The concept of sustainability includes three dimensions: ecological-, economical- and social sustainability. Of these dimensions, social sustainability is the hardest to measure and define. Consequently, the social dimension is often ignored in urban development. Lack of social sustainability over time increases the risk of antisocial behaviour and crime. Socially ”failed” communities often show increased segregation and crime. These symptoms can today be traced in many Swedish places.  There are several methods for assessing the social sustainability of built environment. Two of these methods are Jan Gehl's twelve quality criteria and Social Life's building blocks. This study intends to combine Gehl's twelve quality criteria with Social Life's building blocks and then adapt the results to Swedish conditions.  The aim of this study is to highlight important factors for social sustainability through the development and implementation of an easy-to-use assessment method and investigate how these factors affect social sustainability. The assessment method strives for an increased understanding of social sustainability. The objective of the study is to develop an assessment matrix for social sustainability adapted to the Swedish context through previous theories and research. The assessment matrix shall be an easy-to-use tool for an on-site assessment of factors that affect social sustainability. The developed assessment matrix will then be used to highlight potential for improvement regarding social sustainability in central Kronoparken, Karlstad.  The study was conducted in three parts. The first part focuses on creating new assessment categories based on Jan Gehl's twelve quality criteria and Social Life's building blocks. Part 1 results in eight new assessment categories: Architecture & aesthetics, Places to meet, Social Infrastructure, Accessibility, Traffic, Security, Senses & experience and Development. The results in part 1 are then adapted to Swedish conditions in part 2. Part 2 results in a new assessment matrix for social sustainability uniquely adapted to Swedish conditions. The matrix contains a total of 40 questions evenly distributed over the assessment categories developed in Part 1. The adaptation of the assessment matrix to Swedish conditions makes it suitable for use in Swedish site assessments.  In part 3 the new assessment matrix for social sustainability is used to evaluate central Kronoparken. The results of the evaluation show that central Kronoparken is a place with great potential for improvement in terms of social sustainability. The categories with the largest potential for improvement are Architecture & aesthetics, Security and Senses & experience. Strengths of the site include the categories of accessibility and traffic. / I begreppet hållbarhet ryms tre dimensioner: ekologisk-, ekonomisk- och social hållbarhet. Av dessa dimensioner är social hållbarhet den som är svårast att mäta och definiera. Detta har fått följden att den sociala dimensionen ofta bortses ifrån vid stadsförändrande åtgärder vilket i sin tur kan få negativa följdeffekter. Bristande social hållbarhet över tid ökar risken för antisocialt beteende och brottslighet. Områden som har ”fallerat” socialt visar ofta upp ökad segregation och brottslighet. Dessa symtom går idag att spåra på många orter i Sverige. För att bedöma den sociala hållbarheten i byggd miljö finns flera metoder. Två av dessa är Jan Gehls tolv kvalitetskriterier och Social Lifes byggstenar. Det här examensarbetet ämnar kombinera Gehls tolv kvalitetskriterier med Social Lifes byggstenar för att sedan anpassa resultatet efter svenska förhållanden. Arbetets syfte är att genom framtagande och implementerande av en lättanvänd bedömningsmatris undersöka och belysa viktiga faktorer för social hållbarhet samt undersöka hur dessa faktorer påverkar den sociala hållbarheten. Bedömningsmatrisen eftersträvar en ökad förståelse för den sociala hållbarheten. Målet för arbetet är att genom tidigare teorier och forskning framta en bedömningsmatris för social hållbarhet anpassad efter svensk kontext. Bedömningsmatrisen skall vara ett lätthanterligt verktyg för en platsbedömning av faktorer som påverkar den sociala hållbarheten. Den framtagna bedömningsmatrisen skall sedan användas för att belysa förbättringspotential ur en social synvinkel för Kronoparkens centrum i Karlstad. Examensarbetet utförs i tre delar. Den första delen av arbetet fokuserar på att skapa nya bedömningskategorier baserat på Jan Gehls kvalitetskriterier och Social Lifes byggstenar. Del 1 resulterar i åtta nya bedömningskategorier: Arkitektur & estetik, Mötesplatser, Social infrastruktur, Tillgänglighet, Trafik, Trygghet, Upplevelse och Utveckling. I examensarbetets andra del anpassas resultatet i del 1 efter svenska förhållanden. Del 2 resulterar i en ny bedömningsmatris för social hållbarhet unikt anpassad efter svenska förhållanden. Matrisen innehåller totalt 40 frågor jämnt fördelat över de i del 1 framtagna bedömningskategorierna. Bedömningsmatrisens anpassning efter svenska förhållanden gör den lämplig att använda för platsbedömningar i Sverige. Den nya bedömningsmatrisen används sedan i del 3 för platsbedömning ur social aspekt av Kronoparkens centrum. Resultatet visar att Kronoparkens centrum är en plats med stor förbättringspotential i fråga om den sociala hållbarheten. Kategorierna med störst förbättringspotential är arkitektur & estetik, trygghet och upplevelse. Styrkor hos platsen inkluderar kategorierna tillgänglighet och trafik.

