In Sweden, the statistics show how women are underrepresented in organisational hierarchies; as managers, executive managers, CEOs and board of directors. Qualitative research reveals that women in management positions perceive the working life in Sweden as unequal and how men and women have different terms for making a career. Previous career studies told from women's narratives with a gender perspective caught our interest to examine how women reason and relate to their careers in 2019. The purpose of this study is to examine what emerges in stories about career and gender by women with management experience. We seek to understand how women relate to their career stories and how dilemmas are handled and how strategies are being used. We applied a narrative research design to obtain women's own stories about their careers. Ten narrative interviews were conducted with women with management experience within different companies and across several industries. The findings reveal how women in their career find themselves in minority positions in an environment imprinted by men's homosociality, including a language and toughness, that is difficult to relate to for the women. The minority position gives grounds to multiple approaches for women. The narratives show the urge to prove oneself, to legitimise one's position and to make oneself visible by showing will-power and determination. We found three strategies that women use in order to sustain self-esteem while coping with gender structures. We have named these strategies the individualistic strategy, the positive strategy and the explicit structure strategy. The individualistic strategy makes gender invisible by focusing on individual characteristics and traits. The positive strategy focuses on the advantages of being a woman and, the explicit structure strategy relates the meaning of gender to structures rather than to oneself. A central finding in our material is how the women switch between coping strategies. Switching between the individualistic strategy and the explicit structure strategy unveils two different themes. The first I don't want to generalise, but, illustrates how women relate gender to structures while they at the same time do not want to generalise between the genders. The second switch the Trojan horse explains how women are aware of gender structures and conform to men to sustain control and thereby sustain their self-esteem. Finally, to switch between stressing the benefits of being a woman and the burden of being a woman, we interpret as efforts to unburden the weight of gender structures. These switches between strategies give rise to contradictive reasoning, which we find entirely understandable as a means for women to make sense of their own reality. / I Sverige visar statistik hur kvinnor är underrepresenterade i organisationshierarkier; som chefer, VD, i ledninggrupper och styrelser. Kvalitativ forskning visar att kvinnor på chefspositioner upplever arbetslivet i Sverige som ojämnställt och att män och kvinnor har olika villkor att göra karriär. Tidigare karriärsstudier med ett genusperspektiv, berättade från kvinnors narrativ fångade vårt intresse att undersöka hur kvinnor resonerar kring och förhåller sig till sin karriär 2019. Syftet med denna studie är att undersöka vad som framkommer i berättelser om karriär och kön av kvinnor med chefserfarenhet. Vi ämnade förstå hur kvinnor förhåller sig till sina berättelser och hur dilemman hanteras och hur strategier används. Vi tillämpade en narrativ forskningsdesign för att erhålla kvinnors egna berättelser om sin karriär. Tio narrativa intervjuer genomfördes med kvinnor med chefserfarenhet inom olika företag och branscher. Resultaten avslöjar hur kvinnor i sin karriär befinner sig i minoritetsposition i en miljö som präglas av mäns homosocialitet, inklusive ett språk och tuffhet som är svårt att relatera till för kvinnorna. Minoritetspositionen ger upphov till flera förhållningssätt bland kvinnorna. Berättelserna skildrar behovet att behöva bevisa sig själv, att legitimera sin ställning och att göra sig synlig genom att visa viljestyrka och beslutsamhet. Vi hittade tre strategier som kvinnor använder för att upprätthålla sin självkänsla medan de hanterar könsstrukturer. Vi har namngett dessa strategier: den individualistiska strategin, den positiva strategin och den explicita strukturstrategin. Den individualistiska strategin gör kön osynligt genom att fokusera på individuella egenskaper och förmågor. Den positiva strategin fokuserar på fördelarna med att vara kvinna och den explicita strukturstrategin relaterar betydelsen av kön till strukturer snarare än till individen. Ett centralt resultat i vårt material är hur kvinnorna växlar mellan strategierna. Växling mellan den individualistiska strategin och den explicita strukturstrategin avslöjar två olika teman. Den första jag inte vill generalisera, men, illustrerar hur kvinnor relaterar kön till strukturer medan de samtidigt inte vill generalisera mellan könen. Den andra växlingen den trojanska hästen förklarar hur kvinnor är medvetna om könsstrukturer och efterliknar män för att upprätthålla kontrollen och därigenom självkänslan. Slutligen, växlingen mellan att betona fördelarna med att vara kvinna och belastningen av att vara kvinna, tolkar vi som en stävan mot att avlasta bördan av könsstrukturer. Dessa växlingar mellan strategier ger upphov till motsägelsefulla resonemang som vi finner helt förståeliga som ett medel för kvinnor att begripa sin verklighet.

