunala fastighetsbolag har realiserat ut och omfördelat skattebetalarnas pengar, till ett värde som kan uppgå till så mycket som 3,23 miljarder kronor räknat i 2010 års penningvärde. Sannolikt är en sådan förmögenhetsomfördelning inte samhällsekonomisk effektiv. Vidare torde den motverka syftet med hyreslagsstiftningen. / In the Swedish market for multi-family housing, investment properties are often sold to the tenants who thus convert the property into co-operative housing. This is particularly true in attractive housing location where the existing rent control is in practice binding for all residential rental units. It is somewhat less self-evident that multi-family properties owned by the municipality (not-for-profit, council housing) would also be subject to such conversions. This is, however, quite common, particularly in Stockholm. The aim of this paper is to estimate whether council housing is generally sold to the tenants with a discount, as compared to the market prices of transactions where private property companies sell their properties. We use regression techniques applied to data from the official record of real property transactions. We find a significant price difference between the two categories of transactions. Council housing is sold out at a discount price and we estimate that a total value of some 3.23 billion SEK may have been redistributed from the taxpayers to the housing purchasers in these transactions. This program is probably not efficient from a public economic perspective. Furthermore, it counteracts the purpose of the current rent control legislation.

This bachelor thesis is about chemical products from the construction industry which are being used by the company Bostads AB Mimer (Mimer), owned by the municipality Västerås in Sweden. The company owns apartments and houses around the city. The aim of this bachelor thesis is to do a simplified risk assessment of the chemical products from a health and  environmental point. The report also gives suggestions of substitutional products. The thesis work consists of a literature study, an analysis of how other companies within the housing sector are working with chemical products and a case study, in addition to the simplified risk assessment. The case study contains a selection of Mimer's chemical products. In order to succeed with the simplified risk assessment, the chemical product’s risks and hazards has been identified through safety data sheets (SDS). Different aspects have been taken into account in the simplified risk assessment. The selection of the chemical products were made after existence frequency and legislative product labeling. The report's results gave 16 selected chemical products, that are risk assessed. Of the 16 chemical products, eight products have a high risk score from a heath point. Suggestions of less hazardous chemical products are given to nine chemical products. The essay's conclusions are that some of the selected chemical products are hazardous to the health and the environment, due to their chemical substances. The staff at Mimer's has a high frequency of use of the chemical products in general. Most of the other companies in the housing sector that  were investigated in the analysis, had a systematic work on chemicals.

Bostadsbolag i Sverige kan vara kommunalt eller privat ägda och styrs utifrån olika lagarberoende på ägarform. Deras olika förutsättningar till värdeöverföring gör det intressant att undersöka skillnader mellan ägarform i bostadsbolag. Kommunala bostadsbolag ska finnas för att verka för allmännyttan samtidigt som de ska drivas under affärsmässiga principer. Syftet med studien är att jämföra kommunala och privata bostadsbolag när det kommer till deras redovisning av värdeöverföringar och investeringar. För att besvara studiens två frågor om hur det skiljer sig mellan kommunalt respektive privatägda bostadsbolag när det kommer till värdeöverföring och investering och hur redovisningen av värdeöverföring och investering kan tolkas utifrån intressenternas kontra ägarnas perspektiv, har en kvalitativinnehållsanalys valts som metod. Det insamlade materialet kommer vara både kvalitativ och kvantitativ data som hämtas från bostadsbolagens årsredovisningar. Resultatet visar på att kommunala och privata bostadsbolag investerar mer än vad de delar ut. Däremot delar kommunala bostadsbolag ut mer än vad de enligt lag får göra om undantagbortses. Vilket innebär att kommunala bostadsbolag använder sig utav undantagsregel för att få dela ut mer än vad som först är tillåtet. Både kommunala och privata bostadsbolag väljer att beskriva sin utdelning på liknande sätt hänfört till lag. Däremot vad gäller investeringar beskrivs det mer fritt vad de gör för investeringar och varför. Det varierar därför betydligt mer i hur de uttrycker sig kring investeringar än vad det gör med värdeöverföringar. Resultatet visar även att företagsledningar prioritera sina intressenter efter deras grad av kontroll på bolagets resurser. Detta uppmärksammas tydligast vid redovisning av investeringar eftersom bolagens olika sätt att beskriva dessa kan tyda på att de försöker tillgodose olika intressenter. Utifrån ägarperspektivet prioriteras utdelning i störst grad av de privata bolagen än det kommunala. Medan investeringar förespråkas av kommunala bostadsbolaget eftersom de har ett ska bidra till allmännyttan. De privata bostadsbolagen investerar mer om det anses vara ekonomiskt gynnsamt för ägarna i framtiden. / Housing companies in Sweden can be municipal or private owned and are regulated by different laws depending on ownership. Their different presumptions make it interesting to investigate the differences between ownership in housing companies. The municipal housing companies purpose is to work for the public good and simultaneously operate under business principles. The aim with this study is to compare municipal and private housing companies regarding their reporting of value transfers and investments. The study aims to answer the two questions: How do municipal and private owned housing companies differ in their value transfer and investments? How can the accounting of value transfers and investment be interpreted from the stakeholders versus the owners perspective? To answer the questions a qualitative content analysis has been chosen as a method. The collected data will be both qualitative and quantitative and will be retrieved from the housing companies annual reports. The results show that municipal and private housing companies invest more than they are transferring. However the municipal housing companies are also transferring more than they are able to according to the law, if exceptions are ignored. This means that municipal housing companies are using the exception rule to transfer more than what is allowed according to the main rule. Both municipal and private housing companies are describing their value transfers in a similar way with reference to law. On the contrary investments are usually described more openly about what kind of investments they are doing and why. Therefore, it varies considerably more in how they express themselves in terms of investments compared to value transfers. The results also show that company managements prioritize their stakeholders according to their degree of control over the company's resources. This is more clear when reporting investments, as the companies different ways of describing these may indicate that they try to satisfy different stakeholders. From the ownership perspective, dividends are prioritized more by the private companies than the municipal ones. While investments are advocated by the municipal housing company because they must contribute to the community. The private housing companies invest if it is considered to be financially for the owners in the future. This study is written in Swedish.

