Diss. Stockholm : Univ., 2003.

För att undersöka bullerskyddsskärmars akustiska prestanda med avseende på ljudabsorption mäts idag absorptionen inomhus i laboratorier. Detta är oftast inte lämpligt eftersom bullerskyddsskärmar används utomhus, där ett annat ljudfält råder. Således introducerades en ny mätstandard år 2016 för att kunna undersöka ljudabsorptionen i fält, med benämningen SS-EN 1793-5:2016. Metoden innebär att ljudreflektionen uppmäts, där ljudabsorptionen sedan kan erhållas eftersom de är varandras komplement. Mätmetoden tillämpades på tre bullerskyddsskärmar för att identifiera för- och nackdelar med metoden, analysera skillnader i ljudabsorption mellan olika typer av bullerskyddsskärmar samt för att jämföra ljudabsorptionen mellan fält- och laborationsmätningar. Det sistnämnda eftersom tidigare studier har visat att ljudabsorptionen generellt överskattas vid laborationsmätningar i jämförelse med fältmätningar (CEDR, 2017). Metoden var praktiskt genomförbar och fördelarna är att mätmetoden är mer representativ än laborationsmätningar för bullerskyddsskärmar där direkt ljudfält råder samt att metoden möjliggör undersökning av ljudabsorptionens förändring över tid. Nackdelar som påvisades var att metoden är tidskrävande, att skärmens ljudisolering även behöver mätas för att få reda på den fullständiga ljudabsorptionen, att det saknas tydliga specifikationer för hur mätdata för bullerskyddsskärmar som är < 4 m höga ska analyseras samt att låga frekvenser blir ogiltiga för skärmar som har en höjd < 4 m. De tre mätobjekten som undersöktes var en skärm i laminerat härdat glas i närheten av Fridhemsplan i Stockholm, en skärm i sträckmetall beklädd med vegetation intill Lidingövägen i Stockholm samt en skärm i Knivsta som består av sektioner i aluminium respektive akrylglas. Glasskärmen vid Fridhemsplan var generellt mest reflekterande, följt av akryglassektionen i Knivsta. Aluminiumsektionen i Knivsta och den vegetationsbeklädda metallskärmen vid Lidingövägen var mest absorberande. Skillnaderna mellan skärmarna berodde på att de består av olika material som var olika reflekterande respektive absorberande. För aluminiumsektionen i Knivsta utfördes en jämförelse mellan ljudabsorptionen som tidigare hade uppmätts i laboratorium och ljudabsorptionen som uppmättes i fält. Sektionen uppvisade mer ljudabsorption vid mätning i laboratorium än vid mätning i fält. Detta ansågs främst bero på att ljudfälten skiljer sig mellan laboratorium och fält.

Till att börja med var miljömedvetandet inte särskilt utbrett, varken i Sverige eller i andra delar av världen. Kunskapen om att människans aktiviteter kan ha en negativ påverkan på naturen och att naturen har gränser för hur mycket den tål är något som har växt fram under årens lopp. En hel del började hända på det här området inte minst under 1960- och 70-talen. I takt med att hänsynen till miljön fått en allt större roll i vårt samhälle har det gett ringar på vattnet även hos de svenska företagen och deras produktion. I den här studien studeras hur ALSTOM Power Sweden AB har utvecklats inom sex olika ämnesområden, med början kring 1950-talet. Områdena är asbest, buller, trikloretylen, kemikaliehantering, freoner och oljor i avloppsvattnet. Studien har genomförts med hjälp av intervjuer med personer som tidigare arbetat på företaget samt olika dokument kopplade till detsamma. Studien visar hur hänsynstagande ur flera olika aspekter blivit allt viktigare i takt med att negativa konsekvenser i samband med användningen av olika ämnen upptäckts, både i Sverige i stort och på företaget. Studien visar att en del av de studerade områdena har uppmärksammats som problem sedan långt tillbaka i företagets historia, medan andra till att börja med inte hanterades som något problematiskt över huvud taget. Anledningen till detta är att många av de negativa konsekvenserna tidigare inte var uppenbara. Företagets hantering av, i stort sett, vart och ett av de studerade områdena har i stor omfattning påverkats av de krav som kommit från myndigheter och lagar kopplade till miljöpåverkan. Det är dessa krav och lagar som drivit på de förbättringsåtgärder som vidtagits. Studien visar också att företaget har påverkat miljön på många sätt i olika omfattning under årens lopp, åtminstone med utgångspunkt i de sex aktuella områdena.

