No description available.

Sveriges befolkning blir äldre och äldre. Medellivslängden för män och kvinnor i Sverige ökar succesivt och äldre individer 65 år och uppåt beräknas utgöra en fjärdedel av landets befolkning år 2060. Våld och brott mot äldre har betraktats som en privat angelägenhet och det uppskattas att ca 4 miljoner äldre i europaregionen lever under nån form av fysiskt eller psykiskt våld. Åldringsvåld samt brott mot äldre betraktas idag som ett dolt samhällsproblem. Syftet med denna studie är att därför att undersöka hur brott mot äldre kan förklaras och beskrivas inom litteratur och vetenskaplig forskning, samt hur olika individer utifrån deras professionsroll kan förklara brott som begås mot äldre. Resultatet grundar sig i vetenskaplig forskning och litteratur samt utförda kvalitativa intervjuer med två yrkesverksamma individer inom brottsofferarbete. Via en tematisk analys har resultat visat att brott mot äldre kan förklaras i vetenskaplig forskning och litteratur som något som har en direkt koppling till hur den äldre generationen “är” samt äldres fysiska och psykiska funktionsnedsättningar. Forskningen visar att dessa faktorer utnyttjas av gärningspersoner och därför har den äldre en risk att utsättas för brott. Intervjupersonerna följer forskningens förklaringar till brott mot äldre och att det enligt deras erfarenheter också har koppling till att gärningspersoner utnyttjar äldres goda vilja och psykiska och fysiska funktionsnedsättningar.

Internationellt resande är en uppskattad och naturlig del av livet för många människor som lever i Sverige idag. Resande kan vara avslappnande, äventyrligt och en härlig upplevelse men det kan även innebära risker. Brottslighet, hälsoproblem, politisk instabilitet och terrorism är alla reala risker som turister kan råka ut för på sina resor. En risk innebär en osäkerhet om, och i så fall när det kan inträffa och det går inte att förutsäga. Denna osäkerhet innebär att turister får förlita sig på sin uppfattning av hur riskabelt det är att exempelvis besöka en destination med hög brottslighet. Personers riskuppfattning i samband med internationella resor har fastställts påverkas av yttre faktorer och inre faktorer. Personer motiveras även av olika faktorer till att resa och har olika åsikter och preferenser för vad de vill uppleva på sina internationella resor. En del av denna skillnad mellan turister har förklarats med att personer har olika behov av att uppleva nya, spännande och äventyrliga händelser på sina resor. Andra motiveras istället av att ta det lugnt och på ett säkert sätt uppleva vad destinationen och turistindustrin kan erbjuda. Turister kan särskiljas i två extremer. En extrem är människor som motiveras av äventyr och överraskningar, så kallade noveltysökare. Den andra extremen är människor som vill ta det lugnt och resa på ett tryggt sätt så kallade familiaritysökare. Personer kan även motiveras av delar en blandning från båda dessa extremer och kan då kallas för neutrala resenärer.   Uppsatsens syfte är att undersöka riskuppfattning vid internationella resor samt att undersöka om det efter en indelning av respondenterna i novelty-familiaritysökande grupper går att fastställa några skillnader i hur riskabla de upplever att riskerna är under internationella resor. För att undersöka detta utförs en kvantitativ enkätundersökning. Med det teoretiska ramverket och den kvantitativa enkätundersökningen har slutsatser dragits utifrån uppsatsens syfte och frågeställningar.   Respondenterna i undersökningen upplever att terrorism, politisk instabilitet, brott och hälsoproblem utgör risker under internationella resor. Terrorism var den risk som i högst grad påverkade respondenternas beslut rörande resande. Med sambandstester fastslogs att det finns samband mellan respondenternas uppfattning rörande riskerna och deras relations till yttre och inre påverkan.   Respondenterna kunde utifrån deras preferenser och motivation för internationellt resande delas in i de tre grupperna familiaritysökande, neutrala resenärer och noveltysökande. Respondenternas tillhörighet i turistgrupperna och deras svar på hur riskabelt de upplever att de fyra riskerna är, sambandstestades. Utifrån detta går det att fastställa att noveltysökande turister upplever att riskerna terrorism, politisk instabilitet och hälsoproblem utgör en lägre risk under internationella resor än vad de familiaritysökande turisterna gör. Detta ger stöd till tidigare forskning som fastställt att ett sådant samband existerar.

