Kvinnor är fortfarande underrepresenterade på högre chefsnivåer även i relativt sett jämställda länder som Sverige. Vilka hinder och möjligheter till fortsatt karriär som kvinnliga chefer själva upplever är den fråga som denna uppsats söker svar på. Tre fokusgrupper med totalt sju kvinnliga första linjens chefer i Kriminalvården har genomförts i det syftet. Fokusgrupperna har genomförts digitalt och spelats in samt därefter transkriberats. Data har analyserats med reflexiv tematisk analys och tre teman har skapats: Kvinnors huvudansvar, Att bli sedd av andra och Med olika mått mätt. Resultatet indikerar att kvinnor tar ett större ansvar för barn och familj vilket kan påverka möjligheten till karriär negativt. Beslut om att bilda familj kan få större konsekvenser för kvinnor än för män när det gäller hur arbetssituationen påverkas bl.a. eftersom kvinnor är föräldralediga längre än män. Stöd från chef och partner kan påverka karriären positivt och vara avgörande för kvinnors benägenhet att söka chefsjobb. Olika villkor för kvinnliga och manliga chefer innebär att män tenderar att göra karriär fortare trots att kvinnor ofta är mer noggranna och presterar bättre än män. Slutsatsen är att stereotypa uppfattningar utifrån kön behöver utmanas för att åstadkomma en normförändring så att kvinnor ges samma möjligheter som män att utifrån sin kompetens nå högre chefspositioner. Fler studier behövs med tanke på det komplexa samspelet mellan familjeansvar och arbete.

Titel: Ledningens karaktärsdrag - effekten på kapitalstrukturEn studie om förhållandena mellan tre individuella chefers karaktärsdrag och företagshävstång  Bakgrund och problematisering: Här diskuteras bakgrunden till studien och enproblematisering kring chefers karaktärsdrag och dess påverkan på kapitalstruktur samt vadsom menas med dessa begrepp. Vidare tar detta kapitel upp det underliggande intresset attförklara sambandet mellan tre chefers karaktärsdrag (CEO, CFO och COO) ochkapitalstruktur. Syfte: Syftet med denna studie är att förklara effekten av individuella chefers karaktärsdragpå svenska börsnoterade företags kapitalstruktur. Metod: Företagens kapitalstruktur undersöks genom att använda en kvantitativforskningsmetod med en deduktiv forskningsansats för att identifiera förhållanden mellanchefernas karaktärsdrag och hävstång. Paneldata används från 114 svenska börsnoteradeföretag över en femårsperiod (2014-2018). Studien fann totalt 179 chefer varav 87 CEO:s, 73CFO:s och 19 COO:s. Den insamlade datan testas genom regressionsanalyser där paneldataregressioner med random effects-modellen och robusta standardfel utförs. Slutsats: Resultaten från testerna visar på både signifikanta och icke-signifikantaförhållanden mellan de tre chefernas karaktärsdrag och företagens kapitalstruktur, mätt somhävstång. Det finns därmed bevis som tyder på att olika karaktärsdrag hos individuella cheferpåverkar företags kapitalstruktur.