Denna uppsats har som syfte att studera hur föreställningar om ljud påverkar den fysiska planeringen i städer. För arbetet har åtgärdsprogram mot buller i Malmö och Göteborg analyserats utifrån de två teoretiska fälten Soundscape och Environmental Noise.  Soundscape definieras av människans uppfattning av den akustiska miljön. Detta teoretiska fält hanterar främst ljud som uppskattas av människan vilket är beroende av rumslig- och social kontext. Environmental noise tar utgångspunkt i ljudets negativa effekter på hälsan, vilket studeras genom ljudets fysiskt mätbara värden främst ljudnivå. Resultatet av arbetet visar att det teoretiska fältet soundscape endast kan identifieras i vissa rumsliga kontexter i staden. I parker och rekreationsområden framstår soundscape vara som mest tydligt, detta visa att stärkande åtgärder för uppskattade ljud ska genomföras måste många människor gynnas. Vidare framstår soundscape delvis kunna identifieras i bostadens utomhusmiljö genom åtgärden tyst sida. Det verkar finnas svårigheter att föreslå praktiska lösningar inom soundscape på grund av brist på kunskap och att lösningar ska baseras på platsen kontext. Det teoretiska fältet environmental noise framstår vara närvarande i nästintill alla stadens rumsliga kontexter och abstraktionsnivåer. Detta då kommunerna alltid har ett ansvar att hantera och prioritera hälsorisker. / This bachelor thesis aims to examine how the notions of sound affects the spatial planning of cities. Two cases, one of Malmö and one of Gothenburg will be analyzed through the two theoretical fields Soundscape and Environmental Noise. Soundscape is defined by human perception of the acoustic environment. This theoretical field is mostly dealing with sound that is appreciated and is dependent on spatial- and social context. Environmental noise is based on the negative health effects from noise, which is studied through physical measurable values of sounds. The results of this bachelor thesis show that the theoretical field soundscape can be identified only in certain spatial contexts in the city. Soundscape seems to be most prominent in parks and recreational areas. This implies that enhancing measures for appreciated sounds are only implemented in places where a large number of people will benefit. Furthermore it appears that soundscape is partially identifiable in urban environments in close proximity to dwellings in concept of a quiet side. Due to the lack of knowledge and the fact that solutions linked with soundscape should be based on specific spatial context there appears to be a difficulty for municipalities to take concreate actions associated with this notion of sound. The theoretical field environmental noise appears to exist in most of the city's spatial contexts and levels of abstraction. This is because municipalities always have a responsibility to manage and prioritize health risks.

Uppsatsen behandlar ämnet kyrkomusiker och deras exponering för ljud inom sin tjänst, främst med fokus på piporgel. Undersökningen har genomförts med kyrkomusiker och kyrkoherdar i Enköpings kontrakt för att få en uppfattning av kyrkomusikernas exponering till piporgelljud och om de kan ha fått en hörselskada utav detta. Huvudsakligen har studien baserats på individuella intervjuer med kyrkomusikerna och enkätsvar från kyrkoherdarna. I sex utvalda kyrkor har även ljudmätningar gjorts med en decibelmätare. Resultaten visar att hörselskaderisken är relativt låg vid piporgelspel, medan ljudexponering från körer anses vara ett större problem. Denna studie var begränsad geografiskt till ett kontrakt inom svenska kyrkan i Sverige och kan inte berätta om det är annorlunda någon annanstans.

Trafikverket planerar nya förbifarter längs med E22:an i Söderköping och Karlskrona då säkerheten och kapaciteten på de befintliga vägarna inte är tillräcklig. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur Trafikverket tar hänsyn till samhällsnytta och  naturmiljö vid byggandet av nya förbifarter, med exempel från planerade förbifartsprojekt i Karlskrona kommun och Söderköpings kommun. I genomförandet av resultatet gjordes en dokumentstudie samt tre intervjuer. Det som går att se utifrån resultatet och diskussionen är att risken för köer minskar till följd av en ökad kapacitet på vägarna. Påverkan som dessa förbifarter har på miljön uppstår bland annat i och med att förbifarterna ska dras genom skog och jordbruksmark. Resultatet visar på att Trafikverket är medvetna om påverkan på naturmiljön och tillämpar vissa verktyg för att minska negativ påverkan på miljön. Vid större förändringar, som att välja förbifartens placering, verkar dock fokus ligga på samhällsnytta och ekonomisk lönsamhet. / The Swedish Transport Administration (Trafikverket) is planning new bypass roads in Söderköping and Karlskrona, because of congestion and safety issues. The purpose of this thesis is to investigate how Trafikverket takes into account societal benefits and the natural environment when building new bypass roads. For the result analysis of relevant documents and three interviews have been made. The result shows building roads with higher capacity leads to shorter travel times and better safety. Less traffic in the town will lead to better air quality and lower noise in the town. The planned placement of the bypass is going through woods and farmlands. Results also show that Trafikverket is aware of the negative effects the bypass will have on the environment. Larger changes like choosing a placement for the road, more focus is on the societal and economic benefits that the bypass brings.

