Victim offender mediation is practiced to less extent in Sweden despite the method being a statutory municipal obligation. Recommendations from the existing research is to investigate the identified problems of mediation. In the first part of this qualitative study an integrative literature study has been applied to existing research on the experiences of professional mediators. The second part of the study is conducted through interviews with politicians with emphasis on the fact that a statutory municipal method is used to less extent while the nation is calling for crime prevention. The results are subsequently analyzed from organizational theory and new public management theory. The results show that there are uncertainties about the mediator's position in the legal system, indicating a discrepancy between the legislature´s intention and the social regulation and the practical activities, thus indicating existing exclusion processes within the mediation system. The results of the study also show that the legislation needs to be modified as to meet the need of social work with youth offenders. The increased debate regarding juvenile delinquency and the demand of punitive policies has created a polarization in society where the attitudes and knowledge of victim offender mediation as a method are disparate thus creating the paradox of calling out for new methods contrary using existing ones that are evaluated, implemented and legislated, such as victim offender mediation.

Barnahus (Children’s Advocacy Center) is a collaboration between authorities, created to increase the quality of crime investigations while promoting the child’s best interest and health. Due to the complexity of detecting domestic violence, it is difficult to investigate and conduct interrogations of children in a legally secure manner whilst avoiding secondary traumatization. This study aims to contribute to a deeper understanding of this process by examining how social workers’ experience cases where there is suspicion of domestic violence at Barnahus in Skåne, Sweden.By utilizing a qualitative interview method, we interviewed seven social workers in Skåne about their experiences within Barnahus. The conducted interviews focused on four areas: (1) the social worker's experience of collaboration with the other authorities within Barnahus (2) the cooperation and building of an alliance with the family after a child’s hearing, (3) the child as a victim of crime from a legal point of view (4) the social workers’ liberty in taking actions in terms of interventions. The material gathered from the interviews was later sorted using an empirically-controlled qualitative thematic method and analyzed using theories of power, ethics and sociology of law.The study concludes that needs and available resources steers Barnahus operation despite national guidelines. Thus, there is a need to assess and create a flexibility regarding whether or not one should take in a child for interrogation. Further on, all social workers were unanimous in the experience that it is more difficult to approach the family, to provide interventions, when the case begins at Barnahus. The informants also confirmed the perception of the legal perspective as primary. Lastly, we found that there is a big gap between compulsive interventions and interventions with consent. We discovered that there is an ongoing discussion based on the social secretaries' desire for opportunities of middle-care and a resistance from those who believe that social services should be built on consent.

Bakgrund: Brottsmedling i brottsmål som involverar unga lagöverträdare är en viktig del av rättsväsendet och av socialt arbete. Medlingen, som är en del av filosofin reparativ rättvisa ämnar vara till nytta för både gärningsman och offer. Syfte: Syftet med studien är att undersöka vilka huvudteman som går att identifiera i tidigare forskning inom ämnet. Metod: En scoping review version litteraturstudie med tematisk analys användes som metod för att svara på syftet. Sökningar utfördes i databasen Primo. Tio studier valdes ut. De valda artiklarna kvalitetsgranskades och analyserades enligt teman. Resultat: Intresset bland brottsoffer för att delta i medling är stort och medlingen kan vara en mycket viktig del i offrets rehabiliteringsprocess. Många brottsoffer har positiva upplevelser av medlingsförfarandet och dess effekter, men upplever även besvikelse på processen och dess resultat är vanligt förekommande hos deltagande brottsoffer. Att få en ursäkt av sin gärningsman är för merparten av brottsoffren som deltar i medling mycket viktigt. Ursäkten är även viktig för gärningsmannen och förhoppningar om förlåtelse från sitt offer är vanligt bland gärningsmännen. Förlåtelse är tillsammans med andra aspekter påverkande på huruvida medlingsprocessen skapar minskad på återfallsförbrytelse för dessa gärningsmän. Medlaren har en mycket viktig roll i medlingsprocessen och påverkar alla aspekter av hur den fortskrider samt vad den resulterar i. Slutsats: Medlingsprocessen är viktig för de individer som erbjuds att delta och har potential att påverka ett brottsoffers rehabilitering samt en gärningsmans framtida sociala beteende och kriminella bana / Background: Victim offender mediation in criminal cases involving youth offenders is an important part of the judiciary and of social work. Mediation, which is part of the philosophy of reparative justice, intends to benefit both the perpetrator and the victim. It also strives to promote recidivism and prosocial behavior of the perpetrator. Aim: The aim of the study is to investigate which main themes can be identified in previous research on the subject. Method: A scoping review approach of literature study with applied thematic analysis was used as a method to answer the purpose. Searches were performed in the database Primo. Ten studies were selected. The selected articles were quality reviewed and analyzed according to the themes. Result: The interest among crime victims in participating in mediation is large and mediation can be a very important part of the victim's rehabilitation process. Many victims have positive experiences of the mediation process and its effects, but also experience of disappointment in the process and its results are common among the victims. Receiving an apology from your perpetrator is very important for most victims who participate in mediation. The apology is also important to the perpetrator and hope of forgiveness from one’s victim is common among the perpetrators. Forgiveness, together with other aspects, affects whether the mediation process creates a reduction in recidivism for these perpetrators. The mediator has a very important role in the mediation process and affects all aspects of how it progresses and what it results in. Conclusion: The mediation process is important for the individuals who participate and has the potential to influence a victim's rehabilitation and a perpetrator's future social behavior and criminal path.

