Föreliggande studie utvärderar talsyntes som digitalt hjälpmedel i nyanlända gymnasieelevers textproduktion. Studien är uppdelad i två frågeställningar, som berör effektiviteten av talsyntes respektive användningen och upplevelsen av talsyntes. Den första frågan besvaras genom kvantitativ felanalys av elevtexter skrivna med respektive utan talsyntes. Den andra frågeställningen besvaras utifrån material som har insamlats genom fokusgruppintervju och observationer. Resultaten talar för att talsyntes kan ha stor potential i andraspråksundervisning. Den statistiska analysen påvisar att elevtexter skrivna med talsyntes innehåller en signifikant lägre felfrekvens än texter skrivna utan hjälpmedlet. Genom intervjun framgår att eleverna har en företrädelsevis positiv upplevelse av talsyntes och att den har en stöttande funktion i skrivarbetet. Resultatet av denna studie visar att talsyntes relativt enkelt kan upptas i en reell undervisningssituation och att elevernas individuella användning varierar.

Specifika matematiksvårigheter, eller dyskalkyli som är den medicinska diagnosen, är ett relativt nytt forskningsfält. Det råder ingen konsensus kring hur man diagnostiserar tillståndet eller vilka bakomliggande orsaker som är avgörande, men det finns en enighet kring att problematiken är isolerad till matematikämnet och finns inom den grundläggande räkneläran, som att hantera tal och antalsuppfattning. Detta yttrar sig genom att eleven har svårigheter som att snabbt tolka och tillgodogöra sig siffror, tal och antal i skilda situationer. I detta arbete analyseras två digitala hjälpmedel, Nomp och Kikora, med syfte att avgöra om dessa hjälper till att utveckla och träna dessa förmågor hos elever med specifika matematiksvårigheter. Hjälpmedlen valdes ut genom en mindre undersökning hos speciallärare och specialpedagoger och analyserades genom ett verktyg som togs fram baserat på specialpedagogiska skolmyndighetens rekommendationer för elever med matematiksvårigheter. Resultatet visar att båda hjälpmedlen kan användas för att utveckla elevernas förmåga inom matematikämnet, men att Nomp anses som det mest lämpliga i grundskolan, då det är anpassat för en mer grundläggande nivå där elever med dessa svårigheter oftast fastnar. I diskussionen lyfts frågor kring vikten av en helhetssyn på undervisningen för att utveckla elevernas förmågor. Det framkommer där, att även om digitala hjälpmedel kan hjälpa till att motivera eleverna genom att de får en mer positiv självbild genom att de lyckas, så är det pedagogernas stödjande insatser och undervisningens upplägg som helhet som väntas ge störst effekt.

The purpose of the work was to analyze the existing deviation management process and how the process could be optimized using BIM 360 Field on behalf of Skanska Sverige AB. This is because the deviation management on several projects is not carried requirements at present, which is to use BIM 360 Field. The analysis was aimed at Region Hus Stockholm Bostäder. The goal of the work was that the work would serve as an aid to obtain better quality assurance with focus on BIM 360 Field as a tool. The work was a qualitative work and the methods used to answer the questions first consisted of a literature review and then interviews and project visits. The result showed that deviation management took place in different ways within the region where a few used BIM 360 Field as an aid. According to respondents, some of the most common reasons why the tool was not used were the individual approach to the tool and that there was no proper structure or common working method for how the tool would be applied. The respondents themselves considered that the tool seemed good and have good potential to act as an aid, if Skanska created better structure and knowledge of the tool. As a suggestion as to how the tool could be implemented, respondents replied that the introduction of BIM 360 Field would be arranged closer to production start and have more follow-up meetings and continuation courses. Another suggestion that was made to create better engagement among employees was to go on visits to projects that are incorporated when it comes to BIM 360 Field, this to more easily understand how the tool can help in their daily work. The conclusions that can be drawn from the results and the literature study were that BIM 360 Field can improve the quality management of the projects, and that the employees at Skanska Hus Stockholm Bostäder handle deviations in several ways. / Avvikelsehantering och kvalitetssäkring är en viktig del i byggbranschen