Porous asphalt has gradually gained a lot of popularity in the past ten years for its ability to reduce traffic noise, especially noise generated between tire and road surface. The acoustical absorption properties are mainly due to the pore structure and the texture of the mixture. However, the percentage of these pores decrease during the lifetime. The main reason is that dirt and organic material get stuck in the air void structure and eventually cause clogging. In Nordic countries, particles from the road which get released due to the use of spiked tires accelerate clogging. To minimize wear and tear of these roads, larger aggregates are used. But, larger stone size diminishes the noise absorption ability of the mixture. Another reason that is attributed to void reduction is post-compaction. The fact that these mixtures damage prematurely and need more maintenance than conventional pavements is the main reason for its limited use. Given these problem, it is therefore important to understand how clogging can be minimized and/or reverted via operational maintenance actions. Different types of cleaning vehicles have been used previously to restore porosity. Unfortunately, these cleaning attempts have led to ambiguities and the effect of cleaning is widely debated. A method to look inside and to measure this effect is needed. This thesis has compared nine field core samples of porous asphalt from E4 Huskvarna, with the aim to conduct an in depth analysis of the air voids distribution before and after cleaning with a particular cleaning method. For this, the Skanska maintenance vehicle was selected, named VägRen  which is claimed to be optimized for porous asphalt under Nordic conditions has been used to clean a 100 m section. Cores were drilled before and after cleaning. The samples were scanned with high resolution X-ray computed tomography (CT) scanner in order to capture the entire morphology.  The digital image analysis program, AvizoFire® was used to characterize the 3D internal structure of air voids. Porosity evaluation as a function of depth of the asphalt layers has been studied to analyze the void distribution and cleaning effectiveness of the dirt with the investigated method. The results show that: (i) No visible damage induced by VägRen could be detected. (ii) Skanska's maintenance vehicles increased the air voids in the entire cleaned core and connected air voids increased by 83 %. The knowledge generated from this study can assist in the broader understanding of effectively utilizing porous asphalt under Nordic Conditions, though more research will be needed for conclusive results on the general effectiveness of the cleaning method and the effect of the life time of the pavement. / Intresset för att använda bullerreducerande beläggningar har gradvis ökat de senaste tio åren på grund av dess förmåga att reducera trafikbuller och i synnerhet det buller som genereras mellan däck och vägbana. Den bullerreducerande förmågan beror främst på beläggningens textur samt porstruktur. Dessutom minskar den procentuella andelen hålrum med tiden, det är främst partiklar och vägdamm som fastnar i porstrukturen och medverkar till igensättning av hålrummen. Denna igensättning accelereras i de nordiska länderna på grund av frekvent användande av dubbdäck. För att minska dubbdäcksslitaget används ofta beläggningar med större maximal stenstorlek, dessa större stenar genererar dock mer trafikbuller. En annan faktor som kan bidra till minskat hålrum är relaterat till efterpackning av beläggningen. Faktum att dessa typer av asfalt försämras i förtid och kräver mer underhåll generellt motverkar en bredare användning av bullerreducerande beläggningar. Ovannämnda problem belyser vikten att förstå till vilken grad igensättningsprocessen av beläggningens porstruktur kan minimeras samt återställas med riktade underhållsåtgärder. För att förbättra den akustiska livslängden har olika typer av rengöringsutrustningar testats. Utvärderingen från dessa tester har inte varit entydiga, vilket har lett till att effekterna av rengöring har ifrågasatts. Det finns således ett behov av att kunna utvärdera porstrukturen före och efter rengöring. Föreliggande avhandling har jämfört nio borrkärnor från en bullerreducerande beläggning från E4 utanför Huskvarna, med syftet att utföra en djupanalys av borrkärnornas porstruktur. Skanskas egenutvecklade underhållsfordon, VägRen (VR), optimerad för nordiska förhållanden användes för att rengöra en sträcka på ca 100 m av E4:an. Borrkärnorna togs före och efter rengöringen. Provkropparna analyserades med en högupplöst röntgen datortomograf (CT) skanner för att framställa hela morfologin. Bilderna erhållna från datortomografin bearbetades till 3D med bildanalysprogrammet, AvizoFire®. Porositeten som funktion av beläggningsdjup har studerats för att analysera effeketen av den valda rengöringsmetoden. Resultaten visar  att: (i) Inga synliga skador på den rengjorda sträckan, orsakade av  VägRen. (ii) Skanskas rengöringsfordon återställde en del av hålrummet på samtliga nivåer för de tvättade provkropparna. Andel sammanhängande porer ökade med 83 \%. Kunskap erhållen från denna studie kan bidra till en djupare förståelse om mer optimal användande av bullerreducerande beläggningar under nordiskt klimat. Dock behövs det mer forskning för att fastställa effektiviteten av rengöringsmetoden och hur den påverkar livslängen.

