Denna fallstudie hade som syfte att studera chefers upplevelser av vad som krävs av dem för att kunna utöva sitt ledarskap idag, med hänsyn taget till en högre grad av distansarbete i den “nya vardagen” på Trafikverket, utifrån ett e-ledarskapsperspektiv. Den “nya vardagen” på Trafikverket innebär att i första hand välja digitala möten och minska resande. Syftet operationaliserades genom frågeställningarna: Vilka utmaningar finns i den “nya vardagen” enligt cheferna? samt Hur hanterar cheferna de upplevda utmaningarna i den “nya vardagen”?. Empirin samlades in med kvalitativ intervju. Urvalet var i ett första steg ett bekvämlighetsurval och den andra delen var ett snöbollsurval. Respondenterna var tio chefer som arbetat på Trafikverket i mer än två år. Intervjuerna transkriberades enligt följande koder: utmaningar med ledarskapet på distans, utmaningar med den “nya vardagen” och exempel på hur cheferna hanterar utmaningar. Resultatet och analysen presenteras enligt studiens två frågeställningar. Resultatet visade att det finns flera utmaningar med den “nya vardagen” såsom exempelvis att skapa tillfällen för spontan kommunikation, skapa delaktighet, välja vilka möten som ska vara på distans eller fysiskt, leda hybridmöten, begränsningar med IKT-verktyg samt att få medarbetare tillbaka till kontoret. Dessa utmaningar hanterades genom att cheferna var mer strukturerade, valde mellan mötesformer, skapade tid för spontana samtal samt undvek vissa mötesformer. Denna fallstudie påvisade att Trafikverkets chefer kan vara så kallade e-ledare då deras utsagor är lika de e-kompetenser som finns i teorin för e-ledarskap. / The aim of this case study was to examine how managers experience what is required of them to exercise their leadership considering a higher degree of remote working at the Swedish Transport Administration (Trafikverket), which the authority calls the “new everyday”, from an e-leadership perspective. The “new everyday” in practice means primarily choosing digital meetings and reducing travel. The purpose of the study was operationalized through the questions: What challenges are there in the “new everyday” according to the managers? and How do the managers handle the perceived challenges in the “new everyday”?. The empirics were collected by qualitative interview. The selection was in a first step a convenience sampling and in the second step a snowball sampling. The respondents were ten managers. The interviews were transcribed according to the following codes: challenges with remote leadership, challenges with the “new everyday” and examples of how managers manage challenges. The results and the analysis were presented according to the study's two questions. The results showed that there are several challenges with the "new everyday" such as, for example, creating opportunities for spontaneous communication, creating participation, choosing which meetings should be remote or at the office, leading hybrid meetings, restrictions with ICT tools and getting employees back to the office. These challenges were managed by the managers being more structured, choosing between meeting forms, creating time for spontaneous conversations, and avoiding certain forms of meeting. This case study showed that e-leadership can be applied to managers' statements and that communication is an important part of leadership in both a physical and digital environment.

Syftet med denna studie är att undersöka hur första linjens chefer i kommunal hemtjänst arbetar med att motivera, utveckla och behålla medarbetare. Undersökningens utgångspunkt är att un- dersöka vilka strategier enhetscheferna använder sig av i arbetet med att motivera och utveckla sin personal, och hur dessa strategier kan säkerställa att medarbetare väljer att stanna kvar i verksamheten. Undersökningen har ett hermeneutiskt vetenskapligt förhållningssätt och utgår från en induktiv metodansats. Studien har en kvalitativ metod och tillvägagångssättet blev således att sex kvalitativa semistrukturerade intervjuer genomfördes med första linjens chefer verksamma i offentlig sektor. Studiens resultat visar att enhetscheferna använder sig av liknande strategier. Dessa strategier visar resultatet bestod av redan implementerade strategier de bör använda sig av, men att egna strategier även de växer fram beroende på vilka förutsättningar och behov personalen och verksamheten innehar. Resultatet visar även på ett närvarande och delaktigt ledarskap där medarbetare och öppen kommunikation står i fokus. Det framkom att mänskliga resurser i form av personal, är vad som förutsätter att verksamheten kan fortskrida och säkerställa en övergripande god kvalitet. Det är därför av ytterst vikt att cheferna ständigt arbetar med att motivera och utveckla deras medarbetare.