Bakgrund: Brottsmedling i brottsmål som involverar unga lagöverträdare är en viktig del av rättsväsendet och av socialt arbete. Medlingen, som är en del av filosofin reparativ rättvisa ämnar vara till nytta för både gärningsman och offer. Syfte: Syftet med studien är att undersöka vilka huvudteman som går att identifiera i tidigare forskning inom ämnet. Metod: En scoping review version litteraturstudie med tematisk analys användes som metod för att svara på syftet. Sökningar utfördes i databasen Primo. Tio studier valdes ut. De valda artiklarna kvalitetsgranskades och analyserades enligt teman. Resultat: Intresset bland brottsoffer för att delta i medling är stort och medlingen kan vara en mycket viktig del i offrets rehabiliteringsprocess. Många brottsoffer har positiva upplevelser av medlingsförfarandet och dess effekter, men upplever även besvikelse på processen och dess resultat är vanligt förekommande hos deltagande brottsoffer. Att få en ursäkt av sin gärningsman är för merparten av brottsoffren som deltar i medling mycket viktigt. Ursäkten är även viktig för gärningsmannen och förhoppningar om förlåtelse från sitt offer är vanligt bland gärningsmännen. Förlåtelse är tillsammans med andra aspekter påverkande på huruvida medlingsprocessen skapar minskad på återfallsförbrytelse för dessa gärningsmän. Medlaren har en mycket viktig roll i medlingsprocessen och påverkar alla aspekter av hur den fortskrider samt vad den resulterar i. Slutsats: Medlingsprocessen är viktig för de individer som erbjuds att delta och har potential att påverka ett brottsoffers rehabilitering samt en gärningsmans framtida sociala beteende och kriminella bana. / Background: Victim offender mediation in criminal cases involving youth offenders is an important part of the judiciary and of social work. Mediation, which is part of the philosophy of reparative justice, intends to benefit both the perpetrator and the victim. It also strives to promote recidivism and prosocial behavior of the perpetrator. Aim: The aim of the study is to investigate which main themes can be identified in previous research on the subject. Method: A scoping review approach of literature study with applied thematic analysis was used as a method to answer the purpose. Searches were performed in the database Primo. Ten studies were selected. The selected articles were quality reviewed and analyzed according to the themes. Result: The interest among crime victims in participating in mediation is large and mediation can be a very important part of the victim's rehabilitation process. Many victims have positive experiences of the mediation process and its effects, but also experience of disappointment in the process and its results are common among the victims. Receiving an apology from your perpetrator is very important for most victims who participate in mediation. The apology is also important to the perpetrator and hope of forgiveness from one’s victim is common among the perpetrators. Forgiveness, together with other aspects, affects whether the mediation process creates a reduction in recidivism for these perpetrators. The mediator has a very important role in the mediation process and affects all aspects of how it progresses and what it results in. Conclusion: The mediation process is important for the individuals who participate and has the potential to influence a victim's rehabilitation and a perpetrator's future social behavior and criminal path.

