Syftet med studien var att studera hur nyhetsrapporterande media framställer och konstruerar offer- och gärningsmannaskap i fallet Lisa Holm. Det insamlade materialet utgjordes av artiklar tillhörande två av Sveriges ledande nyhetsmedier. En kritisk diskursanalys användes genom Faircloughs tredimensionella modell för att analysera texten, den diskursiva praktiken samt den sociala praktiken. Resultatet analyserades sedan med hjälp av Christies teori om det ideala offret. Resultatet och de slutsatser som drogs visade starka indikatorer på att Lisa Holm kan erkännas en legitim offerroll och är att anse som ett idealt offer, samt att Nerijus Bilevicius till viss del innehar, enligt teorins ramverk, ett idealt gärningsmannaskap. Familj och anhöriga bar dessutom inverkan på förstärkningen av de konstruerade rollerna, främst avseende Lisa Holms offerskap. Resultatet stämmer väl överens med tidigare forskning avseende att artiklarna reproducerar diskurser om offerskap, stereotypa gärningsmän samt om gärningsmän med annan etnisk härkomst. / The aim and purpose of this study was to investigate how the newspapers portrays and constructs the victims and offenders in the case of Lisa Holm. The collected material came from articles gathered from two of Sweden’s leading newspapers. A critical discourse analysis was used through Faircloughs three-dimensional model to analyse text, discourse practice and social practice. Then the results were analysed with help of Christies theory of the ideal victim. The results and conclusions drawn showed strong indicators that Lisa Holm can be recognized as an ideal victim and that Nerijus Bilevicius to a certain degree possesses, according to the theory's framework, an ideal offender.The family and relatives, in addition, have influence over the strengtheningof the constructed roles, most importantly regarding Lisa Holm’s role as a ideal victim. The results are in line with previous research, which shows that the articles reproduce discourses about victimhood, stereotypical offenders and offenders with different ethnic backgrounds.

Syftet med studien var att studera hur nyhetsrapporterande media framställer och konstruerar offerskap och gärningsmannaskap i fallet Lisa Holm. Det insamlade materialet utgjordes av artiklar tillhörande två av Sveriges ledande nyhetsmedier. En kritisk diskursanalys användes genom Faircloughs tredimensionella modell för att analysera texten, den diskursiva praktiken samt den sociala praktiken. Resultatet analyserades sedan med hjälp av Nils Christies teori om det ideala offret. Resultatet och slutsatser som drogs visade starka indikatorer på att Lisa Holm kan erkännas en legitim offerroll och är att anse som ett idealt offer, samt att Nerijus Bilevicius till viss del innehar, enligt teorins ramverk, ett idealt gärningsmannaskap. Familj och anhöriga bar dessutom inverkan på förstärkningen av de konstruerade rollerna, främst avseende Lisa Holms offerskap. Resultaten stämmer väl överens med tidigare forskning, med avseende på att artiklarna reproducerar diskurser om offerskap, stereotypa gärningsmän samt om gärningsmän med annan etnisk härkomst. / The aim and purpose of the study was to investigate how the newspapers portrays and constructs the victims and offenders in the case of Lisa Holm. The collected material came from articles gathered from two of Sweden’s leading newspapers. A critical discourse analysis was used through Faircloughs three-dimensional model to analyse text, discourse practice and social practice. The results were analysed with help of Nils Christie's theory of the ideal victim. The results and conclusions drawn showed strong indicators that Lisa Holm can be recognized as an ideal victim and that Nerijus Bilevicius to a certain degree possesses, according to the theory's framework, an ideal offender. The family and relatives, in addition, have influence over the strengthening of the constructed roles, most importantly regarding Lisa Holm’s role as an ideal victim. The results are in line with previous research, which shows that the articles reproduce discourses about victimhood, stereotypical offenders and offenders with different ethnic backgrounds.

