Rapporten är en reflekterande text som behandlar arbetsprocessen och omkringliggande mål för ett examensarbete inom medier som bedrivits mot Högskolan Skövde. Syftet med examensarbetet har varit att analysera huruvida en iterativ arbetsform inger fler fördelar än nackdelar vid level design till Unreal Tournament 3. Rapporten tar i diskussionsform upp delar ur hela produktionen för att redovisa utmaningar, framsteg och lösningar författaren bemött. En inblick ges för hur en iterativ level design-produktion kan utföras och för- respektive nackdelar gällande olika delar av denna specifika process. Slutsatsen som dras hävdar att det för med sig många fördelar att lägga upp arbetet iterativt. Detta diskuteras med vissa restriktioner då inget annat jämförbart arbete med annan arbetsprocess bedrivits av författaren som denne kan jämföra med.

This essay will focus on video and computer game violence. We hope to uncover, with the help of semiotics, according to Barthes design, if this kind of violence can have a negative effect on youth and adolescents. How intense is the violence and how graphic is it?. PEGI is the European measurement for game age limits. In our essay we will analyze five different games, each game in its own PEGI-value, except two games that share the limit of 18+ were we instead will try to uncover what differences in the two games that puts them on the same age limit. The games we will be investigating are “Pokemon Black Version”, “Megaman X: Command Missions”, “World of Warcraft Cataclysm”, “Call of Duty: Black Ops” and “Gears of War 2”, “Gears of War 2” and “Call of Duty: Black Ops” are the games which shares the age limit of 18+. With the help of our semiotic findings and various studies from researchers C A. Anderson, Jesper Juul and Clive Thompson we hope to be able to categorize the different types of violence in said games, according to the amount of violence, how intense it is, the amount of blood and death, how realistic the violence is and what kind of messages the different games contains and compare our findings to PEGI´s own guidelines.

<p>Denna rapport syftar till att undersöka i vilken utsträckning stridsvagnskompanichefer skiljer och/eller liknar ”commanders” (i spelet ”Battlefield 2”) i sitt sätt att skapa och upprätthålla situationsmedvetenhet med avseende på riskbedömning kopplat till fiendens position i slagfältet. Studien grundar sig på en tanke om att utnyttja positiva effekter från datorspelande, i morgondagens ledningssystem genom att bygga ledningssystem grundade på en kommersiell spelplattform. Resultaten pekar bland annat på skillnader mellan de båda aktörernas metoder för att uppnå full situationsmedvetenhet, men även på vissa likheter som till exempel att se på en situation med fiendens ögon för att bedöma hur denna kommer att agera.</p>

This study examines the cultural place and status of video and computer games in the Swedish public library. Using works on popular culture and the theories of Pierre Bourdieu, this study employs quantitative methods, as well as textual analysis, to analyze the results of an online questionnaire with 19 questions focusing on selection criteria, shelf placement, perceived competence, as well as reasoning for having or not having these games in the library. 286 out of the 440 libraries contacted is participating in the study, and the libraries consist exclusively of public libraries in Sweden that are found in the database of the Royal Library. The results of this study show that a larger number of libraries than previously indicated have started to provide electronic games to their patrons. At the same time, patterns in the data and comments suggests that these games in many cases still do not enjoy the same level of cultural recognition as other media. Indicative of this is the way most libraries seem to focus on the medium being exclusively for their young patrons, with seem-ingly very little in the way of investment for adults. Also relevant is selection process being highly influenced by the type and amount of violence in the games, regardless of the level of competence and knowledge about games among library staff. These findings relate to and expand upon previous studies regarding electronic games, cul-ture and the public library. This study constitutes a two years master’s thesis in Archive, Library and Museum studies.

