<p>Arbetets syfte är att genom en textanalys av olika forskningsarbeten upptäcka sambanden mellan textila fibermaterial, buller och ohälsa med inriktning mot det öppna kontorslandskapet och det lågfrekventa ljudet. Utifrån syftet besvaras följande frågeställningar: Vilka kunskapsområden blir synliga vid tillverkning av textila ljudabsorbenter med inriktning mot det lågfrekventa ljudet? Vilka kunskapsområden kan en tillverkare av textila ljudabsorbenter behöva belysa utifrån ett specifikt ljudproblem? <strong></strong></p><p>Frågeställningen besvaras genom en kvalitativ dokumentstudie där textmaterialet består av forskningslitteratur, facklitteratur och artiklar. Syftet är att utveckla nya perspektiv kring textila ljudabsorbenter. Genom att ge inblick kring ljudets beteende och skapa insikter kring hur buller påverkar hälsan. Detta för att få en så bred kunskapsspridning som möjligt gällande textila ljudabsorbenter för att finna samband mellan olika berörda områden.</p><p>I resultatet framgår det att textila fibrer har betydelse vid tillverkning av en textil ljudabsorbent. Betydelsen ligger i att olika textila fibrer får varierande ljudupptagningsförmågor beroende vilken grovlek, längd och behandling materialet utsätts för. Likaväl är varierande kunskaper av vikt utifrån rummets utformning, ljudets påverkan på hälsan och kring ljudets akustiska egenskaper. Kunskaper från olika områden som sedan kan vävas samman vid tillverkningen av textila ljudabsorbenter.</p>

Arbetets syfte är att genom en textanalys av olika forskningsarbeten upptäcka sambanden mellan textila fibermaterial, buller och ohälsa med inriktning mot det öppna kontorslandskapet och det lågfrekventa ljudet. Utifrån syftet besvaras följande frågeställningar: Vilka kunskapsområden blir synliga vid tillverkning av textila ljudabsorbenter med inriktning mot det lågfrekventa ljudet? Vilka kunskapsområden kan en tillverkare av textila ljudabsorbenter behöva belysa utifrån ett specifikt ljudproblem? Frågeställningen besvaras genom en kvalitativ dokumentstudie där textmaterialet består av forskningslitteratur, facklitteratur och artiklar. Syftet är att utveckla nya perspektiv kring textila ljudabsorbenter. Genom att ge inblick kring ljudets beteende och skapa insikter kring hur buller påverkar hälsan. Detta för att få en så bred kunskapsspridning som möjligt gällande textila ljudabsorbenter för att finna samband mellan olika berörda områden. I resultatet framgår det att textila fibrer har betydelse vid tillverkning av en textil ljudabsorbent. Betydelsen ligger i att olika textila fibrer får varierande ljudupptagningsförmågor beroende vilken grovlek, längd och behandling materialet utsätts för. Likaväl är varierande kunskaper av vikt utifrån rummets utformning, ljudets påverkan på hälsan och kring ljudets akustiska egenskaper. Kunskaper från olika områden som sedan kan vävas samman vid tillverkningen av textila ljudabsorbenter.

Diss. Stockholm : Univ., 2003.

