The purpose of this bachelor´s thesis is to create an understanding and reflection about how librarians at a small public library work to counter disinformation in their professional practice. Similarly, we students, aim to understand how disinformation impacts library´s democratic mission, and how they promote media- and information literacy. The practical work that librarians perform daily needs to be further highlighted to create awareness among the public. That's because librarians work for democracy, information acquisition, education, and free opinion according to the Swedish Library Law (SFS 2013:801). In a similar way, smaller public libraries need to be made more visible. A qualitative method was employed, consisting of semi-structured interviews conducted with six librarians from two small public libraries [in the middle part of Sweden]. The theoretical framework of the thesis consists of the concept of media and information literacy. The findings of the thesis demonstrate that the librarians at smaller public libraries have more control over the spread of disinformation in the practical work related to literature purchases than in their interaction with library patrons. Conversations within the library space present a complex situation and crossing a boundary pose challenges in fulfilling the library´s democratic mission. The findings demonstrate that the librarian´s action is influenced and subject to reflection, particularly when addressing social crises, like covid-19, as compassion plays a role on their practice. The thesis has helped to create an understanding and insight into how smaller public libraries work with the few resources and conditions that exist to counteract disinformation in their daily work practice.

Syfte och forskningsfrågor Syftet med studien är att klargöra och analysera influencers roll i företags marknadskommunikation. Utifrån detta syfte har följande tre forskningsfrågor formulerats: ❖ Vad präglar influencers roll som marknadsförare? ❖ Vad innebär digitaliseringen för företags sätt att arbeta med sin marknadskommunikation? ❖ Hur har utvecklingen av sociala medier påverkat företags användande av influencer marketing? Metod Uppsatsen är utformad efter en kvalitativ forskningsmetod. Ansatsen kan anses vara av abduktiv karaktär, eftersom forskningsprocessen utgörs av ett växelspel mellan ett deduktivt och induktivt förhållningssätt. Den empiriska datan utgörs av sju semistrukturerade intervjuer där respondenterna anses vara experter inom området. Slutsatser Studiens resultat har visat att digitaliseringen och utvecklingen av sociala medier gjort att företag allt mer använder sig av influencers i sin marknadskommunikation. Således har influencers fått en betydande roll inom företags marknadskommunikation och rollen kan sammanfattas med följande begrepp: Föra en dialog och dela företags berättelser, högre autenticitet, längre räckvidd på fler plattformar, större genomslagskraft, nischa företags marknadsföring samt nå yngre målgrupper, maskerar marknadsföringen, bygger och ansvarar för företags varumärken och förlust av kontroll. / Purpose and research questions The purpose of this study is to clarify and analyse influencers’ role in corporate marketing communications. With this purpose in mind, the following three research questions have been formulated: ❖ What characterizes influencers’ role as marketers? ❖ What does the digitalization mean for companies’ ways of working with their marketing communication? ❖ How has the development of social media affected companies’ use of influencer marketing? Method The essay is designed according to a qualitative research method. The research approach could be considered as abductive, since the research process comprises of an interaction between a deductive and inductive approach. Furthermore, the empirical data consists of seven semi-structured interviews where the respondents are considered experts in the field. Conclusion The study’s results have shown that the digitalization and the development of social media have increased the use of influencers within corporate marketing communications. Thus, influencers have gained a significant role in corporate marketing communication, and the role can be summarized with the following concepts: Conducting a dialogue and sharing the companies’ stories, higher authenticity, longer reach on various platforms, greater impact, niche the company’s marketing and reach younger target groups, disguise marketing, build and be responsible for a corporate brand and at last loss of control.