<p>Rapporten är en reflekterande text som behandlar arbetsprocessen och omkringliggande mål för ett examensarbete inom medier som bedrivits mot Högskolan Skövde. Syftet med examensarbetet har varit att analysera huruvida en iterativ arbetsform inger fler fördelar än nackdelar vid level design till Unreal Tournament 3. Rapporten tar i diskussionsform upp delar ur hela produktionen för att redovisa utmaningar, framsteg och lösningar författaren bemött. En inblick ges för hur en iterativ level design-produktion kan utföras och för- respektive nackdelar gällande olika delar av denna specifika process. Slutsatsen som dras hävdar att det för med sig många fördelar att lägga upp arbetet iterativt. Detta diskuteras med vissa restriktioner då inget annat jämförbart arbete med annan arbetsprocess bedrivits av författaren som denne kan jämföra med.</p>

Syftet med denna studie är att undersöka hur mellanstadieelever kommunicerar med varandra när de spelar datorspel tillsammans för att synliggöra hur spel kan påverka elevers muntliga kommunikativa språkfärdigheter i engelska. Forskning tyder på att datorspel kan förbättra elevers ordförråd i engelska genom att de kommunicerar och samarbetar med andra personer. Studien grundar sig i Vygotskijs sociokulturella perspektiv där språket är ett redskap för att lära sig nya saker. För att besvara studiens syfte har en mellanstadieklass observerats när de har spelat ett datorspel i par. Eleverna har observerats och spelats in. Resultatet visar att eleverna mest kommunicerade med sin kamrat de spelade tillsammans med. När eleverna pratade med varandra angående ord i spelet översattes de inte till svenska. Istället försökte eleverna förklara för varandra vad ordet betydde och hur det skulle användas. När eleverna sa ett engelskt ord i ett svenskt sammanhang böjdes ordet med en svensk ändelse. Eleverna visade att de hade förståelse för hur orden skulle användas och i vilket sammanhang ordet kan användas. / The purpose of this study is to examine how middle school pupils communicate between them when they are playing computer games to visible how games can affect pupil’s oral communication language skill in English. Scientists believe that computer games can improve pupil’s vocabulary through communication and collaboration with other people. This study is using Vygotskij’s sociocultural perspective, that the language is a tool to learn new things. To answer this study’s purpose a class of middle school pupils has been observed while playing a computer game in pair. The result show that the pupils communicated a lot with their partner. When they talked about an English word they did not translate it. Instead they talked about its meaning and how it was supposed to be used. When they bent an English word in a Swedish sentence they used Swedish grammar and suffix. The pupils showed that they had language skill to use the English words that occurred in their dialogues.

Spelserien The Legend of Zelda har funnits sen 1986 och Ocarina of Time är ett spel med mycket musik. Denna musik har analyserats för att ta reda på om det går att förstå musiken utifrån ett musikteoretiskt perspektiv. Vilka tydliga kopplingar och terminologi till musikteori finns det i spelets musik? Genom musikanalys och nottranskription har musiken fått synlig form. Notskrivningsprogram har använts och formen har studerats mot musikteorilitteratur. Resultatet av studien har visat på att musiken i spelet täcker flera områden inom den västerländska musikteorin bland annat olika kyrkotonarter och behandlingen av ledmotiv. I spelmusik finns det styrkor som kan användas i musikundervisning, bland annat att intresset för spel och dess musik kan främja musikinlärandet. Undersökningen visar på tydliga musikteoretiska exempel som i slutändan kan användas i musikundervisning. Detta för att slutligen koppla till elevers sociala sammanhang och lärandesituationer för att öka relevansen i musikundervisningen och förhoppningsvis fungera motiverande hos elever.

