Ungdomsbrottslighet är ett ständigt aktuellt ämne, det då en stor del av den totala brottsligheten begås av just ungdomar. Vissa typer av de brott som begås av unga kan fungera som en indikator på att gärningspersonen löper en ökad risk för att fortsätta på en kriminell bana genom livet. Ett sådant brott är rån. Rån utgör en liten andel av den totala ungdomsbrottsligheten i Sverige, dock finner Polisen Syd en oroväckande ökning av personrån med unga gärningspersoner. Detta arbete är en kvalitativ studie som baseras på tre nätverk över misstänkta gärningspersoner i åldrarna 15-18 år. Studien ämnar undersöka rånens betydelse för de olika individernas fortsatta kriminella karriärer, betydelsen av deras positioner i nätverket samt hur dessa nätverk faktiskt ser ut. Materialet som ligger till grund för analysen består av polisens register över misstänkta gärningspersoner samt diverse uträkningar kopplat till en nätverksanalys. Studien visar hur konstellationerna mellan individerna i nätverken sett ut under rånet, samt under deras övriga brottslighet. Resultaten tyder på att samtliga, med undantag för en, i nätverken fortsätter på en kriminell bana efter att de begått personrånet, vilket stärker antagandet om personrån som ett strategiskt brott. Vidare framkommer positioner i nätverken som identifierats som särskilt betydelsefulla för nätverkens uppbyggnad. Utifrån dem belyser studien hur ett nätverksperspektiv kan appliceras på liknande underlag och verka som ett arbetssätt för att minimera risken för en fortsatt kriminell karriär, utifrån det kan studien fungera som ett redskap i det fortsatta arbetet kring att förstå och motverka utvecklingen av personrån som begås av unga gärningspersoner. / Juvenile delinquency is an ever present topic since a large number of the total crime consists of juvenile delinquency. Some types of offenses committed by young people may serve as an indicator that the perpetrator has an increased risk of continuing on a criminal path through life. Such a crime is robbery. Robbery constitutes a small proportion of the total juvenile delinquency in Sweden, however, Polisen Syd finds a worrying increase in robberys with young perpetrators. This essay is a qualitative study based on three networks of suspected perpetrators aged 15-18. The study aims to investigate the significance of a joint robbery for the various individuals continuing criminal careers, the importance of their positions in the networks and what such a network actually looks like. The material that forms the basis of the analysis consists of the police’s register of suspected perpetrators and various calculations linked to a network analysis. The study shows how the constellations between the individuals in the network looked during the robbery, as well as during other crimes. The results indicate that everyone, with the exception for one, in the networks continues on a criminal trajectory after committing the robbery, which strengthens the assumption of a robbery as a strategic crime. Furthermore, positions in the network that have been identified as particularly important for the network’s structure emerge. Based on them, the study illustrates how a network perspective can be applied to similar bases and act as a way of working to minimize the risk of a continued criminal career, from which the study can serve as a tool in the continued work in understanding and counteracting the development of personal robberies committed by young offenders.

Studien innefattar hur Aftonbladet och Expressen har framställt två kända kriminella svenska män, Clark Olofsson och Lars-Inge Svartenbrandt, i sina artiklar. I studien undersöks mediebilden av Clark Olofsson och Lars-Inge Svartenbrandt, har de blivit framställda som brottslingar och som kändisar? Artiklar om Clark Olofsson är hämtade från år 1972, 1979, 2008 samt 2009. Artiklarna om Lars-Inge Svartenbrandt är hämtade från 1979, 1995,1996 samt från 2016. Studien genomförs genom en kvantitativ innehållsanalys och en kvalitativ textanalys för att kunna undersöka ett stort antal artiklar och även djupdyka i några utvalda texter. Studien analyserar artiklar från tre historiska nedslag för varje individ, vilket skapar ett bredare perspektiv om hur Clark Olofsson och Lars-Inge Svartenbrandt har framställts i kvällstidningarna. Årtalen som granskas är valda utefter vilka år som media rapporterat mest om Clark Olofsson och Lars-Inge Svartenbrandt. Materialet är hämtat från Kungliga Biblioteket i Stockholm. Studien innefattar gestaltningsteorin som grundteori, dagordningsteorin, nyhetsvärderingsteorin och the thrill. Tillsammans skapar teorierna en helhetsbild av relationen mellan media och brott. Studiens resultat visar att framställningen av Clark Olofsson och Lars-Inge Svartenbrandt skiljer sig åt beroende på vilket årtal som granskas. I kvällspressen har en omfattande del av all rapportering handlat om Lars-Inge Svartenbrandts och Clark Olofssons kriminella handlingar, men många artiklar är även vinklade åt deras privatliv. Kvällstidningarnas intresse för Clark Olofsson och Lars-Inge Svartenbrandt är synligt genom de årtal som har granskats. Resultatet pekar på att även om de oftast framställs som brottslingar i artiklarna så leder den massiva rapporteringen om Clark Olofsson och Lars-Inge Svartenbrandt till att de får en kändisstatus.