Den Blomstrande staden inleds med hypotesen att det finns många tomma butikslokaler i Malmö idag. Främsta anledningen är att allt färre personer köper saker i fysiska butiker då konsumtionen förflyttas online. Med flera tomma lokaler i staden blir den oattraktiv och riskerar att ödeläggas, vilket försämrar livskvaliteten för dess invånare. Syftet med detta arbete är att ta fram förslag på vad de tomma butikslokalerna i Malmös stadskärna och kringliggande köpcenter - kan få för nya användningsområden. Användningsområden som är hållbara socialt, ekologiskt och ekonomiskt. Vikten av närhet till växtlighet i byggd miljö är ett kunskapsläge som används genom hela arbetet då grönska är essentiellt för både människors och miljöns välmående. Arbetet utgår från frågeställningen: Hur kan tomma butikslokaler, tidigare avsedda för konsumtion som visat sig ohållbar - omvandlas till platser som främjar social, ekologisk och ekonomisk hållbarhet? Den blomstrande staden tog form genom platsanalyser med tre olika syften: kartläggning av tomma butikslokaler, analys av inspirerande verksamheter och slutligen - analys av plats att omgestalta. I kartläggningen sammanställdes antalet tomma butikslokaler i Malmös stadskärna och kringliggande köpcenter, som ett underlag - för att få en uppfattning om hur många det faktiskt rör sig om.  I nästa fas utfördes platsanalys nummer två: Inspirerande verksamheter. Detta för att få inspiration av redan existerande verksamheter - där den sociala, ekologiska och ekonomiska hållbarheten tagits i beaktande. Här besöktes verksamheter för hållbar konsumtion, hemester & avkoppling, gynnsam arbetsmiljö & sociala interaktioner och slutligen växtlighet i samspel med byggd miljö.  Med hjälp av ramverken Mind the G.A.P.S. och N-O-S utfördes den tredje och sista platsanalysen inför omgestaltning i form av visualiseringar. Här selekterades ett område av Södra Förstadsgatan då flödet av människor var högt, men trots det - flera tomma butikslokaler. Alltså ett utmärkt exempel på en plats där det behöver tänkas om. Dessa visualiseringar presenterar två exempel på hållbara verksamheter som framtagits under arbetet. Samtliga förslag presenteras i resultatet i form av en färgtabell i kombination med översiktskartor. De är alla på ett eller flera sätt hållbara. I färgtabellen blir det överskådligt på vilket sätt varje verksamhet är hållbar - socialt, ekologiskt eller ekonomiskt. Flera verksamheter uppfyller en kombination av två eller alla tre dimensioner.  Förhoppningen med Den blomstrande staden är att inspirera till ett nytt hållbart tänkande gällande stadsplanering, så att lokaler som idag ekar tomma, kan fyllas med nya idéer och vakna till liv igen - socialt, samtidigt som de ekologiska och ekonomiska aspekter tas med i utformandet för att skapa en blomstrande stad. / The Blooming City begins with the hypothesis that there are many empty retail premises in Malmö today. The main reason is that fewer and fewer people buy things in physical stores since online shops are taking over. With several empty premises in the city, it becomes unattractive and risks desertion, which decreases the quality of life for its inhabitants. The purpose of this thesis is to produce proposals of new areas of use for the empty retail premises in Malmö’s city center and surrounding shopping centers. Uses that are sustainable socially, ecologically and economically. The importance of proximity to vegetation in the built environment is a state of knowledge used throughout the thesis, since greenery is essential for the well-being of both people and the environment. The thesis is based on the question: How can empty store premises, previously intended for consumption that has shown unsustainable - be transformed into places that promote social, ecological and economic sustainability? The Blooming City took shape through site analyses with three different purposes: mapping of empty retail premises, analysis of inspiring businesses and finally - analysis of place to redesign. The mapping compiled the number of empty retail premises in Malmö’s city center and surrounding shopping centers, as a basis - to get an idea of ​​how many there actually are. In the next phase, the second site analysis was performed: Inspiring businesses. This was to be inspired by already existing businesses - where social, ecological and economic sustainability have been taken into account. Businesses that