Bakgrund: Våld i nära relation är ett globalt hälsoproblem som påverkar miljontals kvinnor. Våldet förekommer i flera olika former, exempelvis fysiskt, psykiskt och sexuellt, och kan ha dödliga konsekvenser. Sjukvården behöver utveckla och säkra kvaliteten i arbetet med att identifiera och hjälpa kvinnor som är utsatta för våld i nära relation. Sjuksköterskor har en viktig roll i detta arbete.  Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av det initiala samtalet med kvinnor som utsatts för våld i nära relation. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats baserad på nio kvalitativa studier. Datasökningen gjordes på Cinahl och PubMed. Artiklarna kvalitetsgranskas med hjälp av Olsson & Sörensens granskningsmall. Analysen av artiklarna gjordes med inspiration av Fribergs analysmodell.  Resultat: Analysen resulterade i två huvudteman och sju underteman. De två huvudteman är: Försvårande och underlättande faktorer för att initiera samtal om våld i nära relation och Försvårande och underlättande faktorer för att genomföra bra samtal om våld i nära relation. Konklusion: Ämnet våld i nära relation väcker känslor hos patienter likaväl som hos sjuksköterskor. Det finns osäkerheter hos sjuksköterskor om hur man ska hålla det initiala samtalet om våld i nära relation och vad man ska göra med svaret. Tidsbrist och underbemanning är faktorer som bidrar till att samtal om våld i nära relation utelämnas av sjuksköterskor i deras arbete. Rutinmässiga frågor till alla kvinnliga patienter kan hjälpa sjuksköterskor att uppmärksamma våld i nära relation. / Background: Domestic violence is a global health problem affecting millions of women. Violence takes many forms, including physical, psychological and sexual, and can have fatal consequences. The health care system needs safe procedures to develop and ensure the quality of work with women who are exposed to domestic violence. Nurses play an important role in this work. Aim: The aim of the study was to describe nurses' experiences of the initial conversation with women who have been subjected to domestic violence. Methods: A literature study based on nine qualitative studies. The data search was done on Cinahl and PubMed. With help from Olsson & Sörensen's review template, the articles were quality reviewed. The analysis of the articles was done with inspiration from Friberg's analysis model. Results: The analysis resulted in two main themes and seven sub-themes. The two main themes are: Difficulty and facilitating factors for initiating conversations about domestic violence and Difficulty and facilitating factors for conducting good conversations about domestic violence. Conclusion:  The topic of domestic violence raises emotions in patients as well as in nurses. There are uncertainties among nurses about how to have the initial conversation about domestic violence and what to do with the response. Lack of time and understaffing are factors contributing to the omission of domestic violence conversations by nurses in their work. Routine questions to all female patients can help nurses to recognize intimate partner violence.

This study explored the interaction between persons and songs in therapy, and was described according to the ideas of Social Constructionism and the Narrative Approach (Freedman & Combs, 1996; Gergen, 1985, 1994; Hoyt, 1998). The meanings around songs and the therapist-client interaction were explored. A flowing process evolved that allowed for new ideas to become part of the therapeutic conversations (Anderson & Goolishian, 1988; Hoffman, 1994). The research was qualitative as befits the above-mentioned epistemology. Therapeutic conversations evolved with a single client, in which songs and music were used to explore her life story. An unstructured interview was conducted to explore the therapeutic process underlying the incorporation of songs in therapeutic conversations. The hermeneutic method of analysis was employed to identify themes and meanings that encompassed the research participant's life story as well as the therapeutic process in which songs were utilised to facilitate therapeutic dialogues. It was found that the themes elicited in this study reflected the themes discussed in the literature. The following themes underlying the therapeutic process of songs were identified: songs created an emotional release; they elicited memories, feelings and imagery; they facilitated relaxation, coloured relationships and provided a new skill. This exploration of the themes allowed for rich descriptions of the participant's story and the therapeutic conversations, to emerge. / Clinical psychology / M.A. (Clinical psychology)

