Privacy is an essential concept in the field of healthcare. As healthcare is fast digitalizing and going through platformization, understanding how it is constructed has become important. Swedish digital healthcare platform 1177 is a unique case, that can be used to analyze how the different actors that are present in the platform environment like the platform owner, healthcare organizations, and patients take part in the construction of privacy in a platform environment and how for example national and international legislation affects on the societal norms of the platform. By using the context analysis method and operationalizing platform society – and contextual integrity theory to 1177, it was revealed that while there is a clear hierarchy between the actors, all of them participate in different ways into making sure that the data that flows within the platform is being processed securely and with privacy in mind. While the platforms are their own socio-technical environments, they are also affected by national and international legislative norms. Compliance with legislation like the GDPR and the Swedish national patient data law is important as non-compliance can cause issues for the platform. However, while the platform privacy construction would be strong, the development of data analysis methods and AI can pose a risk for the data transfer from the platform to other purposes, like for example in research.

Yes / Three-dimensional printing (3DP) has the potential to cause a paradigm shift in the manufacture of pharmaceuticals, enabling personalised medicines to be produced on-demand. To facilitate integration into healthcare, non-destructive characterisation techniques are required to ensure final product quality. Here, the use of process analytical technologies (PAT), including near infrared spectroscopy (NIR) and Raman confocal microscopy, were evaluated on paracetamol-loaded 3D printed cylindrical tablets composed of an acrylic polymer (Eudragit L100-55). Using a portable NIR spectrometer, a calibration model was developed, which predicted successfully drug concentration across the range of 4–40% w/w. The model demonstrated excellent linearity (R2 = 0.996) and accuracy (RMSEP = 0.63%) and results were confirmed with conventional HPLC analysis. The model maintained high accuracy for tablets of a different geometry (torus shapes), a different formulation type (oral films) and when the polymer was changed from acrylic to cellulosic (hypromellose, HPMC). Raman confocal microscopy showed a homogenous drug distribution, with paracetamol predominantly present in the amorphous form as a solid dispersion. Overall, this article is the first to report the use of a rapid ‘point-and-shoot’ approach as a non-destructive quality control method, supporting the integration of 3DP for medicine production into clinical practice. / Open Access funded by Engineering and Physical Sciences Research Council United Kingdom (EPSRC), UK for their financial support (EP/L01646X).

Bakgrund: Förändringsarbete är något de flesta företag behöver arbeta med för att kunna anpassa sig till en föränderlig omvärld och fortsatt vara konkurrenskraftiga på marknaden. Den ständiga utvecklingen i samhället har även medfört att företag behöver vidta informationsteknologiska förändringar vilket i sin tur även inbegriper ett arbete med digitalisering. Den svenska vården, både såväl offentlig som privat, står inför en pågående förändring av digitalisering där bland annat digitala vårdmöten är något som prioriteras och implementeras i verksamheterna. Syfte: Studiens syfte är att i en jämförelse undersöka hur svensk offentlig respektive privat verksamhet arbetar vid digital verksamhetsförändring i form av implementering av digitala vårdmöten. Detta både i form av vad för skäl de har till sin förändring samt hur de går tillväga vid implementeringen av digitala vårdmöten. Genomförande: En komparativ studie har utförts gällande en privat samt en offentlig organisation tillhörande den svenska hälso- och sjukvården. Studien följer en kvalitativ forskningsstrategi tillsammans med en abduktiv forskningsdesign. Litteratur samt vetenskapliga artiklar är den data som ligger till grund för studiens teoretiska referensram. Studiens empiriska material har samlats in genom intervjuer