I den här uppsatsen beskriver jag hur ett byggnadsvårdsuppdrag kan fungera som plattform för förmedling och kunskapsutbyte av kulturhistoria, materialkunskap och metod. Uppsatsen baseras på det praktiska arbetet med att rekonstruera tre väggpartier till stora sovkammaren i det brandhärjade Regnaholms herrgråd. Jag har genomfört projektet i samarbete med Marwa Hussei och Rola Hamza. Uppsatsen beskriver det metodiska arbete som väggarnas uppbyggnad innebar, att bygga spännramar, spänna linneväv, limma lumppapp, kredera ytan, måla ytskiktet och slutligen måla dekor och utifrån det redogöra jag för den kunskap som vi delat, om våra olika kulturer, den samtida och dess historia, om material och metoder som används och har använts samt hur besluten kring material och metod som väggpartierna slutligen utfördes med. Den redogör även för de likheter vi fått syn på och som härigenom fått en konkret förankring, till exempel hur begrepp, former, metoder har inspirerat och gett avtryck i svenska formuttryck och om kulturella likheter och olikheter som vi erfarit under projektets gång. Uppsatsen baseras på det dagliga arbetet dokumenterat genom foto, dagboksanteckningar samt diskussioner och egna reflektioner. Avslutningsvis summeras de resultat projektet medför som plattform för integration samt en diskussion om dessa värden.

<p>Främsta anledningen till en tilläggsisolering är att det önskas bättre energihushållning i en byggnad. Detta kan göras med olika material och olika tekniker. Inom byggnadsvårdssammanhang förs det en diskussion om de fuktbuffrande materialen är bättre vid tilläggsisolering då de är hygroskopiska än de icke hygroskopiska som är mest frekvent använda i det konventionella byggandet. Denna rapport utvärderar om det finns några dokumenterade fakta som styrker att de hygroskopiska och ekologiska materialen fungerar bättre i byggnadsvårdssammanhang än de icke hygroskopiska. Olika isolermaterial från de två nämnda grupperna jämförs utifrån olika parametrar.</p> / <p>This report evaluates if there are any known facts that support that the hygroscopic and ecologic materials are better in supplement insulation than non hygroscopic. Different kind of insulate materials from these two mentioned groups are compared from without different kind of parameters.</p>

Idag saknas en bra översikt för kulturhistoriskt intressanta byggnader i hela Ljungby stad. Centrumbebyggelsen är inventerad och värderad sedan tidigare, men övriga delar av staden är i behov av samma arbete.  Målet är att denna studie ska leverera ett kunskapsunderlag som underlättar vid planering och bygglovsprövning. I arbetet inventeras och värderas bebyggelsen och miljön i områdena Stensberg och Rönnäs i Ljungby stad.   Genom fältobservationer och studier av bl.a. kartor och ritningar har konstaterats att bebyggelsen är av varierande karaktär. Den har tillkommit under olika decennier och har därför många olika stilar. På områdena finns det mestadels bostadshus i form av villor, men det finns också flerfamiljshus samt offentliga byggnader som en skola, en restaurang och en kyrka. Förslag på utökat skydd för ett antal byggnader och bebyggelsemiljöer har tagits fram.

The study investigates questions and considerations emerging when stone in historic buildings needs to be replaced. The focus is on the surface treatment of stone in sandstone façades in pre-industrial buildings. That means buildings constructed by traditional methods and craftsmanship without the use of modern technology. The research issue originates from the extensive stonework that is planned for the façades of the Stockholm Palace. The project includes the replacement of large quantities of damaged stone to newly cut stone. This raises the questions about the use of modern and rational methods for surface treatment on the replacement stone. The purpose of the study is to investigate the demands on the stone in large scale restoration projects and to find out what methods for finishing are available. In order to make observations from a recent project involving vast amounts of newly cut sandstone the reconstruction of the Dresden Frauenkirche is investigated. By conducting interviews with representatives from the current project at the Stockholm Palace and with persons involved in the planning and execution of the reconstruction of the Dresden Frauenkirche the considerations that emerge from a large scale project containing sandstone façades is exemplified. Literature on traditional methods for stone finishing is studied and the various stone finishes on the Stockholm Palace and on the Dresden Fraunekirche is investigated. Methods and technology of the modern stone industry is examined by visiting two large German stone producers, in addition a small Swedish workshop is also studied. The findings of the study indicates that important qualities of the traditional carved stone might be lost if modern machine finishing is used. Modern technology can however facilitate the shaping out of the stone. If such rational production methods is chosen it requires that the detailing of the stonework must be taken into account and the handwriting of the individual craftsman has to be allowed to appear in the finished result. The conclusion of the study points to that the best result for surface treatment of sandstone on historic buildings is achieved through traditional methods preformed by skilled craftsmen.

