Handeln kommer under de närmaste tio åren med största sannolikhet att förändras snabbare än vad den gjort under de senaste femtio åren. Den största anledningen till detta stavas digitalisering. Då få undersökningar gjorts angående de handelsanställdas roll i utvecklingen har vi valt att fokusera på just dem. Studien syftar till att fördjupa förståelsen kring anställdas upplevelser och uppfattning till hur deras arbetsuppgifter i fysiska butiker inom detaljhandeln påverkas av digitaliseringen. Studiens teoretiska referensram redogör för den fysiska butikens roll i utvecklingen av digitaliseringen och hur de anställda påverkas av den. Teorin behandlar även hur olika roller mellan anställda och kunder skapas och förändras i takt med digitaliseringens framfart. Genom kvalitativa intervjuer med anställda inom detaljhandeln, har vi skapat en djupare förståelse till hur de anställda påverkas av digitaliseringen. Resultatet visar att de anställdas arbeten hela tiden effektiviseras då nya digitala hjälpmedel utvecklas för att alla arbetsmoment ska gå snabbare. Kraven på de anställda från kunder blir allt högre, framförallt då kunder använder mobiler i större utsträckning än tidigare för att söka information. Detta har lett till att relationen mellan anställd och kund blivit mer opersonlig, då kunderna i första hand använder mobilen för att söka efter rätt produkt. Utmaningen för de anställda och den fysiska butiken ligger i att kunna erbjuda en service som digital handel inte kan konkurrera med, samtidigt som det ska vara en upplevelse för kunderna av att gå i en fysisk butik.

Med denna uppsats var vi intresserade av att ta reda på hur lärare ser på användningen av iPads, datorer, interaktiva skrivtavlor och laborativt material i matematikundervisningen. Vi ville även veta hur ofta och på vilket sätt dessa används samt om det fanns en skillnad i användningen mellan de olika matematiska områdena. Vi valde att göra en enkätstudie där 82 lärare deltog vars svar ligger till grund för vårt arbete. Utifrån denna studie var majoriteten av lärarna positiva till alla didaktiska verktyg men att tillgängligheten och användningen varierade. Interaktiva skrivtavlor fanns tillgänglig hos mindre än hälften av respondenterna medan laborativt material fanns i närmare 100 % av lärarnas klassrum. Datorer och iPads fanns tillgängligt i 70 av respondenternas klassrum och vi fann även att det var en tydlig överrepresentation av iPads. Enkätstudien visade att alla didaktiska verktygen användes för att variera samt individualisera undervisningen. Dock fanns en stor skillnad på lärares användning av iPads, datorer och laborativt material inom matematikundervisningen. iPads och datorer användes för att uppnå ett roligt och lustfyllt lärande medan laborativt material användes för att eleverna skulle få en ökad förståelse för matematik. Med detta arbete vill vi ge en inblick i hur lågstadielärare använder iPads, datorer, interaktiva skrivtavlor samt laborativt material i matematikundervisningen.

<p>Validerat; 20120710 (anonymous)</p>

Under covid-19-pandemin gick Sveriges gymnasieskolor över till fjärrundervisning. Detta innebar bland annat förändrade förutsättningar för undervisningen i många ämnen, inte minst musik. Musikteori är en central del i musikundervisningen på gymnasiet och ett särskilt fokus i denna uppsats. Syftet med uppsatsen var därför att öka kunskapen om fjärrundervisning av musikteoriämnet på gymnasiet. Utifrån ett sociokulturellt perspektiv och med fokus på lärande och medierande verktyg undersöktes fjärrundervisningens betydelse för ämnet under pandemin. Kvalitativa intervjuer med gymnasielärare visade att övergången till fjärrundervisningen påverkat både undervisningen och elevers lärande. Viktiga verktyg i musiksalen saknades i många elevers hem. Videosamtalens tidsfördröjning samt begränsade sikt fick konsekvenser för hur lärare läser av elevers respons och anpassar undervisningen så att alla elever kan hänga med och förstå. Detta mynnade ut i en diskussion där vikten av att musikteori måste vara praktiskt musikaliskt förankrad framlyftes. Dock måste det praktiska inte betyda gemensamt musikspel utan även att aktivt diskutera i grupp kring musik och teori samt att skapa musik med digitala hjälpmedel.

