Detta arbete har fokus på social hållbarhet och rättvisa inom den kommunala fysiska planeringen. Utifrån tidigare forskning har det blivit allt vanligare för kommuner att formulera mål om ökad social hållbarhet i sina visioner. Samtidigt verkar det finnas en problematik med detta. Det handlar dels om svårigheten att definiera social hållbarhet men också om svårigheten att mäta sociala värden. Ytterligare aspekter som kan försvåra arbetet mot social hållbarhet är relaterade till den förändring som pågår idag karaktäriserad av globalisering, privata aktörers ökade inflytande i planeringsprocessen och av en allt mer nyliberal politisk styrning. För att få förståelse för social hållbarhet men också för den komplexitet som det verkar innebära för kommunal planering att arbeta med strategier för ökad social hållbarhet, har diskursanalys tillämpats som metod. Arbetets empiri utgörs av Hyllieprojektet - ett projekt lokaliserat i stadsdelen Hyllie i Malmö och som utifrån Malmö stad benämns vara ett projekt som ska bidra till social hållbarhet. Med hjälp av diskursanalysen har det varit möjligt att urskilja en tydlig motsättning mellan de diskurser som konstrueras i Malmö stads övergripande visioner jämfört med de diskurser som konstrueras i Hyllieprojektet. Resultaten i detta arbete synliggör att frågor om social hållbarhet och rättvisa tilldelas en dominerande roll i övergripande visioner men att Hyllieprojektet karaktäriseras av ett fokus ekonomisk tillväxt. Motsättningen kan dels förklaras med att det är betydligt enklare att tala om en positiv social utveckling i visioner som berör en framtida utveckling jämfört med i det praktiska utövandet. Men det kan också förklaras med att den politiska styrningen har blivit allt mer nyliberal där ett ökat samarbete mellan kommunala och privata intressen begränsar kommuners visioner för att istället vända utvecklingen till att främst prioritera ekonomisk tillväxt och konkurrenskraft. Resultaten i detta arbete synliggör att det finns en problematik med att upprätthålla en sammanhållning mellan vision och praktik när det gäller prioriteringen av sociala frågor. För att strategier om social hållbarhet och rättvisa ska förverkligas även utanför övergripande visioner, krävs det troligtvis ett ifrågasättande av hur arbetet mot ökad social hållbarhet sker inom den fysiska planeringen idag.

Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka femininiteter de kvinnliga huvudkaraktärerna i Kittyböckerna uppvisar och om dessa skiljer sig åt mellan böckerna från 1960-talet och de från 2000-talet. Metoden som används är diskursteori och jag valde ut sex Kittyböcker som analyseras genom att identifiera viktiga tecken som diskurserna består av. Resultatet visar att fyra femininiteter formas tydligt i böckerna: Den Duktiga Flickan, Flicknormen, Hjältinnan och Pojkflickan. Den Duktiga Flickan utmärks bland annat genom nodalpunkten duktig, Flicknormen genom sin romantiska sida, Hjältinnan genom sitt ledarskap och Pojkflickan framträder genom sin pojkaktighet. Femininiteterna skiljer sig bara marginellt åt mellan 1960-talet och 2000-talet.

Studiens syfte handlar om att undersöka hur lärare med specifik ämnesprofil talar om estetiska ämnen sedan gymnasiereformen 2011. I studien medverkade verksamma lärare från tre gymnasieskolor i Mellansverige som erbjuder estetiska programmet med inriktning mot bild. Teoretiskt utgår studien från socialkonstruktivismen och diskursteori som perspektiv. Detta betyder att studien bygger på ett antagande om att språket är konstituerande för oss själva och omvärlden. Studien fokuserar på språket som konstruktion och teorin används som utgångspunkt för att kartlägga de diskursiva mönster som framträder i deltagarnas språk och tal. Metodologiskt bygger studien på tre fokusgruppsintervjuer med ett par lärare i varje fokusgrupp. Resultatet visar två utmärkande diskurser i sättet att tala om estetiska ämnenas legitimitet, med särskilt fokus på bildämnet. Diskursernas åtskillnad visar å ena sidan ett humanistiskt bildningsideal där estetiska ämnen har ett värde i sig, å andra sidan ett instrumentellt utbildningsideal där estetiska ämnen är till nytta för någonting annat. Diskurserna visar att kunskap har betydelse genom självförverkligande och kreativitet och då kontra det resultatinriktade idealet som handlar om att anpassa innehållet till arbetsmarknadens förändrade krav på kunskap relaterat till olika yrkesinriktningar. Lärarnas utmaningar är legitimering av estetiska programmet som högskoleförberedande utbildning då den terapeutiska stämpeln lever kvar i skolans institution både bland huvudmän, lärare, elever och föräldrar. Det har i sin tur skapat legitimeringsproblematik sedan reformen inrättades då estetiska programmet blev ett högskoleförberedande program. Lärarna framhåller allmänbildningen och den kognitiva förmågan att kommunicera och samspela genom praktisk tillämpning som betydelsefull kunskapsutveckling. Detta skapar i sin tur motsättningar mellan Gy11 och läroplanens resultatinriktade måluppfyllelse, kontra lärarnas uppfattningar om estetiska ämnenas värde, funktion och innehåll. Studien ger uttryck för en avsaknad av estetiska inslag som enligt lärarna innan reformen 2011 varit en del av skolans kultur då estetisk verksamhet ingick som gymnasiegemensamt ämne.