Under början av 1990-talet infördes reformer som än idag påverkar svensk äldreomsorg. Dessa reformer föranledde till stora förändringar i den offentliga sektorn, där privatiseringen av offentliga tjänster är en del av resultatet. I nästan tre decennier har resultatet av dessa reformer varit väl omdiskuterade i både politiska sammanhang och samhället, där äldreomsorgen är en av de stora reformerna som diskuteras. Föreliggande studie jämför och analyserar tillförlitlig kvalitet på given vård i äldreomsorgen mellan den offentliga och privata sektorn eftersom den privata sektorn ibland har ett vinstintresse, vilket den offentliga sektorn saknar. Syftet med studien var att jämföra och analysera hur chefer uppfattar möjligheten att ge tillförlitlig kvalitet i verksamheten. Arbetet i den dagliga verksamheten utförs av chefer och medarbetare tillsammans, vilket föranledde att det i studien intervjuades åtta chefer på äldreboenden i Sverige, där fyra chefer från respektive offentlig eller privat given äldrevård utgjorde studiens empiriska material. Intervjufrågorna var konstruerade utifrån studiens analysmodell som bygger på karaktäristiska egenskaper för organisationer med hög tillförlitlighet. Föreliggande studie visar att cheferna i både den offentliga och privata sektorn uppfattar, utifrån de förutsättningar som finns i äldreomsorgen, möjlighet till tillförlitlig kvalitet. Dock visar resultatet av studien att det finns brister i den tillförlitliga kvaliteten. Studiens vetenskapliga bidrag visar på kvaliteten utifrån de förutsättningar som chefer har att ge en tillförlitlig kvalitet i äldreomsorgen. / During the start of the 1990´s reforms were introduced that to this day affect Swedish elderly care. These reforms brought forth large alterations in the public sector where in multiple, previously public services were privatized. In the following three decades have these reforms been regularly discussed in both political contexts and society, where the reforms of the elderly care have been prominent. This study compares and analyze reliable quality of administrated care of elderly between the public and private sectors, because of the private sector´s common profit orientation, which the public sector does not have. The purpose of this study was to compare and analyze how management perceive the opportunity to give reliable quality within the organization. Operational labor is performed by both management and coworkers together which resulted in eight managers within the Swedish elderly care being interviewed wherein four worked in the public sector and private, respectively. These interviews became the empirical basis for the study. The interview questions were constructed using the studies analytical model which is based on characteristic properties within organization with high reliability. The result of this study shows that managers in both the public and private sectors perceive the possibility of reliable quality based on the conditions that exist in elderly care. However, the results of the study show that there are shortcomings in the reliable quality. The study´s scientific contribution indicates the quality based on the conditions that managers have to provide a reliable quality in elderly care.