The research started in a school context where the teachers were severely affected by the changes in and closing of their school. In my qualitatively based research project, I embarked with the research participants on a pastoral, narrative- and appreciative inquiry approach which assist the teachers to deal more efficiently with the effects of the changes they experienced. By sharing and reflecting on their stories, a climate that's conducive to their well-being was constructed. I describe how my participatory action research invited the teachers to be active research participants, who are responsible for their own construction of richer or alternative meanings in their lives. / Practical theology / M. Th. (Pastoral Therapy)

Extra-marital affairs are the main reason for divorce in western society. Pastoral therapists usually operate within a modernistic theology and use their 'expert' knowledge of theological ethics to confront the unfaithful spouse - a pastoral therapeutic approach that neither delivers the desired results, nor honours the client's expertise and freedom. This study endeavoured to socially construct pastoral therapy using the principles of postmodernistic social construction discourse with couples/spouses where one spouse is or was engaged in an extramarital affair. The relation between a modernistic epistemology and a postmodernistic epistemology, and how this relation affects theology, practical theology and pastoral therapy were explored. The propium of pastoral therapy in a postmodemistic paradigm and the implications of a narrative approach in pastoral therapy for theological ethics were reflected upon. A narrative description of extra-marital affairs was constructed and some of the cultural discourses which co-constitute extra-marital affairs were discussed. The pastoral therapist and clients were simultaneously in conversation with ethical discourses and relational, personal and emotional discourses, thus co-constructing new alternatives and possibilities. During these multiple reflexive conversations, some of the cultural discourses (eros; self-fulfilment; extra-marital sex and hedonism) which co-constitute extra-marital affairs were deconstructed. In the light of the usual limitations of the life-span of an extra-marital affair, the pastoral therapist and faithful spouses socially constructed alternatives and possibilities for their lives to enable them to outstay the extra-marital affair of the unfaithful spouse. Multiple reflexive conversations with (un)faithful spouses co-constructed, with relational and ethical discourses, a narrative approach in pastoral therapy. The use of externalisation and ritualisation in a narrative approach in pastoral therapy concerning extra-marital affairs was explored. A sense of guilt and secrets were also themes in multiple reflexive conversations with unfaithful spouses. This prompted reflection on the use of Scripture in a narrative approach in pastoral therapy. The relation between the biological-psychological aspects of extra-marital affairs and narrative therapy are also briefly explored. / Philosophy, Practical & Systematic Theology / D. Th. (Practical Theology)

Incest is described by various models focusing on different factors ranging from pathology to descriptions of the ecosystem in which it takes place. This research presents a theoretical and practical description of father-daughter incest in a family where the father was not removed and includes narratives of all associated systems. Consistent with the postmodern, social constructionist and narrative theories, this study attempts to observe and describe the ensuing process of the incest narrative through the various systems within which it takes place. This process explores people's perceptions of incest, how these are assessed and interpreted, what kind of action they mapped out as a result and the possibility that the abusive narrative is being maintained. Implications for therapy with the incest family are discussed drawing on narrative principles. By utilising an emergent design the experiences and narratives of the family and related systems were permitted to emerge through the research process. / Psychology / M.A. (Clinical Psychology