Denna diskursanalytiska studie undersöker hur begreppet flykting konstrueras i svensk nyhetspress under tidsperioden 1995–2016. Studien utgår ifrån Laclau och Mouffes diskursteori. Den diskursteoretiska metodansatsen har för oss varit en självklar tillgång i vår process för att finna element, moment i de diskurser där flyktingen konstrueras. I denna studie har 996 rubriker från tidningarna Aftonbladet, Dagens Nyheter, Göteborgs-Posten samt Svenska Dagbladet använts vilka lett oss fram till tio övergripande diskurser, flyktingen som anonym, flyktingen som person, flyktingen som passivt offer, flyktingen som aktör, flyktingen som temporär, flyktingen som permanent, flyktingen som kriminell, flyktingen som hot, flyktingen som legitim och flyktingen som ett politiskt verktyg. Vi har visat hur flyktingen i de allra flesta artikulationer konstrueras som en homogen och abstrakt grupp, där flyktingen dessutom oftast är ett passivt offer. Som ett komplement till den diskursteoretiska ansatsen har även statistik gällande diskursernas frekvens förts vilken gett en förståelse för diskursernas utveckling. Ur detta kan ses att konstruktionerna av flyktingen ligger stabila men att det mediala intresset varierar beroende på andra samhälleliga händelser.

From the middle of the 19th century onwards the number of protestant missionaries in China increased tremendously. The evangelical revival movement played an important role in this development with pioneers like J. Hudson Taylor and his China Inland Mission (CIM) on the frontlines. The Swedish Holiness Union (SHU) decided to join CIM in the northern parts of China were the union established its missionary field in 1890. This essay aims to explore changes in how other religious practices, groups and subjects are constructed within SHU missionary letters from China published 1891-1950. The source material consists of missionary letters published in the Unions own periodical Trons Segrar 1891, 1928 and 1950. By basing the analysis on Laclau’s and Mouffe’s discourse theory the study will explore how different discursive formations change, affirm or undermine each other and how different religious practices, groups and subjects are constructed and characterized within a discursive framework.

The aim of this thesis is to deepen our knowledge about the value of the Swedish Public Library as expressed in the local press during the corona pandemic. The empirical material consists of 54 articles published in December 2020 and January 2021. Debates and discourses regarding the public library are analyzed with Ernesto Laclau and Chantal Mouffe’s discourse theory and Åse Hedemarks formulated library discourses. The study finds that Hedemarks discourses all appear to various extent. The book discourse and the community centre discourses are more visible yet the information mediation discourse is also notable. The complexity of the Public Library is further highlighed during a period when access to the physical library space is limited. The meeting place is a common way to describe the library and a function that, at the time of the study, was unavalible. The findings show that the concept is not clearly defined or fixed in one specific discourse and therefore concludes that the Public Library is far more than a meeting place and serves many purposes.

The purpose of this thesis is to gain increased knowledge and understanding about how knowledge and learning as concepts are described in municipal library plans. Municipal library plans are required by law, and can thus be used to compare descriptions of different public libraries’ functions and goals. The method and theory used to analyse the library plans is discourse analysis, more specifically Ernesto Laclau and Chantal Mouffe’s discourse theory. Four discourses pertaining to different views of knowledge and learning in public libraries have been identified in the library plans: the democracy discourse, the requirement discourse, the availability discourse and the expectation discourse. In the democracy discourse knowledge and learning are viewed as causally related to public libraries and democracy, in that public libraries are seen as providing knowledge, which in turn is seen as being a prerequisite for democracy and democratic development. This discourse is visible in all library plans, and appears to be viewed as self-evident and objective. The requirement discourse is based on a view of knowledge and learning as a requirement in contemporary society, as well as in public libraries, while the availability discourse views knowledge and learning as something public libraries should provide access to and make available. The library thus does not have the same direct teaching or instructing role in the availability discourse as in the requirement discourse. In the expectation discourse, knowledge and learning is viewed as something library users expect from the library, and that the library, because of this, should provide.