were visited were for sustainable consumption, holidays & relaxation, thriving work environment & social interactions and finally vegetation in interaction with the built environment. By using the models Mind the G.A.P.S. and N-O-S, the third and final site analysis was performed prior to the redesign process and visualizations. Here, an area of ​​Södra Förstadsgatan was selected because despite a heavy flow of people, there are several empty shop premises. So it is an excellent example of a place in need of redesign. These visualizations present two examples of sustainable businesses that have been developed during the thesis. All proposals are presented in the results in the form of a color table in combination with overview maps. They are all sustainable in one way or another. In the color table, it becomes clear in which way each business is sustainable - socially, ecologically or economically. Several businesses attain a combination of two or all three dimensions. The ambition with The Blooming City is to inspire new sustainable thinking regarding urban planning, so that premises that today are empty, can be filled with new ideas and come to life again - socially, while the ecological and economic aspects are included in the design to create a blooming city.

Arbetet syftar till att lyfta fram den potential som flera urbana rumbesitter, de överblivna rum som saknar en tydlig användning ellerfunktion. Där de lokala intressena, dess brukare och rummets närmstaomgivning blir en utgångspunkt för att förstå vilken användningrummet bör verka mot. Med det vill vi vidga perspektiven inom hurman tänker kring överblivna rum idag, samt hur man bättre kan utnyttjarummens potentiella användningar för ett rikare urbant liv. Arbetetbaseras på en fallstudie av rummet under Mälarbron i Södertäljeoch dess närområde, där tre förslag till utveckling studeras ochanalyseras med hjälp av vår teoretiska verktygslåda. Vi stödjer ossframför allt på Quentin Stevens bok The Ludic City - Exploring thePotentials of Public Spaces (2007) där hans lekfulla syn på stadenblir en röd tråd att applicera på bl.a. Kim Doveys allmänna teorierkring urban design i hans bok Urban Design Thinking (2016). Arbetetresulterar i en gestaltning som blir en undersökande process om hurrummet under Mälarbron får en mer meningsfull och mångsidig rollsom stärker det urbana sammanhang som den utgör en del av. Genomdetta arbete vill vi bidra med nya kunskaper till de professionersom arbetar med dessa rum och framför allt lyfta fram den potentialsom flera urbana rum besitter, där vi anser att urban design utgör enviktig roll. Gestaltandet av överblivna rum är ytterst aktuell inom deprofessioner som arbetar med frågor kring byggd miljö idag, därförtror vi att detta arbete inte enbart belyser vårt eget intresse utan ärrelevant för alla som arbetar med den byggda miljön. / The purpose of the work is to highlight the potential of several urbanspaces, the leftover spaces that lacking a clear use or function.Where the local interests, its users and the context becomesthe starting point for understanding what needs the space shouldbe used for. With this we want to broaden the perspectives on howto think about these spaces today, and how to better utilize the potentialuses of these spaces for a richer urban life. The work is basedon a case study of the space under the bridge, Mälarbron in Södertäljeand its context, where three proposals for development arestudied and analyzed using a concept box. We especially supportQuentin Steven’s book The Ludic City - Exploring the Potentials ofPublic Spaces (2007), where his playful view of the city becomes ared thread to apply to, among other things, Kim Dovey’s generaltheories of urban design in his book Urban Design Thinking (2016).The work results in a process that becomes an exploratory processof how the space under the Mälarbron gets a more meaningful andversatile role that strengthens the urban context in the area. Throughthis work, we want to contribute new skills to the professions workingwith these spaces, and above all highlight the potential of severalurban spaces, where we consider urban design to play an importantrole. The transformation of these spaces is extremely relevant in theprofessions dealing with built environment issues today, where webelieve that this not only illustrates our own interest but is relevant toeveryone who works with the built environment.