Bakgrund: I socialtjänstens utredning om barn är barnen en viktig informationskälla. I svensk lagstiftning beskrivs det att barnets bästa ska betraktas när åtgärder rör dem. Socialarbetare känner sig ibland osäkra inför samtal med barn. Syftet med denna studie är att undersöka vilken möjlighet socialarbetarna har gällande kompetensutveckling i att samtala med barn och behovet av verksamhets ut veck l ing för att förbättra samtal med barn. I studien ingår det två arbetsgrupper, socialarbetare som arbetar inom öppenvården och socialarbetare som arbetar med främst myndighetsutövning, mellan dessa grupper kommer det ske jämförelse för att se om det finns likheter och olikheter i upplevelsen av sin kompetens. Metod: Studien har genomförts med kvantitativ metod där datainsamlingen har bestått i online - enkäter. I studien är det totalt 10 av de totalt 13 tillfrågade kommunerna i Region Jönköpings län som har tackat ja till att vara med. Av tillfrågade 77 socialarbetare inom den sociala barnavården deltog 52 (65,7 procent) och av dessa arbetar 19 inom öppenvården och 33 arbetar med myndighetsutövning. Resultat: I studien framgår det att det finns förbättringsmöjligheter i samtal med barn för socialarbetare rörande utbildning och arbetsmaterial. I studien framgår det också att det inte finns några signifikanta skillnader mellan socialsekreterare och behandlare. Slutsats: Studien tyder på att socialarbetare är i behov av mer kunskap kring samtal med barn, samt att det finns områden som behöver förbättras för att känslan i samtalet med barnet ska bli mer positiv. / Background: Children are an important source of information in the investigations of the social services. Swedish law stipulates that the best interests of the child should be considered when measures concern them. Social workers sometimes feel insecure about speaking with children. The purpose of this study is to examine the opportunities of social workers for training in speaking with children, and the need for development of the organization in order to improve conversations with children. Two groups are included in the study, social workers that work with non-institutional care, and social workers that primarily work with the exercise of public authority. These groups will be compared to see whether there are similarities and differences in their perception of competence. Method: The study has been done by a quantitative method where data has been collected with online surveys. In total, 10 of the 13 municipalities in Jönköping County have participated in the study. Out of the 77 social workers in child welfare asked to participate, 52 (65.7 per cent) chose to do so, whereof 19 work with non-institutional care and 33 with the exercise of public authority. Results: The study shows that there is room for improvement of social workers’ conversations with children with regards to education and work material. The study also shows that there are no significant differences between different types of social workers. Conclusions: The study indicates that social workers need more knowledge of speaking with children, and that there are areas that need improvement for the conversation with the child to be perceived as more positive.