Det finns idag ett underhållsbehov i en stor andel av de flerbostadshus som kvartstår från det Svenska miljonprogrammet. Många allmännyttiga kommunala bostadsbolag har påbörjat stora och kostsamma investeringar inom delar av deras miljonprogramsbestånd. Omfattningen på investeringarna varierar mellan bolagen och det råder oklarhet kring vad som kan anses leda till långsiktig lönsamhet. En stor andel av dessa områden innehar en social utsatthet och marginalisering hos delar av befolkningen. Investeringarna bedöms därför också kunna påverka samhällsutvecklingen i en positiv riktning inom dessa områden. Detta examensarbete har som syfte att genom en fallstudie över det allmännyttiga kommunala bostadsbolaget Svenska Bostäder AB:s pågående upprustningsprogram inom miljonprogramsområdena kring Järvafältet i Stockholm utvärdera om dessa investeringar kan anses vara lönsamma. På grund av den sedan 2011 nya lagstiftningen gällande allmännyttiga kommunala bostadsbolag råder det viss oklarhet kring i vilken omfattning samhällsekonomiska investeringar kan motiveras inom ramen för ett allmännyttigt bolag. Analysen särskiljer därför lönsamhet på fastighets- och samhällsnivå. Maximalt utrymme för fastighetsekonomiskt lönsam investering bedöms utgöras av skillnaden i fastighetsvärde före och efter att investering har genomförts. Effekter på samhället av ökad sysselsättning och minskad kriminalitet beräknas i en investeringskalkyl och nuvärdet adderas till den fastighetsekonomiska lönsamheten med jämförelse på lägenhetsnivå. Resultatet visar på att investeringarna inte är lönsamma för samhället enligt den metod som används, däremot bedöms en längre kalkylperiod samt inkluderade av ytterligare variabler kunna medföra lönsamhet på samhällsnivå. Vidare konstateras att Svenska Bostäder erhåller sämre lönsamhet än privata bolag för liknande standardhöjningar i bostaden, vilket kan ha en effekt på den långsiktiga värdeutvecklingen i beståndet. Trots att analysen ej påvisar lönsamhet i dessa investeringar dras ändå slutsatsen att det finns potential för en förbättring av metoden för hur renoveringar genomförs. Det bedöms samtidigt som möjligt att sänka kostnaderna för drift och administration ytterligare. Det finns även stor potential för allmännyttiga bolag att genom sin storlek som beställare och genom samordning med andra fastighetsägare bidra till en positiv social utveckling av dessa områden och i förlängningen en stor ekonomisk vinst för samhället. / A large share of the existing multi-family housing units built during the Swedish million homes programme includes a major amount of neglected maintenance. Several municipal housing companies have initiated large and costly investments within their stock of million program units. The extent of which kind of measures that is undertaken by each company varies and it is uncertain if the measures are profitable in the long term. A large share of residents within these areas undergoes marginalization as a result of heavily developed segregation. Investments are therefore estimated to not only affect real estate companies but also provide an opportunity to change the development of the society within these areas. This paper aims to evaluate profitability of these investments through a case study of the municipal housing company Svenska Bostäder AB and its renovation program of socially exposed housing areas within the northern parts of Stockholm. Since 2011 it is however unclear if social investments within the area can be justified by municipal housing companies due to a legislative change. The analysis differentiates profitability on single property level from profitability on municipal level. The method, which is used on single property level, is based on valuation of the real estate asset before and after renovation. Maximum level of investment on single property level which could be seen as profitable comprises of the difference in value of the asset before and after renovation. Effects on the society from increased employment, reduced criminality is estimated through a cash flow analysis and the present values of reduced costs are added to the existing analysis on property level. The result shows that the investments are not profitable for the society according to the method that has been used. However, an extension of the cash flow period and addition of extra variables could lead to profitability. Further, it is stated that Svenska Bostäder AB obtains lower net operating income compared to private real estate companies for similar quality improvements within their renovations; this could affect the value of the real estate asset in a longer run. Despite the fact that the analysis do not show any proof of profitability from these investments, the conclusion that there is room for potential improvements in how these renovations are executed could still be drawn. It should also be possible to lower the costs of operation and administration further. The municipal housing companies also have a great potential to contribute to further progress of social wealth fare within these areas through their size as clients and through coordination with other real estate companies.