Främsta anledningen till en tilläggsisolering är att det önskas bättre energihushållning i en byggnad. Detta kan göras med olika material och olika tekniker. Inom byggnadsvårdssammanhang förs det en diskussion om de fuktbuffrande materialen är bättre vid tilläggsisolering då de är hygroskopiska än de icke hygroskopiska som är mest frekvent använda i det konventionella byggandet. Denna rapport utvärderar om det finns några dokumenterade fakta som styrker att de hygroskopiska och ekologiska materialen fungerar bättre i byggnadsvårdssammanhang än de icke hygroskopiska. Olika isolermaterial från de två nämnda grupperna jämförs utifrån olika parametrar. / This report evaluates if there are any known facts that support that the hygroscopic and ecologic materials are better in supplement insulation than non hygroscopic. Different kind of insulate materials from these two mentioned groups are compared from without different kind of parameters.

I Sveriges byggnadsbestånd finns miljöer, byggnader och områden med höga kulturhistoriska värden. Vid renovering och energieffektivisering måste därför särskild hänsyn tas för att inte kulturvärden ska gå förlorade. Det finns stora databrister i befintliga bebyggelseregister över energianvändning i historiska byggnader. Med hjälp av Boverkets energideklarationsregister Gripen går det ändå att undersöka sambandet mellan byggnaders energianvändning, energisparpotential och nybyggnadsår. Nybyggnadsår används i studien som ett vägledande mått på kulturhistoriska värden. Underlaget utgörs av drygt 531 000 svenska bostadshus. Av dessa är drygt 122 000 uppförda före 1945. Energianvändning och energiprestanda har studerats utifrån byggnadskategori, intilliggande väggar (friliggande, gavel och mellanliggande), klimatzon och värmekälla. Undersökningen visar att det finns en stor spridning mellan hög- och lågförbrukande byggnader över tiden. Detta innebär en effektiviseringspotential i det historiska byggnadsbeståndet. Spridningen är så gott som konstant oavsett nybyggnadsår och att endast titta på nybyggnadsår i analysen av besparingspotential är därför otillräckligt. Andra faktorer visar sig ha större påverkan. Störst betydelse har värmekällan. Det framgår att installation av värmepump i en- och tvåbostadshus är mycket effektivt för att uppnå lägre energianvändning. Det framgår också att såväl en- och tvåbostadshus som flerbostadshus från 1845 har samma energiprestanda som beståndet uppfört 1945. Utförda renoveringar har inte beaktats i studien. / Potential och policies

Prehistoric remains show that people have lived in the Munkedal area since the Stone Age. The early industrialization was favored by the rich natural resources, especially the proximity to forests and water. The fjord opened up the area to the world and provided good opportunities for export. These conditions attracted wealthy merchants and traders who boosted the area's economic development. The affluent built lavish manor houses, which led to a concentration of manor house complexes around the inner part of Gullmarsfjorden. The manor houses have origins from the 1700-1900th century and are more or less preserved today. Their strong connection to the area's history permeates the entire study. The result shows that the manor houses possess high cultural-historical values and should be treated accordingly. In the detailed development plan, all manor houses should have legally binding protection against alteration and be marked with the letter "q". With inadequate knowledge combined with insufficient legal protection, the manor houses and with them, a large part of the area's history, are at risk of being lost. Today, several of them are well preserved, but some inappropriate measures have been taken and three have been demolished. Very little of the gardens, park environments, and other farm buildings are preserved.