Den här studien är en kvalitativ studie där skrivande haft avsikten att genom djupintervjuer med sex kvinnliga chefer på höga chefspositioner ta reda på kvinnornas personliga upplevelser av sin karriärväg. Syftet med studien har därför varit att skapa en djupare förståelse för kvinnliga chefers upplevelser av framgångsfaktorer i sitt karriäravancemang, inom privat sektor. Det vill säga vad som har varit avgörande för deras avancemang men även deras upplevelser av eventuella hinder som dykt upp längs vägen och hur de tagit sig förbi dessa. Målet med studien har också varit att undersöka om de kvinnliga chefernas upplevelser stämmer överens med tidigare forskning och teorier som påstår att det är svårare för kvinnor att avancera i karriären. Genom djupintervjuer ges en mer ingående förståelse i varje kvinnas upplevelse av sin karriär och hur de ser på sin egen karriär och vilka faktorer som varit avgörande för dem. På så sätt ville skrivande i denna studie bidra med kunskap om hur det är som kvinna att avancera i privat sektor, i en svensk kontext. Resultatet visade att de kvinnliga chefernas upplevelser överensstämmer med tidigare forskning och studier. Emellertid anser sig de kvinnliga cheferna inte ha upplevt några hinder i sin karriärväg, även om skrivande tolkat att de ändå stött på vissa hinder. / This study is a qualitative study where the writers intended to find out women's personal experiences of their career path through in-depth interviews with six female managers in senior management positions. The purpose of the studies was therefore to create a deeper understanding of women managers' experiences of success factors in their career advancement, in the private sector. That is, what has been decisive for their advancement but also their experiences of any obstacles that have appeared along the way. The aim of the study is also to investigate whether the female managers' experiences are in line with previous research and theories that claim that it is more difficult for women to advance in their careers. In-depth interviews provide a deep understanding of each woman's experience of her career and how they view their own career and what factors have been decisive for them. In this way, the writers in this study wanted to contribute with knowledge about what it is like as a woman to advance in the private sector, in a Swedish context. The results showed that the female managers' experiences are consistent with previous research and studies. However, the female managers do not consider themselves to have experienced any obstacles in their career path, although the writers interpreted that they nevertheless encountered some obstacles. / <p>Det finns övrigt digitalt material (t.ex. film-, bild- eller ljudfiler) eller modeller/artefakter tillhörande examensarbetet som ska skickas till arkivet.</p><p>There are other digital material (eg film, image or audio files) or models/artifacts that belongs to the thesis and need to be archived.</p>

Våld i nära relationer klassas som ett folkhälsoproblem och studier visar att arbetsplatsen kan ha en viktig funktion att hjälpa och stötta våldsutsatta personer (Charlott, Cleroux, Lopez &amp; Scott, 2021; Holmgren &amp; Grünbaum, 2021, s. 45; Strand, 2022, s. 51). Mäns våld mot kvinnor, våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck innebär att våldet utövas av en person som finns i den utsatta personens närhet. Kvinnor är i högre grad utsatta för våld än män. Inom vård- och omsorgsverksamheten är cirka 80 procent av de anställda kvinnor (Strand, 2020, ss. 27-28; Hydén, Överlien, Ericson, Wiman &amp; Grönberg Eskel, 2016, s. 3; SKR, 2016). Att vara utsatt för våld i nära relationer kan ha negativ inverkan på arbetsförmågan (Skoog Waller, 2022). Jämställdhetsmyndigheten (2022) uppmanar arbetsgivare att arbeta aktivt med att identifiera och förebygga våld i nära relationer hos medarbetare. Arbetsplatsen kan agera som en fristad för personer som är utsatta för våld i nära relationer vilket belyser arbetsplatsens viktiga funktion (Katula, 2012). Därav är det intressant att undersöka hur första linjens chefer inom den kommunala vård- och omsorgen arbetar med våld i nära relationer. Syftet med studien är att öka kunskapen om hur första linjens chefer inom kommunal vård- och omsorg arbetar med våld i nära relationer om medarbetaren är utsatt för våld. Studien har genomförts med en kvalitativ metod och urvalet bestod av tio första linjens chefer inom kommunal vård- och omsorgsverksamhet från nio olika kommuner i Sverige. Semistrukturerade intervjuer genomfördes och en kvalitativ innehållsanalys användes för att bearbeta texten. Utifrån studiens syfte att öka kunskapen om hur första linjens chefer