The aim of this bachelor thesis is to examine how perceptions of the public libraries’ operational mode are expressed in the media debate in the autumn of 2018. The 31 articles analyzed were retrieved from Swedish daily newspapers and Internet news sites. Questions posed in this study are: which discourses about the public libraries’ operational modes are visible in the debate?; how do the discourses portray private and public operational modes of the public libraries? and which subject positions are visible in the statements? To answer these questions Ernesto Laclau’s and Chantal Mouffe’s discourse theory was used but since they don’t provide any explicit method on how to use their theory inspiration was sought in other academic papers which previously used the combined theory and method. The discourses found were named the privatization positive discourse, the privatization negative discourse and the operational mode pragmatic discourse. The privatization negative discourse is dominating in the debate due to the quantity of statements and the capability to dismiss the statements claimed in the other discourses. The analysis reveals that journalists and authors have a prominent position in the privatization negative discourse and can therefore form the discourse and the content of the debate as a whole. The position is that privatization will lead to dismantling the unique collaboration between the libraries which in turn will lead to lower quality and in the long run perhaps erode democracy. The study concludes that the debate is rather polarized itself due to different ideological perspectives.

The aim of this master’s thesis is to create knowledge about the way the library and the child as a user are portrayed in texts for children by examining discourses. Knowledge about discourses is important as they can have real consequences and influence library services and use. The thesis poses the following questions: How is the library as a place portrayed in the texts? How is the library used in the texts? What subject positions do the texts convey? Ten children’s books and informational texts from ten public library websites were studied using discourse analysis. The method used was based on Mouffe’s and Laclau’s discourse theory as well as analysis models by Åse Hedemark. The library as a place were mainly portrayed as having physical books. The uses portrayed included loaning and reading printed books, studying, creative activities and using the library as a meeting place. Four discourses were identified in the study: the book discourse, the preservation discourse, the learning discourse, and the living room discourse. Several subject positions were identified within the discourses, including the position of the librarian as having power over knowledge in the preservation discourse, and the user as either completely dependent on librarians and other adults or completely independent in the learning discourse. Another important result was the library as a low-intensive meeting place in the living room discourse. Here the user’s subject position included having an inherent right to use of the library’s space and services.

Syftet med denna kvalitativa studie var att öka kunskapen om pedagogers och vårdnadshavares egna förståelser för samarbetet mellan hem och förskola. Inom förståelse letar vi specifikt efter roller, läroplanens närvaro, problemidentifiering samt föreslagna lösningar i informanternas resonemang. Datainsamlingen gjordes i form av digitala enkäter vars rådata sedan kodades med hjälp av innehållsanalys. Vi reflekterar sen över den resulterande empirin med hjälp av makt- och diskursteori. Vi kommer fram till att även om samverkan upplevs som undermålig så finns det ett driv både från pedagoger och vårdnadshavare att gemensamt förbättra den.

Previous research has shown that welfare recipients are subject to prejudicial attitudes from others while welfare recipients themselves experience feelings of shame related to their need to apply for help for their subsistence. The aim of this study was to analyse how welfare recipients are depicted in Swedish newspaper media in order to better understand the role that the media can potentially play in how welfare recipients are perceived by others and by themselves. The empirical material consists of 74 articles published in two leading Swedish tabloid newspapers - Aftonbladet and Expressen - during the years 2011 and 2017. With Ernesto Laclau & Chantal Mouffe’s discourse theory, we have been able to identify six discursive subject positions that welfare recipients are offered in the material. Our findings show that these subject positions contribute to creating a picture of “deserving” and “undeserving” welfare recipients with the latter representing a threat to the cornerstones of the Swedish welfare state. This picture, however, is not static and between 2011 and 2017, subject positions that can be seen as “undeserving” have become more dominant in the discourse around welfare recipients.

Denna studie avser att bidra med kunskap om vad förskollärare identifierar som svåra och känsliga samtal med vårdnadshavare. Studien är baserad på fyra semistrukturerade intervjuer med förskollärare. Intervjuerna spelades in, transkriberades och har analyserats utifrån diskursteori där begreppen positionering, subjektpositionering och modalitet varit bärande. I resultatet framkommer det att förskollärarna uttrycker att det finns flera olika faktorer som påverkar vad som är eller blir ett svårt och känsligt samtal. Samtliga förskollärare menar att det rör sig om en oro kring barnet. Det återfinns även i resultatet att förskollärarna uttrycker en oro inför dessa samtal och de beskriver att de förbereder sig inför dessa för att undvika missförstånd. Genom att tillsammans diskutera och reflektera över både sin egen och arbetslagets gemensamma syn på de här samtalen kan det skapas en medvetenhet kring vilka maktstrukturer som kan skapas både medvetet och omedvetet. På så sätt skulle det kunna skapas en gemensam samsyn på dessa samtal och vidare leda till en ökad trygghetskänsla inför och under de här samtalen.