samt viss data även inhämtats från dokument utgivna av studiens deltagande organisationer. Slutsatser: Vad som driver organisationerna till implementering av digitala vårdmöten förklaras av en anpassning till omvärldens utveckling och konkurrerande aktörer. Olikheter i drivande faktorer kan uppstå mellan den offentliga och privata sektorn i form av ekonomiska aspekter då den privata verksamheten är vinstdrivande till skillnad från den offentliga verksamheten. Tillvägagångssättet att implementera förändringen i organisationerna är likartat och ett stort fokus riktas mot vårdgivares egna kompetens i bedömning av de digitala vårdmötenas möjligheter. Det finns därmed mer som förenar än skiljer den offentliga respektive den privata organisationen åt i deras arbete med implementering av digitala vårdmöten. / Background: The process of adaptation is something most companies need to work on to be able to adjust to a changing environment and continue to be competitive in the market. The constant development of society has also meant that companies need to change the way they utilize information technology, which in turn also includes working with digitalisation. Swedish healthcare, both public and private, is facing an ongoing change in digitalisation where digital healthcare meetings are among the priorities that are beeing implemented in the operations. Purpose: The purpose of this study is to, through a comparison, examine how companies in Swedish public and private sectors work on altering their digital business operations by implementing digital healthcare meetings. This both in terms of what reasons they have for their change as well as how they are going to approach implementing digital healthcare meetings. Method: A comparative study has been performed regarding a private and a public organization belonging to the Swedish healthcare system. The study follows a qualitative research strategy together with an abductive research design. Literature as well as scientific articles form the basis of the study's theoretical frame of reference. The empirical material of the study has been collected through interviews, and some data has also been collected from documents published by the organizations participating in this study. Conclusions: What drives organizations to implement digital healthcare meetings is explained by having to adapt to the development of the outside world and competing companies. Differences in driving factors between the public and private sectors can occur in the shape of economic aspects as the private organizations are profit-driven, unlike the public organizations. The approach to implementing change in these organizations is similar, and a major focus is directed at the healthcare providers' own competence in assessing the possibilities of digital healthcare meetings. Thus, there is more that unites than separates the public and private organizations when it comes to implementing digital healthcare meetings.

The digitalization process in healthcare services has gained momentum nowadays. This study aims to explore how digitalization in the healthcare sector is perceived by doctors and patients. In addition, our thesis objective is to make a comparison between 4 countries with different levels of digitalization. These countries are Egypt, Turkey, Italy, and Sweden.  In our thesis, we conducted an exploratory study depending on both qualitative and quantitative data with the purpose of investigating doctors and patients’ perspectives.  Based on the results of our study we can conclude that Sweden might be considered the most digitalized country out of the four studied countries while Egypt might be addressed as the least digitalized country. For Italy and Turkey, many steps were taken towards digitalization, however, the digitalization process still needs to be further developed. Patients from the four countries ensured the reliability and effectiveness of the digital tools in healthcare. Nevertheless, concerns and questions regarding privacy and data security have been highlighted in our research.  Regarding Covid-19, doctors and patients from all the four countries agreed on the fact that the digital healthcare system markedly improved, and the importance of using digital tools has been highlighted during the pandemic.