TV – och datorspel har historiskt sätt utvecklats från att ses som underhållning riktat till en yngre målgrupp - till en miljonindustri världen över med spelare i alla åldrar. Som akademiskt studieområde har spel inte uppmärksammats förrän långt senare i förhållande till äldre medieformer likt TV och film. Spelforskningen har huvudsakligen fokuserat på huruvida spel gör sina spelare våldsbenägna eller ej, men har på senare tid även börjat ifrågasätta hur framställningen av kvinnor, män samt personer av olika etnicitet sänder för signaler till sina spelare.  Syftet med denna studie var att undersöka en spelkaraktär vilken kan ses som förkroppsligandet av två historiska minoriteter inom spelvärlden: detta då hon är en kvinnlig, färgad spelkaraktär. Detta i kontrast till de vita män vilka i haft konsekvent exponering spelhistoriskt sätt. Denna studie har undersökt hur Sheva Alomars fem kostymalternativ i survival-horror spelet Resident Evil 5 (2009) kan förstås utifrån teorier om stereotyp, etnicitet samt genus. Den analysmetod som används har varit en semiotisk bildanalys av karaktären i respektive dräkt för att undersöka vilka budskap som kunnat utläsas. Studien utgår från teoretiska ramverk vilka huvudsakligen behandlar begreppen stereotyp, etnicitet och genus med fokus på hegemonisk maskulinitet och vithet. Även feministiska teorier likt ”Kvinnan som belöning”, ”Male Gaze”, samt ”Erotiserad Aggression” appliceras på materialet för att belysa de maskulina strukturer som genomsyrar spelindustrin, vilka även avspeglas i det visuella material som spelen tillhandahåller. Resultatet i denna studie visar att Sheva Alomar som färgad, kvinnlig spelkaraktär framställts på ett nedvärderande, sexistiskt och rasistiskt sätt i Resident Evil 5. Detta då hon som färgad spelkaraktär får förkroppsliga etniska stereotyper likt afrikansk urinvånare samt discodiva – samt även förkroppsliga genusstereotyper och fantasier som den sexiga sekreteraren eller den oskyldiga, men sexiga Rödluvan. Då de fyra dräkter som är specifika bonusdräkter är påtagligt mer sexualiserande i sin framställning i förhållande till karaktärens originaldräkt, konkretiseras det att kvinnans kropp används som belöning för spelaren. Resultaten avspeglar samma historiska mönster som tidigare representationsforskning funnit rörande spel: att kvinnor trots ökande förekomst samt ökande kompetens och narrativa betydelse i spel fortfarande sexualiseras och framställs som ögongodis för den sannolikt manliga spelaren.

Syftet med litteraturstudien är att undersöka hur elevers språkliga förmåga påverkas i mötet med datorspel och hur lärare kan arbeta effektivt med datorspel i undervisningssyfte. Litteraturstudien är systematiskt utförd vilket innebär att den baserar sig på data från studier som blivit genomförda av andra forskare. Lärare bör planera sin undervisning utifrån elevers intressen för att bidra till en ökad motivation i klassrummen. Forskningsteori hävdar att detta skulle kunna ske med hjälp av datorspel som elever visat stort intresse för. Resultat visar att den digitala tekniken slog igenom under 1980-talet och att användningen av digitala verktyg ökat radikalt sedan dess. De föräldrar som föddes under 1980-talet har blivit uppväxta i ett samhälle där digitala verktyg har varit en del av vardagen. Föräldrar har därför blivit en av de grundläggande faktorerna till hur nästkommande generation valt att se på digitala verktyg och använda dem i sin vardag. Enligt Vygotskijs teorier är sociala interaktioner den grundläggande faktorn till att utveckling och lärande sker. Detta innebär att digitala verktyg som datorspel kan bidra till att elever utvecklar sin språkliga förmåga i engelska. Föräldrar och elever har visat positiva inställningar till datorspel medan lärare förmedlar en känsla av ovisshet. Lärare ställer sig kritiska till datoranvändning i undervisningssyfte för att det är tidskrävande och tillhör populärkulturen. En generell slutsats kan konstatera att barns inre motivation och språkliga förmåga ökar med hjälp av datorspel. Däremot kan ingen specifik slutsats fastslås på grund av det forskningsbehov ämnet ställs inför.

Adaptiv musik ändras beroende av parametrar som ändras av händelser i spelet. Den här studien undersöker om ett adaptivt musik system är en förbättring i spelet A Story About My Uncle jämfört med statisk musik, om det är värt tidsinvesteringen som implementationen kräver. Data samlas in genom att ta in testare som spelar en introduktionsnivå i spelet två gånger, en gång med statisk musik och en gång med adaptiv musik. Spelarna svarar på en enkät efter varje genomspelning av nivåerna. Resultaten visar ingen signifikant skillnad mellan den statiska och adaptiva versionen när man undersöker spelarnas generella spelupplevelse, och upplevelse av musiken i nivåerna.