För att undersöka bullerskyddsskärmars akustiska prestanda med avseende på ljudabsorption mäts idag absorptionen inomhus i laboratorier. Detta är oftast inte lämpligt eftersom bullerskyddsskärmar används utomhus, där ett annat ljudfält råder. Således introducerades en ny mätstandard år 2016 för att kunna undersöka ljudabsorptionen i fält, med benämningen SS-EN 1793-5:2016. Metoden innebär att ljudreflektionen uppmäts, där ljudabsorptionen sedan kan erhållas eftersom de är varandras komplement. Mätmetoden tillämpades på tre bullerskyddsskärmar för att identifiera för- och nackdelar med metoden, analysera skillnader i ljudabsorption mellan olika typer av bullerskyddsskärmar samt för att jämföra ljudabsorptionen mellan fält- och laborationsmätningar. Det sistnämnda eftersom tidigare studier har visat att ljudabsorptionen generellt överskattas vid laborationsmätningar i jämförelse med fältmätningar (CEDR, 2017). Metoden var praktiskt genomförbar och fördelarna är att mätmetoden är mer representativ än laborationsmätningar för bullerskyddsskärmar där direkt ljudfält råder samt att metoden möjliggör undersökning av ljudabsorptionens förändring över tid. Nackdelar som påvisades var att metoden är tidskrävande, att skärmens ljudisolering även behöver mätas för att få reda på den fullständiga ljudabsorptionen, att det saknas tydliga specifikationer för hur mätdata för bullerskyddsskärmar som är &lt; 4 m höga ska analyseras samt att låga frekvenser blir ogiltiga för skärmar som har en höjd &lt; 4 m. De tre mätobjekten som undersöktes var en skärm i laminerat härdat glas i närheten av Fridhemsplan i Stockholm, en skärm i sträckmetall beklädd med vegetation intill Lidingövägen i Stockholm samt en skärm i Knivsta som består av sektioner i aluminium respektive akrylglas. Glasskärmen vid Fridhemsplan var generellt mest reflekterande, följt av akryglassektionen i Knivsta. Aluminiumsektionen i Knivsta och den vegetationsbeklädda metallskärmen vid Lidingövägen var mest absorberande. Skillnaderna mellan skärmarna berodde på att de består av olika material som var olika reflekterande respektive absorberande. För aluminiumsektionen i Knivsta utfördes en jämförelse mellan ljudabsorptionen som tidigare hade uppmätts i laboratorium och ljudabsorptionen som uppmättes i fält. Sektionen uppvisade mer ljudabsorption vid mätning i laboratorium än vid mätning i fält. Detta ansågs främst bero på att ljudfälten skiljer sig mellan laboratorium och fält.

Till att börja med var miljömedvetandet inte särskilt utbrett, varken i Sverige eller i andra delar av världen. Kunskapen om att människans aktiviteter kan ha en negativ påverkan på naturen och att naturen har gränser för hur mycket den tål är något som har växt fram under årens lopp. En hel del började hända på det här området inte minst under 1960- och 70-talen. I takt med att hänsynen till miljön fått en allt större roll i vårt samhälle har det gett ringar på vattnet även hos de svenska företagen och deras produktion. I den här studien studeras hur ALSTOM Power Sweden AB har utvecklats inom sex olika ämnesområden, med början kring 1950-talet. Områdena är asbest, buller, trikloretylen, kemikaliehantering, freoner och oljor i avloppsvattnet. Studien har genomförts med hjälp av intervjuer med personer som tidigare arbetat på företaget samt olika dokument kopplade till detsamma. Studien visar hur hänsynstagande ur flera olika aspekter blivit allt viktigare i takt med att negativa konsekvenser i samband med användningen av olika ämnen upptäckts, både i Sverige i stort och på företaget. Studien visar att en del av de studerade områdena har uppmärksammats som problem sedan långt tillbaka i företagets historia, medan andra till att börja med inte hanterades som något problematiskt över huvud taget. Anledningen till detta är att många av de negativa konsekvenserna tidigare inte var uppenbara. Företagets hantering av, i stort sett, vart och ett av de studerade områdena har i stor omfattning påverkats av de krav som kommit från myndigheter och lagar kopplade till miljöpåverkan. Det är dessa krav och lagar som drivit på de förbättringsåtgärder som vidtagits. Studien visar också att företaget har påverkat miljön på många sätt i olika omfattning under årens lopp, åtminstone med utgångspunkt i de sex aktuella områdena.

