Att spela datorspel är för många barn en rolig och populär sysselsättning och det finns olika sorters spel som barnen spelar. Många barn spelar våldsamma datorspel vilket har uppmärksammats i skolor. De har observerat att barn som spelat våldsamma datorspel lekt på ett aggressivt och våldsamt sätt på skolgården. Inom forskningen har också sambandet mellan våldsamma datorspel och barn observerats och det har genomförts mycket forskning inom området för att utröna om barn som spelar våldsamma datorspel blir mer aggressiva och våldsamma av att spela dessa spel. Forskningen på området är däremot motstridig huruvida barn som spelar våldsamma datorspel blir mer aggressiva och våldsamma. Studiens syfte är att undersöka vad det finns för stöd i forskning som talar för eller emot att barn som spelar våldsamma datorspel blir aggressiva och våldsamma och varför forskningen är motstridig på området. Resultatet i studien är att när endast sambandet våldsamma datorspel och aggressivitet mäts tenderar sambandet att vara starkare, att barn som spelar våldsamma datorspel också uppvisar högre nivåer av aggression. Det som talar emot att barn som spelar våldsamma datorspel uppvisar högre aggressionsnivåer är att när andra bakgrundsvariabler beaktas tenderar sambandet mellan våldsamma datorspel och aggressionsnivåer hos barn att minska eller försvinna. Hur aggressionsbegreppet tolkas och att vissa forskare bedriver en forskning som visar ett samband med att barn blir mer våldsamma utav att spela våldsamma datorspel och forskare som visar på motsatsen är anledningar till att forskningen är motstridig på området. / Playing computergames is to many children a fun and popular hobby and there are various kinds of games that children play. Many children play violent computergames which has attracted attention in schools. They have observed that children who played violent computergames played in an aggressive and violent manner in the schoolyard. Within science the connection between violent computergames and children has been observed and there has been much research in the field to find out if children who plays violent computergames becomes more aggressive and violent when they play these games. Research on the other hand is contradictory whether children who play violent computergames becomes more aggressive and violent. Purpose of the study is to investigate what are the support for in research who speaks for or against that children who plays violent computergames becomes aggressive and violent and why research is contradictory in this area. The result in the study is when only the connection between violent computergames and aggressiveness is measured the connection seems to be stronger that children who plays violent computergames also exhibit higher levels of aggression. What speaks against that children who plays violent computergames exhibit higher aggression levels is that when other background variables is considered the connection between violent computergames and aggression seems to decrease or disappear. How the term aggression is interpreted and that some scientist conducts research that shows a relation that children who plays violent computergames becomes more aggressive when playing these games and other scientists conducts research that shows the opposite are reasons that research are contradictionary in the area.

Denna rapport syftar till att undersöka i vilken utsträckning stridsvagnskompanichefer skiljer och/eller liknar ”commanders” (i spelet ”Battlefield 2”) i sitt sätt att skapa och upprätthålla situationsmedvetenhet med avseende på riskbedömning kopplat till fiendens position i slagfältet. Studien grundar sig på en tanke om att utnyttja positiva effekter från datorspelande, i morgondagens ledningssystem genom att bygga ledningssystem grundade på en kommersiell spelplattform. Resultaten pekar bland annat på skillnader mellan de båda aktörernas metoder för att uppnå full situationsmedvetenhet, men även på vissa likheter som till exempel att se på en situation med fiendens ögon för att bedöma hur denna kommer att agera.