Att känna oro för att utsättas för brott beskrivs i tidigare forskning som en företeelse ojämnt fördelad inom Sverige beroende på bostadsort. Utöver detta förklaras det finnas en klyfta mellan gruppers faktiska utsatthet för brott och den oro som finns över att utsättas. Därför syftar denna studie till att undersöka eventuella regionala skillnader i nivåer av oro för brott och huruvida variationerna kvarstår efter att individuella faktorer har undersökts. Detta görs utifrån en kvantitativ ansats. Oro för brott mäts utifrån tre brottstyper: oro att utsättas för rån/misshandel, oro att utsättas för stöld och oro att utsättas för sexualbrott. Studien utgår från två teoretiska ramverk: rutinaktivitetsteorin och risksamhället som teoriområde för att förklara varierande nivåer i oro för brott på områdesnivå och individuell nivå. Datamaterialet som studien baseras på är inhämtat av Brottsförebyggande rådet i den Nationella trygghetsundersökningen 2018. För att uppfylla syftet tillämpas linjär sannolikhetsmodell (LPM) och logistisk regressionsanalys som analysmetoder. Resultat visar att nivåerna av oro för brott tycks prägla storstadsregionerna i störst utsträckning, dock har även större städer högre nivåer än de mindre städerna. Dessutom verkar även oro inför att utsättas för de olika brottstyperna kännetecknas av individuella egenskaper. I diskussionsavsnittet analyseras resultaten utifrån tidigare forskning och teorier, varpå oro att utsättas för brott argumenteras vara sammanlänkat med rutinaktiviteterna i stadskontexter. Vidare förstås de påvisade individuella variationerna kännetecknas av den egna utsattheten för risk givet brottstypen.

No description available.

Tryggheten i Malmö var ett av kommunfullmäktiges målområde 2016. Enligt målsättning ska Malmö vara en trygg och tillgänglig stad för alla men vid revisionens granskning av målområdet framkom att det trygghetsskapande arbetet bättre måste följas upp (Malmö stad 2016a). Vidare är å andra sidan trygghet ett brett begrepp vars definition inte är självklar och inom kriminologin är specifikt barns perspektiv av trygghet föga utforskat. För att fördjupa bilden om trygghet i Malmö syftar därmed denna studie att undersöka kommunfullmäktiges målområde 6 utifrån hur trygghetsupplevelsen ser ut för barn i Malmö. Studien är ett uppdrag utfärdat av stadsområde Norr, Malmö stad. Barnens trygghet tolkas dels utifrån resultatet i Folkhälsoenkäten Barn och Unga i Skåne 2016 samt också genom fokusgruppsintervjuer med ett urval av elever för att se hur de tolkar begreppet trygghet. Resultatet enligt den statistiska analysen visade att faktorer som utsatthet för mobbning och brott har en negativ påverkan på barns trygghet. Detta samband stärks dock ytterligare beroende på om barnet är en flicka och var barnet bor i Malmö. När det kommer till intervjuerna med barnen visade resultatet att barnen definierar otrygghet främst utifrån rädslan att bli utsatta för brott alternativt rädsla för obehagliga händelser. Tryggheten tolkas därmed utifrån en affektiv känsla eller emotionell trygghet. I diskussionen framhävs även att barnen generellt känner sig trygga i Malmö men där staden inte upplevs som en enhetlig trygg stad. Ambitionen att Malmö ska vara en trygg och säker stad för alla invånare varierar därmed när det kommer till barnens perspektiv i denna studie. / Security in Malmö was one of the city's target areas in 2016. Malmö aims to be a safe and accessible city for all residents, but in the audit's review of the target area it emerged that the work regarding safety has to be better evaluated (Malmö stad 2016a). On the other hand, security is a broad and not self-evident concept, particular, the child's perspective of security has been little explored in criminology. In order to deepen the knowledge of security in Malmö, this study aims to investigating the city council target area regarding children’s safety. The study is a commission issued by the urban area North, Malmö stad.The study is based partly on the results in “Folkhälsoenkät Barn och Unga i Skåne 2016” and through focus group- interviews with a selection of students to see how they interpret the concept of security. The result of the statistical analysis showed that factors such as vulnerability to bullying and crime have a negative impact on children safety. However, this correlation is further enhanced depending on whether the child is a girl and where the child lives in Malmö. In terms of interviews with the children, the results showed that the children define uncertainty primarily based on fear of crime or fear of unpleasant events. Security is thus interpreted by an emotional sense of security. The discussion also emphasizes that the children generally feel safe in Malmö, but the city is not perceived as a unified safe city. The ambition that Malmö should be a safe and secure city for all residents varies according to the children's perspective in this study.