Denna uppsats har som syfte att studera hur föreställningar om ljud påverkar den fysiska planeringen i städer. För arbetet har åtgärdsprogram mot buller i Malmö och Göteborg analyserats utifrån de två teoretiska fälten Soundscape och Environmental Noise.  Soundscape definieras av människans uppfattning av den akustiska miljön. Detta teoretiska fält hanterar främst ljud som uppskattas av människan vilket är beroende av rumslig- och social kontext. Environmental noise tar utgångspunkt i ljudets negativa effekter på hälsan, vilket studeras genom ljudets fysiskt mätbara värden främst ljudnivå. Resultatet av arbetet visar att det teoretiska fältet soundscape endast kan identifieras i vissa rumsliga kontexter i staden. I parker och rekreationsområden framstår soundscape vara som mest tydligt, detta visa att stärkande åtgärder för uppskattade ljud ska genomföras måste många människor gynnas. Vidare framstår soundscape delvis kunna identifieras i bostadens utomhusmiljö genom åtgärden tyst sida. Det verkar finnas svårigheter att föreslå praktiska lösningar inom soundscape på grund av brist på kunskap och att lösningar ska baseras på platsen kontext. Det teoretiska fältet environmental noise framstår vara närvarande i nästintill alla stadens rumsliga kontexter och abstraktionsnivåer. Detta då kommunerna alltid har ett ansvar att hantera och prioritera hälsorisker. / This bachelor thesis aims to examine how the notions of sound affects the spatial planning of cities. Two cases, one of Malmö and one of Gothenburg will be analyzed through the two theoretical fields Soundscape and Environmental Noise. Soundscape is defined by human perception of the acoustic environment. This theoretical field is mostly dealing with sound that is appreciated and is dependent on spatial- and social context. Environmental noise is based on the negative health effects from noise, which is studied through physical measurable values of sounds. The results of this bachelor thesis show that the theoretical field soundscape can be identified only in certain spatial contexts in the city. Soundscape seems to be most prominent in parks and recreational areas. This implies that enhancing measures for appreciated sounds are only implemented in places where a large number of people will benefit. Furthermore it appears that soundscape is partially identifiable in urban environments in close proximity to dwellings in concept of a quiet side. Due to the lack of knowledge and the fact that solutions linked with soundscape should be based on specific spatial context there appears to be a difficulty for municipalities to take concreate actions associated with this notion of sound. The theoretical field environmental noise appears to exist in most of the city's spatial contexts and levels of abstraction. This is because municipalities always have a responsibility to manage and prioritize health risks.

Uppsatsen behandlar ämnet kyrkomusiker och deras exponering för ljud inom sin tjänst, främst med fokus på piporgel. Undersökningen har genomförts med kyrkomusiker och kyrkoherdar i Enköpings kontrakt för att få en uppfattning av kyrkomusikernas exponering till piporgelljud och om de kan ha fått en hörselskada utav detta. Huvudsakligen har studien baserats på individuella intervjuer med kyrkomusikerna och enkätsvar från kyrkoherdarna. I sex utvalda kyrkor har även ljudmätningar gjorts med en decibelmätare. Resultaten visar att hörselskaderisken är relativt låg vid piporgelspel, medan ljudexponering från körer anses vara ett större problem. Denna studie var begränsad geografiskt till ett kontrakt inom svenska kyrkan i Sverige och kan inte berätta om det är annorlunda någon annanstans.

Trafikverket planerar nya förbifarter längs med E22:an i Söderköping och Karlskrona då säkerheten och kapaciteten på de befintliga vägarna inte är tillräcklig. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur Trafikverket tar hänsyn till samhällsnytta och  naturmiljö vid byggandet av nya förbifarter, med exempel från planerade förbifartsprojekt i Karlskrona kommun och Söderköpings kommun. I genomförandet av resultatet gjordes en dokumentstudie samt tre intervjuer. Det som går att se utifrån resultatet och diskussionen är att risken för köer minskar till följd av en ökad kapacitet på vägarna. Påverkan som dessa förbifarter har på miljön uppstår bland annat i och med att förbifarterna ska dras genom skog och jordbruksmark. Resultatet visar på att Trafikverket är medvetna om påverkan på naturmiljön och tillämpar vissa verktyg för att minska negativ påverkan på miljön. Vid större förändringar, som att välja förbifartens placering, verkar dock fokus ligga på samhällsnytta och ekonomisk lönsamhet. / The Swedish Transport Administration (Trafikverket) is planning new bypass roads in Söderköping and Karlskrona, because of congestion and safety issues. The purpose of this thesis is to investigate how Trafikverket takes into account societal benefits and the natural environment when building new bypass roads. For the result analysis of relevant documents and three interviews have been made. The result shows building roads with higher capacity leads to shorter travel times and better safety. Less traffic in the town will lead to better air quality and lower noise in the town. The planned placement of the bypass is going through woods and farmlands. Results also show that Trafikverket is aware of the negative effects the bypass will have on the environment. Larger changes like choosing a placement for the road, more focus is on the societal and economic benefits that the bypass brings.