I Lgr 11 påpekas vikten av att alla elever får lära sig att använda digital teknik som en del av undervisningen. Jag använder mig av begreppet digitala hjälpmedel som ett paraplybegrepp som refererar till alla olika program, verktyg eller apparater som är digitala och används i skolundervisning. I denna text ligger fokus på de digitala hjälpmedlens plats inom svenskämnets läsundervisning i årskurs 7–9. Målet är att ta reda på hur svensklärare använder digitala hjälpmedel i sin läsundervisning och vilka faktorer de uppfattar påverkar den användningen. Det empiriska materialet har samlats in med hjälp av online-enkäter som skickades till 15 svensklärare som arbetade i årskurs 7–9. Åtta enkätsvar mottogs. De åtta svensklärarna uppgav att de använder digitala hjälpmedel inom svenskämnets läsundervisning i årskurs 7–9 för att låta eleverna se på film, läsa och förstå text, föra läslogg och lyssna på text. De åtta svensklärarna uppgav vidare att de uppfattar att deras användning av digitala hjälpmedel i läsundervisning i årskurs 7–9 påverkas av eleverna, tillgänglighet, undervisning och bedömning.

Studiens syfte grundades i problematiken kring mobiltelefonernas möjligheter och begränsningar som digitalt hjälpmedel och har ämnat att tolka samhällskunskapslärares uppfattningar kring dessa möjligheter och begränsningar. Studien byggdes av semistrukturerade respondentintervjuer med sju verksamma behöriga samhällskunskapslärare i grundskolan, där sex respondenter arbetar på högstadiet, och en på mellanstadiet. Eftersom intervjuerna var av semistrukturerad form lämnades utrymme för öppna och utförliga svar. Resultatet blev att respondenterna fick dela med sig av egna erfarenheter och reflektioner kring ämnet. Lärarna i studien ansåg att mobiltelefoner har en plats i undervisningen i samhällskunskap som digitalt hjälpmedel, förutsatt att det finns tydliga ramar för hur mobiltelefonerna ska användas, och vad de ska användas till. Begränsningar med att använda mobiltelefon som digitalt hjälpmedel i undervisningen var att respondenterna ansåg att mobiltelefoner kan vara ett distraktionsmoment för elevers arbetsro under lektioner. / <p>2020-04-03</p>

Högläsning kan bidra med många fördelar som gynnar barns språkutveckling och fantasi. Trots detta har högläsning för barn minskat. Studiens syfte är att fördjupa kunskapen om hur förskollärare arbetar med högläsning i förskolan. Genom en kvalitativ forskningsansats framkom resultat som bland annat visar att förskollärare är medvetna om vikten av högläsning och när de planerar för och väljer bok till sin högläsning gör de detta utifrån ett specifikt undervisningssyfte. Förskollärare eftersträvar ett interaktivt förhållningssätt för att göra barnen delaktiga vid högläsningssituationen. Vidare betrakta de digitala hjälpmedel som ett komplement till traditionell högläsning. Avslutningsvis presenteras utmaningar som förskollärarna nämner under högläsningssituationen. Studiens slutsats är att den didaktiska planeringen för högläsning i förskolan sker i olika stor utsträckning och förskollärares olika förhållningssätt påverkar barnens möjlighet till delaktighet vid högläsning. Vidare finns det många utmaningar som försvårar högläsningssituationen där bland annat digitala hjälpmedel betraktas som ett underlättande komplement.