The gaming community is generally regarded as highly masculine. Gamers are often identified as white, heterosexual, young men. Women who play games are viewed as an anomaly. In reality many women play, and depending on which games that count, women are the majority of game consumers. The gaming industry has gone through changes and now companies try to satisfy a variety of consumers. The transition to a more including community has woken outrage among those who are no longer the core group of the gamer identity.  Drawing upon discourse theory by Ernesto Laclau and Chantal Mouffe and by Stuart Hall's thoughts on identity, this thesis examines how gamer identity is constructed and the conflict that occurs when women enter the masculine imprinted scene of gaming. The empirical material consists mainly of interviews with women who play games as well as a Facebook group made for the informants.  The study shows that there are competing definitions of who is a gamer and that even the most inclusive definition sets up boundaries that distinguishes gamers from non-gamers. A diversity in the gaming community and in the games is a cause of friction. An inclusion of characters that are not representative of the white, young, heterosexual male gamer are sometimes viewed as political statements, which are both celebrated and detested, which leads to a question of how a discourse of politics plays a role in the construction and reproduction of a gamer identity.

Abstract Grundverksamhet är ett begrepp som används på förskolor i Sverige. Trots detta verkar det vara ett obeforskat område. Intresset grundar sig i att vi stött på personer inom förskolan som talat om grundverksamhet, men som verkat ge olika betydelse och värderingar till begreppet. Syftet med studien är att undersöka hur begreppet grundverksamhet i förskolan framställs i olika offentliga texter, publicerade på hemsidor knutna till förskolor. Detta resulterade i 110 sidor empiriskt material. Studiens syfte har besvarats med hjälp av följande frågeställningar, inspirerade av en didaktisk karaktär: Vad är grundverksamhet? Hur utförs grundverksamhet? När pågår grundverksamhet? Vem är grundverksamheten till för? En diskursanalytisk ansats har använts för både teori och metod. Utifrån frågeställningarna visar resultatet att grundverksamhetbegreppets betydelse står i relation till flera olika begrepp. Studien har identifierat flera diskurser som strider om att fastställa olika begrepps innebörder. Resultatet visar att lärandet genom grundverksamhet är kopplat till hårda och mjuka värden. Vidare visar studiens resultat att grundverksamhet som genom undervisningen kräver lärarens roll som antingen mer eller mindre framträdande. I studien framkommer sedan att grundverksamhet i relation till tid framställs som antingen ständigt pågående eller med en bestämd tidsram. Slutligen visar studien att grundverksamhet framställs olika beroende på vilken aktör (barn, vårdnadshavare eller verksamheten) som är prioriterad. Sammantaget påvisar dessa diskurser och spänningsfält grundverksamhet som ett mångfacetterat och komplext begrepp. Nyckelord: Didaktiska frågor, diskursanalys, diskursteori, fackspråk, förskola, grundverksamhet, likvärdighet, lärande, undervisning.

I denna studie riktas blicken mot det innehåll som på enhets- och huvudmannanivå artikuleras i förskolors systematiska kvalitetsarbeten. Studiens syfte är att synliggöra och beskriva hur förskolan framträder som utbildningsinstans i dokumenterade systematiska kvalitetsarbeten på enhets- respektive huvudmannanivå. Med en socialkonstruktionistisk ansats och diskursanalys har dokument från förskolans systematiska kvalitetsarbete analyseras utifrån diskursteori och parametrar för utbildningsfunktion. I resultatet framträder bilden av förskolan som en målfokuserad utbildningsinstans där barn utvecklas som subjekt och förbereds för framtiden. Arbetet i förskolan kan förstås rationellt och transparant där det finns en tilltro till interna och externa utvecklingsaktörer. Förskolan synliggörs som första steget i utbildningsväsendet men där olika rådande diskurser kan ses skapa spänningar som kommer till uttryck i förskolans systematiska kvalitetsarbete.