för att kunna leverera bra och lönsamma projekt. Detta blir extra viktigt när efterfrågan på att bygga snabbare med högre kvalitet ökar. Att bygga snabbare med högre kvalitet ställer då högre krav på kvalitetsstyrningen och nya arbetsmetoder i form av mer digitalisering och tydligare informationshantering kan behövas. Detta är något som Skanska Sverige AB jobbar hårt med och strävar efter att vara ledande inom bland annat kvalitet. Skanskas verksamhetsgren Hus arbetar med att bli mer digitala och har skapat ”smarta projekt”, ett initiativ där syftet är att stödja projekten inom verksamhetsgrenen med att bli mer digitala och implementera verktygen. I Smarta projekt ska bostadsprojekten använda BIM 360 Field som hjälpmedel vid avvikelsehantering för att lättare upptäcka och hantera avvikelser tidigt i produktionsskede. Dock finns en del utmaningar med den digitala utvecklingen och på Region Hus Stockholm Bostäder används inte verktyget i den skala som ledningen önskar. Syftet med arbete var att säkerställa en god kvalitet mot de byggtekniska krav som ställs i produktionen. Detta genom att analysera den befintliga avvikelsehanteringsprocessen på Region Hus Stockholm Bostäder och om BIM 360 Field kunde optimera denna process. Målet med arbetet var att den skulle fungera som ett hjälpmedel för att få bättre kvalitetssäkring och implementeringen av verktyget baserat på de resultat som togs fram. Metoderna som användes i arbetet bestod av kvalitativa metoder i form av intervjuer och projektbesök. Utöver dessa metoder gjordes en litteraturstudie och dokumentanalys. Personlig kommunikation med handledare och medarbetare på Skanska nyttjades också samt en kort introduktion i BIM 360 Field. Intervjuerna var semistrukturerade och utgick ifrån en intervjumall med kompletterande frågor. Detta för att skapa en bättre möjlighet till en öppen dialog och diskussion kring frågorna som ställdes. Av intervjuerna och platsbesöket som gjordes framkommer det att avvikelsehanteringsmetoderna i dagsläget skiljer sig åt mellan respondenterna samt att olika metoder tillämpas internt på projekten som respondenterna arbetar på. Några av de metoder som respondenterna använder för hantering av avvikelser är både traditionella metoder samt metoder där digitala verktyg som BIM 360 Field, bluebeam eller fråga-svar med kund används. Orsaken till att metoderna för avvikelsehantering skiljer sig åt beror på olika faktorer. En orsak till att Field inte användes utav alla berodde på den individuella preferensen gällande avvikelsehantering menade respondenterna och hur engagerad individen var att lära sig något nytt. Många av de tillfrågade hade på något sätt varit i kontakt med Field och ansåg ändå att det verkade vara ett bra verktyg trots att vissa inte använde det. Respondenterna menade att det var svårt att motivera sina medarbetare och om alla inte är villiga att förändra sina arbetssätt så orkade respondenterna inte driva det vidare. De som använde Field för avvikelsehantering var väldigt positiva till verktyget och menade att det sparade tid på administrativa uppgifter samt skapade bättre möjligheter för en bra kvalitetsstyrning.   Några av de fördelar som beskrevs var att Field gav en bättre överblick på avvikelserna, lättare kan hitta grundorsaken till varför avvikelser uppstår, bättre underlag vid avstämningsmöten med till exempel underentreprenörer och ger en mer transparens i arbetsledningen. Däremot nämnde respondenterna några utmaningar med verktyget så som att verktyget inte har någon automatisk synkronisering, applikationen enbart fungerar på iOS baserade enheter, ingen påminnelse när ”issue” närmar sig den satta deadlinen och hur informationen i Field ska kopplas till kalkylen. Inställningen och det egna engagemanget påverkar hur bra verktyget implementeras på projekten. Frågan om hur implementeringen kunde förbättras ställdes till respondenterna. Några förslag som gavs var att ha introduktion närmare produktionsstart, börja i mindre skala för att få bollen i rullning, bättre uppföljning, besöka projekt som är inarbetade på verktyget för att lättare se nyttan med det samt ha bättre struktur och tydlighet kring hur verktyget ska tillämpas. I diskussionen har resultatet samt tidigare studier analyserats och författarna har kommit med sina åsikter, tankar och idéer om verktyget. Det anses vara en risk att det inte finns ett gemensamt arbetssätt. Diskussion kring hur Field kan underlätta kvalitetsstyrningen görs samt hur Skanska kan öka användandet av BIM 360 Field vid avvikelsehantering. Fördelarna med verktyget tros väga