I läroplanen för gymnasieskolan framgår det tydligt att det i geografiundervisningen ska ingå exkursioner, fältstudier, övningar och laborationer för att eleverna ska utveckla sin förmåga att analysera, kategorisera och identifiera förändringar och händelser i omvärlden (Gy 11). Forskning visar att förutsättningar på den enskilda skolan påverkar vilka möjligheter den undervisande läraren har för att planera och genomföra fältstudier. Studiens syfte är att analysera hur pedagoger som undervisar i ämnet geografi på distans använder sig av fältstudier. Studiens undersökningar riktas mot geografiämnet på gymnasienivå. Följande frågeställningar används för att försöka svara på studiens syfte: På vilka sätt integreras fältstudier i geografiundervisningen på gymnasienivå? Vilka förutsättningar och möjligheter finns för att inkludera fältstudier vid distansundervisning? En kvalitativ metod, med semistrukturerade intervjuer med tre geografilärare som undervisar på gymnasienivå genom distansundervisning, valdes för att försöka svara på studiens syfte och frågeställningar. Den valda metoden skapar utrymme för att ställa följdfrågor och bemöta informanten i förklaringar, förståelse och det informanten kan se som viktigt. Det teoretiska ramverket omfattar en presentation av skolämnet geografi samt gällande läroplan för gymnasieskolan, vidare presenteras distansundervisning och dess historia samt distansundervisningens form i fyra dimensioner. Kapitlet avslutas med att behandla fältstudier och dess definition samt förutsättningar för fältstudier kopplat till geografiämnet. Det teoretiska ramverket används som en hjälp vid analys av de resultat som framkommit vid de semistrukturerade intervjuerna vars syfte är att söka svar på studiens tre frågeställningar. Resultatet av denna studie visar att fältstudier anses vara en viktig del av geografiundervisningen men att graden av inkludering av fältstudier i undervisningen skiljer sig åt mellan informanterna. Resultatet visar även att fältstudier genomförs som en icke lärarledd aktivitet, d.v.s. att eleverna genomför fältstudierna på egen hand på en för eleven passande tid utifrån givna instruktioner. De organisatoriska förutsättningarna lyfts fram som det största hindret vid inkludering av fältstudier, men samtidigt finns goda förutsättningar kopplade till tid för planering och genomförande av fältstudier. Studien visar även att det finns goda möjligheter för att inkludera fältstudier vid distansundervisning om momentet är betygsgrundande. Här beskrivs distans i rummet som en tillgång då eleverna genom fältstudier i sitt eget närområde sen kan dela med sig till varandra. De samlade fältstudierna kan sen generera i att eleverna får möjlighet att möta natur -och kulturgeografi med hela Sverige som utgångspunkt

Lärarens val av olika lärandestrategier påverkar elevers lärande. Syftet med detta examensarbete var att undersöka lågstadielärares och elevers syn på och användning av lärandestrategier och hjälpmedel i matematikundervisningen samt hur dessa påverkar elevers lärande. Studien bygger på flera kvalitativa undersökningar så som en observation av en lågstadielärares matematiklektion, fyra intervjuer med verksamma lågstadielärare och enkätundersökningar med 19 elever i årskurs 3. Resultaten visar att den lärandestrategi som fungerar bäst är när eleverna får samarbeta och diskutera matematik med varandra där eleverna föredrar inkludering av digitala hjälpmedel med olika applikationer. Lågstadielärare som deltagit i undersökningen utpekar ingen specifik lärandestrategi som den mest effektiva utan anser att undervisningen behöver varieras på olika sätt för att inkludera alla elevers olika lärande. Digitala hjälpmedel är ett sätt till variation men även ett störande moment i undervisningen då eleverna utnyttjar de digitala hjälpmedlen till underhållning. Lärare kan ta hänsyn till elevers önskemål i undervisningsplaneringen, men bör använda den lärandestrategi som inkluderar alla elever.

I den här studien kommer elevers språkutveckling med hjälp av digitala hjälpmedel undersökas, med ett extra fokus på L2-elevers språkutveckling. Syftet med den här studien är att undersöka hur elevers språkutveckling främjas av att använda digitala hjälpmedel i undervisningen. Detta kommer besvaras genom frågorna: På vilket sätt påverkas elevernas språkutveckling av digitala hjälpmedel? Hur används digitala hjälpmedel i samband med L2 inlärning? Vad finns det för fördelar och nackdelar med digitala hjälpmedel i språkundervisningen?   Den litteratur som använts i den här studien har inhämtats ifrån databaserna ERIC och SwePub. Det är mestadels internationell forskning som studien utgått ifrån, samt en artikel som har en nationell utgångspunkt. Litteraturen har analyserats utifrån det sociokulturella, kognitiva och socialkonstruktivistiska perspektivet, för att på så sätt undersöka vilket perspektiv som är mest framträdande i språkundervisning med digitala hjälpmedel. Det resultat som framkommit av studien är att digitala hjälpmedel på många sätt främjar elevers språkutveckling genom bland annat lekfulla lektionstillfällen, ett stort förråd av aktiviteter och genom möjligheter till att koppla samman L1 med L2 på ett nytt och unikt sätt. De fördelar som framkommit har visat sig väga upp för de problem som kan uppstå, problem som dels handlat om tekniska och ekonomiska aspekter. Den teoretiska utgångspunkt som varit mest framträdande genom litteraturen är det sociokulturella perspektivet, då mycket av undervisningen har haft en utgångspunkt i ett socialt klassrum där elever lär sig genom ett samspel mellan lärare och elev.