Buildings today account for 40% of total energy use in Europe. To reduce the development of climate change, it is necessary to reduce energy use in buildings. Sweden is bound by the European Union (EU) to improve energy efficiency in buildings. To reduce emissions and achieve the environmental goals that have been set, the approach to the built environment must be changed, such as using the material that is available. In this way, energy saving, and resource management can be considered as part of the solution to climate change. Reuse of materials can contribute to a circular economy based on extending life cycles and preserving environmental and economic values that are already extracted natural resources. That is, new material does not need to be produced and the used material does not need to be recycled. The energy that is utilized is already present in the existing materials and can thus promote the preservation of cultural-historical values. The work examines a functionalist kitchen in a former desolate house. The survey consists of various qualitative methods in the form of an interview with the owner of the surveyed house, literature studies in the form of previous research and Stockholm City Museum's tips and advice when renovating older kitchens. Measurement drawings of the kitchen in the examined house have been performed in Auto CAD LT as part of the thesis. The purpose of the work is to shed light on circular materials and increase the possibility of making energy-efficient older kitchens more energy-efficient by preserving materials. It is also to increase knowledge of using the materials in the buildings and to investigate what measures the owners have taken during the renovation of the kitchen. The aim of the study is to identify possible prudent energy efficiency measures that can be considered as resources for conservation, use and care for older buildings. The result must then be able to be sold in other similar kitchens, be helpful in decision-making of older kitchens with cultural-historical value and form the basis for future studies. The results show that the owners' renovation was carried out mainly for aesthetic reasons. But also, that the requirement for comfort and practical solutions were important. The owners had thoughts about the impact on the environment but that was not the driving factor during the renovation. The careful renovation carried out in the kitchen was mainly the preserving materials that were reused. The theoretical starting points for conservation and circular economy have both advantages and disadvantages that can be affected by the relationship to renovation. Measurement drawings add to the renovation with clarity about which materials can be preserved so that the kitchen can be reused and adapted to today's comfort requirements. / Byggnader står i dag för 40 % av den totala energianvändningen i Europa. För att minska utvecklingen av klimatförändringarna krävs det att energianvändningen i byggnader minskar. Sverige är genom Europeiska unionen (EU) bunden till att förbättra energieffektiviteten i byggnader. För att minska utsläppen och uppnå de miljömål som finns uppsatta måste förhållningssättet till den byggda miljön ändras, som att använda det material som är befintligt. På så vis kan energibesparing och resurshållning betraktas som en del av lösningen på klimatförändringarna. Återanvändning av material kan bidra till en cirkulär ekonomi som bygger på att förlänga livscyklerna och bevara miljömässiga och ekonomiska värden som redan är utvunna naturresurser. Det vill säga nytt material behöver inte produceras och det använda materialet behöver inte återvinnas. Energin som tas till vara på finns redan i de befintliga materialen och kan på så sätt främja bevarandet av kulturhistoriska värden. Arbetet undersöker ett funktionalistiskt kök i ett före detta ödehus. Undersökningen utgörs av olika kvalitativa metoder i form av intervju med ägaren till det undersökta huset, litteraturstudier i form av tidigare forskning samt Stockholm stadsmuseums tips och råd vid renovering av äldre kök. Uppmätnings- ritningar av köket i det undersökta huset har utförts i Auto CAD LT som en del av uppsatsen. Syftet med arbetet är att belysa cirkulära material och öka möjligheten till att energieffektivisera äldre kök genom att bevara material. Det är även att öka kunskapen om att ta till vara på de material som finns i byggnaderna och att undersöka vilka åtgärder ägarna har utfört under renoveringen av köket. Målet med undersökningen är att identifiera möjliga varsamma energieffektiviseringsåtgärder som kan anses som resurser för bevarande, användande och vårdande för äldre byggnader. Resultatet ska sedan kunna omsättas i andra liknande kök, vara till hjälp vid beslutsfattanden av äldre kök med kulturhistoriskt värde samt ligga till grund för kommande studier. Resultatet visar att ägarnas renovering utfördes främst av estetiska skäl. Men även att kravet på komfort och praktiska lösningar var viktiga. Ägarna hade tankar om påverkan av miljön men det var inte den drivande faktorn under renoveringen. Den varsamma renoveringen som utfördes i köket var främst de bevarande materialen som återanvändes. De teoretiska utgångspunkterna för bevarande och cirkulär ekonomi har båda för- och nackdelar som kan påverkas av förhållandet till renovering. Uppmätningsritningar tillför renoveringen med tydligheter kring vilka material som kan bevaras för att köket ska kunna återanvändas och anpassas till dagens komfortkrav.