Bakgrund Vården är i en pågående förändringsprocess mot att bli mer digital. Digitaliseringen öppnarupp nya sätt för sjuksköterskor och patienter att samspela på. Digitala vårdtjänster ökar iomfattning och vårdmiljön förändras. Sjuksköterskan bär ett ansvar över att tekniken inteäventyrar patientsäkerheten och att arbetet med personcentrerad omvårdnad bevaras. Syfte Syftet var att belysa patienters upplevelser och erfarenheter av digitala vårdtjänster. Metod Denna icke-systematiska litteraturöversikt har baserats på 15 vetenskapliga artiklar medkvalitativ, kvantitativ och mixad design. Datainsamlingen har genomförts i databasernaCINAHL och PubMed. De vetenskapliga artiklarna har kvalitetsgranskats utifrånSophiahemmets högskolas bedömningsunderlag och därefter genomgått en integreradanalys. Resultat Fyra huvudkategorier har identifierats: upplevelser av ökad tillgänglighet, upplevelser avdigitala relationer till vårdpersonal, upplevelser av ökad egenvård samt upplevelser avtekniken. Under dessa framkom åtta underkategorier: tidsaspekter och resekostnader,mindre inverkan i dagliga livet, funktionsnedsättningar, det visuella mötet, känslomässigtstöd, användarvänlighet, sekretess och privatliv, samt tekniska begränsningar. Patienternaupplevde att digitala vårdtjänster var logistiskt praktiska och ekonomiskt fördelaktigajämfört med fysiska besök. Många uppskattade fördelarna med olika informationskanaler,som ökade känslan av en individanpassad kontakt med hälso- och sjukvården och bidrogtill ökad egenvård. De flesta patienter upplevde de digitala vårdtjänsterna som lätta atthantera, med undantag för utsatta grupper i samhället som behöver särskilda insatser för attkunna tillgodogöra sig de digitala vårdtjänsternas innehåll. Slutsats Digitala vårdtjänster kan bidra till att vården blir mer jämlik. Fler patienter kan få tillgångtill samma typ av vård. Mer kunskap och utveckling krävs för att tjänsterna ska kunnanyttjas av fler människor. För att säkerställa att tjänsterna håller en likvärdig kvalitet somden konventionella hälso- och sjukvården, behöver satsningar göras för att vården skabedrivas personcentrerad och för att kvalitetssäkra tekniken. Digital kompetens krävs avsjuksköterskan som måste säkerhetsställa att den digitala vården går i linje medpersoncentrerad omvårdnad. / Background Healthcare services are moving toward digitalization. The digitalization of healthcare hasexpanded the interaction between patients and nurses. Digital healthcare is growing and thehealthcare environment is changing. Person centered care is a core factor in the nurseprofession and has to be preserved throughout the digitalization of healthcare services. Aim The purpose is to examine the patient experience of digital health care. Method This non-systematic literature review examined 15 scientific articles; quantitative,qualitative and mixed method studies were included. The scientific articles are based ondatabase search results from PubMed and CINAHL. After an examining the quality ofincluded articles regarding the Sophiahemmet university assessment basis, an integratedanalysis was implemented. Results Four main categories were identified: experiences of improved accessibility, experiences ofdigital relations to healthcare professionals, experiences of increased self-care,experiences of technology. Within these, eight subcategories emerged: time and travelexpenses, less impact in daily life, disabilities, the eye-to-eye meeting, emotional support,ease of use, secrecy and privacy, and technical limitations. Patients acknowledged practicalimplications and economical benefits compared to physical encounters with healthcareproviders. Many appreciated benefits of different types of digital information, withavailability of personalized contact with healthcare professionals and self care. Mostpatients experienced ease of use when consulting digital healthcare, with the exceptionbeing exposed groups who need specialized effort from healthcare providers to assimilatedigital healthcare. Conclusions Digital healthcare can contribute to increasing equality within the healthcare system. Morepatients can have access to corresponding healthcare. More knowledge and development isneeded for services to be used by a wider audience. Ensuring that the services matchconventional healthcare services regarding quality, investments are needed for thecontinuation of person centered care and quality assurance regarding technology. Digitalcompetence is required of the nurse, who must ensure that digital care is in line withperson-centered nursing.