Utvecklingen i informationssamhället påverkar i allt större grad Försvarsmaktens verksamhetsprocesser. Det innebär att kraven och förutsättningarna för säkerhetsskydd av IT-system och därmed informationssäkerhetsklassning av handlingar och uppgifter förändras.  Denna studie undersöker under vilka förutsättningar som informationssäkerhetsklassificering genomförs i Försvarsmakten idag. Anledningen är att det förekommer inkonsekventa värderingar av uppgifter och handlingar, vilket försvårar samverkan, ger onödiga IT kostnader och säkerhetsrisker. Syftet med denna studie är att utreda vilka problem som medarbetare uppfattar finns inom Försvarsmakten idag, samt att om möjligt identifiera ändamålsenliga utvecklingsåtgärder. För att ta reda på detta har tjugotvå användare svarat på enkäter med öppna frågor, samt fem semistrukturerade intervjuer genomförts med experter inom lagar och förordningar, IT-system, metod och informationssäkerhet. Resultatet visar att de uppfattade problemen ligger i att förstå hur den egna informationen ska värderas i ett större sammanhang och att det är svåröverskådligt hur ens egen uppgift kan kombineras med andras uppgifter. Detta får flera konsekvenser, bl.a. svårigheter att göra ’skada och men’ bedömningar i förhållande till olika informationssäkerhetsklasser. Vidare visar resultatet att Försvarsmaktens metod för informationssäkerhetsklassificering har utvecklingspotential inom gällande lagar och förordningar, samt att orsakerna till de uppfattade problemen kan bemötas med riktade åtgärder. Vi utvecklade därför en teori med utvecklingsåtgärder för att hantera orsakerna till de uppfattade problemen med hänsyn till vad som idag är realiserbart. Syftet med teorin är att stärka förmågan till konsekvent informationssäkerhetsklassificering i komplext kontext, vilket åstadkommes genom förbättrad kommunikation och analytiskt stöd. Väsentliga element i teorin är tillgång till flera perspektiv genom mångfald i nätverk med lokala beslutsstödsgrupper, att andra kan inkluderas i bedömandet med externa representationstekniker och motivering av sekretessbeslut, samt att viktiga analysmoment är tydliggjorda. Uppsatsen bidrar med ett nödvändigt användareperspektiv till dagens högaktuella informationssäkerhetsdiskussion. / The development of the information society is increasingly affecting the Swedish Armed Forces' operational processes. This means that the requirements and conditions for security protection of IT systems and thus information security classification of documents and data are changing. This study investigates the conditions under which information security classification is carried out in the Swedish Armed Forces today. The reason is that there are inconsistent assessments ​​of data and documents, which makes collaboration more difficult, gives unnecessary IT costs, and security risks. The purpose of this study is to investigate which problems employees perceive are within the Swedish Armed Forces today and if possible to identify appropriate development measures. To find this out, twenty-two participants have responded to questionnaires with open questions, and five semi-structured interviews were conducted with experts in laws and regulations, IT systems, methodology, and information security. The result shows that the perceived problems lie in understanding how one’s information is to be valued in a larger context and that it is difficult to understand how that information can be combined with other people's information. This has several consequences, including difficulties in making "damage and detriment" assessments with different information security classes. Furthermore, the results show that the Swedish Armed Forces' method for information security classification has development potential within existing laws and regulations and that the causes of the perceived problems can be addressed with targeted measures. We, therefore, developed a theory with development measures to manage the causes of the perceived problems concerning what is today realizable. The purpose of the theory is to strengthen the ability for consistent information security classification in a complex context, which is achieved through improved communication and analytical support. Essential elements in this theory are access to several perspectives through diversity in networks with local decision support groups, that others can be included in the assessment with external representation techniques and motivation of confidentiality decisions, and that important analysis steps are made clear. The essay contributes with a necessary ‘user perspective’ to the contemporary and up-to-date information security discussion.

No description available.

Titel: Den mobila bankkunden - En kvalitativ studie om kundrelationer och värdeskapande inom den svenska banksektorn.  Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur svenska storbanker arbetar med kundrelationer. Detta för att vi vill få kunskap om hur relationer har förändrats i och med digitalisering inom banksektorn samt för att kunna förstå hur banken måste anpassa sig och skapa värde för dagens mobila kund.  Forskningsfrågor: Hur upprätthåller banker relationen till den mobila kunden? Hur arbetar banker med att skapa värde för den mobila kunden?  Metod: En induktiv ansats har tillämpats i denna studie och genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer har empiri samlats in. Ett hermeneutiskt synsätt har legat till grund för uppsatsen, för att vi vill förstå samt tolka hur banker upprätthåller kundrelationer och skapa värde för sina kunder.  Slutsats: Vi fann i vår studie att oavsett hur samhället påverkas av digitaliseringen är det allra viktigaste för bankerna att ha kunden i fokus. Kunden är en medverkande aktör i tjänsten och det centrala är kundens nöjdhet samt bekvämlighet i tjänsten. Kundens värde skapas genom att banken bidrar med trygghet, tillit, omtanke, kommunikation och utveckling. / Title:The mobile bank customer - A qualitative study about customer relations and value creation in the Swedish banking sector.  Purpose: The purpose of this research is to investigate the relationships between large commercial banks and their customers in Sweden. This will allow us to examine the changes that have occurred as a result of the digitalization of commercial banking. In addition, it will give an insight into how banks can adapt and be of value for today’s increasingly mobile customer.  Research questions: How do commercial banks maintain relations with their increasingly mobile customers? How do banks try to make value for their mobile customers?  Method:An inductive approach has been applied in this study, and through qualitative semi structured interviews data has been gathered. A hermeneutical approach has given rise to the study, since we want to understand and depict how banks maintain customer relations and create value for their customers. Conclusion: No matter how society is affected by digitalization, we found that it is very important for the banks to focus on the customer. The customer is a participant in the service and the central focus is the customer's satisfaction and convenience in the service. The customer's value is created by the bank contributing with security, trust, consideration, communication and development.