This qualitative study aims to explore, from a cognitive perspective, the influence visuals have on conveying the game's narrative and how this engages the player. The focus being to further the understanding of how both visuals and narrative affect the overall experience. Motivated by the underrepresentation of visuals and narrative studies within game research. At the centre of the study is a thematic analysis of qualitative data collected from face to face interviews in a home and school environment, where players shared memorable moments experienced while playing a game. The interviews were complemented by data from popular forums, with the same focus. Helping the analysis of the data were cognitive theories into how our minds process and interpret information, an analysis which resulted in five main themes with corresponding code, which represented what appeared central for the creation of the memorable moment. There were, however, always more than one element within the game which provided and engaged the player in the narrative construction of the memorable moment, which served to highlight the importance of considering all aspects of the design, as all affected our meaning making. Central to engaging the player's narrative construction was the intrinsic motivation of curiosity, in tangent with our desire to learn. Exactly how different visuals elements affected the player's narrative construction did not become apparent during the analysis, as a fine line existed between what element provided for different memorable moments. Most notably was that all of the themes and codes could be tied back to engagement, as all of them served to engage the player's meaning making. A discovery that in turn, lead to the creation of a framework for future studies, which, while supported by cognitive theories, aims to enable the discovery of what and how different aspects engage the player in the experience. / Målet med denna kvalitativa studie är att, utifrån ett kognitivt perspektiv, utforska inflytande det visuella har på att förmedla spelets narrativ och hur detta engagerar spelaren i upplevelsen. Fokuset är att utveckla förståelsen för hur det visuella och narrativet påverkar den övergripande upplevelsen, vilket är motiverat av underrepresentationen av studier med fokus på det visuella och narrativet inom spelforskning. I centrum av studien är en tematisk analys av den kvalitativa data som samlats in från intervjuer i en hem och skolmiljö, där deltagarna delade minnesvärda stunder från när de spelade spel. Intervjuerna kompletterades med data från populära forum med samma fokus. Kognitiva teorier om hur man bearbetar och tolkar information, fick ge stöd till analysen av spelarnas meningsskapande som resulterade i fem huvudteman med motsvarande koder, som representerade det som framstod som det centrala i skapandet av de minnesvärda stunderna. Det fanns dock alltid mer än ett element i spelet som bidrog och engagerade spelaren i den narrativa konstruktionen av det minnesvärda ögonblicket, vilket lyfter fram vikten av att uppmärksamma alla aspekter av designen, eftersom alla påverkade meningsskapandet. Centralt för att engagera spelarnas narrativa konstruktion var vår inre motivation av nyfikenhet, i kombination med vår vilja att lära oss. Exakt hur de olika visuella elementen påverkade spelarens narrativa konstruktion framkom dock inte under analysen, eftersom gränsen mellan vilka element som bidrog med de olika minnesvärda stunderna, var hårfin. Det tydligaste exemplet av detta är att alla teman och koderna kunde knytas tillbaka till engagemang, eftersom alla bidrog till att engagera spelaren meningsskapande. En upptäckt som i sin tur ledde till skapandet av ett ramverk för framtida studier, som vars mål är, med stöd av kognitiva teorier, att möjliggöra upptäckten av hur de olika aspekterna engagerar spelaren i upplevelsen.

<p>Massiva onlinerollspel är idag mycket populära och försäljningen och spelandet utav dessa ökar markant. I och med detta väcks frågan om vad det är i dessa onlinespel som gör att människor spelar och fortsätter spela. Denna uppsats inriktas främst mot MMORPG:s, Massively Multiplayer Online Role-Playing Games, då författarna anser att det är i denna onlinespelsgenre den största möjligheten att finna och definiera de faktorer, som påverkar</p><p>spelares vilja att spela, finns. För att ta reda på dessa faktorer skapades en enkät vars frågor utformades med en gameflowmodell i baktanken. Denna enkät lades sedan ut på sex olika onlinespelsanknutna forum, där totalt 105 spelare anonymt deltog. Den bygger dock även på tidigare gjorda undersökningar och rapporter om onlinespelandets anledningar, analyserade artiklar inom ämnet MMORPG spel och sist men inte minst författarnas egna erfarenheter utav MMORPG spel.</p>