Background: People often experience a feeling of not being safe in public places during the darkhours of the day. That feeling of not being safe is a subjective experience and is individual for everyperson. The natural light has a big impact on how the city is experienced by the population of thecity. Because of Sweden’s geographic location, there are many dark hours of the day over the courseof a year. Artificial lighting therefore needs to be used to compensate for the lack of daylight.Purpose: The purpose of this study is therefore to investigate what different factors there are thatimpact people’s perceived safety. The purpose is also to investigate the lighting’s meaning from asafety perspective.Method: The authors of this study have familiarized themselves with previous research and theorieson the subject. Based on what emerged, the authors have designed a survey that aims to collectqualitative and quantitative data. Data collected through the survey have formed the basis of thisstudy’s empirical data. The study is geographically limited to a specific street located in centralMalmö. The survey took place on three different occasions.Results: From the data analysis, it emerged that lighting is only one of many factors that areimportant for people’s experience of safety in public places. A combination of several factors istherefore required for a place to be perceived as safe by its surroundings. Lighting, human presence,the microclimate of the place, activities on the streets and supervision of the area are some of themain factors that emerged. The results of the study also show that people of the female sex, to agreater extent than men do, generally tend not to feel safe in public places when its dark.Conclusion: The perceived safety is an individual experience that should form the basis for thedesign of a place, in combination with the place’s main purpose. Due to this, it is required that theoutside architect involves the people staying at the site in order to optimize an experience of feelingsafe.Design proposal: Finally, what emerged in the study’s results has been applied as a designproposal for Per Weijersgatan.

En trend inom svensk stadsbyggnad idag är att försöka återskapa stadsdelar med innerstadens karaktär i nybyggnadsområden. Dessa gator konstrueras i många fall inte i närheten av städernas traditionella stadskärnor där de från början uppkom. Det finns en del röster inom ämnet som pratar om hur en stadsgata som gynnar folkliv ska se ut. Friisgatan i Malmö har vid en opinionsundersökning blivit utsedd till stadens hetaste gata. Detta gav oss en bra anledning att använda den som en fallstudie för denna uppsats då den identifierats besitta fysiska egenskaper som lockar människor. Syftet med uppsatsen är att förstå vilka fysiska egenskaper Friisgatan besitter. Vidare är syftet också att skapa kunskap kring hur Friisgatans fysiska egenskaper påverkar användningen av gatan.Metoder som används i fallstudien genomförd i denna uppsats innefattar kartstudier, inventering, passiv observation samt kortare samtalsintervjuer som komplement. Litteratur som behandlar gators fysiska egenskaper har studerats för att kunna förstå de resultat empirin har genererat.Arbetets slutsats är att kontinuerligt folkliv skapas genom ett samspel mellan flera olika fysiska egenskaper. Var gatan är placerad i förhållande till närliggande noder skapar flöden. Dessa flöden stannas upp genom att byggnader och gränssnitt skapar förutsättning för att verksamheter ska finnas. Dessa verksamheter gör anspråk i det offentliga rummet som lockar människor att stanna upp. / A current trend within the Swedish city planning is to try to recreate inner city-like areas on the outskirts of Swedish cities where new neighbourhoods are being built. There are different opinions regarding what a lively city street should look like. Friisgatan in Malmö in south of Sweden is an inner city street that has been previously chosen as the “coolest” street in the city. This provided us with an excellent reason to use this street as a case study for this thesis as the street seems to possess the characteristics of a “people magnet”. The aim of this thesis is to understand what physical features are prevalent on Friisgatan. Further, the aim is to create understanding for how these features affect street life.The methods used in the case study part of this thesis include: map studies, inventory, unstructured observation as well as informal interviews conducted on Friisgatan. We researched literature about physical street features to help us better understand the results the empirical study generated.The conclusion of this thesis is that the continuous street life is created through a range of interconnecting features. The ability of buildings and urban interfaces to house different kinds of businesses is essential, along with the location of the street in relation to nodes, for creating a stable flow of people. Street businesses are able to claim the public space outside of their shops which ultimately results in passers-by becoming part of the continuous street life.