Denna uppsats syftar till att förklara hur nyhetsmediers rapporteringar kan påverka brottsligheten i ett område. Detta görs med utgångspunkt i att rädsla för brott kan påverka människors rutinaktiviteter, vilket i sin tur har en effekt på brottsligheten i området. Om och hur nyhetsmedier har en inverkan på människors rädsla råder det inom forskningen delade meningar om. Därför genomfördes en systematisk litteraturöversikt för att tydliggöra vad den aktuella forskningen inom området säger. Resultaten från litteraturöversikten visar att framför allt lokala TV- nyheter har ett samband med rädsla för brott, och att detta samband är starkast för invånare i områden med högre brottsnivåer. En redogörelse för tänkbara reaktioner på rädsla för brott gjordes, där undvikandebeteende tycks vara den vanligaste reaktionen, speciellt i områden med sämre sociala och ekonomiska resurser. / This thesis aims to explain how news media reports can affect neighborhood crime. This is done with the premise that fear of crime affects routine activities, which in turn has an effect on neighborhood crime. There has been some disagreement whether news media affects fear of crime or not. Because of that a systematic review was done to clarify what the current research in field says. The results from this review shows that above all local there is a relationship between TV-news and fear of crime. This relationship was strongest for people living in communities with higher crime rates. An account for possible reactions to fear of crime was done, where avoidance behavior seems to be the most common reaction, especially in neighborhoods with lower social and economic resources.

Den här studien undersöker hur Dagens Nyheter rapporterade om de tre största riksdagspartierna: Moderaterna, Socialdemokraterna och Sverigedemokraterna vid riksdagsvalet 2022. Mer specifikt i artiklar där brottslighet nämns. Studien består av två delar, en kvantitativ och en kvalitativ. Den kvantitativa delen fokuserar på att studera hur helheten av totalt 60 artiklar ser ut gällande statistik. I den kvalitativa delen är fokuset att, med hjälp av en kritisk diskursanalys, studera hur totalt sex stycken artiklar är uppbyggda på ett diskursivt sätt. Fokuset i den kritiska diskursanalysen är bland annat att titta på artiklarnas ideologi, diskursiv strategi och fördjupning av aktörer. Det teoretiska ramverket är uppbyggt på bland annat dagordningsteorin, gestaltningsteorin och diskursteori. Även diskursiv diskriminering har använts. Resultatet av den kvantitativa undersökningen visar att det var Socialdemokraterna som nämndes enskilt flest gånger medan Moderaterna kom sist med totalt fem artiklar. Den största kategorin av brottslighet nämndes inom “övrigt”. Den namngivna brottsligheten som nämndes flest gånger var gängkriminalitet. Majoriteten av artiklarna var neutrala och bestod för det mesta av sakgestaltning. Det var vanligast att det inte fanns någon diskursiv diskriminering, men i de artiklarna där det fanns bestod majoriteten av en nedvärderande diskriminering. Resultatet av den kvalitativa undersökningen visar att det finns ideologi, diskursiv strategi och fördjupning av aktörer inom samtliga artiklar. Vissa artiklar visar det på ett tydligare sätt än andra.

Bakgrund: Justitieminister Gunnar Strömmer påtalade på en pressträff den 2 november 2022 att Sverige är hårt drabbat av gängvåld, skjutningar, sprängningar och att trygghet har blivit samhällets stora frihetsfråga. Brottsligheten är en enorm kostnad för samhälle, kommuner och företag, idag kostar brottsligheten riktad mot företag i Sverige omkring 90 miljarder kronor om året. Vidare så finns det en mängd forskning på brottsförebyggande åtgärder, dock saknas det forskning på HR’s bidrag i brottsförebyggande åtgärder. HR har en avsevärd roll i organisationers operativa och strategiska arbete, därav blev det relevant att utforska HR’s bidrag i brottsförebyggande åtgärder i en organisatorisk strategi. Syfte: Syftet med studien är att utforska HR’s bidrag i brottsförebyggande åtgärder för att utveckla en organisatorisk strategi för brottsbekämpning. Metod: I studien har en induktiv ansats applicerats, då det inte finns någon tidigare forskning på HR’s bidrag i brottsförebyggande åtgärder utan endast forskning på brottsförebyggande åtgärder och vad det kostar företag. Med hjälp av en induktiv ansats kunde empiri samlas in och analyseras för att framställa teori. Vidare utgörs studien av en kvalitativ strategi i design av en fallstudie för att utforska HR’s bidrag i brottsförebyggande åtgärder. Empirin samlades in via semistrukturerade intervjuer med elva informanter och analyserades sedan genom en tematisk analys för att identifiera studiens huvudteman. Slutsats: Analysen av den insamlade empirin gav oss ett resultat, där vår tolkning är att HR’s bidrag är att skapa och bibehålla strategier i en organisatorisk kontext för brottsförebyggande åtgärder. Detta genom att arbeta aktivt med relationer i och utanför organisationen via samverkan med olika aktörer, att skapa arbetsmöjligheter då anställning reducerar kriminella handlingar samt genom att skapa strategier för organisationer att engagera sig i utbildningar.