<p>This essay is a narrative analyze of the computer game Halo. The purpose of the essay is to see what function the narrative elements have in a computer game of the action genre. The analyze is done with a neo-formalistic approach according to the theory of David Bordwell and Kristin Thompson. The choice of game was based on it's positive reviews mentioning the story. The essay tries to give a picture of research in the field and researchers views on narratives and computer games. </p><p>The conclusion is that this particular game uses the narrative to motivate progress through the game and give the player a goal to play towards. It's also been used to enhance the players experience. </p> / <p>Uppsatsen gör en analys av de narrativa delarna i datorspelet Halo. Syftet med uppsatsen är att se vilken funktion de narrativa elementen fyller i ett datorspel i actiongenren. Analysen har gjort utifrån neoformalistisk teori enligt David Bordwell och Kristin Thompson. Valet av spel gjordes utifrån de positiva recensioner spelet fått som nämner historien i spelet. Uppsatsen försöker ge en bild av dagens forskning inom datorspel och narrativ och den bild framstående forskare har. </p><p>Slutsatsen är att spelet har använt narrativ för att fungera som drivkraft genom spelet och att ge spelaren det mål som man ska spela mot för att vinna. Det har också använts för att förhöja spelarens upplevelse. </p>

Uppsatsen utgör en explorativ studie av ämnet romhackning, en översättningsrelaterad verksamhet innefattande den av entusiaster utförda översättningen av tv-spel. Studiens tre syften är att kartlägga hur romhackning som fenomen ser ut i Sverige, hur svenska romhackare tenderar att arbeta, samt att granska de översättningar som tillkommit. Studien undersöker också om transkreation, en friare form av översättning vanlig inom tv-spelsöversättning, förekommit inom svensk romhackning. Tre metoder används: granskningar av webbsidor tillhörande grupper av svenska romhackare, intervjuer via e-post med individer verksamma inom romhackning, samt provspelningar av slutförda spelöversättningar i syfte att granska deras spelbarhet. Romhackare befinns oftast vara organiserade i form av olika grupper och fenomenet att i Sverige under den inledande halvan av 2000-talets första decennium ha varit förhållandevis utbrett för att år 2010, då studien utfördes, ha minskat betydligt i omfattning. Svenska romhackares arbetsmetoder befinns likna de som används av romhackare i andra länder, och visar sig i flera avseenden påminna om de arbetsmetoder som används av professionella spellokaliserare. Översättningarna som producerats har uteslutande haft engelska som källspråk, även om spel med japanska förlagor också förekommit. Översättningarna förefaller i många fall ha uppvisat en omfattande källspråksinriktning och i vissa fall innehålla språkliga misstag som negativt inverkar på spelarens förståelse av skeenden och uppgifter i spelvärlden. Transkreation tycks ej ha förekommit bland svenska romhackare, troligtvis på grund av att många av dessa betraktat en översättnings kvalitet som ”god” om den hållit sig förhållandevis nära källspråket. Det visar sig dock inte vara möjligt att uttala sig om huruvida romhackningsfenomenet 2010 permanent upphört att förekomma i Sverige.