Det finns en brist på orosanmälningar av brottsoffer som befinner sig i riskfyllda omständigheter, det är dock viktigt att det trots allt sker orosanmälningar även på brottsoffer för att socialtjänsten ska få en underrättelse över situationen och försöka lokalisera adekvata åtgärder och minimera ungdomars utsatthet. Det har även framkommit att det återfunnits missnöje mellan polisen och socialtjänsten. Mot bakgrund av detta ämnar den aktuella studien att undersöka samarbetet mellan polisen och socialtjänsten gällande SoL 14-anmälningar. Tillika ämnas polisens samt socialtjänstens uppfattning på bristen av SoL 14-anmälningar på brottsoffer att utforskas. För att undersöka detta har följande frågeställningar besvarats: hur upplever polisen och socialtjänsten tillämpningen av anmälningsskyldigheten gällande barn som utsatts för brott? Hur fungerar samarbetet mellan polisen och socialtjänsten avseende orosanmälningar? Hur kan problem med hantering av orosanmälningar förklaras och åtgärdas? Resultatet åskådliggör att det finns delade meningar om samverkan med socialtjänsten bland poliserna, medan socialsekreteraren anser att samverkan fungerar bra. De poliser som är missnöjda upplever bland annat att de inte får den återkoppling de hade velat ha. Förbättringar som nämnts inkluderar att etablera medel för direktkontakt med lämpliga aktörer inom respektive myndighet för att främja arbetet med unga, således även att mer kommunikation/återkoppling ska ske. Dessutom vad det gäller anmälningsskyldigheten på brottsoffer som befinner sig i riskfyllda omständigheter menar de flesta att den inte uppfylls och att det sällan utförs SoL 14-anmälningar på brottsoffer. Somliga menar att det beror på okunskap eller att det inte ännu är en del av arbetskulturen. Även tidsbrist eller att det rentav “glöms bort” nämns, de menar på att detta sker för att fokuset ofta är riktat på gärningspersoner och inte brottsoffer. / There is a lack of reports of concern on victims of crime who are in risky circumstances, however, it is important that reports of concern are also done on victims of crime in order for social services to be informed of the situation and try to locate adequate measures and minimize adolecents vulnerability. It has also emerged that dissatisfaction was found between the police and social services. In light of this, the current study intends to investigate the cooperation between the police and social services regarding SoL 14-reports. Furthermore, the police and social services' perception of the lack of SoL 14-reports on crime victims is intended to be explored. To examine these phenomenons, the following questions were answered: how do the police and social services perceive the practice of the reporting obligation regarding children who have been victims of crime? How does the cooperation between the police and social services work regarding reports of concern? How can problems with the handling of reports of concern be explained and remedied? The result illustrates that there are divided opinions about cooperation with the social services among the police, while the social secretary believes that the cooperation works well. The police officers who are dissatisfied feel, among other things, that they do not get the feedback they would have liked. Improvements mentioned include establishing means for direct contact with appropriate actors within the respective authorities to further and improve the work regarding young people, thus also that more communication or feedback should take place. With regard to the reporting obligation on victims of crime who are in risky circumstances, most informants believe that it is not fulfilled and that SoL 14-reports on crime victims are rarely carried out. Some informants believe that it is due to ignorance or that it is not yet part of the work culture. Additionally is lack of time or that it is "forgotten" mentioned, the informants mean that this happens because the focus is often directed at the perpetrators and not the victims.

Studiens syfte var att undersöka hur livssituationen för brottsoffer utsatta för arbetskraftsexploatering i Sverige beskrivs samt vilket skydd och stöd som erbjuds av samhället. Urvalet har varit målstyrt och består av tre specifika rapporter vilket har granskats genom tematisering och analyserats genom intersektionell teori. Resultatet visar att brottsoffer osynliggörs och på så sätt inte få de stöd och skydd de har rätt till. Det kan förklaras genom brister i kunskap och resurser hos relevanta aktörer, därtill visar analysen att brottsoffers etnicitet, ålder, kön och klass kan vara förklaringar till att de inte får samhällets stöd. / The purpose of this study is to illustrate how protection and support are offered to victims of labor exploitation. In addition, the study aims to explore the causes behind the discrepancy between Sweden’s international obligations, and the support and protection that are offered by society in practice today. The selection of sources has been goal-oriented and comprise three specific reports, which have been reviewed with the help of thematization and analyzed from the perspective of intersectional theory. The study shows that crime victims are rendered invisible and thereby do not receive the support and protection that they are entitled to. The causes behind this are, inter alia, a lack of knowledge and scarcity of resources with relevant actors. Furthermore, the study shows that crime victims’ ethnicity, age, sex, and class can be contributing factors to why they do not receive support from society.