Syftet med studien var att undersöka låg självkontroll bland män ochkvinnor, utsatthet för brott bland män och kvinnor samt undersöka sambandet mellan låg självkontroll och utsatthet för brott bland unga vuxna. Studien hade en tvärsnittsdesign där en webbenkät skickades ut till en studentpopulation bestående av 159 respondenter (av vilka 83% var kvinnor) i åldrarna 18-25 (M = 22,49, SD = 1,78). Resultatet visade att män hade en lägre självkontroll och att kvinnor hade en högre utsatthet för brott. Resultatet visade även på ett svagt positivt samband mellan låg självkontroll och utsatthet för brott vilket indikerade på att de respondenterna med låg självkontroll var utsatta för brott i högre grad. Resultaten kunde förklaras teoretiskt med Lifestyle Exposure Perspective som antydde att låg självkontroll kunde medföra en högre exponering för riskfyllda situationer vilket i sin tur kunde öka nivån av utsatthet för brott. Dock kan det krävas fler variabler för att förklara sambandet. / The aim of this study was to examine low self-control among men and women, victimization of crime among men and women and examine the correlation between low self-control and the victimization of crime among young adults. The study used a cross-sectional design where a web survey was sent out to a student population consisting of 159 respondents (of which 83% were women) aged 18-25 (M= 22,49, SD=1,78). The result showed that men had lower self-control where as women had higher victimization of crime. The result also showed a weak positive correlation between low self-control and victimization of crime which indicated that the respondents with lower self-control were victimized of crime to a higher degree. The results could be explained theoretically with Lifestyle Exposure Perspective, which implied that low self-control could entail a higher exposure of risk-filled situations which in turn could increase victimization of crimes. It may however be that more variables are required to explain the correlation.

Under Swedish law, an alien convicted of an offence punishable by imprisonment may be sentenced to deportation if there is reason to assume that the alien will reoffend, or if the offence is so serious that the alien should not be permitted to stay. Upon release, the alien may be held in immigration detention for the purpose of enforcing the deportation order. While detention is generally subject to maximum time limits, criminal deportees face indefinite detention. This exceptional treatment raises questions about the proper purpose of immigration detention and respect for the right to liberty. This paper investigates and critically analyses the Swedish regulatory framework for the detention of criminal deportees from a human rights perspective. It reveals how the alien’s criminal record and assumptions about the risk for reoffending play adecisive role both in the decision to detain and the length of detention. The right to liberty, which protects the individual against illegal and arbitrary detention, does not prohibit the use of immigration detention for crime prevention purposes, provided it is subsidiary to the primary purpose of enforcing the deportation order. Administrative detention is, however, arguably an inappropriate tool for the prevention of crime. Moreover, the Swedish legislation lacks a coherent and satisfactory basis. A thorough enquiry into the use of immigration detention as a crime prevention measure is necessary, to analyse data on the detention of criminal deportees and examine how criminal law measures could be more appropriately used to counter serious threats to public order, without unnecessary encroachment on the right to liberty.

Syftet med denna studie var att undersöka skillnader i svenskastudenters attityd till bestraffning utifrån faktorer såsomutbildningsområde, rädsla för brott, könsskillnader samt attributionsstil. Dessutom undersöktes den potentiella interaktionen mellan kön och rädsla för brott. En tvärsnittsundersökning genomfördes och besvarades av 280 deltagare, varav 79 män och 201 kvinnor. Utav dessa var 79 kriminologistudenter, 133 juridikstudenteroch 96 studenter i socialt arbete. Resultaten visade en skillnad mellan dessa tre grupper, där kriminologistudenter hade en mildare attityd till bestraffning än studenter i juridik- och socialt arbete. Vidare visade resultaten på att kvinnor och individer som hade en hög rädsla för brott även har en mer positiv attityd till bestraffning. Däremot fann studien ingen interaktion mellan kön och rädsla för brott. Vidare var endast kausalitetslokus relaterad till attityd till bestraffning. Sammanfattningsvis visar detta på att individers perception av brottoch brottslingar kan ha signifikant effekt på deras attityder till hur bestraffning ska användas i relation till brottslighet. Slutligen rekommenderas vidare forskning inom ämnet för att få mer kunskapom hur attityder till bestraffning formas. / The aim of this study was to examine difference in attitudes towards punishment among Swedish students on factors such as, field of study,fear of crime, gender and attributional style. The potential interactionbetween gender and fear of crime was also explored. A cross sectionalsurvey was answered by 280 participants, consisting of 79 men and201 women. The sample consisted of 79 criminology students, 133law students, and 96 social work students. The results showed adifference between the three groups of students, with criminologystudents being slightly less punitive compared to law- and social workstudents. Results further showed that women and individuals with ahigher degree fear of crime tend to have more positive attitudestowards punishment. However, no interaction was found betweengender and fear of crime. Lastly, only locus of causality was related tomore punitive attitudes. In conclusion, individuals’ perception ofcrime and criminals can have a significant effect on their attitudes onhow punishment should be used in response to crime. Future researchis needed to further deepen our knowledge of how punitive attitudesare formed.