Aim: The overall aim of this thesis was to evaluate the experiences of nurses and families participated in Family Health Conversations (FamHC) and the effects of this intervention on those families with a family member living in a residential home for older people. Methods: This thesis comprises four studies. The FamHC were structured as three conversations held at two-week intervals and a closing letter. In two of the studies (I and II), group interviews with family members were interpreted using qualitative content analysis. A mixed-method research design was used in study three (III). Data were collected through group interviews with families and by using the instruments FHI and SWED-QUAL completed by the family members. The qualitative and quantitative data were analyzed and then integrated. In the fourth study (IV), registered nurses who had performed the FamHC participated in individual interviews after they had completed four conversation series each. The RNs also wrote diary notes about what they experienced directly after conducting each conversation. The interviews and diary notes were interpreted with qualitative content analyses. Result: The findings from study I one month after participating in the conversations showed that the families felt alleviated from guilty consciences. The FamHC gave the family members confirmation that they were, indeed, good enough. Study II showed that, six months after participating in the conversations, the families had experienced the FamHC as healing because the sharing and reflections through dialogue within the conversations mediated confirmation, which made the families feel consoled. Study III revealed that the families’ emotional wellbeing had increased six months after participating in the FamHC. The families also showed an improved ability to work together. In study IV, the nurses reported that the FamHC was a useful care action in their work with families. Conclusion: The overall conclusion from the findings is that the families were consoled by participating in the FamHC. The conversations offered an arena for families to listen to each other’s narration which provided a better relationship and cooperation within the family and a greater sense of well-being for the family members. / Bakgrund: Att ha en sjuk närstående som bor på ett särskilt boende för äldre påverkar hela familjen. Familjemedlemmarna kan uppleva känslor av saknad, skuld, maktlöshet och sorg. Det finns därför ett behov av att utvidga omvårdnaden till att innefatta hela familjen som ett system för att minska ohälsa hos familjer. Detta kan ske genom familjecentrerade interventioner. Ett exempel på en familjecentrerad intervention är hälsostödjande familjesamtal (FamHC). Det är en vårdhandling med focus på familjens styrkor, resurser och relationer inom familjen. Det finns begränsad kunskap om dessa familjeinterventioner i kontexten vård och omsorg av äldre. Syftet: Syftet med avhandlingen är att ur ett familje- och sjuksköterskeperspektiv studera upplevelser, responser och effekter av sjuksköterskeledda hälsostödjande familjesamtal med närstående som har en familjemedlem boende på ett särskilt boende för äldre. Metoder: Denna avhandling är baserad på en intervention med FamHC genomförd vid tre särskilda boenden för äldre i norra Sverige. Samtalens struktur är tre på varandra följande samtal varannan vecka med skilda fokus och avslutas med ett avslutande brev. Avhandlingen består av fyra delstudier. I studie I-II användes semistrukturerade gruppintervjuer med närstående som analyserades med kvalitativ innehållsanalys. I studie III användes mixad metod. Kvalitativa resultat från intervjuer och kvantitativa resultat från instrumenten SWED-QUAL och FHI, analyserades parallellt samt integrerades därefter. I Studie IV intervjuades tre sjuksköterskor med semistrukturerade individuella intervjuer. Sjuksköterskorna skrev även dagboksanteckningar. Intervjuerna och dagböckerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys. iv Resultat: Resultaten från studie I visar att de närstående en månad efter deltagandet i FamHC upplevde en lindring av sitt dåliga samvete då de krav som familjerna ställer på sig själva minskat. Vid samtalen fick de närstående bekräftelse på att de gjorde så gott de kunde. Genom att dela sina föreställningar med varandra genom berättelser skapades en ökad förståelse för hela familjens upplevelse av situationen. Studie II visar att sex månader efter samtalsseriens avslutande upplevde familjen deltagandet i FamHC som ett delande i en dialog med en läkande kraft. Delandet upplevdes bekräftande vilket gjorde att de närstående upplevde samtalen som trösterika. Studie III visar att de närståendes emotionella välbefinnande hade förbättrats sex månader efter att ha deltagit i FamHC. Studien visar på förbättrad kommunikation och relationer samt förbättrat samarbete inom familjen. Studie IV visar att sjuksköterskorna upplevde att FamHC var en tillämpbar omvårdnadsåtgärd i arbetet med familjer. Det gav en förbättrad förståelse av familjens situation och förbättrade relationen med närstående. Konklusion: Den övergripande slutsatsen från resultaten i delstudierna är att genom att delta i FamHC blev familjerna tröstade. Samtalen skapade en arena för de närstående att berätta samt att lyssna till varandras berättelser. Det gavs utrymme att gråta och sörja över sin situation över att ha en sjuk familjemedlem på ett särskilt boende. Samtalen medförde reviderade föreställningar bland närstående och sjuksköterskorna samt en ökad förståelse och ett bättre samarbete inom familjen och en ökad känsla av välbefinnande hos de närstående. Hälsostödjande familjesamtal kan därmed föreslås vara ett användbart verktyg för sjuksköterskor i deras arbete med närstående inom kontexten särskilda boenden för äldre personer.

Denna uppsats utgångspunkt är att undersöka intranätets möjliga påverkan på anställdas identitetsskapande där syftet är att undersöka den roll intranätet har i form av vidmakthållande och/eller upprättande av organisationsidentiteten. Detta görs genom att studera hur innehållet på intranätet genom olika kommunikationsaktiviteter och tolkningsprocesser medarbetare emellan bidrar till formningen av identiteten inom organisationen. Genom att betrakta organisationsidentitet som ett kommunikationsfenomen appliceras ett kommunikationsperspektiv på organisationer där CCO-perspektivet, genom konceptet om metakonversationer, utgör det centrala teoretiska ramverket. För denna undersökning tillämpas kvalitativa metoder. Detta görs med empiriunderlag från en fallorganisation, Försäkringskassan, där den huvudsakliga datainsamlingen består av fokusgruppsdiskussioner med medarbetare på handläggarnivå där två olika grupper undersöks. Resultaten har analyserats utifrån underliggande, kognitiva koncept och funnit att grupperna genom att agera utifrån olika synsätt på sin organisationsidentitet också väljer att ta del av olika typer av innehåll från organisationens intranät, vilket i sin tur avgör vilken roll intranätet kan anses fylla. / This thesis intends to investigate an intranet's possible impact on employee identity creation, where the aim is to study the role of the intranet in the maintenance and/or establishment of organizational identity. This is carried out by studying how published content on the intranet through various communication activities and processes of interpretation contributes to the formation of the employees’ identity within the organization. By considering organizational identity as a communication phenomenon, a communication perspective is applied to organizations where the CCO-perspective, through the concept of meta-conversations, has come to form the central theoretical framework. Qualitative methods are used for this study. The empirical findings are gathered from a case organization, Försäkringskassan, and consist of focus group discussions with administrative officials from two different groups. The results have been analyzed based on underlying cognitive concepts and indicate that the groups act based on different perceptions of their organizational identity, which have impact on what type of content they choose to take part in, something that further determines the role that the intranet can be considered to fill.