Ledarskapet är en viktig del i att skapa framgångsrika och konkurrenskraftiga organisationer där medarbetare mår bra och kan utvecklas (Granberg, 2011). Ledaren är den som har störst inflytande över de anställda då de med hjälp av sitt beteende kan påverka hur medarbetarna tänker och agerar (Granberg, 2011; Jacobsen & Thorsvik, 2014). Därför är det viktigt att första linjens chefer har de förutsättningar som krävs för att kunna utöva en ledarskapsstil som främjar motivation och engagemang, då det är en ledare som arbetar nära sina medarbetare. Chefernas ledarskap och arbetssituation inom äldreomsorgen har i stor utsträckning påverkats av Covid-19 pandemin och de restriktioner som upprättats (Coronakommissionen, 2020).Syftet med denna studie är att undersöka hur första linjens chefer inom äldreomsorgen upplever att pandemin har påverkat deras förutsättningar att utöva sitt ledarskap. Studien har en kvalitativ forskningsansats och datainsamlingen bygger på åtta semistrukturerade intervjuer. Empirin har analyserats med hjälp av tidigare forskning kring olika ledarskapsstilar.Resultatet visar att linjecheferna upplever en påverkan på både förutsättningar och ledarskap. Ständigt nya riktlinjer och rutiner har krävt ett mer flexibelt ledarskap, och nya arbetsuppgifter har lett till en högre arbetsbelastning. Pandemin har också skapat en stor oro hos både medar-betarna och cheferna, vilket har gjort att behovet av stöd från både organisationen och kollegor har ökat. Samtidigt har övergången från fysiska till digitala möten försvårat kommunikationen med medarbetare och kollegor, vilket i sin tur påverkat möjligheten att ge och få stöd.En slutsats som kan dras av resultatet är att cheferna har behövt kombinera olika ledarskapssti-lar under pandemin. För att kunna stötta oroliga medarbetare och se till att de nya riktlinjerna följs behövs en blandning av ett empatiskt och ett styrande ledarskap. / Leadership is an important part of creating successful and competitive organizations where em-ployees feel good and can develop (Granberg, 2011). The leader is the one who has the greatest influence over the employees as they can use their behavior to influence how the employees think and act (Granberg, 2011; Jacobsen & Thorsvik, 2014). Therefore, it is important that first-line managers practice a leadership style that promotes motivation and commitment as it is a leader who works closely with his employees. Managers' leadership and work situation in el-derly care have been affected by the Covid-19 pandemic and the restrictions that have been established (Coronakommissionen, 2020).The purpose of this study is to investigate how first-line managers in elderly care, feel that the pandemic has affected their ability to exercise their leadership. The study has a qualitative re-search approach, and the data collection is based on eight semi-structured interviews. The em-pirics have been analyzed with the help of previous research on different leadership styles.The results show that the line managers experience an impact on both conditions and leadership. Constantly changing guidelines and routines have required a more flexible leadership, and new tasks have led to a higher workload. The pandemic has also caused great concern among both employees and managers, which has increased the need for support from both the organization and colleagues. At the same time, the transition from physical to digital meetings has made it more difficult to communicate with employees and colleagues, which in turn has affected the ability to give and receive support.One conclusion that can be drawn from the result is that the managers had to combine different leadership styles during the pandemic. To be able to support anxious employees and ensure that the new guidelines are followed, a mixture of empathic and governing leadership is needed.