Mitt examensarbete har handlat om att med varsamhet göra ingrepp i befintlig byggd miljö. Att förhålla mig till det som är, till historien och till kontexten. Föremålet för mina ingrepp är Vreta Lantmannaskola och ramarna - att rita om densamma till bostäder.   Vreta Lantmannaskola uppfördes 1954-59 och ritades av Nils Tesch arkitektkontor. Skolan ligger i utkanten av Bergs samhälle, cirka en mil nordväst om Linköping. Majoriteten av byggnaderna har av sakkunnig bedömts som kulturhistoriskt värdefulla. 2011 när verksamheten, som då hette Vreta naturbruksgymnasium, flyttade till nya lokaler lämnades lantmannaskolan tom. Byggnaderna som stått obrukade sedan flytten, har drabbats av det förfall som drabbar alla byggnader som lämnas. Utsattheten för ovänligt väder, otuktad grönska och objudna gäster har satt sina spår. Lokala dagstidningar rapporterar med jämna mellanrum om havererade förhandlingar med potentiella köpare, vandalisering och bristen på styrfart i kommunens detaljplanearbete. Området där skolan ligger är i översiktsplanen markerat med ”blandad bostadsbebyggelse”.   Resultatet av mitt arbete är fyra ingrepp som på olika sätt förhåller sig. / My work has been about carefully making interventions in an existing built environment. To relate to what is, to history and to context. The object of my interventions is Vreta Lantmannaskola and the framework - to replan the buildings to housing units.   Vreta Lantmannaskola was built in 1954-59 and designed by Nils Tesch architectural firm. The school is located on the outskirts of Berg's community, about a mile northwest of Linköping. The majority of the buildings have been considered by experts to be culturally historically valuable. In 2011, when the school function, which was then called Vreta Naturbruksgymnasium, moved to new premises, the buildings where left empty. The buildings that have been left unused since the move have been hit by the decay that hits all buildings that are abandoned. The exposure to unfavorable weather, unsightly greenery and uninvited guests has left its mark. Local newspapers regularly report on failed negotiations with potential buyers, vandalism and the lack of steering speed in the municipality's planning work. The area where the school is located is in the general plan marked "mixed housing development". The result of my work is four interventions that relate and connect in different ways.

Följande uppsats är en undersökning av ett antal svenskars inställning till-/ och kunskap om byggnadsvård. Informationsinhämtning till uppsatsen har skett via en webbenkät och en intervju med representanter från Svenska Byggnadsvårdsföreningen. Enkätsvaren har analyserats med hjälp Huuhka och Vestergaard’s teori om byggnadsvård och cirkulär ekonomi och av tidigare utförd forskning. Enkätsvaren har granskats tillsammans med svaren på enkätens huvudfråga ”Besitter du kunskap kring byggnadsvård?”. En majoritet av respondenterna, 61%, uppskattar att de besitter kunskap om byggnadsvård. 31% uppgav att de inte innehar någon kunskap om ämnet och ca 8 % svarade att de är ”Osäker på vad byggnadsvård innebär”. Resultatet visar en trend bland respondenterna till ökat intresse för återbruk och på så sätt även cirkulär ekonomi. / The following essay is an investigation of a number of Swedes' attitudes towards-/ and knowledge of building preservation. Information gathering for the essay has taken place via a web survey and an interview with The Swedish Association for Building Preservation (Svenska Byggnadsvårdsföreningen). Analysis of the survey responses has been carried out using Huuhka and Vestergaard's theory of building preservation and circular economy, of previous research and the survey responses have been reviewed together with the answers to the survey's main question "Do you have knowledge about building preservation?". A majority of the respondents, 61%, stated when asked that they have knowledge of building preservation. 31% stated that they have no knowledge of the subject and about 8% answered that they are "Unsure of what building preservation entails". The result shows a trend among the respondents towards increased interest in recycling and thus also the circular economy.