tyngre än nackdelarna. Den slutsats som kan dras utifrån litteraturstudien och resultatet är att hypotesen stämmer. BIM 360 Field kan optimera kvalitetsstyrningen på projekten främst i form av att det skapar en transparens hos arbetsledningen. Det blir lättare att följa upp avvikelser och genererar ett tydligare underlag och information som sedan kan användas för utvärdering och analysering av avvikelser samt varför de uppstår. Det som även har konstateras är att medarbetarna på regionen hanterar i dagsläget avvikelser på flera olika sätt, vilket inte är optimalt. För att skapa en bättre kvalitetsstyrning är det bra att ha ett gemensamt arbetssätt. Flera fördelar har konstaterats med BIM 360 Field men att det finns även en del utmaningar. I slutsatserna har det även tagits upp hur implementeringen av verktyget ska ske på Hus Stockholm Bostäder för att få med flera medarbetare. Detta har utvecklats i rekommendationerna som arbetet har tagit fram till Skanska.

Studiens syfte var att undersöka vilka digitala hjälpmedel samt hur de används av förskollärarna som stöd till barns språklärande i förskolans verksamhet. Semistrukturella intervjuer genomfördes av sex förskollärare från fyra avdelningar på en förskola. Av resultatet från intervjuerna framgår att digitala hjälpmedel används i varierande grad på de olika avdelningarna. Gemensamt för de intervjuade förskollärarna är att de ser de digitala hjälpmedlen som ett komplement till traditionella artefakter, att de ska ha ett syfte för barns lärande samt att digitala hjälpmedel kan skapa möjlighet till variation i aktiviteter. Min slutsats av studien är att det är förskollärarens motivation, intresse och engagemang som är avgörande för att barnen ska få ett lustfyllt språklärande genom de digitala hjälpmedel som tas in och används i verksamheten.

Denna studie avhandlar vilka behov som personer med ADHD har av digitala hjälpmedel, vilka hjälpmedel som finns tillgängliga på marknaden, samt vilka råd som finns att tillgå vid utveckling. Då studien syftar bidra med en utformning av ett digitalt verktyg som stödjer dessa individer i tidsplanering, så utförs även en litteraturstudie över hur sannolikhetsberäkning kan användas för att planera och förutsäga utgång av aktiviteter. En enkätstudie genomförs där personer diagnosticerade med ADHD får svara på frågor om vilka problem som de upplever vid planering, vilken erfarenhet som de har av planering med digitala hjälpmedel, samt vilka önskemål som de har på funktioner hos en applikation som stödjer planering. Studiens metoddel utreder även om det finns möjlighet att använda sig av tidigare insamlade dataset över en populations arbete med aktiviteter, samt metod för att samla in ny data. I studiens resultatdel presenteras en applikation för tidsplanering för den målgrupp som personer med en ADHD-diagnos utgör. Denna applikation är baserad på studiens litteraturstudie och resultatet av dess enkätstudie. I studiens del för diskussion avhandlas vilket behov som målgruppen beskriver, ett förslag på utformning av digitalt verktyg, vilka uträkningar som har varit aktuella för att användare ska få ut så mycket som möjligt av ett planerat arbetspass, samt hur långt ett produktivt arbetspass kan vara.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka om användning av OneDrive är ett fungerande hjälpmedel i andraspråksundervisningen, och mina forskningsfrågor är formulerade utifrån Steinbergs (2013:7–10) premisser för effektiv användning av digitala verktyg i undervisningen: Vilken pedagogisk grundsyn intar pedagoger och elever till användning av OneDrive? Hur fungerar användning av OneDrive i praktiken inom den undersökta skolverksamheten? Hur fungerar OneDrive som ett verktyg för lärande i undervisningen i svenska som andraspråk? Studien bygger på en kvalitativ metod och genomfördes med tre pedagoger samt tre elever. Två av pedagogerna undervisar i svenska som andraspråk medan en tredje pedagog arbetar som IKT-pedagog. Alla elever i studien läser svenska som andraspråk. I resultatet av studien framgår det att pedagoger har såväl lika som olika syn på hur man kan använda OneDrive. Pedagogerna känner till fler funktioner som kan användas i undervisningen med OneDrive, och pedagogerna känner även till att elever och pedagoger har olik behörighet till OneDrive i verksamheten där intervjuerna genomförts. Det framgår även av pedagogerna och eleverna att processkrivande är ett bra system i språkinlärningen i skolan, och pedagogerna menar att det kunde ha blivit ännu bättre i fall det kunde användas mer digitalt via OneDrive.