arbetar samt vilka faktorer som kan påverkar första linjens chefers arbetssätt om medarbetare är utsatta för våld i nära relationer. Detta för att kunna ge stöd åt medarbetare som är utsatta för våld. Då det är arbetssätt som ska studeras förefaller det sig lämpligt att tolka innehållet i intervjuerna med hjälp av begreppen Förstå, Vilja och Kunna från Lundquist (1992, ss. 75-77) implementeringsteori. Dessa tre begrepp är en förutsättning för att införa arbetssätt därför har dessa begrepp använts som tolkningsstöd i analysarbetet. I resultatet visade det sig att ledarskapsstilen har betydelse i mötet med personer som är utsatt eller har varit utsatta för hot och våld i nära relationer. Ytterligare framkom att nio av tio chefer saknar rutiner kring stöd för medarbetare som är utsatta för våld i nära relationer. Några faktorer som framkom i studien var en rädsla för att fråga om våld i nära relationer, kunskapsbrist samt otillräckliga resurser. En annan faktor som framkom var att samtliga deltagare visar både på vilja och engagemang att lyfta frågeställningar om hot och våld i nära relationer i samtal med medarbetare. Resultatet visar att cheferna upplevde en kunskaps- och resursbrist inom verksamheterna kring frågan om våld i nära relationer. Studiens resultat indikerar att det finns förbättringsmöjligheter och att denna frågan borde vara högre prioriterad inom den kommunala vård- och omsorgen. / Domestic violence is classified as a public health problem, and studies show that the workplace can have an important function in helping and support people exposed to violence (Holmgren &amp; Grünbaum, 2021, p. 45; Strand, 2022, p. 51; Charlott, Cleroux, Lopez &amp; Scott , 2021). Men's violence against women and domestic violence means that the violence is perpetrated by a person who is in the victim's vicinity. Women are more exposed to violence than men. Health care is abusiness where approximately 80 percent of the employees are women (Strand, 2020, pp. 27-28; Hydén, Överlien, Ericson, Wiman &amp; Grönberg Eskel, 2016, pp. 3; SKR, 2016). Being exposed to domestic violence can have a negative impact on the ability to work (Skoog Waller, 2022). Jämställdhetsmyndigheten (2022) calls on employers to work actively to identify and prevent domestic violence among employees. The workplace can act as a haven for people exposed to domestic violence, highlighting the important function of the workplace (Katula, 2012). Hence, it is interesting to examine how first-line managers in municipal health and social care work with domestic violence. The purpose of the study is to increase knowledge about how first-line managers in municipal health and care work with domestic violence if the employee is exposed to violence. The study was carried out using a qualitative method, and the sample consisted of ten first-line managers in municipal care and social care operations from nine different municipalities in Sweden. Semi-structured interviews were conducted, and a qualitative content analysis was used to process the text. Based on the purpose of the study to increase knowledge about how first-line managers work and which factors can affect the way first-line managers work if employees are exposed to domestic violence. This is to be able to provide support to employees who are exposed to violence. Since it is working methods that are to be studied, it seems appropriate to interpret the content of the interviews using the concepts of Understanding, Willing and Knowing from Lundquist's (1992, pp. 75-77) implementation theory. These three concepts are a prerequisite for introducing working methods since the purpose of the study is to investigate the working methods of first-line managers. These concepts were used as interpretation support in the analysis work. The results showed that the leadership style is important in meeting with people who are exposed or have been exposed to threats and domestic violence. Furthermore, it emerged that nine out of ten managers lack routines regarding support for employees who are exposed to domestic violence. Some factors that appeared in the study were a fear of asking about domestic violence, a lack of knowledge, and insufficient resources. Another factor that appeared was that all participants have both a willingness and commitment to raise questions about threats and domestic violence in conversations with employees. The results show that the managers experienced a lack of knowledge and resources within the operations regarding the issue of domestic violence. The results of the study indicate that there are opportunities for improvement and that this issue should be a higher priority within the municipal health and care system.