Studiens syfte är att frambringa en ökad förståelse kring chefers informationsinsamling under distansarbete genom en jämförelse mellan två chefsgrupper inom olika verksamhetsområden. Chefsgrupperna utgörs av dels chefer inom produktionsledning och chefer i en administrativ ledning. Intentionen med en jämförande studie är att åskådliggöra skillnader i vilka alternativa tillvägagångssätt chefsgrupperna tillämpar i informationsinsamlingen under distansarbete. Tidigare forskning har avhandlat grunderna i chefsarbete samt chefsarbete på distans. Den aktuella studien fokuserar på chefsarbete under distansarbete via en jämförande karaktär där studien identifierat ett aktuellt forskningsgap. En jämförande studie är relevant för att åskådliggöra hur chefsgrupperna agerat vid omställningen mot distansarbete eftersom arbetet vanligtvis inte utförts på distans tidigare. Eftersom cheferna arbetar inom olika verksamhetsområden är det av intresse att belysa vilka skillnader som kan utläsas mellan grupperna. Studien tar sin utgångspunkt i den deduktiva ansatsen via kvalitativa intervjuer utförda med åtta stycken chefer inom olika företag fördelade på två chefsgrupper.  Resultatet påvisar att det existerar skillnader i tillvägagångssätten kring informationsinsamling för de olika cheferna. Från cheferna i produktionsledning kan urskiljas att ett delegerat arbetssätt varit ett genomgående förekommande tillvägagångssätt vilket effektiviserat informationsflödena och informationsinsamlingen inom organisationerna. En tydlig distinktion gentemot chefer inom den administrativa chefsgruppen är att cheferna inom den senare kategorin anammat ett större fokus på att utforma procedurer för att göra den digitala mötesformen mer effektiv och välfungerande. Anledningen är att det digitala formatet utgör det huvudsakliga forumet för att delge och samla in information under distansarbete. Skillnaden i tillvägagångssätt utgörs av de underordnades roll och arbetsuppgifter inom organisationerna. Eftersom de anställda som lyder under produktionsledningen fortsättningsvis behövt befinna sig fysiskt på arbetsplatsen för att upprätthålla verksamheten har cheferna modifierat ett arbetssätt anpassat efter förutsättningarna. Inom den administrativa gruppen har både chefer och anställda möjlighet att bedriva arbetet från distans vilket ställt krav på cheferna att finna effektiva tillvägagångssätt kopplat till digitala kommunikationsverktyg för att skapa förutsättningar att kunna samla in information om verksamheten. / The purpose of the study is to generate an increased understanding of managers' information gathering during telework through a comparison between two management groups in different business areas. The management groups consist of managers within operations management and managers in administrative management. The intention of a compared study is to visualize differences in which alternative approaches the management groups apply in the information gathering during teleworking. Previous research has discussed the premises of managerial work and managerial work during telework. The current study focuses on managerial work during telework via a comparison where the study identified a current research gap. A comparative study is essential to illustrate how the management groups have acted in the transition to telework, as the work has usually not been performed remotely before. Since the managers work in different areas of activity it is interesting to highlight the differences that can be read between the groups. The study is based on the deductive approach via qualitative interviews accomplished with eight managers in different companies divided into two management groups. The results show that there are differences in the approaches to information gathering for the various managers. In operations management it can be distinguished that a delegated method has been a common procedure, which has streamlined the information flows and information gathering within the organizations. An explicit distinction towards managers within the administrative management group is that the managers within the latter category have adopted a considerable focus on forming procedures to make the digital form of meeting more efficient and well-functioning. The reason is that digital communication is the main forum för communicating and gathering information during telework. The difference in approach consists of the role and tasks of the subordinates within the organization. As the employees who are under the operations management continued to need to be physically at the workplace to maintain the business, managers have modified a way of working adapted to the conditions. Within the administrative group both managers and employees have the opportunity to conduct the work remotely, which requires managers to find effective procedures linked to digital communication tools to create conditions for being able to gather information about the organization.