Allt högre krav ställs på såväl samhälle, organisation som individ. Dagens organisationer präglas av ett högt arbetstempo som innefattar höga krav. Det leder till en ansträngd arbetsmiljö, vilket i sin tur kan vara en bidragande faktor till den psykiska ohälsa som breder ut sig i samhället. Kvinnodominerade branscher innehar en hög grad av psykosocial arbetsbelastning vilket avspeglas i sjukfrånvarostatistiken. Denna studie syftar till att skapa en djupare förståelse om kvinnliga enhetschefers psykosociala arbetsmiljö. Resultaten tolkas med hjälp av teorier tillämpbara på arbetsmiljöområdet. En kvalitativ metod har tillämpats genom sex stycken semistrukturerade intervjuer som genomförts med enhetschefer verksamma inom vård- och omsorgssektorn. Resultaten visar att enhetscheferna har ett stort arbetsengagemang, en hög arbetsbelastning, ett till viss del begränsat handlingsutrymme, en känsla av otillräcklighet men ett starkt socialt stöd från närmaste chef och chefskollegor. Förutsättningar som understödjer en hälsorelaterad hållbarhet hos kvinnliga enhetschefer inbegriper bland annat tydligare gränsdragningar och arbetsbeskrivningar, en kartläggning av kompetens, minskade personalgrupper och utrymme för dialog. / Increasing demands are placed on society, organizations and the individual. Today's organizations are characterized by a high pace of work that includes high demands. This leads to a strained working environment, which in turn can be a contributing factor to the mental illness that is spreading in society. Female-dominated industries have a high degree of psychosocial workload, which is reflected in sick leave statistics. This study aims to create a deeper understanding of the psychosocial work environment of female unit managers. The results are interpreted using theories applicable in the field of occupational safety and health. A qualitative method has been applied through six semi-structured interviews conducted with unit managers active in the health care sector. The results show that unit managers have a high level of work involvement, a high workload, to some extent limited latitude, a sense of inadequacy, but a strong social support from the immediate manager and senior colleagues. Conditions supporting the health-related sustainability of female unit managers include clearer boundaries and job descriptions, skills mapping, reduced staff groups and room for dialogue.

Syftet med studien var att undersöka hur upplevelsen av daglig feedback från chefer och medarbetare (feedbackmiljö) är relaterad till arbetsmotivation samt om det var några av dimensionerna i feedbackmiljön som hade större betydelse för arbetsmotivationen. Studien var kvantitativ och en digital enkät användes som mätinstrument. Enkäten var baserad på frågor från Feedback Environment Scale (FES) och QPSNordic, där FES användes för att mäta feedbackmiljön och QPSNordic för att mäta arbetsmotivation. Enkäten delades på sociala medier och genererade 75 enkätsvar. Analyserna genomfördes i SPSS och studiens resultat visade att det fanns ett flertal positiva samband mellan arbetsmotivation och feedbackmiljö samt att upplevelsen av daglig feedback från chefer är mest centralt när det kommer till arbetsmotivation. Det var dock endast framförande av feedback från källan chef som signifikant predicerade arbetsmotivation.

Denna studie syftade till att förstå och bidra med kunskap kring hur personer inom offentliga verksamheter som samordnar, koordinerar eller stöttar den egna eller annan organisations kontinuitetsarbete, upplever vilken påverkan ledare på lägre organisationsnivåer (t.ex. enhets- och avdelningschefer) har vid implementering och upprätthållande av kontinuitetshantering. Vidare har studien även undersökt vilka ledarbeteenden som bidrar respektive hindrar framgångsrik kontinuitetshantering.Genomförande av studien skedde genom en kvalitativ forskningsmetod med semistrukturerade intervjuer och tematisk analys som metodologiskt angreppssätt. Totalt 10 personer som verkar inom kommuner, regioner och myndigheter intervjuades. Studiens resultat visade att första linjens chefer anses ha en viktig roll i kontinuitetsarbetet. Genom att de aktivt tar ansvar för att bedriva kontinuitetsarbetet, tilldelar nödvändiga resurser samt delegerar uppgifter, ges förutsättningar för ett framgångsrikt kontinuitetsarbete. Resultatet påvisar också betydelsen av både relationsrelaterade och uppgiftsrelaterade ledarbeteenden i kontinuitetsarbetet. Studien identifierar i detta sammanhang funktionella och dysfunktionella ledarbeteenden för relation och uppgift samt som bidrar eller hindrar en framgångsrik kontinuitetshantering.Sammantaget bidrar studien med både teoretisk och praktisk kunskap. Resultatet ger stöd för betydelsen av ett transformerande ledarskap för att skapa goda arbetsrelationer men påvisar också betydelsen av ledarstilar som är mer uppgiftsorienterade. Studien lyfter också de negativa effekterna av ett låt-gå och destruktivt ledarskap. Vidare ger studien en beteendeinriktad vägledning till ledare och i synnerhet första linjens chefer för att bidra till en framgångsrik kontinuitetshantering. / This study aimed to understand and contribute with knowledge about how individuals within public organizations that coordinate, manage, or support their own or another organization's continuity work, perceive the role that lower-level leaders (such as unit and department managers) have when working with continuity management. Additionally, the study also examined which leadership behaviours contribute to or hinder successful continuity management.Implementation of the study took place through a qualitative research method with semi-structured interviews and thematic analysis as a methodological approach. A total of 10 people working within municipalities, regions and agencies were interviewed. The study's results showed that first-line managers are considered to have an important role in continuity work. By actively taking responsibility for carrying out the continuity work, assigning the necessary resources and delegating tasks, the conditions for successful continuity work are created. The result also demonstrates the importance of both relationship-related and task-related leadership behaviors in continuity work. In this context, the study identifies functional and dysfunctional leadership behaviors for relationship and task and which contribute to or hinder successful continuity management.Overall, the study contributes with both theoretical and practical knowledge. The results support the importance of transformational leadership in creating good working relationships, but also demonstrate the importance of leadership styles that are more task-oriented. The study also highlights the negative effects of a let-go and destructive leadership. Furthermore, the study provides behavioral guidance to leaders and especially first-line managers to contribute to successful continuity management.