Psykisk ohälsa har under de senaste åren ökat och det är en av de vanligaste orsakerna till sjukfrånvaro från arbetet. Detta leder till stora kostnader för individer, organisationer och samhället i sin helhet. Därmed är det av stor vikt att arbeta med förebyggande åtgärder. Den psykiska ohälsan har ökat bland kontorsanställda. Kontorsarbete är ett stillasittande arbete vilket har negativa konsekvenser för den psykiska hälsan. Det har även visat sig att den psykosociala arbetsmiljön påverkar utvecklingen av psykisk ohälsa. I det hälsofrämjande arbetet har chefen en avgörande roll, därmed syftar den här studien till att beskriva chefers erfarenheter av att arbeta för att främja kontorsanställdas psykiska hälsa. Urvalet i studien består därmed av sex verksamma chefer med arbetsmiljöansvar. Studiens datamaterial samlades in genom semistrukturerade intervjuer och materialet analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Utifrån analyserna framkom tre huvudkategorier. Resultatet visade att cheferna belyste faktorer som främjar psykisk hälsa, såsom ett öppet klimat och närvarande ledarskap. Att de arbetade med förebyggande åtgärder, såsom gemensamma aktiviteter och individuella samtal. Till sist visade resultatet att cheferna hade varierande erfarenheter och beskrev flera utmaningar med att främja psykisk hälsa på arbetsplatsen. Utmaningarna handlade bland annat om hög arbetsbelastning, digitalisering och tidsbrist. Studien kan bidra med kunskap om hur chefer arbetar för att främja psykisk hälsa bland kontorsanställda och medvetengöra faktorer som kan främja psykisk hälsa på arbetsplatsen. Resultatet i studien kan bidra med insikt i de utmaningar chefer möter i främjandet av psykisk hälsa, samt kan ge vägledning till hur chefer kan bli mer framgångsrika i det här arbetet och därigenom kan ett mer psykiskt hållbart arbetsliv uppnås. / This study aims to describe managers` experiences of working to promote the mental health of office employees. The sample in this study consists of six managers with work environment responsibility. Data material was collected through semi-structured interviews and analyzed using qualitative content analysis. Based on the analyses, three main categories were identified. The results showed that the managers` described several factors to promote mental heath, such as an open work environment and present leadership. They worked with preventive measures to promote mental health, such as group activities and individual counseling. Finally, the results indicated that managers had different experiences and described severalchallenges in promoting mental health in the workplace, such as high workload, digitalization and lack of time. This study contribute with knowledge about how managers can work to promote mental health among office workers. It also raises awareness of factors that can enhance mental health in the workplace. The results can provide insights into the challenges managers face in promoting mental health, but also how managers can become more successfully in doing so and, hence, a more mentally sustanable working life can be achieved.

The aim of this study was to examine the level of crisis readiness within the eldercare sector. Because of the worsened security landscape in the world, crisis readiness has become a focal point on the political agenda. The crisis we explore are the types of crisis that could follow a war or the grayzone between war and peace which in Swedish is called “skymningsläge”. The crisis we focus on in the study are power failure, crisis regarding water supply, food and medicin distribution and cyber-attacks. Our survey aimed to explore the new institutional theory to gain insights into the dynamics of social work within the context of crisis management,focusing on organizations' adaptability to new security challenges. By examining the responses of frontline managers, we sought to understand the impact the organizations have on the elder care facilities. Our findings showed discrepancies between municipal and private sectors with front line managers within the private sector demonstrating a culture of greater openness to make changes for improved crisis readiness. However, in terms of crisis readiness, no significant advantage was found for private facilities. By exploring the perspectives of the first line managers we could also understand what impact the organizations have on the managers situation. Our study also showed a correlation between training in crisis management and confidence in leading during crises. The survey also showed that the organizations has taken measures to develop crisis readiness after the pandemic to be more resilient.

This thesis examines first-line managers' perceptions about their organizational prerequisites for trust-based governance and management through a case study within the municipality of Norrköping, focusing on the public home care organization. A qualitative research design was used in the thesis based on first-line managers perceptions of the organizational prerequisites for an ideal trust-based governance and management. The material has been analyzed through an ideal-type analysis based on central elements within the governing principles of market, bureaucracy, and trust. An overall picture gives the impression that the organizational prerequisites primarily is perceived as being well-functioning for the ideal of trust-based governance and management. It is also considered that certain organizational prerequisites are less well-functioning for the ideal. Furthermore, the thesis indicates certain organizational prerequisites which are seen as central to the ideal. This thesis provides some empirical evidence that a balance between the governing principles of market, bureaucracy, and trust is perceived as essential to achieve the ideal of trust-based governance and management in the given context. At the same time, the thesis indicates that a greater emphasis on trust as a governing principle is perceived as desirable to achieve the optimal balance for the ideal in the given context. In addition, the study depicts that there is some path dependence that affects the view of the organizational prerequisites for an ideal trust-based governance and management in the managerial role. This means that a legacy of market-inspired and bureaucratic instruments is perceived to prevent the trust-based management philosophy from having a greater impact on the organization.