Regeringen är skyldig att framställa och tillhandahålla allmänna tjänster till alla medborgare oberoende av åldersgrupp, etnicitet och kön. Regeringen har som ambition att digitalisera offentliga sektorer för att skapa en mer lättillgänglig och effektiv service, med målet att skapa en enklare vardag för medborgare. Den digitala vårdtjänst som används mest bland svenska pensionärer är 1177.se. Trots detta är personer på 65 år och uppåt som använder 1177.se betydligt färre procentuellt än personer i yngre åldrar. Detta utgör en motsägelse i förhållande till regeringens riktlinjer och mål. Tidigare studier av 1177.se har bland annat sammanställt användarstatistik och undersökt allmän användbarhet. Det har dock inte gjorts några kvalitativa studier av vilka faktorer som påverkar användningen och upplevelsen bland äldre som använder 1177.se:s personliga e-hälsoservice. Denna studie tillämpar en kvalitativ forskningsstrategi och använder sig av semistrukturerade intervjuer baserade på Unified Theory of Acceptance and Use of Technology (UTAUT). Därefter genomförs tematisk analys av intervjuerna, vilket resulterar i nio teman. Vi placerar in temana i UTAUT och gör två iakttagelser. Vi identifierar för det första ett samband mellan 1177:s ständiga tillgänglighet och informanternas benägenhet att använda 1177.se som ett sätt att undvika telefonköer. För det andra noterar vi att informanterna känner sig socialt tvingade av sina vårdgivare att använda 1177.se. Baserat på dessa resultat föreslår vi ändringar i UTAUT. Våra resultat indikerar ett centralt problem rörande hur vården introducerar 1177.se till nya användare, vilket tyder på att det behövs tydligare information. Vi föreslår att framtida jämförande studier av 1177.se utförs på yngre åldersgrupper, med stöd mot våra förändringar i UTAUT. Vi föreslår också att framtida studier undersöker åsikter om 1177.se hos äldre personer som inte använder 1177.se. Till sist föreslår vi att framtida studier undersöker hur interaktionsdesignen på 1177.se kan förbättras. / The Government is responsible for producing and providing services of general economic interest to all citizens, regardless of the citizens’ age group, ethnicity, and gender. The Government has an ambition of digitizing public sectors to increase service availability and efficiency, ultimately simplifying everyday life for citizens. The patient portal most widely used by Swedish pensioners is 1177.se. Despite this, people aged 65 and above who use 1177.se are significantly fewer in percentage than people of younger ages. This poses a contradiction in relation to the guidelines and goals outlined by the Government. Previous studies conducted on 1177.se have looked into usage statistics and general usability. However, no qualitative studies have been conducted on which factors influence the usage and experience among seniors using 1177.se’s personal e-services. This study takes on a qualitative research strategy, using semi-structured interviews based on Unified Theory of Acceptance and Use of Technology (UTAUT). Thematic analysis of the interviews is then conducted, resulting in nine themes. The themes are placed into UTAUT, and from this we make two observations. Firstly we identify a relationship between the constant availability of 1177.se and respondents’ propensity to use 1177.se as a means to veer off phone queues. Secondly we note that our respondents feel socially imposed by their caregivers to use 1177.se. Based on these findings we propose modifications to UTAUT. Our results indicate a central problem with how 1177.se is being introduced to patients, suggesting clearer information about 1177.se is needed. We suggest that future comparative studies of 1177.se be conducted on younger age groups, taking into account our modifications to UTAUT. We also suggest that future studies examine opinions about 1177.se among older people who are not users of 1177.se. Finally, we suggest that future studies examine how the interaction design on 1177.se can be improved.