Bakgrund: Arbetsmarknaden har förändrats och majoriteten av den personalomsättning som sker idag är så kallad frivillig omsättning. Dessa frekventa och frivilliga jobbyten har blivit känt som begreppet job hopping, vilket leder till att chefer måste hantera konsekvenserna av en hög personalomsättning. En hög personalomsättning leder vidare till ämnet kompetensförsörjning, vilket blir en avgörande del för organisationens fortsatta funktion. Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur chefer hanterar fenomenet job hopping. Studien kommer att fokusera på att organisationen kan säkerställa att rätt kompetens finns och är konkurrenskraftig. Metod: Studien har tillämpats med en kvalitativ metod där semistrukturerade intervjuer genomförts för att besvara frågeställningen. Uppsatsen är byggd utifrån en tematisk analysmetod där citat från respondenterna valdes som koder för att identifiera teman. Genom intervjuerna har sedan empirin sammanställts. Empiri: I empirin presenteras respondenternas svar utifrån de gjorda intervjuerna, där de sammanställs av författarna i form av citat och kortare sammanfattningar. I den avslutande delen av empirin sammanställs en kortare summering av empiriavsnittet. Analys, diskussion och Slutsats: Empirin har sedan bearbetats i uppsatsens analysdikussion där den ställs emot den teoretiska referensramen. Slutsatsen belyser hur cheferna hanterar job hopping samt hur de påverkas eller ej, och leder sedan fram till att besvara frågeställningen. Vidare ges förslag till fortsatt forskning för att ytterligare studera ämnet. / Background: The labor market has changed and the majority of personnel turnover that occurs today is so-called voluntary turnover. These frequent and voluntary job changes have become known as the concept of job hopping, resulting in managers having to deal with the consequences of high staff turnover. A high staff turnover leads further to the subject of competence supply, which becomes a decisive part for the continued functioning of the organization. Purpose: The purpose of the study is to investigate how managers handle the phenomenon of job hopping. The study will focus on the organization being able to ensure that the right competence exists and is competitive. Method: The study has been applied with a qualitative method where semi-structured interviews were conducted to answer the question. The essay is based on a thematic analysis method where quotes from the respondents were chosen as codes to identify themes. The empirical evidence has then been compiled through the interviews. Empirics: In the empirics, the respondents' answers are presented based on the interviews conducted, where they are compiled by the authors in the form of quotes and shorter summaries. In the concluding part of the empirical work, a shorter summary of the empirical section is compiled. Analysis discussion and Conclusion: The empirical evidence has then been processed in the essay's analysis discussion, where it is set against the theoretical frame of reference. The conclusion highlights how managers handle job hopping and how they are affected or not, and then leads to answering the question. Furthermore, suggestions are given for further research to further study the subject.

