The overall purpose of this study is to examine how students and teachers state that they view the use of digital writing tools during the first years of school. Is the use seen as training the ability to use them operationally, what I in this work call goals, or are they seen as a tool to change, improve or simplify the writing process, what I call meaning? By using an interview method where students and teachers talk about the use of digital writing tools in groups, pairs or individually, I try to investigate what opportunities, positive aspects, limitations and negative aspects they state when it comes to digital writing tools. I also intend to investigate whether this can be linked to the view of digital writing tools as meaning or goal.   The teaching of reading and writing during the first years of school is influenced by both teachers' and pupils' thoughts regarding language and learning. How we view the ability to read and write and how best to learn it affects how we organize and think about the teaching we do. This work focuses on digital writing, which I define as writing that is mediated by digital tools. In this work, I use two different approaches to investigate digital writing. Hyland (2020), which is based on the concepts of product-, process- and reader-focused, and Merchant (2008), which argues that digital competence is either seen as a set of skills, as a tool for learning, or as an opportunity for transformation of subjects' representational possibilities. By applying these approaches to the concepts of meaning and goal, I get a model to start from in the abductive approach I use when I conduct a thematic analysis of the results my interviews generated.  Most students are positive about typing digitally but mention that they find it difficult to use the keyboard. The teachers also have an overall positive attitude but mention technical problems, such as logging in and connecting, as negative aspects. Both teachers and students express that the use of digital writing tools is seen as training the ability to use them (goal). Using the digital tools to improve, change and simplify the writing process (meaning) is mentioned to a greater extent by the teachers, even though the students express that it is easier to move, edit and change the text. The aspect that the digital writing tools increase social interaction is not mentioned at all by the students, but by several of the teachers.   Learning with digital tools is about being able to use them in appropriate ways. To be able to do this, both the operational skills and the knowledge of how digital resources can be used as tools for learning need to be in place.

I denna studie belyses lärares användning av digitala skrivverktyg vid textproduktion. Allt fler lärare väljer att använda sig av digitala skrivverktyg i undervisningen, vilket innebär förändringar i lärares sätt att undervisa när det kommer till textproduktion. Syftet med studien är att lyfta lärares förhållningssätt och användande av digitala skrivverktyg i undervisningen för elever i årskurs 1–3, inom området skrivutveckling och textproduktion. Frågeställningarna som har besvarats är: när och varför använder sig lärare av digitala skrivverktyg i undervisningen? Hur arbetar lärare med textproduktion och digitala skrivverktyg? Vilka möjligheter och utmaningar upplever lärare med digitala skrivverktyg i undervisningen? Metoden fokusgrupper har använts där lärare som undervisar i de aktuella årskurserna har intervjuats. Analysen består av en kvalitativ innehållsanalys. Det sociokulturella perspektivet ligger till grund för analysen av materialet. Resultatet visar att lärare ser många anledningar till att använda digitala skrivverktyg i undervisningen. Lärare använder digitala skrivverktyg i många moment i undervisningen och i många olika ämnen. Lärarna använder sig främst av två olika metoder, att skriva sig till läsning (ASL) och skriva sig till lärande (STL). Resultatet visar även att lärarens roll är viktigt för elevernas skrivutveckling och digitala kompetens. Lärarna ser både möjligheter och begränsningar med digitala skrivverktyg. / This study highlights teachers’ use of digital writing tools in text production. More and more teachers are choosing to use digital writing tools in teaching, which means changes in teachers' way of teaching when it comes to text production. The purpose of the study is to examine teachers' attitudes and use of digital writing tools in teaching for students in grades 1-3, in context of writing development and text production. The questions addressed in the study are: When and why do teachers use digital writing tools in teaching?, How do teachers work with text production and digital writing tools?, and, What opportunities and challenges do teachers with digital writing tools experience in teaching? The focus group method has been used where teachers who teach in the current grades have been interviewed. The analysis consists of a qualitative content analysis. The socio-cultural perspective forms the basis for the analysis of the material. The result shows that teachers see many reasons for using digital writing tools in teaching. Teachers use digital writing tools in many aspects of teaching and in many different subjects. Teachers mainly use two different methods: writing for reading (RtW) and writing for learning (iWTR). The result shows that the teacher's role is important for students' writing development and digital competence. Teachers experience both opportunities and limitations with digital writing tools.