Studiens syfte är att undersöka hur medborgarinitiativ för hållbar stadsutveckling kan tillvaratagas. Med litteratur- och fallstudie undersöks följande frågeställningar: Vilken roll kan medborgarnas initiativ ha för en hållbar stadsutveckling? Vilka problem möts dessa initiativ av? Hur kan förhållanden för medborgarinitiativen förbättras? Hur kan man med fackkompetens stödja medborgarinitiativen? Fallstudien utgörs av Möllevångsgruppen, ett boendeinitiativ i Malmö med målsättningen att bidra till ett ekologiskt och socialt hållbart samhälle. Intervjuer med nyckelpersoner inom föreningen och dess kommunala samarbetspartners utgör det empiriska materialet. För analysen används Collins Good to great-modell, Healeys teori Inclusionary argumentation, Landrys teori Creative city och teori kring samhällsentreprenörskap för bearbetning av interna respektive externa förhållanden och former för stödåtgärder. Studien visar på svårigheter att bedöma kompetens och vikten av att vidtaga kommunikativa åtgärder i form av attitydförändring, arenor för samverkan och återkoppling. Med studien vill vi bidra till att samla kunskap kring medborgares engagemang och deltagande samt hur dessa kan tillvaratagas. Detta kan vidare gynna en utveckling av en alternativ stadsutvecklingsstrategi med medborgaren i fokus. / The aim of this study is to inquire into how citizen contribution to sustainable urban development may be supported. The following questions are examined through literature and a case study: What role can citizen initiatives play for sustainable urban development? Which problems do such initiatives meet? How can the prerequisites of citizen initiatives be improved? How can specialist knowledge be applied to support the citizen initiatives? The case study is made out of Möllevångsgruppen, a grass root initiative in Malmö with objectives to contribute to an ecologically and socially sustainable society. Interviews with key actors within the organisation and the municipality in question constitute the empirical material. The material is analysed using Collins model Good to great, Healeys theory Inclusionary argumentation, Landrys toolkit Creative city and theory on social entrepreneurship to cover aspects of internal and external conditions as well as forms of supportive measures. The study shows the difficulty in assessing competence and the importance of communication measures such as attitude change, arenas for collaboration and feed-back. The study aims to contribute to the body of knowledge on citizen involvement and participation, and how these approaches may be put to use. This may further benefit the development of an alternative strategy for urban development, with a distinct citizen focus.