Störningar som damm, buller och vibrationer förekommer vid alla byggarbeten. Detta skapar problem vid byggnation av sjukhus med pågående verksamhet. Stockholms sjukhus uppfyller inte samhällets växande behov på hälso- och sjukvård. Stora investeringar görs därför för att rusta upp sjukhusen, Södertälje sjukhus är det första att moderniseras [2]. Examensarbetet undersöker vilka störningar som vårdpersonalen vid Södertälje sjukhus upplever och vad Locum samt Södertälje Sjukhus AB gör för att reducera dessa. Observationer, möten och litteraturstudier genomfördes för att samla information om Södertälje sjukhus, Locum och byggrelaterade störningar. En enkätundersökning utfördes för att få kunskap om vårdens åsikter gällande kommunikation, störningar och evakuering av verksamhet. Med detta som underlag genomfördes analysering som resulterade i åtgärdsförslag för reducering av vårdens upplevda störningar. Analysen visade att vården upplevt flera störningar från byggnationerna, störst påverkan hade buller och vibrationer. Vårdens inställning och förståelse till byggnationerna var god. God informering via flera kommunikationskanaler ligger till grund för detta. Vidare utveckling av kommunikationskanalerna skulle reducera den upplevda störningen. / Disturbances such as dust, noise and vibrations occur in all construction work. This creates problems in the construction of hospitals with ongoing activities. The hospitals in Stockholm do not meet society's growing need for health care. Huge investments are therefore made to rehabilitate the hospitals, Södertälje Hospital is the first to be modernized [2]. This thesis investigates the perceived disturbances that healthcare personnel experience at Södertälje hospital and what Locum and Södertälje Sjukhus AB do to reduce them. Observations, meetings and literature studies were conducted to gather information about Södertälje Hospital, Locum and construction-related disturbances. A survey was conducted to gain knowledge about the opinions of healthcare personnel regarding communication, disturbances and evacuation operations. An analysis was conducted on this basis, which resulted in proposed measures for reducing perceived disturbance by healthcare. The analysis showed that the healthcare experienced several disturbances from construction work, noise and vibrations had the greatest impact. Personnel’s attitude and understanding to the construction work was good. Good informing shared through multiple communication channels is the basis for this. Further development of communication channels would reduce the perceived disturbance.