The digital games take an increasing part of our western society. The time when gaming was excluded to the most frantic computer fans is long gone. Today the gaming industry competes with both the film- and music industry for the consumers’ attention. Despite this, research regarding the digital games has been put aside for a long time. But there is an ongoing process in establishing game studies regarding content and expression aspects that go beyond the question about possible psychological effects and such. But this process is still young and disagreements occur concerning how the games should be approached as an object of study. This debate, originating from two different approaches; the narratological and the ludological, has proven to be central to the research society. To reach a better understanding regarding storytelling within the digital games I carried out a narratological analysis of a video game; Shadow of the Colossus for Playstation 2. I used classical narratological tools regarding the syntagmatic structure of storytelling; Propp’s characters and functions and Todorov’s equilibrium formula. To be able to carry out this analysis the first step was to identify the storytelling elements of the game so that these could be properly recognized. After that the narratological tools were applied to these. In order not to neglect the medium specific characteristics that the digital games hold, I implemented a minor ludological analysis of its rules, to see how these were connected with the potential storytelling. The narratological analysis proved to be useful; a number of Propp’s functions were identified and the storytelling could also be described on the basis of Todorov’s equilibrium. Furthermore a clear connection between the storytelling of the game and the ludus rules, meaning the rules that define the winning conditions and how to reach them. The classic narratological analysis was fruitful, but the medium specific characteristics with systems of rules and their connection to the storytelling elements proved to be an important relationship to illustrate further. / De digitala spelen tar allt större plats i vårt västerländska samhälle. Tiden då spelande bara var för de mest inbitna datorfantasterna är sedan länge förbi. Idag konkurrerar spelindustrin med både film- och musikindustrin om konsumenternas uppmärksamhet. Trots det har forskning kring de digitala spelen länge åsidosatts. Men en process är nu i full gång för att etablera forskning kring spel och dess innehålls- och uttrycksmässiga aspekter som ser bortom frågan om eventuella skadliga psykologiska effekter och liknande. Men denna process är ung och oenighet råder om hur spelen som studieobjekt ska behandlas. Denna debatt som utgår från två olika ansatser; den narratologiska och ludologiska, har visat sig vara central i forskarvärlden. För att försöka nå bättre förståelse kring berättande i de digitala spelens värld genomförde jag en narratologisk analys av ett enskilt spel; Shadow of the Colossus till Playstation 2. Jag utgick från klassiska narratologiska verktyg som utgår från berättandets syntagmatiska struktur; Propps rollfunktioner och Todorovs jämviktsformel. För att kunna genomföra denna analys var första steget att först identifiera de berättande elementen i spelet så att dessa kunde kartläggas. När det var gjort applicerades de narratologiska verktygen på dessa. För att inte helt åsidosätta de mediespecifika kriterierna som de digitala spelen besitter, genomförde jag en enkel ludologisk analys av dess spelregler, för att se hur dessa var sammankopplade med eventuellt berättande. Den narratologiska analysen visade sig vara användbar; ett antal av Propps funktioner identifierades och berättandet kunde även beskrivas utifrån Todorovs jämvikt. Dessutom visades ett klart samband mellan spelets berättande och dess ludusregler, det vill säga de regler som definierar mål och hur dessa skall nås. Den klassiska narratologiska analysen var fruktbar, men de mediespecifika egenskaperna med regelsystem och dess sammankoppling med de berättande elementen visade sig vara ett viktigt förhållande att belysa.

This essay examines how three big Swedish newspapers depicts e-sports and computer gaming and how the depiction change during 2000-2013. The study will also examine whether e-sports is being portrayed as competitive sport. The purpose is to investigate which attitudes that can be identified towards computer gaming and its culture in major newspapers such as Aftonbladet, Dagens Nyheter and Svenska Dagbladet and how these attitudes eventually changed over time.   The sources that will be used in both the quantitative and qualitative analysis are based on web articles, mainly because the paper editions does not provide much, if any, information about computer gaming and e-sports and also because of the convenience of being able to quickly find articles to study.   Results indicate that computer gaming is being depicted in a clear negative fashion during 2000-2006, and that the depiction of e-sports is somewhat positive but not as glorifying as for the years 2007-2013. During this period, there is a apparent tendency of e-sports being introduced to readers who are unfamiliar with the gaming culture. As for the attitudes towards computer gaming, the depiction is still somewhat negative, mainly because the debate about computer games and violence was revived because of several acts of violence in shape of school massacres and mass murder. Finally, there are only partial results that indicate that e-sports is being portrayed as a competitive sport, based on Allen Guttman's criteria for competitive sports.

Syftet med denna rapport är att få mer kunskap om hur digitala läromedel kan främja elevers kunskapsbildning i matematikundervisningen. Denna kvalitativa c-uppsats omfattar två delar. Den första delen består i att utveckla ett verktyg för att kunna analysera datorprogram gjorda för matematikundervisning. Detta verktyg baseras på tidigare analysverktyg, litteratur samt egna erfarenheter. Den andra delen består i att analysera tre olika programvaror med hjälp av verktyget för att se hur det fungerar samt se på vilka sätt programvarorna främjar matematikundervisningen. Resultatet visar att verktyget fungerar bra och att de testade programmen är mycket olika och att alla har sina egna styrkor för att underlätta matematikundervisningen. Alla program har självklart även svagheter vilka främst består i att de inte tillräckligt tagit tillvara på de möjligheter det digitala mediet ger programmen.