Sedan Försvarsmakten påbörjade sin akademisering av officerskåren, dels med officersprogrammet på Försvarshögskolan och med ett uppdragsutbildningsprogram i samarbete med bland annat Halmstad universitet så har det skrivits och producerats många uppsatser med fokus på plutonchefernas situation. I de studierna har huvudsakligen plutonchefernas chefer eller andra i deras omgivning intervjuats. Den här uppsatsen bidrar med perspektivet från plutoncheferna själva, de unga officerare och specialistofficerare som är mitt i lösandet av befattningen. Syftet med studien är att utreda och skapa förståelse för de unga plutonchefernas situation. Diskussionen förs ur perspektivet vad organisationen, Försvarsmakten, kan göra för att skapa så bra förutsättningar som möjligt för plutoncheferna att lösa sin arbetsuppgift. Den här uppsatsen bekräftar bilden av vad tidigare studier visar och det råder en samsyn om hur komplex situationen är för nytillträdda chefer.  Studiens resultat visar att de unga har drivkraft och ambition att lösa uppgiften som plutonchef men att det saknas viss kunskap. Resultaten visar även att befattningens innebörd är otydlig i hela organisationen och Försvarsmakten skulle behöva tydliggöra produktionsorganisationen i vardagen och överväga att definiera innebörden och förväntningarna av att vara plutonchef i tre perspektiv: plutonchef i grundutbildning, plutonchef för kontinuerligt anställda soldater (GSS/K) och krigsplutonchef, det vill säga plutonchef i krigsorganisationen som är under utbildning och den som truppför enheten vid övning, kris eller krig. Studien visar även att organisationen är medveten om vilken kunskap och erfarenhet de unga har och inte har för att lösa befattningen som plutonchef när de examineras men att planen för att utveckla den kunskap som krävs behöver överses. Detta ställer krav på hur stödet utformas kring de unga cheferna i form av ett genomtänkt arbetslag samt stöd och handledning från plutonchefernas chefer, i normala fall kompanicheferna. / Since the Swedish Armed Forces began to academies the officers' corps, the officer program at the Swedish Defence University and also during complementary education program in collaboration with, among others, Halmstad University, many essays have been written focusing on the situation of platoon commanders. In those studies mostly the platoon commanders’ superiors or others around them have been interviewed. This paper adds the perspective of the platoon commanders themselves, the young officers and non-commissioned officers who are in the midst of resolving the position. The purpose of the study is to investigate and create an understanding for the situation of the young platoon commanders. The discussion is based on what the organization, the Swedish Armed Forces, can do to create the best possible conditions for the platoon commanders to solve their task. This paper confirms the picture of what previous studies show and there is a consensus on how complex the situation is for newly appointed platoon commanders.  The results of the study show that the young have the drive and ambition to solve the task as platoon commander but that some knowledge is lacking. The result also shows that the definition of the position is unclear throughout the organization and the Swedish Armed Forces would need to clarify the organization used to produce units in basic training and consider defining the meaning and expectations of being platoon commander in three perspectives: platoon commander in basic training, platoon commander for employed soldiers and pluton commander in the organization during war, which is the one who commands the unit in training, crisis or war. The study also shows that the organization is aware of the knowledge and experience that the young have, and not have, solving the position as platoon commander when they are examined, but that the plan to develop the necessary knowledge needs to be reviewed more carefully. This places demands on how the support is designed around the young commanders in the form of a well-thought-out team as well as support and supervision from the platoon commanders’ superiors, normally the company commanders.