During the period 1967-1995, Swedish mental healthcare underwent a complete re-organisation, starting with county councils taking over responsibility for mental healthcare from the state. Asylums were then phased out and mental health care moved closer to patients. The Mental Health Reform of 1995 completed this decentralisation and put the emphasis on an independent and integrated life as a citizen in society and the idea of a dwelling of one’s own. This thesis describes and analyses spatial aspects of decentralised mental healthcare in Sweden, focusing on the decentralisation discourse regarding organisation, localisation, patient care and working methods behind decentralisation and its spatial performance. A case study of decentralised mental healthcare in Nacka, a Stockholm suburb, between 1958-1999 examines in particular the emerging decentralisation discourse 1958-1973, The Nacka Project 1974-1980 (one of the first examples of community care in Sweden), psychiatry in Nacka 1980-1994 and the official report Welfare and Freedom of Choice from 1995. The methods used include studies of documents, interviews, visual and architectural drawing analysis. The theoretical point of departure for the analysis is a post-structural heterogeneous concept of space where spatial materiality and discursiveness are looked upon as intertwined.    The result shows that the re-organisation of mental healthcare brought about a substantial spatial transformation. Normalisation of patients’ lives involved integration into society and support for independent living. The local environment was the main trope for the early stage of decentralised mental healthcare, but the notion of a dwelling of one’s own became the important trajectory to an independent life after 1995. The idea of the patient is challenged by the independence discourse, which could be said to contain an idea of the ‘non-patient’. Overall, it can be concluded that spatial organisations of the built environment are never value-free or neutral. They reflect, enable and constrain power relations in a society and material space can contribute to the power of one group at the expense of another. Furthermore, the results of the spatialities, or the meanings, cannot be predicted. It is therefore crucial to distinguish power in all its configurations and scales and to keep negotiations alive, especially within the field of mental healthcare, but also in the care sector as a whole and in other societal institutions where policies buildings and built environment interact with user practices. This kaleidoscopic perspective can be used for examining complexities in the past and present and for encouraging future potentialities in the process of making/enacting spatial relations. / QC 20120306

Barn spenderar mycket tid i skolan. Det finns gott om forskning om trygghet och otrygghet i skolan, men de flesta studier fokuserar på klassrumssituationen, relationer mellan barnen eller med lärarna. I den här studien flyttar jag ut fokuset till skolgården, genom att göra en studie om skolgårdens gömda platser på Höjaskolan i Malmö I min studie visar jag att dessa platser kan användas för att bryta mot skolans regler och att detta kan skapa otrygghet för barnen. Samtidigt fungerar platserna som barnens egna platser och kan också vara spännande. Här kan man testa gränser, bryta mot skolans regler, vara för sig själv eller umgås med sina vänner. För att undersöka platser där barn gömmer sig på för att bryta regler har jag gjort en workshop med mellanstadieelever om trygga och otrygga platser på skolgården. Jag har även gjort en deltagande observation genom att hänga med högstadieeleverna på rasten. Jag har även använt mig av mina egna erfarenheter av att ha jobbat i förskoleklassen på Höjaskolan. För att genomföra min studie, använder jag Jeremy Tills begrepp hard space och slack space. Med hjälp av dessa begrepp kan jag se vilka karaktäristiska drag dessa gömda platser har. Jag har kommit fram till tre olika typer av platser där barn bryter regler; stationära, rörliga och skiftande platser som är både stationära och rörliga. Jag beskriver också vilka elever som attraheras av dessa gömda platser och vilka aktiviteter platserna stöttar. / Children spend a lot of time in schools. There is plenty of research on safe and unsafe in the school, but most studies focus on the classroom situation, relationships between the children and the teachers. In this study, I move the focus to the schoolyard, by doing and that may create unsafety for the children. Meanwhile these sites works as children’s own sites and can also be exciting. Here can children test the limits, breaking the school rules, be alone or socialize with their friends. To study sites where children are hiding in order to break the rules, I have done a workshop with middle school students on safe and unsafe sites in the schoolyard. I have also done a participant observation by hanging with high school students at the brakes. I have also used some of my own experience of having worked in the preschool class on Höjaskolan. To carry out my study, I use Jeremy Till concepts hard space and slack space. Using these concepts, I can see the characteristic features of these hidden sites. I will present three different types of sites; stationary, mobile and shifting sites that are both stationary and mobile. I also write about which students are attracted to these sites and what activities they support.