<p>The aim of this thesis is to examine the fear of crime in old peoples lives. Notwithstanding that the age category is exposed to crime to a low degree, old people are experiencing a great fear of crime relative younger people. This is the paradox of fear, also recognized in gender studies. The question is how this paradox can be understood. To answer this, twelve elderly men and women have been interviewed and the reports about crime in the local newspaper, Norrköpings Tidningar, has been analyzed, through discourse analysis.</p><p>The discursive construction of fear is here discussed in terms of discourses of a fearful society, and stereotypes of old age. The hegemonic discourse of old age is collaborating with a discourse, in this paper called the discourse of a threatening society. Old peoples fear is produced, through the interplay of these discourses, because they are objectified and seen as victims alongside with a construction of an ever-present threat.</p>

<p>What is an economic crime? Who is an economic criminal? How do we speak of the phenomenon and what does they way we speak mean? The immediate result of the study is that there is a stereotype image of the economic criminal that is produced within peoples speech. This image contains characteristics that bring the subject, the economic criminal, far away from the traditional crime subject, and brings it closer to a non-criminal subject. This motion render possible that economic criminals can talk of themselves as “not bad people”, “normal” and “like everyone else”. The analysis has made clear that economic crime and economic criminals are conceptualizations that are under negotiation, there is no determined definition of these ideas. A transformed society has also an impact on economic criminals and economic crime. Perhaps the debate about the definition of the economic criminal and economic crime is symptomatic for the postmodern society we share?</p>

What is an economic crime? Who is an economic criminal? How do we speak of the phenomenon and what does they way we speak mean? The immediate result of the study is that there is a stereotype image of the economic criminal that is produced within peoples speech. This image contains characteristics that bring the subject, the economic criminal, far away from the traditional crime subject, and brings it closer to a non-criminal subject. This motion render possible that economic criminals can talk of themselves as “not bad people”, “normal” and “like everyone else”. The analysis has made clear that economic crime and economic criminals are conceptualizations that are under negotiation, there is no determined definition of these ideas. A transformed society has also an impact on economic criminals and economic crime. Perhaps the debate about the definition of the economic criminal and economic crime is symptomatic for the postmodern society we share?

Med en explorativ ansats syftar denna studie till att kartlägga samband och jämföra grupperingar bland klienter som fått genomföra en ASI-intervju hos Kriminalvården. Studien bygger på 2 317 intervjuer med fokus på missbruksproblematik, gjorda under perioden 2008-2010. Vi illustrerar grafiskt intressanta samband och tittar även på hur klienternas hjälpbehov varierar inom olika livsområden. Ytterligare en aspekt av studien är att utvärdera datamaterialets kvalitet samt att studera eventuellt bortfall för de olika variablerna. Materialet är av relativt god kvalitet och förekomst av respondenters vägran är inte tillräckligt omfattande för att påverka analyser och slutsatser. De felaktigheter som kunde konstateras härhör nästan uteslutande från tillvägagångssätt vid inmatning av data i systemet. Eftersom flertalet av variablerna är kvalitativa visade sig lämpliga analysmetoder vara chi-två-test, korrespondensanalys samt associationsanalys. Den stora majoriteten av våra resultat bekräftar den bild flera tidigare studier ger av gruppen missbrukare och få oväntade samband kunde konstateras. En majoritet av klienterna är män (85%) och den genomsnittliga åldern är 34 år. Intervjuarskattningar av klienternas hjälpbehov visar att narkotika och kriminalitet utgör de absolut största problemen. Dominerande drog är amfetamin (18%), följd av alkohol (15%) och cannabis (10%). Vi kan konstatera att ett flertal signifikanta skillnader föreligger mellan män och kvinnor samt mellan olika åldersgrupper. Unga klienter uppvisar överlag större problem med kriminalitet, narkotika, arbete/försörjning och psykisk hälsa. Med ökande ålder följer istället svårigheter med fysisk hälsa och alkohol. Män uppger vanligen att de har större problem med kriminalitet och narkotika, medan kvinnor ofta redovisar ett större hjälpbehov inom områdena familj/umgänge, fysisk hälsa och psykisk hälsa. / With an explorative approach, this master thesis attempts to map associations and compare groupings of clients who have undergone an ASI Interview by The Swedish Prison and Probation Service, Kriminalvården. The study is based on 2 317 interviews carried out during the period 2008-2010, focusing on abuse of alcohol and narcotic substances. We will graphically illustrate interesting associations and study how the need for help varies throughout different areas of the respondents’ lives. Another aspect of this study is to evaluate the quality of the data material and to investigate non-response in the different variables. The quality of the material is fairly high and non-response is not extensive enough to affect analysis and inference. The errors found are almost exclusively due to how data is fed into the system. Since the majority of variables are qualitative, appropriate methods of analysis proved to be chi-square tests, correspondence analysis and association analysis. Most results confirm the existing image of an abusive personality, which has been presented in several studies before this one. A majority of the clients are men (85%) and the average age is 34 years. Interviewer estimates of the respondents’ need for help show that narcotic substances and criminal behavior are by far the greatest problem areas. The predominant drug is amphetamine (18%), followed by alcohol (15%) and cannabis (10%). We have established several significant differences between men and women, and between clients of different age groups. Young respondents show greater problems concerning criminal behavior, narcotic substances, work/providing and psychological health. With increased age we see enhanced difficulties regarding physical health and alcohol. Men more often exhibit problems concerning criminal behavior and narcotic substances, while women need increased help in areas of family/social life, physical health and psychological health.