In the last few years, and especially since the start of the COVID-19 pandemic, healthcare services have been moving online. Today, patients can book appointments with doctors and read their medical records in apps and web services. It is important that these services are equally accessible to all patients, regardless of for example disability. This study aims to identify opportunities and challenges in adapting these digital healthcare services towards increasing accessibility for screen reader users with visual impairments. Eight people with visual impairments participated in the study, whereof five had complete vision loss and three had low vision. First, the participants were interviewed about their experiences of using screen readers as well as their views on digital healthcare. Secondly, a usability test was conducted on an existing system at the online health service provider Kry. The interviews indicated that screen reader users face a lot of accessibility barriers online, and therefore might be hesitant towards using digital healthcare. Yet, accessible digital healthcare can bring positive consequences such as making people with visual impairments more independent in handling medical documents and communication with clinicians. Many of the common barriers mentioned, such as unlabelled buttons and missing alternative text for images were found in the usability test of the Kry app. Some barriers even caused dead ends, resulting in that only three out or eight tasks in the usability test were completed by all the participants. From the results of the interviews and usability test, this study proposes a set of recommendations for achieving screen reader friendly online services. The recommendations include for example prioritising simple navigation, always providing alternative text and to test with assistive technology. The recommendations are applicable to other types of services as well, although they might be extra important in the digital healthcare sector where accessibility is of extra high importance. / De senaste åren och speciellt sedan COVID-19 tog fart har delar av sjukvården börjat flytta ut på internet. Idag finns det en rad olika appar som patienter kan använda för att träffa läkare och för att läsa sina journaler. Det är väldigt viktigt att dessa tjänster är tillgängliga för alla patienter, oavsett om man till exempel har en funktionsnedsättning. Denna studie undersöker vilka möjligheter och utmaningar den digitala sjukvården står inför vad gäller tillgänglighetsanpassning för personer med synnedsättningar som använder skärmläsare. Åtta personer deltog i studien varav tre hade nedsatt syn och fem helt saknade synperception. Deltagarna blev först intervjuade om sina erfarenheter av att använda skärmläsare samt sin syn på digital vård. Efter det fick de göra ett användbarhetstest av den digitala vårdappen Kry. Intervjuerna visade att personer med synnedsättningar stöter på många olika typer av tillgänglighetsproblem på internet. Därför är vissa personer tveksamma till att använda digitala vårdtjänster. Om digitala vårdtjänster var väl anpassade för skärmläsare skulle de däremot kunna hjälpa personer med synnedsättningar att bli mer självständiga vad gäller till exempel hantering av medicinska dokument och kommunikation med läkare. Många av de vanligaste tillgänglighetsproblemen på internet, så som omärkta knappar och utebliven alternativ text, påträffades under användbarhetstestet av Kry-appen. Vissa av problemen var så pass allvarliga att de ledde till att deltagarna fastnade i appen. Detta gjorde i sin tur att endast tre av de åtta uppgifterna som var del av testet löstes av samtliga deltagare. Baserat på resultaten från intervjuerna och användbarhetstestet föreslår denna studie en rad rekommendationer för att göra digitala tjänster bättre anpassade för skärmläsare. Rekommendationerna innebär bland annat att prioritera enkel navigation, att alltid ha alternativ text till bilder samt att aktivt testa digitala tjänster med skärmläsare. Rekommendationerna är applicerbara på de flesta typer av digitala tjänster, men är extra viktiga att använda inom digital vård eftersom det måste vara tillgängligt för alla.

This study is based on an abductive approach and a case study where the purpose is to investigate how students experience online education. The questions to answer in the study are based on the students' experiences of expected digital prior knowledge, their need for digital literacy, what advantages and disadvantages they saw with the digital environments and tools they used and what improvements could be identified. The empirical process was done through semi-structured interviews with thematic analysis as an analysis method, where it emerged that the students felt that there is an expectation from universities that the students should have a digital knowledge prior to attending the university and that they had to be able to work independently. There were shortcomings in the knowledge about the digital tools with the teachers and that meant inadequate support for the students. Despite this, the students were satisfied with their choices to study online, but they had many suggestions for improvement measures, which leaves room for future research linked to the issues. / Denna studie bygger på en abduktiv ansats och är en fallstudie där syftet är att undersöka hur studenter upplever distansutbildning. Frågeställningarna i studien bygger på studenternas upplevelser kring förväntade digital kompetens, vilka för-och nackdelar de såg med de digitala miljöer och verktyg som de använde sig av samt vilka förbättringsförslag som går att identifiera. Empiriinsamlingen skedde genom semistrukturerade intervjuer med tematisk analys som analysmetod, där det framgick att studenterna upplevde att det finns en förväntan från universitet där studenterna ska ha digitala förkunskaper och kunna arbeta självständigt. Det fanns brister i kunskapen kring de digitala verktygen hos lärarna och bristfälligt med stöd till studenterna. Trots detta var studenterna nöjda med sina val att studera på distans men de hade många förslag på förbättringsåtgärder vilket lämnar utrymme för framtida forskning kopplat till frågeställningarna.