Sveriges demografiska utveckling visar på att fler och fler flyttar in till storstäderna. Efterfrågan på bostäder leder till ett behov av att förtäta staden i närheten av kommunikationer. Problematiken speglar sig i utmaningen från olika sorters buller. Obebyggda tomter gränsar till trafikerade vägar, stadsmiljö och kollektivtrafik. På grund av detta krävs det att ny bebyggelse regleras genom lagar, riktlinjer, rekommendationer samt tekniska lösningar, utformning och placering för att begränsa skada på människors hälsa och liv. Människor påverkas negativt av buller i form av sjukdomar och psykologiska effekter.Syftet med studien var att få en inblick i fastighetsägarens, kommuner och länsstyrelsens perspektiv på problematiken rörande buller och byggnationer. Detta för att få ökad förståelse om hur buller hindrar stadsförtätning och utveckling i större städer, eller om det finns möjlighet att utveckla staden med hjälp av andra lösningar. Studien använde sig av en kvalitativ forskningsmetod där semistrukturerade intervjuer genomfördes genom fastighetsägare och kommuner.Studien visade att fastighetsägarna anser att buller är en stor del av planeringen och behöver tas hänsyn till genom hela projektet. Det styr även hur de blir begränsade i sitt byggande både inom tekniska åtgärder samt utformning av byggnadsverket. Det mest styrande är dock vilken byggrätt det planeras att bli, där bostäder är den mest begränsade. Motiven för att ändå bygga i en storstad är att marknaden finns där och intäkter kan överkomma kostnaderna. Kommunerna är eniga om att fastigheter där bolag vill bygga oftast är karakteriserade av buller vilket utgör problemet för förtätningen. Det begränsar exploatören i utformning för att minska bullerpåverkan. De menar på att det är viktigt att försäkra sig om en god inomhusmiljö där en god planlösning inte kan ersättas med tekniska lösningar. Även att det är viktigt att läka ihop stadsmiljön för att få en blandad stad. Begränsningarna blir att olika mål kommer i strid, ett där de har en bostadsbrist att förse, bland annat, och ett annat att inte bygga i en bullerexponerad miljö. För framtiden är alla respondenter i studien eniga om att skapa förutsättningar för en hållbar stadsstruktur för att minimera utbredning av staden för att ta del av den infrastruktur som redan existerar är viktigt.Slutsatsen som kunde dras är att en god boendemiljö kräver god planering, samspel och rekommendationer som håller av för människors hälsa och liv i samband med människors behov. Framfarten av befolkningsökningen och behovet av att stadsförtäta kräver i vissa fall avsteg från de riktvärden som existerar idag, även möjligheten att tekniska lösningar i viss mån accepteras. Lagarna är utformade utifrån människors liv och hälsa vilket inte alltid speglar sig i verkligheten. Rekommendationerna samt regler för buller behöver tydliggöras efter den tolkning som görs av Länsstyrelsen rörande riktvärden. Det bör också kunna göras avsteg från riktvärdena efter förutsättningen för platsen. Närheten till stadens aktiviteter samt infrastruktur är den viktiga faktorn i samspel med ofara för hälsa och liv. Fastighetsägare behöver ta i beaktning de tekniska lösningar samt utformningarna på byggnader för att lösa problemet kring bullerfrågan i samspel med kommunens planering samt länsstyrelsens tillsyn. / Sweden's demographic development shows that more and more people are moving into the big cities. The demand for housing leads to a need to densify the city close to communications. The problem is reflected in the challenge of different types of noise. Undeveloped sites are adjacent to busy roads, urban environments and public transport. Because of this, new buildings need to be regulated by laws, guidelines, recommendations and technical solutions, design and location to limit damage to human health and life. People are negatively affected by noise in terms of diseases and psychological effects.The purpose of the study was to gain an insight into the perspectives of property owners, municipalities and county administrative boards on the problem of noise and construction. This in order to gain a better understanding of whether noise hinders urban densification and development in larger cities, or whether there are opportunities to develop the city using other solutions. The study used a qualitative research method where semi-structured interviews were conducted through property owners and municipalities.The study showed that the property owners consider noise to be a major part of the planning process that needs to be taken into account throughout the project. It also governs how they are limited in their construction both in technical measures and the design of the building. However, the most controlling factor is the planned building rights, where housing is the most limited. The motives for building in a large city are that the market is there and revenues can exceed costs. The municipalities agreed that properties where companies want to build are often characterized by noise, which is a problem for densification. This limits the developer in the design to reduce the noise impact. It is important to ensure a good indoor environment where a good floor plan cannot be replaced by technical solutions. It is also important to heal the urban environment in order to achieve a mixed city. The limitations are that different goals come into conflict, one where they have a housing shortage to provide, among other things, and another to not build in a noise-exposed environment. For the future, everyone in the study agreed that creating conditions for a sustainable urban structure to minimize the spread of the city to take advantage of the infrastructure that already exists is important.The conclusion that could be drawn is that a good living environment requires good planning, interaction and recommendations that safeguard human health and life in connection with human needs. The progress of population growth and the need for urban densification requires in some cases deviations from the guideline values that exist today, even the possibility of technical solutions being accepted to some extent. The laws are designed to protect human life and health, which is not always reflected in reality. The recommendations and rules for noise need to be clarified according to the interpretation made by länsstyrelsen regarding target values. It should also be possible to deviate from the guideline values according to the conditions of the location. Proximity to the city's activities and infrastructure is the important factor in the interaction with the danger to health and life. Property owners need to take into account the technical solutions and designs of buildings to solve the problem of noise in interaction with the municipality's planning and länsstyrelsens supervision.