The aim of this essay was to examine how crime victims are portrayed in the Swedish newspapers Dagens Nyheter and Aftonbladet. Previous research has shown that the media tends to focus on the dramatic aspect of a criminal incident, and the victim is often portrayed in a positive way and the perpetrator in a negative. The material of this essay consisted of twelve news articles from four different murder cases, which has been analyzed with a content analysis. The theoretical points of this essay were the theory about The ideal victim and The framing theory. The results from the analysis showed that crime victims are often portrayed as innocent and in a positive way. Although, if the victim used to have a deviant behavior, he was portrayed in a more negative way. The conclusions of this essay were that the two newspapers portrayed the victims fairly similarly and focused on the positive characteristics of the crime victim. In general, Aftonbladet had a more descriptive and dramatic portrayal of the victim than Dagens Nyheter. / Syftet med denna uppsats var att närmare studera hur brottsoffer gestaltades i de svenska tidningarna Dagens Nyheter och Aftonbladet. Tidigare forskning har visat på att media tenderar att fokusera på dramatiken i händelsen där offer ofta gestaltas som positiva och gärningspersoner som negativa. Uppsatsens material bestod av tolv nyhetsartiklar från fyra olika mordfall som analyserades med en innehållsanalys. Uppsatsens teoretiska utgångspunkter var teorin om det ideala offret och gestaltningsteorin. Resultatet från analysen visade att brottsoffren till stor grad gestaltades som positiva och oskyldiga i nyhetsartiklarna. Däremot om offret sen tidigare hade ett avvikande beteende gestaltades personen på ett mer negativt sätt. Slutsatserna från uppsatsen var att båda tidningarna gör relativt lika gestaltningar där fokuset ligger på brottsoffrets positiva egenskaper. Aftonbladet gestaltade i överlag brottsoffren mer beskrivande och dramatiskt än vad Dagens Nyheter gjorde.

The purpose of this study was to examine the support provided to people bereaved by homicide through semi structured interviews. Furthermore the purpose was to examine if support was lacking and how it can develop. Nine people of ages 20 to 65 was interviewed, who had all lost a relative to homicide. The interviews were coded based on a qualitative content analysis which resulted in the main categories information, competence, practical support, emotional support and justice. The categories where analyzed in relations to the theory about the ideal victim and the concepts social support and secondary victimization. Several aspects of support was found to be lacking, of which the most relevant was found to be lack of information. Conclusions were drawn in regards to development of support, which included a proposal of making a handbook with information regarding the criminal justice system and how and where bereaved can apply for support. Furthermore, a proposal was made to provide the bereaved with a coordinator for support in practical matters, and to put the bereaved in contact with competent health care professionals.

Studiens syfte var att undersöka och skapa djupare förståelse för hur media framställer gärningspersoner och brottsoffer för dödligt våld under tidsperioderna 1990–1994 och 2018–2022 samt se om det fanns eventuella skillnader. Detta gjordes genom en tematisk textanalys. Resultaten visade att nyhetsmedias framställning av gärningspersoner och brottsoffer både stämmer överens med Christies teori om det ideala offret men att det även fanns tillfällen när medias framställning inte överensstämde med Christies teori. Merparten av gärningspersonerna framställdes som onda, brutala, hänsynslösa eller farliga och resterande porträtterades som mildare och ursäktande. Brottsoffren framställdes som oskyldiga, sårbara och svaga eller som mindre oskyldiga och skuldbelagda. Mellan tidsperioderna påträffades inga större skillnader i framställningarna av brottsoffer och gärningspersoner. Information och ordval som nyhetsmedia använder är avgörande för hur gärningspersonerna och brottsoffren framställs. / The purpose of the study was to investigate and create a deeper understanding of how the media portrays offenders and victims of deadly violence during the time periods 1990–1994 and 2018–2022 and to see if there were any differences. This was done through a thematic text analysis. The results showed that the media's portrayal of offenders and victims both agrees with Christie's theory of the ideal victim, but that there were also times when the media's portrayal didn't agree with Christie's theory. Most of the offenders were portrayed as evil, brutal, ruthless or dangerous, and the rest were portrayed as milder and apologetic. The victims were portrayed as innocent, vulnerable and weak, or as less innocent and guilty. No major differences were found in the representations of victims and offenders between the time periods. The information and words used by the media determine how perpetrators and victims are portrayed.

Studiens syfte var att undersöka valmanifest och hur politiker som röstades in i riksdagen år 2022 konstruerar utsatthet, brottsoffer och brottsofferideologier och vilka redan existerande diskurser som texterna bygger på. Som metod användes Faircloughs kritiska diskursanalys. Resultatet visade att utsatthet konstrueras i termer av (o)trygghet vilket reproducerar existerande diskurser från media. Brottsoffer konstruerades främst som kvinnor, unga och hela allmänheten. Uppmärksammade brottstyper var mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och gängkriminalitet. Brottsoffren bedömdes vara ideala vilket kan osynliggöra icke ideala offer, stereotypisera ideala offer som en homogen grupp med likartade behov, samt stärka bilden av offer som sårbara. Genom att konstruera hela befolkningen som potentiella offer kan det ingjuta rädsla och riskera att urvattnabegreppet brottsoffer. De mest framträdande brottsofferideologierna var omsorgideologin och vedergällningsideologin. Det råder konsensus bland partierna om ett stärkt brottsofferperspektiv, men ändå förefaller fokuset hamna på gärningsmannen och inte brottsoffret. / The study aims to investigate election manifestos from 2022 by how swedish politicans contructs vulnerability, crime victims and crime victim ideologies and which pre-existing discourses that are prevailing. Fairclough's critical discourse analysis was used as a method. The result showed that vulnerability is constructed in terms of (un)safety, which reproduces existing discourses. Victims were constructed as women, young and the general public. Mentioned crimes were men's violence against women, honor-related violence and gang crime. The victims deemed to be ideal, which can make non-ideal victims invisible, stereotype victims as homogeneous and strengthen the image of victims as vulnerable. By constructing the entire population as potential victims, it can instill fear and risk losing the concept of crime victims. The prominent victim ideologies were the ideology of care and retribution. There is consensus for a strengthened victim perspective,yet it appears to rather focus on the perpetrator and not the victim.