Dagens befolkning ställs inför många utmaningar där vikten av social hållbarhet har blivit framträdande som en av många nycklar för fungerande samhällen. Ekologisk och ekonomisk hållbarhet tillåter i många avseenden mer mätbarhet. Trots detta är social hållbarhet minst lika viktigt. Vikten av att involvera invånare och demokrati är väsentliga delar för att kunna arbeta för social hållbarhet. Följaktligen fokuserar följande diskurs på arbete och metoder kring invånarinvolvering i gestaltning av offentlig livsmiljö. Med anledning av bristen på tydliga riktlinjer samt för att förstå fördelarna med inkludering av invånare har denna uppsats formulerats. Vidare tar diskursen upp metoder och exempel från verkligheten för att vidareutveckla kompetensen och diskutera vikten av väl implementerade invånarinvolveringsprocesser vid stadsplanering och fysisk planering. Uppsatsen tar avstamp i Helsingborgs stads projekt Nytt stadsbibliotek för att undersöka involveringsmetoderna i samband med utvecklingen av stadens nya bibliotek. Vid gestaltning av arkitektur som ämnar vara en plats för befolkningen - vilka mandat får då invånarna att påverka? Denna abduktiva forskningsansats har skapats med kvalitativa metoder som tillvägagångssätt i egenskap att förstå för- och nackdelar vid involvering. Centralt för uppsatsen har intervjuer med representanter från Helsingborgs stad varit med syfte att fördjupa fallstudien samt diskutera invånarinvolvering som demokratiskt uttryck. Praktiska metoder i kombination med teori och uttalade riktlinjer lyfts upp för att analyseras samt öka kunskapen på ämnet. Trots att olika metoder av involvering inkluderar invånare i olika grader, konkluderar uppsatsen att den högsta graden av inkludering inte nödvändigtvis är den mest optimala. / The current population is faced with many challenges where the importance of social sustainability has become prominent as one of many keys to reach functioning societies. Ecological and economic sustainability are in some regard allowing for more measurability. Despite this, social sustainability is at least as important. The importance of involving citizen and democracy are essential parts of being able to work for social sustainability. Consequently, the following discourse focuses on work and methods around citizens involvement in the design of the public environment. Due to the lack of clear guidelines and in order to understand the benefits of inclusion of citizens this essay has been constructed. Furthermore, the discourse addresses methods and real-life examples to further develop the competence and discuss the importance of well-implemented citizen involvement processes in urban-and physical planning. This essay is based on Helsingborg’s project Nytt stadsbibliotek to investigate the involvement methods in connection with the development of the city’s new library. When designing architecture that aims to be a place for the citizens - what mandates do the residents get to influence? This abductive research approach has been designed with qualitative methods as a way to understand the pros and cons of involvement. Interviews with representatives from the city of Helsingborg have been crucial in the essay with the aim of deepening the case study and discussing citizen involvement as a democratic expression. Practical methods in combination with theory and declared guidelines are highlighted to be analyzed and to increase knowledge on the subject. Although different methods of involvement include citizens to different degrees, this paper concludes that the highest degree of inclusion is not necessarily the most optimal solution.

Denna uppsats undersöker brottsförebyggande åtgärder i den byggda miljön med fokus på samverkansmodellen BID (business improvement district) och dess inverkan på förebyggande av brott i offentliga utrymmen. Genom en kombination av kvalitativa metoder, inklusive intervjuer, platsbesök och dokumentstudier, undersöker studien vilken roll samverkan mellan samhällsaktörer spelar för att skapa omhändertagande och trygga stadsmiljöer. Studien analyserar även hur brottsförebyggande åtgärder, såsom insatser och strategier som syftar till att främja tryggheten och säkerheten i samhället. Dessa åtgärder innefattar teorier och metoder som förbättrar den fysiska och sociala miljön i samhället. Studien undersöker även brottsförebyggande åtgärder såsom kameraövervakning och säkerhetszoner, samt hur dessa påverkar platser och deras invånare. Uppsatsen undersöker effektiviteten av dessa åtgärder för att bekämpa brottslighet men också deras sociala effekter. Vi vill med denna uppsats bidra till förståelsen av säkerhetszoner ur ett stadsplaneringsperspektiv och ge insikter om deras potentiella kortsiktiga samt långsiktiga lösningar för brottsförebyggande. / This thesis examines crime prevention measures in the built environment, focusing on the collaborative model BID (business improvement district) model and its impact on crime prevention in public spaces. Through a combination of qualitative methods, including interviews, site visits and document studies, the study investigates the role of cooperation between societal actors in creating caring and safe urban environments. The study also analyzes how crime prevention measures, such as interventions and strategies, aim to promote safety and security in the society. These measures include theories and methods that improve the physical and social environment of society. The study also examines crime prevention measures such as camera surveillance and “safety zones”, and how these affect places and their residents. The paper examines the effectiveness of these measures in fighting crime but also their social consequences. With this essay, we want to contribute to the understanding of safety zones from an urban planning perspective and provide insights into their potential short-term and long-term solutions for crime prevention.