Bakgrund: Forensisk omvårdnad är kedjan mellan rättsväsendet och sjukvården. Omvårdnaden innefattar att omhänderta bevis, dokumentera skador och tillvarata patientens mänskliga och lagliga rättigheter.  Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter inom forensisk omvårdnad. Metod: En systematisk litteraturstudie med kvalitativ ansats där tolv artiklar analyserades och bearbetades. Resultat: I resultatet kom följande fyra olika teman fram; Att identifiera patienter utsatta för våld; Att omhänderta bevis; Att inneha kunskaper inom forensisk omvårdnad och Att det uppstår negativa känslor i omvårdnaden av forensiska patienter. Det är svårt för sjuksköterskor utan utbildning i forensisk omvårdnad att identifiera dessa patienter och ge dem rätt omvårdnad. Dessa patienter kräver ett tryggt och empatiskt omhändertagande utan fördomar eller en förförståelse som hindrar en god omvårdnad. Patienterna känner ofta en skam eller skuld, vilket sjuksköterskor måste ta hänsyn till. Utbildning inom forensisk omvårdnad är viktigt för att patienterna ska erhålla ett korrekt omhändertagande och för att sjuksköterskorna ska känna en trygghet i att vårda dessa patienter. Slutsats: Våldsbrott är ett ökande samhällsproblem och genom forensisk omvårdnad kan sjuksköterskor hjälpa till att fälla gärningsmän och upptäcka och förebygga våldsbrott. Detta kräver utbildning inom forensisk omvårdnad för sjuksköterskor.

Våld i nära relationer är ett allvarligt samhällsproblem som framför allt drabbar kvinnor och barn. Den vanligaste typen av våld som kvinnor drabbas av utförs av en gärningsman som kvinnan har en nära relation med. Denna litteraturstudie syftar till att undersöka vilka faktorer som ligger bakom kvinnans beslut att antingen stanna kvar i ett våldsamt förhållande eller att lämna det samt huruvida normaliseringen av våldet påverkar kvinnans beslut att bryta sig ur sin våldsamma relation och hur dessa kvinnor beskriver deras upplevelser av våldet som de utsätts för. Metoden för studien är en litteraturöversikt där vi valde att söka och analysera tretton vetenskapliga artiklar med både kvalitativ och kvantitativ ansats samt en blandning av dem. Denna litteraturöversikt har enbart koncentreras på myndiga kvinnor i heterosexuella förhållande som utsätts för våld av sina partner i hemmet. Det konstateras fyra stycken teman i resultatdelen som har påverkan på kvinnans beslut att stanna kvar i sitt våldsamma förhållande eller att lämna det, nämligen kvinnors rädsla och känslor av skam och skuld, kvinnors känslor och upplevelser av mannens beteende, kvinnors erfarenheter av våld och hot samt kontexten kvinnan befinner sig i som kan handla om ekonomiskt beroende av mannen, sociala normer såsom religiösa och kulturella faktorer, familjen såsom att offra sig förbarnens skull och bristande socialt stöd. Vid analysen av resultat och i kombination med andra källor från tidigare forskning samt teorier om modellinlärning, stigma & skamsteori, normaliseringsprocessen, ett genusperspektiv samt intersektionalitetsperspektiv visar det sig att det finns massa gemensamma faktorer som påverkar kvinnans beslut antingen att stanna kvar med sin våldsamma partner eller att lämna honom. Dessa faktorer kan vara barriärer till att våldsutsatta kvinnor inte tar sig ur en vålds präglad relation. Dock kan dessa faktorer innebära en förklaring till varför kvinnorna lämnar deras våldsamma partner. Det konstateras även att den vanligaste orsaken till våld i hemmet mot kvinnor beror på manlig maktbalans mellan män och kvinnor i samhället, men också för att kvinnan normaliserar våld i vardagen, vilket leder till att uppbrottet från relationen bli svårare / Violence in intimate relationships is a serious social problem that primarily affects women and children. The most common type of violence that women suffer is perpetrated by aperpetrator the woman has a close relationship with. This literature study aims to investigate which factors are behind the woman's decision to either remain in a violent relationship or to leave it, and whether the normalization of violence affects a woman's decision to leave a violent relationship, as well as how these women describe their experiences of the violence to which they were subjected. The method of the study is a literature review based on qualitative and quantitative methods and a mixture of them both, where the writers of this study have analyzed and reviewed thirteen scientific articles. This literature review has only concentrated on adult women in heterosexual relationships who are subjected to violence by their partners. It shows that there are four themes that affects the woman's decision to remain in her violent relationship or to leave it, which is women's feelings towards the man and her feelings of shame and guilt, women's feelings and experiences of the man's behavior, women'sexperiences of violence and threats as well as the context the woman finds herself in, which can be about economic dependence on the man, social norms such as religious and cultural factors, the family such as sacrificing herself for the sake of the children and a lack of social support. When analyzing results and in combination with other sources from previous research as well as theories about model learning, stigma & shame theory, the normalizationprocess, a gender perspective and intersectionality perspective, it turns out that there are many other factors that influence the woman's decision either to stay with her violent partner or to leave him. These factors can be barriers to why women exposed to violence are not getting out of the relationship. However, these factors may provide an explanation for why women leave their violent partner. It is also stated that the most common reason for domestic violence against women is due to manly power imbalance between men and women in society, but also because the woman normalizes violence in everyday life, which makes the breakup from the relationship more difficult.