Bakgrund: Denna uppsats har studerat belöningssystem som används inom organisationer med olika syften där bland annat att motivera medarbetare genom både finansiella och icke-finansiella belöningar hör till. Bakgrunden till studien grundar sig på att företag genom att använda belöningssystem kan öka motivationen och arbetsprestationen hos medarbetarna. Eftersom medarbetare motiveras av olika aspekter när det kommer till motivation och arbetsprestation är det viktigt att ta hänsyn till deras egna upplevelser av belöningar. För att få en bredare förståelse är det även viktigt att ta hänsyn till chefernas perspektiv på belöningars påverkan på motivation och arbetsprestation hos medarbetare. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur belöningssystem upplevs gällande motivation och arbetsprestation för medarbetare som arbetar med försäljning. Studien vill utveckla förståelsen kring detta ämne genom att ta hänsyn till både medarbetar- samt chefsperspektiv samt undersöka likheter och skillnader mellan dessa perspektiv. Metod: För att uppnå studiens syfte samt besvara frågeställningarna, har uppsatsen antagit en kvalitativ metod med abduktiv ansats. Den data som samlats in till studien har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med tre olika företag, två medarbetare samt en chef från respektive företag. Teori: Den teoretiska referensramen bygger på tidigare forskning om belöningssystems påverkan på motivation och arbetsprestation samt medarbetar- och chefsperspektiv. Vidare förklaras även vad belöningssystem är och de finansiella och icke-finansiella belöningarna följt av yttre och inre motivationsfaktorer, Herzbergs tvåfaktorteori och Maslows Behovstrappa. Slutsats: Studiens slutsats påvisar att samtliga medarbetare, förutom en, upplever belöningarna som något positivt och bidragande till motivationen och arbetsprestationen. Samtliga chefer upplever också att belöningarna bidrar till ökad motivation och arbetsprestation hos medarbetarna. Det råder olika upplevelser om vilka belöningar som är mest bidragande till ökad motivation och arbetsprestation från medarbetarperspektivet och chefsperspektivet. Vissa medarbetare påverkas mest av finansiella belöningar, medan andra påverkas mest av icke-finansiella belöningar. Det finns en medarbetare vars4motivation och arbetsprestation inte påverkas av belöningarna. Cheferna har skilda åsikter kring belöningars påverkan. De alla tycker att de påverkar, men på olika sätt. / Background: This study has studied reward system that is used in organizations with different purposes, such as to motivate coworkers by using financial and non-financial rewards. The background to this study is based on the fact that companies, by using reward systems, can increase the motivation and work performance of their coworkers. Since different aspects motivate coworkers when it comes to work performance, it is important to take into account their own experiences of rewards. In order to gain an even broader understanding, it is also important to take into consideration the managers' view on the impact of rewards on motivation and work performance of their coworkers. Purpose: The purpose of this study is to examine how reward systems are perceived in terms of motivation and work performance for employees who work with sales. The study wants to develop the understanding of this topic by taking into account both an employee and managerial perspective and examine similarities and differences between these perspectives. Method: In order to achieve the purpose of this study and answer it’s questions, the thesis uses a qualitative method with an abductive approach. The data for the study is collected through semi-structured interviews with three different companies, two coworkers and one manager from each company. Theory: The theoretical frame of reference is based on previous research on the impact of reward systems on motivation and work performance, as well as coworker and manager perspectives. The theory also includes explanations of reward systems, financial and non-financial rewards followed by external and internal motivational factors, Herzberg's two-factor theory and Maslow's hierarchy of needs. Conclusion: This study’s conclusion shows that all coworkers except one experience the rewards as something positive, contributing to motivation and work performance. All managers also feel that the rewards contribute to increased motivation and work performance among their coworkers. There are different experiences about which reward that is the most contributing to increased motivation and work performance from the coworker perspective and the manager perspective. Some employees are most affected by6financial rewards, while others are most effected by non-financial rewards. There is one employee whose motivation and work performance are not affected by the rewards. Managers have differing views on the impact of rewards. They all think they influence, but in different ways.