Studien är ämnad att kritiskt granska nyhetsrubriker i kvällstidningar i Sverige, ur ett jämställdhetsperspektiv. Rubrikerna som granskas i studien har publicerats digitalt i Aftonbladet och Expressen, med anledningen av att det är Sveriges två största kvällstidningar i tabloidformat (Via TT, 2021). Syftet med den kritiska granskningen är att identifiera om, och i så fall hur, patriarkala maktstrukturer tar sig uttryck i rubrikerna. De patriarkala maktstrukturer som kommer granskas i studien är rollfördelning, ideal brottsofferstatus och skuldbeläggning av offer. Rubrikerna jämförs i sin tur med ingressen, för att kunna säkerställa vilken typ av information kring brottet som har inkluderats, eller exkluderats i rubriken. Det teoretiska ramverket, som kommer användas för att diskutera analysresultatet, består av Hirdmans (1988) definition av könsmaktsordningen samt relevansteorin enligt Sperber och Wilson (2012). Metoden som använts är en kvalitativ textanalys i kombination med en ideologkritisk analysmetod. Analysmallen bygger på van Dijks (1990) definition av en rubriks idealfunktion samt det teoretiska begreppet rollfördelning (van Leeuwen, 1996), kriterierna för ideal brottsofferstatus enligt Christies (1986) och skuldbeläggning av offer (Fisher & Lab, 2010). Baserat på det teoretiska ramverket, som också ligger till grund för analysmallen, har analysfrågor konstruerats och delats upp i tre kategorier. Kategorierna är följande: ”Rubrikens funktion och innehåll”, ”Brottshändelsen” och ”Brottsoffret”. Analysresultatet visar att de patriarkala maktstrukturerna: rollfördelning, ideal brottsofferstatus och skuldbeläggning av brottsoffer återkommer i flera av de nyhetsrubriker som analyserats, om än i olika utsträckning. En majoritet av rubrikerna som granskats beskrev endast delar av brottet, i stället för att ge läsaren en helhetsbild av det som inträffat. Dessutom, angavs det kvinnliga brottsoffret som aktivt i stället för passivt i flertalet av rubrikerna och det förekom även en indirekt skuldbeläggning av det kvinnliga brottsoffret eftersom brottsrubricering saknades, eller den misstänkte manliga förövaren inte nämndes. Resultatet från den här studien, visar att Aftonbladet och Expressen har en bit kvar till en helt jämställd brottsjournalistisk nyhetsrapportering. / The study is intended to critically examine news headlines in evening newspapers in Sweden, from a gender perspective. The headlines examined in the study were published digitally in Aftonbladet and Expressen, since they are Sweden's two largest evening tabloid newspapers (Via TT, 2021). The aim of the critical review is to identify whether, and if so how, patriarchal power structures are expressed in the headlines. The patriarchal power structures that will be examined in the study are role assignment, ideal victim status and victim blaming. The headings will in turn be compared to the preamble, to ascertain what kind of information about the crime has been included or excluded in the heading. The theoretical framework, which will be used to discuss the results of the analysis, consists of Hirdman's (1988) definition of the gender power order and the theory of relevance according to Sperber and Wilson (2012). The method used is a qualitative text analysis combined with an ideology-critical analysis method. The analysis template is based on van Dijk's (1990) definition of the ideal function of a headline as well as the theoretical concept of role division (van Leeuwen, 1996), the criteria of ideal victim status according to Christie's (1986) and victim blaming (Fisher & Lab, 2010). Based on the theoretical framework, which also forms the basis of the analysis template, analysis questions were constructed and divided into three categories. The categories are “Function and content of the rubric”, “The crime event” and “The crime victim”. The results of the analysis show that the patriarchal power structures of role distribution, ideal victim status and victim blaming are reflected in several of the news headlines analysed, albeit to varying degrees. Most of the headlines examined described only parts of the crime, rather than giving the reader a full picture of what happened. In addition, the female victim was referred to as active rather than passive in most of the headlines and there was also an indirect blaming of the female victim as the crime description was missing, or the suspected male perpetrator was not mentioned. The results of this study show that Aftonbladet and Expressen still have some way to go to achieve fully equal crime reporting.