Syftet med denna studie är att ta reda på hur lärare beskriver högläsning och boksamtal i klassrummet i praktiken och hur dessa kan utveckla elevers språk. Syftet är även att undersöka hur lärare beskriver att de får med alla elever i boksamtal. För att uppnå studiens syfte har empiriskt material samlats in med utgångspunkt i Brymans (2011) förslag på kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Studien grundar sig på den sociokulturella teorin som redogör för att elever lär sig i samspel och genom kommunikation med andra. Slutsatsen utifrån studiens resultat är att lärare beskriver att högläsning och boksamtal har stor betydelse för elevers språkutveckling. Elevers språk utvecklas när de får möjlighet att i grupp eller individuellt stärka sig i att lyssna och återberätta en uppläst text. För att främja språkutvecklingen hos elever i samband med boksamtal använder sig lärarna av olika läromedel för att anpassa undervisningen. Lärarna är avgörande för att möjliggöra att elever utvecklas och lyckas och därför kan de anpassa högläsningen och boksamtalsstunderna till elever på olika sätt. / The aim of this study is to find out how teachers describe reading and book conversations in the classroom in practice and how these can develop pupils' languages. The aim is also to investigate how teachers describe that they engage all pupils' in book conversations. In order to achieve the aim of the study, empirical material has been collected on the basis of Bryman's (2011) proposal for a qualitative method with semi-structured interviews. The study is based on the socio-cultural theory that explains that pupils learn in interaction and through communication with others. The conclusion based on the study's result is that teachers describe that reading and book conversations are of great importance for pupils' language development. Pupils' language is developed when they are given the opportunity to, in groups or individually, strengthen themselves in listening and retelling a spoken text. In order to promote language development among pupils in connection with book conversations, the teachers use different teaching aids to adapt the teaching. The teachers are crucial for enabling pupils to develop and succeed, and therefore they can adapt the reading and book talk occasions to pupils in different ways.

Currently, men’s responsibility is the focus of much of the public talk on gender equality in Sweden.This has given rise to a number of organisations carrying the overall ambition to include menin what has traditionally been regarded as a women´s issue. One of these initiatives is called #killmiddag,”dinner for guys”, and can be understood as a call out for men to get together and have intimateconversations with each other in order to free themselves from destructive masculinitynorms. In this thesis, the feminist equality initiative #killmiddag is scrutinized with the aim to findwhat possibilities and restraints the initiative might give rise to in regards to issues connected togender equality. The empirical material consists of the initiatives conversational guides and instructionsalong with a number of press articles published between the years of 2016-2018. In order toanalyze this material, specifically the role of conversations, experience and emotions this thesis usesresearch about therapeutic discourse and how this is linked to contemporary ideals about intimacy.This analysis focuses on how problems and solutions are articulated discursively, and how categorieslike ”gender equality” is filled with meaning. Using research concerning the effects of marketbasedforms of governing, my goal is to further contribute to a discussion about what happens with”gender equality” when market rationalities come to replace conflicting interests in politics. Assistedby a poststructuralist approach this thesis highlights some of the problems in using personalexperience as a source of objective knowledge, and how the use of emotions and intimacy, withtheir inbuilt epistemological fragility, might not necessarily be considered apt when striving for politicalchange.