This master´s thesis has the form of a scientific essay. Its purpose is to explore how supervisors, in supervising professionals, balance between creating security and building relationship as opposed to challenging participants by introducing unexpected elements. The purpose is also to investigate whether philosophical theories can constitute impulses and unexpected elements for reflection on the supervisor's balancing act. The essay raises the question whether philosophical theories in the same manner can constitute impulses and unexpected elements in reflection on theories and practice in supervision. Experiences and conversations constitute the empirical material of the study. Certain themes have crystallized on those basis. These themes are discussed in relation to theories in supervision and to philosophical theories. The essay has highlighted the importance of the practical knowledge that supervisors use in the balancing act. The body and its signals and memory seems to play an important role for the interpersonal contact, as well as for the conversation and for the listening. The essay also shows that the supervisor's balancing act means more complexity than the balance between security and challenge. / Denna masteruppsats har formen av en vetenskaplig essä. Dess syfte är att utforska hur handledare i handledning med yrkesverksamma balanserar mellan att skapa trygghet och bygga och behålla relation i motsats till att utmana deltagarna genom att introducera främmande moment. Syftet är även att undersöka om filosofiska teorier kan utgöra impulser och främmande moment för reflektion över handledares balansakt i handledning och i reflektion över teorier och praktik inom handledning. Gestaltningar och samtal utgör undersökningens empiriska material och utifrån dessa har teman utkristalliserats. Dessa teman diskuteras i relation till teorier inom handledning och i relation till filosofiska tänkare. Undersökningen har synliggjort betydelsen av den praktiska kunskap som handledare använder i balansakten, där kroppen och dess signaler spelar en viktig roll för såväl mötet, som samtalet, lyssnandet och den gemensamma reflektionen. Utforskningen visar också att handledares balansakt innehåller fler utmaningar och är mer komplex än balansen mellan trygghet och utmaning.

Bakgrund: Ohälsa kopplat till den organisatoriska och sociala arbetsmiljön är en av arbetsmarknadens största utmaningar. Inom arbetsmiljöområdet är den organisatoriska och sociala arbetsmiljön det område chefer tycker är svårast att arbeta med och tidigare forskning har visat ett behov av att kartlägga vilket stöd chefer behöver i frågan. Syfte: Syftet med studien är att beskriva vad chefer med personalansvar och fördelade arbetsmiljöuppgifter upplever för olika behov av stöd i arbetet med den organisatoriska och sociala arbetsmiljön. Metod: Studien har en kvalitativ tolkande studiedesign. Totalt 10 chefer från olika medelstora/stora företag i Jönköping län (åtta män och två kvinnor) med minst ett års chefserfarenhet deltog. Datainsamlingen skedde genom semistrukturerade intervjuer under jan/feb 2020 och en fenomenografisk analys användes som metod för resultatframställning. Resultat: Chefer är i behov av relationellt stöd, professionellt stöd, formellt stöd, stödjande kultur och kontextuellt anpassat stöd i arbetet med organisatorisk och social arbetsmiljö. Behovet av relationellt stöd var något mer framträdande, men alla typer av stöd var viktiga och behöver ses i relation till varandra. Slutsats: Studien bidrar med ny kunskap i frågan om vilka olika typer av stöd chefer behöver i organisatoriskt och socialt arbetsmiljöarbete och ger en diskussion om hur behovet kan förstås. Studiens resultat föreslås användas som ett hjälpmedel vid lägesanalys av den egna organisationen och därigenom vara behjälplig vid utformandet av meningsfullt och adekvat chefsstöd i syfte att förbättra organisationens arbetsmiljö i frågan.