Digitaliseringstakten inom svensk byggindustri är låg, speciellt under produktionsfasen i ett byggprojekt. Flera studier visar på fördelar med att använda mer digitala hjälpmedel, exempelvis BIM samt digital ärendehantering på byggarbetsplatserna. I och med ökade energikrav och ökad komplexitet som följd, ökar kostnaderna för installationer i byggnader. Kostnaderna uppgår i vissa fall till så mycket som 50-60% av den totala produktionskostnaden och det finns stora vinningar att effektivisera förfarandet med hjälp av digitala hjälpmedel för exempelvis samordning av de olika arbetsmomenten och ärendehantering under produktionsfasen. Trots de möjligheter och fördelar som ett mer digitalt arbetssätt kan skapa för byggproduktionen sker inte införandet av digitala hjälpmedel på bred front i de olika projekten. Genom att kartlägga vilka utmaningar som finns vid införandet av digitala hjälpmedel i byggproduktion samt undersöka hur kunskapsöverföring kan bidra till att effektivisera införandeprocessen, syftar denna studie till att undersöka hur byggföretag kan öka användningen av digitala hjälpmedel under produktionsfasen. För att besvara studiens syfte genomfördes en kvalitativ fallstudie med ett fokus på installationsområdet under produktionsfasen. För att få en ökad förståelse för hur digitala hjälpmedel införs och sprids i byggbranschen samt belysa vilken roll kunskapsöverföring har vid införandet av digitala hjälpmedel i byggproduktion, har litteratur från två forskningsområden studerats närmare i en litteraturstudie: innovationsspridning samt kunskapsöverföring. Litteraturstudien mynnar ut i den teoretiska referensram som sedan användes som grund till den tematiska analys som utförts i studien. I studiens slutsats presenteras vilka utmaningar som finns vid införandet av digitala hjälpmedel, vilka är decentraliserad organisationsstruktur, kortsiktighet samt anpassning av digitala hjälpmedel. För att effektivisera införandet framkom att erfarenhetsutbyte, personligt stöd under implementering, lärdomar från pilotprojekt och fördelning av individer med digital kompetens är viktiga aspekter för att effektivisera och således öka användandet av digitala hjälpmedel under produktionsfasen. / The rate of digitization in the Swedish construction industry is low, especially during the production phase. Several studies show the benefits of using more digital tools, such as BIM and digital tools for case management, at the construction sites. As a result of the increased energy requirements and complexity, the cost of installations in buildings increases. In some cases, the costs are as much as 50-60% of the total production cost, and there are great benefits to streamline the process using digital tools such as coordination of the various work moments and case management during the production phase. Despite the opportunities and benefits that a more digital way of working can create for the construction industry, the wide-fronted introduction of digital tools does not occur in the various projects. By mapping challenges when introducing digital tools in the construction phase and investigating how knowledge transfer can help streamline implementation, this study aims at investigating how construction companies can increase the use of digital tools during the production phase. To answer the purpose of the research, a qualitative case study was conducted with a focus on installation work during the production phase. To gain a better understanding of how digital tools are introduced and spread in the construction industry, as well as highlighting the role of knowledge transfer when introducing digital tools in building production, literature from two research areas has been studied in more detail in a literature study: Diffusion of innovation, and Knowledge transfer. The literature study appears in the theoretical reference framework, which was then used as the basis for the thematic analysis that was made in the study. The study's conclusion presents the challenges involved in the introduction of digital tools, which are a decentralized organizational structure, short-sightedness and adjustment of digital tools. In order to streamline the introduction, experience sharing, personal support during implementation, lessons learned from pilot projects and an even distribution of individuals with digital skills are important aspects of efficiency, thus increasing the use of digital tools during the production phase.