Sveriges riksdagsval 2022 klargjorde att väljarna vill gå mot en mer repressiv kriminalpolitik. Detta visade sig både i den inledande politiska kampanjen och det slutgiltiga valresultatet där en mer skärpt syn på brott premieras (Sveriges Radio, 2022). Hur partierna och media framställer brottslighet har en påverkan på hur samhället ser gärningspersoner och offer, en påverkan som inte minst influerar de människor som röstar för första gången.  Hur unga porträtteras inom kriminologin är allt som oftast i deras roll som utövare av brott, då ofta i kvantitativa studier. Att därför - i en kvalitativ studie - undersöka hur unga i dagens samhälle ser på brott och straff kan ses att fylla det akademiska tomrum som nu råder. Hur deras syn på kriminalpolitiken kan ha motiverat deras röst i senaste valet blev en naturlig del av studien.  Studien genomfördes via semi-strukturerade intervjuer där studiens fem respondenter fick resonera kring frågor och fiktiva case om brottsliga handlingar. De teman som uppkom under intervjuerna, förutom brott och straff, kretsade kring bilden av offer och förövare men även om medias roll i samhällets syn på brottslighet och dess konsekvenser.  För att kunna tolka respondenternas svar användes Christies (1986) teori kring ideala offer och ideala förövare, detta då de kunde ge en förståelse hur de unga ser på dessa roller och i förlängningen adekvata straff. För att rama in straffets syfte och hur det kan förstås i relation till offer- och förövarskap nyttjades ett straffrättsligt perspektiv.  Efter studiens tematiska analys kunde liknande mönster påträffas hos samtliga respondenter. Intervjupersonerna kräver skärpta straff samtidigt som de menar att vissa gärningspersoner inte kan hållas ansvariga för omständigheterna som förde dem in på den kriminella banan. Respondenternas inre konflikt kring att spärra in de som inte platsar i samhället och önskan att hjälpa samma individer, gör sig tydlig gång på gång under intervjuerna.  Ungas syn på brott och straff genomsyras av viljan att samhället ska vara ansvarig för att skapa rätt förutsättningar samtidigt som de känner att vissa gärningsperson förtjänar att för evigt sitta inspärrade. En inre konflikt som grundar sig i den eviga frågan - är alla lika inför lagen?

Forskning om trygghet, otrygghet och säkerhet lägger ofta tyngden på hur begreppen konstrueras av media, politiker, statliga och privata säkerhetsaktörer som polis och säkerhetsföretag. Mindre fokus har tillägnats individens egna upplevelser, konstruktion och beskrivningar av begreppen. Det har genom detta funnits ett övervägande intresse av att studera hur begreppen konstrueras uppifrån och ned i tidigare forskning. Föreliggande studie syftar därför att täcka denna forskningslucka genom att undersöka individens konstruktion av begreppen och vad de gör rent praktiskt för att känna sig trygga och säkra. Detta utifrån aspekter som erfarenhet, känslor och påverkan av den informationsförmedling som sker från olika parter i samhället. I detta ingår intervjupersonernas egen roll som säkerhetsaktörer både för sig själva, familjen och gentemot samhället. Studien tillämpar kvalitativa metoder och bygger på en konstruktionistisk ansats. Det empiriska materialet grundar sig på intervjuer från sju deltagare vilka delats in i en grupp av studenter och en grupp av föräldrar. Genom detta gavs möjlighet att studera konstruktionen av begreppen utifrån olika rutinaktiviteter och livsfaser. Materialet har kodats och legat till grund för den analys som skett utifrån två teman som även är frågeställningarna för studien. Resultaten visar till viss del på överensstämmelse med tidigare forskning genom att trygghet för individen omfattar mycket mer än endast ett fokus på brottslighet och rädsla för att utsättas för brott. Nya intressanta aspekter som framkommer är specifika gemensamma nämnare i konstruktionen av trygghet och otrygghet. Studien pekar också på att trygghet och dess negation otrygghet är flytande begrepp som är öppna för subjektiv tolkning. Genom att vara paraplybegrepp rymmer de det som individen väljer att lägga in i begreppen. Konstruktionen av trygghet kan därför rymma det mesta som påminner om välmående och otryggheten kan genom att vara motsatsen ses som en oändlig källa av faktorer som kan bidra till oro. Det framkommer därav att en individ aldrig kan känna sig helt trygg eller säker. Begreppen definieras också utifrån vilken livsfas individen befinner sig i.