Syftet med denna studie är att öka kunskapen om pojkars skrivutveckling mellan årskurserna ett och tre genom att undersöka vad som utmärker texterna och vilken utveckling som sker då de skrivs analogt respektive digitalt. Studien har gjorts med hjälp av både kvantitativa och kvalitativa elevtextanalyser. Tjugo elevtexter har analyserats. Resultatet visar att texterna utvecklas både i textlängd, stavning och disposition särskilt då eleverna skriver med hjälp av digitala skrivverktyg. En jämförelse mellan de två olika kategorierna analoga och digitala texter visar att utvecklingen är större då pojkar skriver med digitala skrivverktyg, vilket tyder på att de gynnas mer av att skriva digitalt än analogt. Resultatet har analyserats utifrån den sociokulturella teorin. / The aim of this study is to increase the knowledge about boys’ writing development in grades one to three by examining what characterizes the texts and what developmental differences there are between handwritten and digitally written texts. Quantitative and qualitative text analyzes was done on twenty student texts. The results shows that the texts develop in length, spelling and disposition particularly when they are written with digital writing tools. A comparison between the handwritten and the digitally written texts   show that the development is greater when boys write with digital writing tools, which indicates that boys benefit more from writing with digital tools. The result has been analyzed with a sociocultural theory.

Enligt nuvarande läroplan ska eleverna ges möjlighet att utveckla sitt skrivande både för hand och med digitala verktyg. Enligt skrivforskning är undervisning i årskurs 4–6 ett område som har ägnats alltför lite uppmärksamhet åt, främst när det gäller digital skrivning eftersom merparten av forskningen fokuserar på elever i de yngre och äldre åldrarna. Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om hur olika svensklärare i årskurs 4–6 beskriver att de arbetar med digitala verktyg i skrivundervisningen och deras uppfattningar av digitala skrivverktyg. Frågeställningar som besvarats är: Hur beskriver verksamma svensklärare användandet av digitala verktyg i svenskämnets skrivundervisning? Vilka uppfattningar har olika svensklärare av digitala verktyg i skrivundervisningen? Semistrukturerade intervjuer har genomförts med fyra svensklärare för att bevara studiens frågeställningar. Datamaterialet har analyserats med en fenomenografisk ansats. Resultaten visar att eleverna använder digitala skrivverktyg i hög grad jämfört med att skriva för hand. Dessutom visar utfallet av den fenomenografiska analysen på sju olika sätt att uppfatta digitala skrivverktyg. / According to the current curriculum, students should be given the opportunity to develop their writing both by hand and with digital tools. According to research on writing, teaching in grades 4-6 is an area that has received too little attention, especially when it comes to digital writing, as most of the research focuses on students in the younger and older ages. The purpose of this study is to contribute knowledge about how different Swedish teachers in grades 4-6 describe how they work with digital tools when they teach writing and their perceptions of digital writing tools. The research questions that have been answered are: “How do Swedish teachers describe the use of digital tools in writing instruction?” and “What perceptions do different Swedish teachers have of digital tools in writing instruction?” Semi-structured interviews were conducted with four Swedish teachers to preserve the study's issues. The data material has been analyzed with a phenomenographic approach. The results show that students use digital writing tools to a greater extent compared to writing by hand. In addition, the outcome of the phenomenographic analysis shows seven different ways of perceiving digital writing tools.

Digitaliseringen har fått ett större utrymme i skolans undervisning och kan leda till förändringar i skrivundervisningen. Elevers röster och åsikter behöver tas i beaktande när skrivundervisningen planeras. Syftet med studien är att belysa elevers uppfattningar om skrivutveckling, skrivundervisning samt analoga och digitala skrivverktyg. För att besvara syftet användes frågeställningarna; Hur upplever elever skrivundervisning och syftet med skrivandet och vilka erfarenheter och uppfattningar har elever av olika skrivverktyg? För att besvara frågeställningarna intervjuades fem elever genom en semistrukturerad intervju som sedan transkriberades och analyserades utifrån en tematisk analys. Studien tar sin utgångspunkt i Simple View of Writing. Resultatet redovisas genom fyra rubriker som är kopplade till studiens syfte; Skrivundervisning och skrivutveckling, skrivsituationer, skrivverktyg och elevers uppfattning av redigering med olika skrivverktyg. Resultatet påvisar att eleverna inte har så stor kunskap om sin skrivutveckling och varför de lär sig skriva. Resultatet visar dessutom att elever mestadels använder lärplattan när de skriver. / Digitization has been giving a lot more room in the education system. This might lead to changes in the writing classes. Therefore, the opinions of pupils need to be considered when planning writing classes. The aim of this study is to investigate how pupils perceives writing development, writing education as well as analog and digital writing tool. To achieve the goal of this study the following questions were asked; How do pupils experience writing classes and the purpose of writing, also what experience do pupils have of different tools of writing? Five pupils were interviewed through a semi-structured interview which later was transcribed and analyzed based on a thematic analysis. The study is based on Simple View of Writing. The results are reported through four headings that are linked to the purpose of this study: Writing education and writing development, writing situations, writing tools and students’ understanding of editing with different writing tools. The result shows that the pupils have little knowledge about their writing development and why they learn to write. Also, the result shows that most of the writing is done on the learning board.