En stor problematik för att kunna bygga fungerande bostäder och kontor i Stockholms Stad idag är bullers påverkan från stora trafikplatser i staden. För att bostäder och kontor som staden har behov av ska kunna uppnå de krav Boverkets byggregler ställer för buller idag, behöver ytor vid bullerutsatta platser redan vid planeringsskedet för fastigheter i innerstaden beaktas. Ett hinder för att minska bostads och kontorsbristen i Stockholm är de bullerkrav som Boverkets byggregler ställer på ytorna i innerstaden, i samband med trafikökningen som medför en ökad buller. För att kunna lösa problemet från de utmaningar som finns för bostadsbristen i Stockholm kan hotell byggas på ytor i staden som är belägen nära trafik. En önskad effekt av att bygga hotell i sådana ställen är att kunna skärma av överflödig ljud in mot bostadsområden då Boverket inte ställer krav för bullers påverkan för hotell på fasad, även om rekommendationer finns för att uppnå en bra akustisk komfort inomhus. Att hotell byggs på fastigheter nära trafikområden i Stockholms tätort kommer också gynna den sociala utvecklingen i staden då man öppnar möjligheter för flera olika folkgrupper att mötas och träffas i en och samma punkt. Stockholm är idag en stad som utvecklas inom turismen och allt fler besökare kommer till staden vilket ställer stora utmaningar för hotellverksamheten och den utbud Stockholm har för turisterna att kunna bo på. Att nyttja ytor i innerstaden och tätorten i Stockholm som utsätts för buller som tex. fastigheter nära trafikplatser är en förutsättning för hotellbyggnation, då akustisk komfort för tillfälligt boende inte är ett krav från den svenska förvaltningsmyndigheten för boende dvs. Boverket. Detta examensarbete redovisar en studie på gestaltning av ett hotell som ska projekteras på en ljudutsatt plats i Stockholms Stad. Den valda fastigheten är belägen på Årstafältet som ligger söder om Stockholm och utsätts idag för höga bullernivåer pga. Huddingevägen som är en högtrafikerad bilväg. Problematiken med platsen för att kunna bygga bostäder, skolor eller kontor är att den valda fastigheten utsätts för hög buller som inte klarar Boverkets krav för bullernivåer på fasad. Då Boverket inte har ljudkrav på fasad för hotell, skapar detta en möjlighet att kunna bygga ett hotell på Årstafältet. / One major problem today in Stockholm City is to be able to build functional housing and offices becuase of the impact from the noise large interchanges distribute in the City. In order to build housing and offices it is important to achieve the requirements that Boverkets Byggregler, which is the Swedish rules for constructions. The county in Stockholm has to plan and observe the noise exposed properties in the inner City. One obstacle to build more housing and offices which the city needs, is the rules and demands on the areas but also the growth of the traffic in Stockholm city. This problem results for increased noiselevels which also affects the acoustic comfort for housig and offices. To be able to solve the problem for the challenges that is caused by the lack of housing in Stockholm, hotels can be built on these areas that are located close to traffic in the city. In order to solve this problem a hotel that screen the exessive noise towards residental areas can be a solution, because Boverket does not require any guidelines and regulations for noise on hotel constructions. The fact that hotels can be built on properties that is close to the traffic can benefit the social development of the city. A hotel can open opportunities for different people and groups to meet in the same point which can be used to increase the city´s social development. The tourism in Stockholm City is developing a lot today and more visitors visits the city day by day. The increase of visitors creates challenges for the range of hotels in the city. Utilizing areas in the inner city of Stockholm and urban areas that are exposed to noise from traffic is an advantage to build a hotel since Boverket does not require any benchmarks for noise. To make use of these kinds of properties, can also increase the range of hotels for the visitors in the city. This project will present a hotel that is located in Årstafältet in the southern part of Stockholm City. Årstafältet is a place that is exposed to high noise because of the highway on Huddingevägen that passes through the place. The problem with the location is the traffic noise which has a negative effect on housing constructions in the area. The noise problem in the area gives the chosen property good conditions for building a hotel and allows the residents close to the hotel property, to be less affected by the noise level coming from the traffic jam.