Den här uppsatsen utvecklar kunskapen om chefernas föreställningar om personals arbetsmiljö inom äldreomsorgen och funktionshinderomsorgen. Eftersom en dålig arbetsmiljön kan leda till arbetsrelaterad ohälsa är problemområdet relevant för det sociala arbetet. Utifrån tidigare forskning identifieras i uppsatsen arbetssätt, medarbetarnas kompetens, relationer samt livspussel som viktiga områden i relation till personals arbetsmiljö. Som en teoretisk utgångspunkt använder sig uppsatsen av organisationsteori med två olika perspektiv: ett strukturellt perspektiv och ett HR-perspektiv. Uppsatsen bygger på kvalitativa metoder och datainsamlingen genomfördes i form av semistrukturerade mejlintervjuer. Nio respondenter deltog i studien, fem från äldreomsorgen respektive fyra från funktionshinderomsorgen. Respondenterna arbetade som chefer inom äldre- och funktionshinderomsorgen i sex olika västsvenska kommuner. Datan från intervjuerna analyserades genom en tematisk analys. Bland resultaten framkommer att enligt chefers föreställningar kan medarbetarnas arbetsmiljö påverkas av deras arbetssätt och påverkansmöjligheter, medarbetarnas kompetens, kommunikation, relationer samt av medarbetarnas livspussel. Dessa områden, som alltså speglar chefernas föreställningar, stämmer relativt väl överens med de områden som framhävts i tidigare forskning. / This essay develops the knowledge of managers’ perception of the work environment of staff in elderly care and disability care. Because a poor work environment can cause work-related ill health, the problem area is relevant to social work. In previous research, the essay identifies way of working, the competence of the staff, relations, and work-life balance as important areas in relation to the staff’s work environment. As a theoretical basis, the essay uses organisation theory with two different perspectives: a structural perspective and an HR perspective. The essay is based on qualitative methods and the data was collected by use of semi-structured email interviews. Nine respondents participated in the study, five from the elderly care and four from the disability care. The respondents worked as managers within the elderly care and disability care in six different municipalities in western Sweden. The data from the interviews was analysed according to a thematic analysis. A result is that according to the managers’ perceptions, the staff’s work environment can be affected by their way of working and their chance to make an impact, the competency of the staff, communication, relations, and by the work-life balance. These areas, which then mirror the managers’ perceptions, match the areas emphasised in previous research relatively well.

Bakgrund och problematisering: Här diskuteras bakgrunden till studien och en problematisering kring chefers karaktärsdrag och dess påverkan på kapitalstruktur samt vad som menas med dessa begrepp. Vidare tar detta kapitel upp det underliggande intresset att förklara sambandet mellan tre chefers karaktärsdrag (CEO, CFO och COO) och kapitalstruktur. Syfte: Syftet med denna studie är att förklara effekten av individuella chefers karaktärsdrag på svenska börsnoterade företags kapitalstruktur.  Metod: Företagens kapitalstruktur undersöks genom att använda en kvantitativ forskningsmetod med en deduktiv forskningsansats för att identifiera förhållanden mellan chefernas karaktärsdrag och hävstång. Paneldata används från 114 svenska börsnoterade företag över en femårsperiod (2014-2018). Studien fann totalt 179 chefer varav 87 CEO:s, 73 CFO:s och 19 COO:s. Den insamlade datan testas genom regressionsanalyser där paneldata regressioner med random effects-modellen och robusta standardfel utförs.  Slutsats: Resultaten från testerna visar på både signifikanta och icke-signifikanta förhållanden mellan de tre chefernas karaktärsdrag och företagens kapitalstruktur, mätt som hävstång. Det finns därmed bevis som tyder på att olika karaktärsdrag hos individuella chefer påverkar företags kapitalstruktur. / Background and problematization: This chapter presents a discussion of the background for the study and a problematization about top managers’ characteristics impact on capital structure as well as the meaning of the terms. Furthermore this chapter discusses the underlying interest to explain the relationship between three top managers characteristics (CEO, CFO and COO) and capital structure. Purpose: The purpose of this study is to explain the effect of individual managers’ characteristics on Swedish publicly traded companies’ capital structure. Method: Panel data is used from 114 different Swedish publicly traded companies over a period of five years (2014-2018). The study found a total of 179 top managers in the 114 companies, including 87 CEO:s, 73 CFO:s and 19 COO:s. The companies’ capital structure is investigated using a quantitative research method with a deductive approach to explain the relationship between the top managers’ characteristics and leverage. The data is tested through regression analyses using panel data regressions with random effects model and robust standard errors. Conclusion: The results of the study shows both significant and insignificant relationships between the three top managers’ characteristics and the companies’ capital structure. There are hence some evidence suggesting that different characteristics of individual top managers do impact companies’ capital structure in terms of leverage.