Den enskilde revisorn har till uppgift att granska ett företags finansiella rapporter och kommunicera resultatet till företagets intressenter. För att kvalitetssäkra att den finansiella informationen visar på en rättvisande bild av det reviderade företaget krävs det att revisorn är ifrågasättande och uppmärksam i sitt arbete. Denna attityd benämns professionell skepticism och ska återspegla en revisors alla handlingar. Revisionsbranschen står inför många utmaningar där den traditionella rollen kommer att förändras. En bidragande orsak till det är den exponentiella tekniska utvecklingen där automatiska processer i allt större grad tar över och den mänskliga inblandningen minskar. Syftet med studien är att studera huruvida graden av professionell skepticism hos den enskilde revisorn påverkas i takt med den tekniska utvecklingen. För att framställa en teori gällande den aktuella forskningsfrågan har en kvalitativ forskningsmetod med intervjuer varit utgångspunkten. Det skapar en möjlighet att studera den enskilde revisorn i sin naturliga omgivning och öka förståelsen för hur revisorn upplever den rådande situationen. Digitaliseringen har resulterat i att revisorerna numera kan analysera en större mängd data och uppnå en högre träffsäkerhet vilket bidrar till en högre kvalitet på revisionerna. Resultatet visar på attdigitaliseringen kräver en förändring av den enskilde revisorns professionella skepticism för att bibehålla en hög kvalitet. Digitaliseringen medför att det inte längre är tillräckligt att vara skeptisk i revisionen utan det krävs även att revisorn är ifrågasättande till de digitala hjälpmedlen. Det råder en stor ovisshet om revisorerna i framtiden kommer att bli programstyrda och inte utövar en tillräcklig professionell skepticism. För att förebygga detta krävs det att revisorerna besitter nödvändig kunskap för att förstå det bearbetade materialet och för att kunna vara skeptisk till det material som de automatiska processerna levererar. Resultatet visar därmed att kunskap är av stor betydelse för att den enskilde revisorn ska utöva en professionell skepticism. Revisioner kommer fortsatt att vara komplexa och revisionsprocessen går inte att automatisera fullt ut. En mänsklig inblandning och en professionell skepticism kommer därav alltid vara nödvändig och studiens resultat visar på att den enskilde revisorn kommer att behöva anpassa sättet att tänka skeptiskt i en digitaliserad värld. / The individual auditor has a responsibility to review a company's financial reports and communicate the results to the company's stakeholders. In order to assure that the financial information present a true and fair view of the audited company it requires that the auditor is questionable and observant. This attitude is called professional scepticism and should be reflected in all actions performed by the auditor. The auditing industry faces many challenges where the traditional role of the auditor will change. A contributing reason is the exponential technical development where automatic processes increasingly take over human involvement. The purpose of the study is to examine whether the degree of professional scepticism of the individual auditor is affected in line with technical progress. To formulate a theory regarding the current research question, a qualitative research method with interviews has been used. This creates an opportunity to study the individual auditor in his or her natural environment and creates an understanding of how he or she experiences the current situation. The technical development has resulted in auditors being able to analyze a bigger amount of data and therefore achieve a higher accuracy, which contributes to a higher quality in the audits. The result indicate that the technical development requires a change of the auditor´s professional skepticism in order to maintain a high quality. The auditor should not only be skeptical in audits but also have a questioning mind towards digital devices. The present auditors experience a big concern that the future auditors will not have a sufficient professional skepticism and only rely on the digital devices. To prevent this from happening the auditors need to understand the data presented by the digital devices in order to exercise a sufficient level of professional skepticism. Therefore, the result indicate that knowledge is of great importance for the individual auditor´s professional skepticism. Audits will continue to be complex and the audit process cannot be fully automated. A human involvement and a professional skepticism will therefore always be necessary and the result shows that the individual auditor will need to adapt the way of thinking skeptically in a digitalized world.