Att verka som första linjens chef i en vård och omsorgsorganisation är en viktig del i leveransen av välfärdstjänster av god kvalité. Införandet av New public management i offentlig sektor har över tid lett till en ökad centralisering på bekostnad av kärnverksamhetens självstyre. Syftet med uppsatsen är att undersöka första linjens chefers upplevelser av balans i sin yrkesroll samt upplevelser av sin position i en vård och omsorgsorganisation. Genom en hermeneutisk intervjustudie av tio erfarna enhetschefers tankar och upplevelser kring sin arbetsinsats och sin arbetssituation inom en vård och omsorgsorganisation. Intervjustudiens resultat visar att enhetschefer påverkas av en rad olika faktorer såsom hanterandet av olika relationer inom ramen för sitt yrke. / Acting as the first-line manager in a care and nursing organization is an important part of the delivery of good quality welfare services. The introduction of New public management in the public sector has over time led to an increased centralization at the expense of the core business's autonomy. The purpose of the thesis is to describe the first-line managers' perceived work situation in a care and nursing organization. Through a hermeneutic interview study of ten experienced unit managers' thoughts and experiences about their work effort and their work situation within a care and nursing organization. The results of the interview study show that unit managers are affected by a number of different factors, such as the handling of different relationships within the framework of their profession.

Covid-19 has changed our working life and especially from where the work is performed. The increased extent of telework requires studies that examine teleworking from a health-oriented perspective. Several studies have examined the impact of telework on employees’ health and well-being, but less attention has been paid to managers’ experiences of telework and how it affects them in their leadership. This study aims to examine and describe first-line managers’ experience of managerial leadership to promote employees’ health and opportunities for a good work environment during teleworking. Data were collected from a total of eleven interviews with first-line managers in three Swedish municipalities and analysed with qualitative content analysis. The result shows that telework challenges and places high demands on leadership. Though it has the potential to strengthen employees’ health and work environment as long as managers, by being responsive and flexible to individual needs, balance their leadership between trust and support. Furthermore, it’s important that managers get to know their employees and at the same time are offered support to deal with the changed circumstances. / Covid-19 har förändrat vårt arbetsliv och särskilt varifrån arbetet utförs. Den ökade omfattningen distansarbete kräver studier som undersöker distansarbete från ett arbetshälsoperspektiv. Flera studier har undersökt distansarbetets påverkan på medarbetares hälsa och välbefinnande, men mindre uppmärksamhet har ägnats åt chefers erfarenheter av distansarbete och hur det påverkar dem i deras ledarskapsutövande. Den här studien syftar till att undersöka och beskriva första linjens chefers erfarenheter av att utöva ledarskap för att främja medarbetares hälsa och möjligheter till en god arbetsmiljö vid distansarbete. Datainsamlingen utgick i från kvalitativa intervjuer med totalt elva första linjens chefer från tre mindre kommuner i södra Sverige, vilka analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultatet av studien visar att distansarbete utmanar och ställer höga krav på ledarskapet men för samtidigt med sig potential att stärka medarbetares hälsa och arbetsmiljö i en riktning som de uppskattar och mår bra av. Det förutsätter att chefen genom att vara lyhörd och flexibel gentemot individuella behov kan balansera sitt ledarskap mellan att tillit och stöd. Det är således viktigt att chefen lär känna sina medarbetare och samtidigt erbjuds stöd för att hantera de förändrade omständigheterna.