Despite the phenomenal innovations and huge investments in healthcare, it is evident that some digital transformation innovations in the healthcare context fail to meet their desired outcomes. Whilst some researchers argue that this is partly due to ineffective implementation, others argue otherwise. Essentially, there is an outspoken need to evaluate implementation processes, and one way to do so is through the use of an implementation framework, where one such framework showing great potential is the Consolidated Framework for Implementation Research (CFIR). By using a qualitative case study through the lenses of the CFIR, the study carries out a summative evaluation and examination of a previously conducted implementation process in a region in the north of Sweden, with the purpose of developing a greater understanding of implementation processes in order to improve patient care, as well as experiences and outcomes of digital transformation implementations. The study successfully identifies factors of both success and challenge in relation to implementation processes, where some of the success factors include the involvement of caregivers in the process and competition of private healthcare providers, whilst some of the challenges include deficient involvement of end-users as well as lack of structure. The study unearths some lessons which can be used as a guide for future implementations within the healthcare context, but also other contexts as well.

Utvecklingen av digitala kontaktvägar har ökat inom primärvården i Sverige. Detta har lett till att antalet digitala vårdbesök har stigit där fler vårdgivare erbjuder möjligheten för patienter att söka vård digitalt. Telemedicin, medicinsk vård på distans, ökade under Covid-19-pandemin och har visat sig kan hjälpa med förkortning av vårdköer och minska spridning av virus, vilket kan minska belastningen på vården. Samtidigt visar forskning att kommunikation mellan patient och vårdpersonal försvåras vid videosamtal samt att videosamtal kan försvåra diagnossättning för vårdpersonal. Denna studie syftar till att genom åtta semi-strukturerade intervjuer med svenska allmänläkare vidare utforska deras upplevelser och attityder av hur digitala vårdbesök påverkar mötet och relationsbyggandet mellan läkare och patient samt hur det påverkar allmänläkares möjligheter till diagnossättning och upprätthållande av patientsekretess. Resultatet av de transkriberade intervjuerna visar att digitala patientmöten inte kan mäta sig med fysiska när läkare ska bygga en relation med nya patienter samt att fysiska patientmöten ger läkare mest information att använda sig av vid diagnossättning. Det framgår även att läkare upplever att de kan hantera och upprätthålla patientsekretessen vid digitala vårdbesök lika bra som vid fysiska vårdbesök och att den tillgänglighet som digitala patientmöten erbjuder kan användas som komplement till traditionella, fysiska möten. / The development of digital contact routes has increased within primary healthcare in Sweden. This has led to an increase in the number of digital healthcare visits, where more healthcare providers offer the opportunity for patients to seek healthcare digitally. Telemedicine, the provision of remote clinical services, increased during the Covid-19 pandemic and has been shown to help shorten healthcare waiting time and reduce the spread of viruses, which can reduce the burden on healthcare. Simultaneously, research shows that communication between patient and healthcare staff is made more difficult during video calls and that video calls can make diagnosis difficult for healthcare staff. This study aims to, through eight semi-structured interviews with Swedish general practitioners, further explore their experiences and attitudes of how digital healthcare visits affect the meeting and relationship building between doctor and patient, as well as how it affects general practitioners' opportunities for diagnosis and maintaining patient confidentiality. The results of the transcribed interviews show that digital patient meetings cannot measure up to physical ones when doctors have to build a relationship with new patients and that physical patient meetings give doctors the most information to use when making a diagnosis. It also appears that doctors feel that they can manage and maintain patient confidentiality during digital healthcare visits as well as during physical healthcare visits and that the accessibility that digital patient meetings offer can be used as a supplement to traditional, physical meetings.