<p>The digital games take an increasing part of our western society. The time when gaming was excluded to the most frantic computer fans is long gone. Today the gaming industry competes with both the film- and music industry for the consumers’ attention.</p><p>Despite this, research regarding the digital games has been put aside for a long time. But there is an ongoing process in establishing game studies regarding content and expression aspects that go beyond the question about possible psychological effects and such. But this process is still young and disagreements occur concerning how the games should be approached as an object of study.</p><p>This debate, originating from two different approaches; the narratological and the ludological, has proven to be central to the research society. To reach a better understanding regarding storytelling within the digital games I carried out a narratological analysis of a video game; Shadow of the Colossus for Playstation 2. I used classical narratological tools regarding the syntagmatic structure of storytelling; Propp’s characters and functions and Todorov’s equilibrium formula.</p><p>To be able to carry out this analysis the first step was to identify the storytelling elements of the game so that these could be properly recognized. After that the narratological tools were applied to these. In order not to neglect the medium specific characteristics that the digital games hold, I implemented a minor ludological analysis of its rules, to see how these were connected with the potential storytelling.</p><p>The narratological analysis proved to be useful; a number of Propp’s functions were identified and the storytelling could also be described on the basis of Todorov’s equilibrium. Furthermore a clear connection between the storytelling of the game and the ludus rules, meaning the rules that define the winning conditions and how to reach them. The classic narratological analysis was fruitful, but the medium specific characteristics with systems of rules and their connection to the storytelling elements proved to be an important relationship to illustrate further.</p> / <p>De digitala spelen tar allt större plats i vårt västerländska samhälle. Tiden då spelande bara var för de mest inbitna datorfantasterna är sedan länge förbi. Idag konkurrerar spelindustrin med både film- och musikindustrin om konsumenternas uppmärksamhet.</p><p>Trots det har forskning kring de digitala spelen länge åsidosatts. Men en process är nu i full gång för att etablera forskning kring spel och dess innehålls- och uttrycksmässiga aspekter som ser bortom frågan om eventuella skadliga psykologiska effekter och liknande. Men denna process är ung och oenighet råder om hur spelen som studieobjekt ska behandlas.</p><p>Denna debatt som utgår från två olika ansatser; den narratologiska och ludologiska, har visat sig vara central i forskarvärlden. För att försöka nå bättre förståelse kring berättande i de digitala spelens värld genomförde jag en narratologisk analys av ett enskilt spel; Shadow of the Colossus till Playstation 2. Jag utgick från klassiska narratologiska verktyg som utgår från berättandets syntagmatiska struktur; Propps rollfunktioner och Todorovs jämviktsformel.</p><p>För att kunna genomföra denna analys var första steget att först identifiera de berättande elementen i spelet så att dessa kunde kartläggas. När det var gjort applicerades de narratologiska verktygen på dessa. För att inte helt åsidosätta de mediespecifika kriterierna som de digitala spelen besitter, genomförde jag en enkel ludologisk analys av dess spelregler, för att se hur dessa var sammankopplade med eventuellt berättande.</p><p>Den narratologiska analysen visade sig vara användbar; ett antal av Propps funktioner identifierades och berättandet kunde även beskrivas utifrån Todorovs jämvikt. Dessutom visades ett klart samband mellan spelets berättande och dess ludusregler, det vill säga de regler som definierar mål och hur dessa skall nås. Den klassiska narratologiska analysen var fruktbar, men de mediespecifika egenskaperna med regelsystem och dess sammankoppling med de berättande elementen visade sig vara ett viktigt förhållande att belysa.</p>