Inledning: Med ökad förekomst av våld i Sverige blir forensisk omvårdnad ett alltmer aktuellt ämne inom vården. Forensisk omvårdnad är länken som binder samman sjukvård och rättsväsende. Patientgruppen består av förövare, brottsoffer och anhöriga. Insamling och bevarande av bevis är förekommande saker inom forensisk omvårdnad.  Syfte: Var att beskriva sjuksköterskans erfarenheter av forensisk omvårdnad i mötet med vuxna brottsoffer.  Metod: Allmän litteraturöversikt med kvalitativ ansats, nio artiklar analyserades och bearbetades.  Resultat: Två kategorier arbetades fram i resultatet; hinder i omhändertagandet av bevis och sjuksköterskans emotionella utmaning. Två underkategorier var; brist på kunskap, rutiner samt protokoll och brist på tid. Behandling som inger empati och trygghet är viktig. Utan utbildning i forensisk omvårdnad blir det svårt för sjuksköterskor att identifiera och ge adekvat samt korrekt vård till patientgruppen. Slutsats: Forensisk omvårdnad kan bidra till att gärningsmän fälls, skapa upprättelse för brottsoffer och säker vård. Sjuksköterskans arbete för att upptäcka och förebygga våldsbrott är viktigt. Därmed är sjuksköterskors utbildning i forensisk omvårdnad avgörande. Det finns behov av ytterligare forskning inom området för att kunna tillföra mer kunskap. / Introduction: With increased incidence of violence in Sweden, forensic nursing is becoming an increasingly topical topic in healthcare. Forensic nursing is the link that connects healthcare and the justice system. The patient group consists of perpetrators, victims and relatives. Collection and preservation of evidence are things occurring in forensic nursing. Purpose: To describe the nurse's experiences of forensic nursing in the meeting with adult crime victims. Method: Literature review with a qualitative approach, nine articles were analyzed and processed.  Results: Two categories were worked out in the results; barriers in handling evidence and the nurse's emotional challenge. Two subcategories were; lack of knowledge, routines and protocols and lack of time. Treatment that instills empathy and security is important. Without training in forensic nursing, it becomes difficult for nurses to identify and provide adequate and correct care to the patient group. Conclusion: Forensic nursing can contribute to the conviction of perpetrators, create redress for crime victims and safe care. The nurse's work to detect and prevent violent crimes is important. Thus, nurses' training in forensic nursing is crucial. There is a need for further research in the area in order to add more knowledge.

Våld i nära relation och grov kvinnofridskränkning är aktuella frågor som har fått stort utrymme i media på senare år. Syftet med den här studien är att undersöka om det framkommer mönster och beskrivningar av hur målsäganden (brottsoffren) och de tilltalade (gärningspersonerna) framställs och beskrivs i förundersökningsprotokoll med tillhörande domar avseende grov kvinnofridskränkning. Tidigare forskning förklarar orsakerna till mäns våld mot kvinnor utifrån olika vetenskaper, så som socioekologiska faktorer, biologiska förklaringar och ur ett könsmaktsperspektiv. Teorierna som använts i den här studien är Nils Christies teori om det ideala brottsoffret och den ideala gärningspersonen samt teorin om genus. Förundersökningsprotokollen och domarna har textanalyserats och diskursanalys har använts för att fokusera på diskurserna och maktrelationerna inom den. Resultatet bekräftar mycket av tidigare forskning främst att majoriteten av gärningspersonerna tenderar att ha ett kontrollerande och svartsjukt beteende och att brottsoffren kunde beläggas skuld för våldet. Samtidigt som teorin om det ideala offret och gärningsperson inte uppfylldes på alla kriterium. En majoritet av brottsoffren hade nämligen det ekonomiska överläget över gärningspersonerna som i flera fall var arbetslösa. Flera av brottsoffren försökte att rädda relationen för att de älskade sina män så innerligt. Kontrollerande gärningspersoner och kärleksfulla brottsoffer.