Porous asphalt has gradually gained a lot of popularity in the past ten years for its ability to reduce traffic noise, especially noise generated between tire and road surface. The acoustical absorption properties are mainly due to the pore structure and the texture of the mixture. However, the percentage of these pores decrease during the lifetime. The main reason is that dirt and organic material get stuck in the air void structure and eventually cause clogging. In Nordic countries, particles from the road which get released due to the use of spiked tires accelerate clogging. To minimize wear and tear of these roads, larger aggregates are used. But, larger stone size diminishes the noise absorption ability of the mixture. Another reason that is attributed to void reduction is post-compaction. The fact that these mixtures damage prematurely and need more maintenance than conventional pavements is the main reason for its limited use. Given these problem, it is therefore important to understand how clogging can be minimized and/or reverted via operational maintenance actions. Different types of cleaning vehicles have been used previously to restore porosity. Unfortunately, these cleaning attempts have led to ambiguities and the effect of cleaning is widely debated. A method to look inside and to measure this effect is needed. This thesis has compared nine field core samples of porous asphalt from E4 Huskvarna, with the aim to conduct an in depth analysis of the air voids distribution before and after cleaning with a particular cleaning method. For this, the Skanska maintenance vehicle was selected, named VägRen  which is claimed to be optimized for porous asphalt under Nordic conditions has been used to clean a 100 m section. Cores were drilled before and after cleaning. The samples were scanned with high resolution X-ray computed tomography (CT) scanner in order to capture the entire morphology.  The digital image analysis program, AvizoFire® was used to characterize the 3D internal structure of air voids. Porosity evaluation as a function of depth of the asphalt layers has been studied to analyze the void distribution and cleaning effectiveness of the dirt with the investigated method. The results show that: (i) No visible damage induced by VägRen could be detected. (ii) Skanska's maintenance vehicles increased the air voids in the entire cleaned core and connected air voids increased by 83 %. The knowledge generated from this study can assist in the broader understanding of effectively utilizing porous asphalt under Nordic Conditions, though more research will be needed for conclusive results on the general effectiveness of the cleaning method and the effect of the life time of the pavement. / Intresset för att använda bullerreducerande beläggningar har gradvis ökat de senaste tio åren på grund av dess förmåga att reducera trafikbuller och i synnerhet det buller som genereras mellan däck och vägbana. Den bullerreducerande förmågan beror främst på beläggningens textur samt porstruktur. Dessutom minskar den procentuella andelen hålrum med tiden, det är främst partiklar och vägdamm som fastnar i porstrukturen och medverkar till igensättning av hålrummen. Denna igensättning accelereras i de nordiska länderna på grund av frekvent användande av dubbdäck. För att minska dubbdäcksslitaget används ofta beläggningar med större maximal stenstorlek, dessa större stenar genererar dock mer trafikbuller. En annan faktor som kan bidra till minskat hålrum är relaterat till efterpackning av beläggningen. Faktum att dessa typer av asfalt försämras i förtid och kräver mer underhåll generellt motverkar en bredare användning av bullerreducerande beläggningar. Ovannämnda problem belyser vikten att förstå till vilken grad igensättningsprocessen av beläggningens porstruktur kan minimeras samt återställas med riktade underhållsåtgärder. För att förbättra den akustiska livslängden har olika typer av rengöringsutrustningar testats. Utvärderingen från dessa tester har inte varit entydiga, vilket har lett till att effekterna av rengöring har ifrågasatts. Det finns således ett behov av att kunna utvärdera porstrukturen före och efter rengöring. Föreliggande avhandling har jämfört nio borrkärnor från en bullerreducerande beläggning från E4 utanför Huskvarna, med syftet att utföra en djupanalys av borrkärnornas porstruktur. Skanskas egenutvecklade underhållsfordon, VägRen (VR), optimerad för nordiska förhållanden användes för att rengöra en sträcka på ca 100 m av E4:an. Borrkärnorna togs före och efter rengöringen. Provkropparna analyserades med en högupplöst röntgen datortomograf (CT) skanner för att framställa hela morfologin. Bilderna erhållna från datortomografin bearbetades till 3D med bildanalysprogrammet, AvizoFire®. Porositeten som funktion av beläggningsdjup har studerats för att analysera effeketen av den valda rengöringsmetoden. Resultaten visar  att: (i) Inga synliga skador på den rengjorda sträckan, orsakade av  VägRen. (ii) Skanskas rengöringsfordon återställde en del av hålrummet på samtliga nivåer för de tvättade provkropparna. Andel sammanhängande porer ökade med 83 \%. Kunskap erhållen från denna studie kan bidra till en djupare förståelse om mer optimal användande av bullerreducerande beläggningar under nordiskt klimat. Dock behövs det mer forskning för att fastställa effektiviteten av rengöringsmetoden och hur den påverkar livslängen.