Syftet med studien är att utifrån ett individperspektiv undersöka hur HR-insatser har förändrats för första linjens chefer och HR-specialister i en offentlig verksamhet i Sverige och hur det i sin tur påverkat första linjens chefers tillfredsställelse och relation till HR-funktionen. De specifika frågeställningar är: ’Vilka är motiven till att genomföra en HR-transformation?’, ’Hur har arbetsinnehåll förändrats efter HR-transformationen?’, och ’Vilka utmaningar har uppstått under HR-transformationen?’. Syftet besvaras genom en kvalitativ metod med hjälp av sex semi-strukturerade intervjuer, varav tre är HR-specialister och tre första linjens chefer. Studiens teoretiska utgångspunkter för att analysera den insamlade empirin är från HRM till HR, HR-transformation, HR-medarbetarroller och HR-stöd som berör första linjens chefer. Resultaten visar att kunskapen kring HR-transformationen är låg, men alla respondenter bekräftar att det har skett en förändring kring HR-insatser där man kan se en koppling till “trebenta pallen”. Genom en omorganisation har HR blivit en kritisk och central enhet som arbetar med kommunövergripande strategiska frågor. Det som tillkommit under omvandlingen är att HR-funktionen erbjuder både strategiskt och operativt stöd på administrativ nivå men också genom en självbetjäningsdisk (digitala verktyg). Respondenterna är positiva till förändringen och vad förändringen har genererat och ser möjligheter till ytterligare förbättringar, då organisationen står inför stora utmaningar. / The purpose of the study is to examine, from an individual perspective, how HR tasks have changed for first line managers and HR-specialists in a public sector organization in Sweden and how this in turn has affected first line managers' satisfaction and relationship to the HR-function. The specific questions are: ‘What are the motives to undergo a HR-transformation?’, ‘How has the work content changed after the HR-transformation?’ and ‘What challenges have been encountered during the HR-transformation?’. The aim is answered through a qualitative method using six semi-structured interviews, of which three are HR-specialists and three first line managers. The study's theoretical starting points to analyze the collected empirical data are from PA to HR, HR-transformation, HR employee roles and HR support that affects first line managers. The results show that knowledge about the HR-transformation is low, but all the respondents confirm that there has been a change regarding HR tasks where one can see a connection to the “three-legged podium”. Through a reorganization, HR has become a critical and central unit that works with municipality-wide strategic issues. What has been added during the transformation is that the HR-function offer both strategic and operational support at the administrative level but also through a self-service counter (digital tools). All the respondents are positive about the change and what the change has generated and see opportunities for further improvement, as the organization faces major challenges.

Studiens syfte var att undersöka verksamhetsnära chefer inom vård och omsorg i kommunal verksamhet och deras förutsättningar att utvecklas i sin yrkesroll. Fenomenet är relevant att studera då verksamhetschefer i kommunal verksamhet befinner sig i en mellanposition med krav från olika nivåer. Kommunen som arbetsgivare behöver säkerställa att det finns en balans mellan de krav som ställs på första linjens chefer och att det tillhandahålls rätt resurser och förutsättningar. Studien har utgått ifrån verksamhetsnära chefer och deras förutsättningar att utvecklas i sin yrkesroll. Studiens frågeställningar är: Hur upplever chefer att de lär sig på sin arbetsplats? Vilka förutsättningar för eget lärande upplever cheferna att de har? Hur samverkar individuella och kontextuella förutsättningar för lärande?  Studien har en kvalitativ metodansats och utgick ifrån sex semistrukturerade intervjuer. Resultatet analyserades med Eurats (2004) teorier som fokuserar på informellt lärande på arbetsplatser utifrån faktorer som påverkar lärandet. Studiens resultat visade att chefer lär sig via dialog med kollegor och medarbetare och genom "learning-by-doing". Vidare visade resultatet att det mest betydelsefulla förutsättningarna chefer har för eget lärande är olika typer av stöd, återkoppling, reflektion och tidigare erfarenhet men även organisatoriska förutsättningar som relationer och möten med andra, struktur och tydliga förväntningar från organisationen. / The purpose of the study is to investigate managers within the Public sector. The study has aimed to investigate conditions for managers developing in their professional role. The phenomenon becomes educationally relevant to study when managers in municipal operations find themselves in an “intermediate” position. The municipal need to ensure that there is a balance between the demands on first-line managers and that the right resources and conditions are provided. The study has been based on managers and their conditions for developing in their professional role. Three questions were compiled: How do managers experience their learning at their workplace? What conditions for their own learning do managers experience? How do individual and contextual conditions for learning interact? The study had a qualitative methodological approach and it is based on six semi-structured interviews. The result is analyzed using Eraut’s (2004) theory that focuses informal learning in workplaces based on factors that influence learning. The results of the study showed that managers learn through dialogue with colleagues and employees and through "learning-by-doing". Furthermore, the results showed that the most important prerequisites for managers in their own learning are various types of support, feedback, reflection and previous experience, but also organizational prerequisites such as relationships and meetings with others, structure and clear expectations from the organization.