Syftet med denna studie är att jämföra eventuell skillnad i effektivitet vad gäller metod för färdighetsträning av multiplikationstabellen. De metoder som undersökts är digitala spel respektive penna och papper. Undervisningsexperimentet utfördes under tre veckors tid i sju olika skolklasser där totalt 101 elever i årskurs 4 och 5 fick träna på multiplikationstabellen antingen med penna och papper eller med dator. För att kunna bedöma vilken träningsmetod som var mest effektiv utfördes summativa prov före och efter färdighetsträningen. Studiens resultat visade att de elever som tränat med penna och papper hade en större procentuell utveckling av sitt medelvärde i jämförelse med de elever som tränat på dator. Studien syftar även till att synliggöra vilken eventuell effekt dessa träningsmetoder kan ha på elevmotivation. För att ta reda på detta fick de lärare, vars klasser deltagit i studien, skriftligt svara på frågor kring elevmotivation. Lärarna menade att de flesta elever var motiverade under träningen oavsett vilken träningsmetod de använde sig av. Dock anser flera lärare att träning med dator troligen hade gynnat svårmotiverade elevers motivation positivt.

Läromedel är en stor del av dagens skola men ofta förbisett inom idrott och hälsa. Att använda sig av läromedel kan innebära flera positiva konsekvenser för undervisningen vilket motiverar användning även i idrott och hälsa. Denna uppsats vill därför undersöka vilken plats läromedel har i undervisningen i idrott och hälsa och om det finns några faktorer som indikerar på användning av läromedel. En enkätundersökning konstruerades med målet att urskilja specifika grupper och ställa dessa mot användningen av läromedel. Enkäterna skickades sedan ut till verksamma lärare i idrott och hälsa på gymnasiet och högstadiets år 7–9 där frågor ställdes om både användning av och allmänt om läromedel. Resultatet visar att det är hög grad av användning av läromedel med väldigt tydliga indikationer på att vissa moment är i större behov av läromedel än andra. Av de som använder sig av läromedel förekommer det under drygt 1/4 av lektionerna, där lärare med mer erfarenhet i något mindre utsträckning använder sig av läromedel. Det går däremot inte att uttyda några signifikanta indikatorer på läromedelsanvändning vilket kan förklaras av att urvalet var för litet och till viss del ojämnt fördelat på grupperna.

Bakgrund och problemformulering: Ett allt mer digitaliserat samhälle har påverkat skolan att arbeta mer med digitala verktyg även i undervisningen. Men det är inte alltid så enkelt att implementera ett digitalt arbetssätt. Det krävs att lärare är förtrogna med verktygen och kan använda dem på ett sätt som gynnar undervisningen. Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur F-3 lärare använder digitala hjälpmedel för att främja elevers skrivutveckling. Metod: Insamlingsmetod av empiri för studien har skett genom intervjuer med verksamma lärare i årskurserna F-3. Resultat: Resultatet visar på att de verksamma lärarna använder sig mycket av digitala hjälpmedel i sin undervisning. Lärarna använder digitala hjälpmedel för att motivera eleverna att skriva digitala texter på olika sätt beroende på vart eleverna befinner sig i sin skrivutveckling. Digitala hjälpmedel ger eleverna möjlighet att använda sig av olika appar och program som är konstruerade för att främja deras skrivutveckling. Med hjälp av digitala hjälpmedel, kan lärare i större utsträckning arbeta för att skapa en mer individanpassad undervisning som gynnar varje enskild elevs lärande. Eleverna behöver även ett tydligt undervisningssyfte vid användning av digitala hjälpmedel vilket kan påverkas av elevernas mognadsgrad. Slutsatser: En slutsats som dras från arbetet är att lärarna låter elever i alla årskurser arbeta mycket självständigt med digitala hjälpmedel.