Störningar som damm, buller och vibrationer förekommer vid alla byggarbeten. Detta skapar problem vid byggnation av sjukhus med pågående verksamhet. Stockholms sjukhus uppfyller inte samhällets växande behov på hälso- och sjukvård. Stora investeringar görs därför för att rusta upp sjukhusen, Södertälje sjukhus är det första att moderniseras [2]. Examensarbetet undersöker vilka störningar som vårdpersonalen vid Södertälje sjukhus upplever och vad Locum samt Södertälje Sjukhus AB gör för att reducera dessa. Observationer, möten och litteraturstudier genomfördes för att samla information om Södertälje sjukhus, Locum och byggrelaterade störningar. En enkätundersökning utfördes för att få kunskap om vårdens åsikter gällande kommunikation, störningar och evakuering av verksamhet. Med detta som underlag genomfördes analysering som resulterade i åtgärdsförslag för reducering av vårdens upplevda störningar. Analysen visade att vården upplevt flera störningar från byggnationerna, störst påverkan hade buller och vibrationer. Vårdens inställning och förståelse till byggnationerna var god. God informering via flera kommunikationskanaler ligger till grund för detta. Vidare utveckling av kommunikationskanalerna skulle reducera den upplevda störningen. / Disturbances such as dust, noise and vibrations occur in all construction work. This creates problems in the construction of hospitals with ongoing activities. The hospitals in Stockholm do not meet society's growing need for health care. Huge investments are therefore made to rehabilitate the hospitals, Södertälje Hospital is the first to be modernized [2]. This thesis investigates the perceived disturbances that healthcare personnel experience at Södertälje hospital and what Locum and Södertälje Sjukhus AB do to reduce them. Observations, meetings and literature studies were conducted to gather information about Södertälje Hospital, Locum and construction-related disturbances. A survey was conducted to gain knowledge about the opinions of healthcare personnel regarding communication, disturbances and evacuation operations. An analysis was conducted on this basis, which resulted in proposed measures for reducing perceived disturbance by healthcare. The analysis showed that the healthcare experienced several disturbances from construction work, noise and vibrations had the greatest impact. Personnel’s attitude and understanding to the construction work was good. Good informing shared through multiple communication channels is the basis for this. Further development of communication channels would reduce the perceived disturbance.