This study aims to problematize racialized and sexualized discursive constructions of the"immigrant" within the political conversation in Sweden. Discursive constructions of the“immigrant” often depict the “immigrant” through words such as "child marriage", "rape" orother implied meanings of patriarchal gender relations. Thus, the discursive constructions of"immigrants" construct and reproduce both racialized and sexualized images of the"immigrant". These depictions are problematic especially when they, as categories, becomefixed or are used to legitimize oppression. The empirical material, that consists ofparliamentary debates november and december 2015 as well as march and april 2022, isstudied through an application of discourse theory as well as a collection of postcolonial andfeminist theories about how sexualization and racialization are produced and reproduceddiscursively. The study concludes that the "immigrant" is often depicted through aEurocentric perspective as “the other” in relation to the west. These constructions of “us” and“them” are often based upon racialized and sexualized constructions of the “immigrant”.These findings align with the previous studies within the field. The main contribution of thisstudy is an empirically proven connection between discursive constructions of the"immigrant" and racialized and sexualized representations of them.

Svensk doktrin tillskriver de svenska specialförbanden (SF) en strategisk roll inom Försvarsmakten. SF omgärdas av en hög sekretess vilket föranleder att den kännedom och kunskap som återfinns hos den yttre betraktaren bygger på det som Försvarsmakten kommunicerar. Informationen är knapphändig varpå sekretessen leder det till en mystifiering av SF. Forskningen kring SF är generellt stormaktscentrerad och präglas av en positivistisk tradition. Forskningsläget avseende SF är tämligen begränsat och hämmas sannolikt till del av sekretessen. Genom att studera vad Försvarsmakten kommunicerar kring SF och hur detta påverkar uppfattningen om vad de kan vara hos den yttre betraktaren avser författaren tolka vad SF:s roll i Försvarsmakten är. Syftet är att skapa en förståelse om den bild som Försvarsmakten förmedlar och vidare hur den kan tolkas av betraktaren. Vidare syftar uppsatsen till att öka insikten och förståelsen av den effekt SF har för Försvarsmakten likväl som dess roll i myndigheten. Genom en kritisk diskursanalys visar författaren på förbindelsen mellan de diskursiva och de bredare sociala praktikerna, av vilka mystifieringen utgör en del,som inryms i Försvarsmakten. Detta genom att analysera en textuell kedja, utgående från institutionens beslut via doktrin till myndighetens kommunikation. Resultatet åskådliggör diskurser avseende vad och hur SF gör samt vad SF är. Vidare påvisas via diskurser hur de diskursiva- och sociala praktikerna kan tolkas leda till motsatsförhållanden och interna maktstrukturer inom Försvarsmakten.

To use en (one) as a generic pronoun in subject position, instead of the more traditional man, became more widespread in Swedish language during the beginning of the 21st century. The predominant motif of the substitution is to influence the language in a trajectory of gender equality by replacing the pronoun man, which can be considered androcentric due to its resemblance with the noun man (man). According to linguistic authorities the use of en is grammatically correct, but man is more generally accepted.  This study uses discourse theory to research attitudes among teachers at high school and professors at college/university level towards en as a generic pronoun. The 89 participants have answered a web-based survey covering their attitudes and their actions when (and if) their students use en in written assignments. The results show that the attitudes and actions differ, more between individuals than between groups. Most participants do accept the usage among students, even if they do not use it themselves nor consider it a positive or necessary language reform. Further, the result of the discourse analysis shows somewhat contesting discourses of gender equality, dialect, and proficiency, within a discourse order of linguistic correctness.

No description available.

Uppsatsens syfte är att undersöka Jämställdhetsmyndighetens styrdokument. Undersökningen görs på två sätt, och de svarar mot var sin frågeställning: det ena är en diskursanalys, som utgår från Ernesto Laclau och Chantal Mouffes diskursteori och begrepp. Den ska svara på frågan om vilka diskursiva begrepp som används i styrdokumentet. Det andra är Carol Bacchi’s sex frågor, som används för att analysera policydokument. Metoden kallas What’s the problem represented to be, WPR-metoden. WPR-metoden svarar på frågan om vad styrdokumentets problembeskrivning leder till. En kort sammanfattning av resultaten kan vara: de viktigaste diskursiva begreppen som används av Jämställdhetsmyndighetens styrdokument, är ”jämställdhet”, ”mäns våld mot kvinnor”, könen ”kvinna” och ”man”. Och styrdokumentets problembeskrivning leder till ett jämställdhetsarbete i myndigheter som kallas för jämställdhetsintegrering.