In recent decades the Swedish legislature has increasingly focused on the treatment of victims of crime and the information they receive. Victimology research has also shown the importance of treating victims with respect and of keeping them informed of their rights and the progress of their case throughout the process. The requirements thus set have to be met by all judicial actors, which presuppose a level of cooperation among them. Cooperation therefore constitutes one way of meeting victims' needs. In the current study these three factors; information, good treatment and cooperation, are referred to as victims’ rights.           Studies have shown that victims experience shortcomings in the legal process regarding information and treatment. The causes of these shortcomings can be multiple, but from a legal point of view, however, the issue raises the question of whether there may be potential legal difficulties involved in incorporating adequate information and good treatment of crime victims into the judicial process. The purpose of this thesis is to study and analyse victims’ rights in the judicial process. As they are not without a legal context, these victims’ rights are analysed in relation to other legislation, principles and requirements that govern the functions of the judicial system, such as the duty of the police, prosecutors and courts to act objectively, conduct their work independently, and run an efficient legal process. The main question is whether the incorporation of victims’ rights conflicts with other rules and legal principles.         The study concludes, inter alia, that victims’ rights concerning the treatment of victims and coordination of the work with victims is vaguely regulated and the intended meaning of the requirements are not clear, which may lead to problems when these requirements are incorporated into the justice system. Regarding information, treatment of victims and coordination and cooperation, little guidance is given about how to incorporate this at the local level. Informational requirements are expressed more clearly in the legislation, but how and to what extent information to victims should be given can still be a matter of interpretation on the part of the actors. The existence of local differences is therefore likely, which can affect the actual support that individual victims gain access to. The legislature could choose to further clarify and elaborate upon how victims’ rights issues relate to other aspects of the judicial process, how priorities or balancing of interests should be handled as well as to reveal the underlying motives for such considerations. Such clarification could possibly increase the consistency of the incorporation of victims’ rights, and transform abstract goals into concrete actions.

Sveriges befolkning blir äldre och äldre. Medellivslängden för män och kvinnor i Sverige ökar succesivt och äldre individer 65 år och uppåt beräknas utgöra en fjärdedel av landets befolkning år 2060. Våld och brott mot äldre har betraktats som en privat angelägenhet och det uppskattas att ca 4 miljoner äldre i europaregionen lever under nån form av fysiskt eller psykiskt våld. Åldringsvåld samt brott mot äldre betraktas idag som ett dolt samhällsproblem. Syftet med denna studie är att därför att undersöka hur brott mot äldre kan förklaras och beskrivas inom litteratur och vetenskaplig forskning, samt hur olika individer utifrån deras professionsroll kan förklara brott som begås mot äldre. Resultatet grundar sig i vetenskaplig forskning och litteratur samt utförda kvalitativa intervjuer med två yrkesverksamma individer inom brottsofferarbete. Via en tematisk analys har resultat visat att brott mot äldre kan förklaras i vetenskaplig forskning och litteratur som något som har en direkt koppling till hur den äldre generationen “är” samt äldres fysiska och psykiska funktionsnedsättningar. Forskningen visar att dessa faktorer utnyttjas av gärningspersoner och därför har den äldre en risk att utsättas för brott. Intervjupersonerna följer forskningens förklaringar till brott mot äldre och att det enligt deras erfarenheter också har koppling till att gärningspersoner utnyttjar äldres goda vilja och psykiska och fysiska funktionsnedsättningar.

Grooming, sexuella övergrepp onlina, ökar och enligt forskning tillskrevs dess offer mer negativa attityder i kontrast till offer som utsatts för sexualbrott som skett i verkligheten. Studiens syfte var att undersöka skillnader i studenters attityder gällande en flicka som utsatts för grooming kontra sexuella övergrepp utan initerad kontakt online. Även könsskillnader i negativa attityder undersöktes. Fyra enkäter med olika scenarion besvarades av 290 studenter mellan 17-59 år. Resultatet visade att mer negativa attityder tillskrevs offret som utsatts online i jämförelse med offret som utsatts för övergrepp utan initierad kontakt online. Män påvisade mer negativa attityder än kvinnor i samtliga scenarion. Resultaten överensstämmer med tidigare forskning. Att bemötas av negativa och skuldbeläggande attityder från omgivningen kan utöver de personliga konsekvenserna leda till att färre anmälningar görs, vilket följdaktligen bidrar till att fler gärningsmän går fria.