Syftet med denna studie är att identifiera vilka drivkrafter som motiverar till hållbarhetsredovisning för svenska kommunala bostadsbolag samt att förklara hur den allmännyttiga roll de besitter påverkar deras synsätt på hållbarhetsredovisning. Genom att identifiera motiven som påverkar hållbarhetsredovisningen hos kommunala bostadsbolag syftar studien till att skapa förståelse för vad som kan uppmuntra företag till ökad frivillig hållbarhetsredovisning. Studien utgår från ett teoretiskt ramverk grundat i intressentteorin, legitimitetsteorin och MAST (från engelskans Media Agenda Setting Theory).  För att uppfylla studiens syfte samlas data in genom enkäter till kommunala bostadsbolag. Studien kombinerar en kvantitativ och en kvalitativ metod, där enkätens slutna frågor analyseras med hjälp av en logistisk regression samt en korrelationsanalys och kompletteras med en tematisk analys av enkätens öppna frågor. Flermetodsvalet gör att studien förhåller sig mellan motpolerna för de ontologiska och epistemologiska antagandena. Studien är av en analytisk form och tillämpar en abduktiv forskningsansats.  Den kvantitativa delen av studien finner med hjälp av den logistiska regressionen inga signifikanta variabler, men finner utifrån en korrelationsanalys signifikant korrelation mellan kommunala bostadsbolags hållbarhetsredovisning och påtryckningar från olika intressentgrupper. Ur den kvalitativa delen framkom fyra teman: legitimering, interna drivkrafter, kommunalt ansvar och förbättringsmöjligheter.  Studien drar slutsatsen att det finns externa drivkrafter till svenska kommunala bostadsbolags hållbarhetsredovisning, i form av att bemöta externa påtryckningar och skapa legitimitet för bolaget gentemot omgivningen. Det framkommer även interna drivkrafter så som att individer i bolaget själva värderar hållbarhetsarbetet och redovisningen av det, samt att hållbarhetsredovisning kan förbättra styrningen i bolagen. Gällande kommunala bostadsbolags ansvar dras slutsatsen att de upplever att de har ett ansvar när det kommer till hållbarhetsredovisning, i form av ökad transparens och att leva upp till långsiktiga visioner. Samtidigt har de ett ansvar för boendeförsörjning och att inte hållbarhetsredovisningen ska medföra ökade kostnader som drabbar hyresgästerna. Slutligen konstateras att det finns ett behov av förbättringar inom hållbarhetsredovisningen, däribland mer stöd och tydligare snarare än strängare krav, eftersom redovisningen i nuläget uppfattas som för resurskrävande. / The purpose with this study is to identify what incentives motives municipal housing companies to conduct sustainability reporting and to explain how their public role affects their view on sustainability reporting. Through identifying the incentives for sustainability reporting the study aims to create an understanding of what could encourage companies to voluntarily conduct sustainability reports. The study uses a theoretical framework consisting of Stakeholder Theory, Legitimacy Theory and Media Agenda Setting Theory.  To fulfil the aim of the study data is collected through surveys to municipal housing companies. The study combines a quantitative and qualitative method, where the closed questions of the survey is analyzed through a logistic regression and a correlation analysis while it is complemented by a thematical analysis of the open survey questions. The mixed research methods lead to the study taking a middle position when it comes to ontological and epistemological assumptions. The study is conducted as an analytical study and applies an abductive research approach. The quantitative part of the study finds no significant variables in the logistic regression but finds significant correlation between sustainability reporting of municipal housing companies and pressure from different stakeholder groups when using a correlation analysis. From the qualitative part, four themes emerged: legitimation, internal incentives, municipal responsibility, and opportunities for improvement.  The study concludes that there are external incentives for the sustainability reporting of Swedish municipal housing companies, such as responding to external pressure and creating legitimacy for the company towards its surroundings. Internal incentives also emerge, such as that individuals in the company themselves value sustainability and sustainability reporting, and that sustainability reporting can improve corporate governance. Regarding municipal housing companies' responsibility, it is concluded that they feel that they have a responsibility regarding sustainability reporting, like increased transparency and living up to long-term visions. At the same time, they have a responsibility for the supply of housing, and they recognize that sustainability reporting might entail increased costs that could directly affect the tenants. Finally, it is noted that there is a need for improvements in regard to sustainability reporting, including more support and clearer rather than stricter requirements, considering that the reporting is currently perceived as too resource-intensive.