Background: Information technology (IT) is today a large part of our everyday life and it is here to stay, develop and become an even larger part of our society. Today's industries are investing to digitize the industry for a sustainable future for both man and the environment. IT-stress begins to become a more familiar concept that emphasizes that we humans are affected by IT. Aim: To investigate industrial workers perceived IT-related stress and whether they feel that education received has been appropriate and that their competence development is enough for managing the implementation of industry 4.0. Method: Inductive approach with exploratory goals. A qualitative semi-structured interview was conducted on 6 respondents followed by a manifest content analysis. Result: The digitization generates several aspects that affect the individual and can lead to stress. Conclusions: More research is needed to ensure how implementation of industry 4.0 can be done with reduced IT-related stress / Bakgrund: Informationstekniken (IT) är idag en stor del av vår vardag och den är här för att stanna, utvecklas och blir en ännu större del av vårt samhälle. Dagens industrier satsar idag för att digitalisera industrin för en hållbar framtid för både människan och miljön. IT-stress börjar bli ett mer känt begrepp som understryker att vi människor påverkas av IT. Syfte: Undersöka industriarbetares upplevda IT-relaterade stress och om de upplever att kompetensutvecklingen varit ändamålsenlig för att hantera implementeringen av industri 4.0. Metod: Induktiv ansats med explorativa mål. En kvalitativ semi-strukturerad intervju utfördes på 6 respondenter därefter en manifest innehållsanalys. Resultat: Digitaliseringens förändringar medför flera aspekter som påverkar individen. Slutsats: Mer forskning behövs för att säkerställa hur implementering av industri 4.0 kan ske med minskad IT-relaterad stress.

En gymnasielärare i teknik i den svenska skolan påverkar och påverkas av samhället utanför skolans väggar. Samhällets digitalisering kan påverka tekniklärarens relativt stora möjligheter att välja det tekniska innehållet i kurserna, i olika grad. För att vara konkurrenskraftig i samhället behöver framtida tekniker ha goda kunskaper om de just för stunden aktuella teknikområdena och tidigare studier har visat att skolans resultat i hög grad beror av vilka kunskaper läraren har. I den här studien undersöktes tre tekniklärare på olika gymnasieskolor i Sverige, med avseende på synen på deras kunskaper i att undervisa om artificiell intelligens (AI), sakernas internet (Internet of Things - IoT) och robotteknik. Vidare studerades vilka undervisningsmetoder de avsåg att använda, samt vilka begränsande ramar de kunde se i detta uppdrag. Via enkät och intervjuer samlades data om frågeställningarna in. Rådata transkriberades och analyserades med utgångspunkt i Shulmans teori om Pedagogical Content Knowledge (PCK – ibland kallat ämnesdidaktisk kunskap på svenska) och även med stöd av ramfaktorteori och läroplansteori. Resultatet visar att de deltagande lärarna har behov av kompetenshöjning inom dessa tre teknikområden, samt att valet av undervisningsmetoder är beroende av de ramar som bland annat i form av tid och ekonomi påverkar undervisningen. Resultatet skiljer sig inte från liknande tidigare studier genomförda på lärare i grundskolan. / A technology teacher in the Swedish upper secondary school acts and is influenced by society outside the school walls. The digitalisation of society more or less influences how the technology teacher will choose the ways of implementing the curriculum, with respect to the technicalcontent of the courses. To be competitive in society, future technicians must have goodknowledge of the current technical areas, and previous studies have shown that the school's results largely depend on what knowledge the teacher has. In this study, three technology teachers at various upper secondary schools in Sweden were examined, regarding their view of their knowledge in teaching about artificial intelligence (AI), the Internet of Things (IoT) and robotics. The study also investigated their intended teaching methods and the framing factors they perceived when trying to perform this task. Through a survey and interviews, data on the issues were collected. Raw data were transcribed and analysed based on the theory of Pedagogical Content Knowledge (PCK), by Shulman and with the support of frame factor theory and curriculum theory. The results show that the participating teachers need more competence in these three technology areas, and that the choice of teaching methods depends on the resources provided, for instance in the form of time and finances. The results do not differ from similar previous studies conducted on primary school teachers.