Syftet med undersökningen är att ge ett kunskapsbidrag om hur några verksamma lärare säger att de använder digitala och analoga skrivverktyg i skrivundervisningen för att diskutera skrivverktygens roll för elevers textskapande. För att besvara studiens syfte utgår undersökningen från följande frågeställningar: Hur beskriver och motiverar lärarna sin användning av skrivverktyg i undervisningen?, Hur upplever lärarna att elevers textskapande påverkas vid användning av respektive skrivverktyg? och Hur beskriver lärarna sin roll i att stötta och motivera elever under textskapande vid användandet av respektive skrivverktyg? Studien har utgått ifrån ett kvalitativt perspektiv och metoden som använts är semistrukturerade intervjuer med fyra informanter. Intervjuerna grundar sig i förkonstruerade frågor framtagna för att besvara studiens tre frågeställningar. Materialet har transkriberats och analyserats för att sortera in relevanta svar i linje med studiens frågeställningar. Resultatet visar att informanterna anser att båda skrivverktygen är viktiga att använda i skrivundervisningen. Det framkommer dock att lärarna prioriterar olika beroende på hur och när skrivverktygen ska användas.

I den digitala utveckling som sker inom skolans värld använder eleverna datorn i allt större utsträckning när de producerar texter. Som en del i att skapa en vetenskaplig grund för att förstå hur digitala verktyg kan påverka textskapande är syftet med denna studie att undersöka på vilket sätt det medierande redskapet för att producera text, i detta fall tangentbord, skärm och ordbehandlingsprogram eller papper och penna, förändrar texters transitivitet och hur idéationella betydelser realiseras i de olika texttyperna. Studien ämnar även undersöka hur agentiviteten i texter förändras beroende på medierande redskap och vilka skillnader som det går att identifiera i nyttjandet av olika pronomen i agentiva processer. Tjugo texter skrivna av elever i årskurs 4 och 5 analyserades med utgångspunkt i systemisk funktionell textanalys och analysmetoderna transitivitetsanalys och ergativitetsanalys. Studiens resultat är inkonklusiva och ingen slutsats kan dras om skrivverktygens påverkan på texternas transitivitet eller agentivitet. Studien visar hur uppgiftbeskrivningar för elevers skolskrivande är mer avgörande för hur innehållet konstrueras än om de skriver för hand eller på datorn och bidrar med kunskap för vidare forskning. / In today’s developing digital era, students in school rely to an increasing extent when producing texts. As part of an effort to contribute to creating a scientific basis in regard to understanding how digital tools affects how text is constructed, this study aims to explore in which way the mediating tool for text production, in this case keyboard, screen, and word processing software versus paper and pen, changes the transitivity in texts and how ideational meaning is realised. Additionally, the study investigates how the ergativity in texts change depending on mediating tool and what differences in the use of pronouns can be identified in ergativ processes. Twenty texts written by fourth and fifth grade students are analysed based on Systemic-Functional text analysis and the analysis methods of transitivity analysis and ergativity analysis. The study’s results are inconclusive, providing no clear conclusions on the impact of writing tools on the transitivity or agency of texts. However, the study reveals that task descriptions for students' writing are more critical in shaping content than the choice between handwriting or typing, contributing valuable insights for further research.

Studiens syfte är att jämföra hur elevers narrativa texter i årskurs 6 skiljer sig åt beroende på om de skrivs med hjälp av analoga skrivverktyg eller digitala skrivverktyg med ordbehandlingsprogram. Studien omfattar åtta elevtexter som analyserats utifrån aspekterna stavning, särskrivning samt felanvändning av versaler och gemener. En teoretisk utgångspunkt som studien utgått från är det sociokulturella perspektivets tankesätt om medierande redskap, där dessa redskap i vår studie är penna och tangentbord. Den andra teoretiska utgångspunkten är kognitivismen med fokus på kognitiva och sensomotoriska processers betydelse för elevers textskrivande. Resultatet visade att eleverna hade betydligt fler fel i sina analoga texter jämfört med de digitala gällande stavfel och felanvändning av versaler och gemener men däremot utmärkte sig resultatet för särskrivning eftersom inga skillnader blev framträdande oavsett vilket skrivverktyg som användes. Som förväntat presterade eleverna bättre i sina digitala texter där mycket går att koppla till det ordbehandlingsprogram som eleverna fick hjälp av. En annan viktig iakttagelse är att de analoga texterna innehöll oroväckande mycket fel vilket kan innebära att analoga texter skrivs allt mer sällan och att elever därför går miste om viktiga förmågor kopplat till de kognitiva och sensomotoriska processerna. Med andra ord visar resultatet att valet av medierande redskap har betydelse för elevernas skrivande.