Uppsatsen syftar till att studera hur gymnasieskolor profilerar sig genom marknadsföring. Detta tillämpas genom en diskursanalytisk studie av sex gymnasieskolor, som alla tillgodoser det Samhällsvetenskapliga programmet, belägna i Uppsala kommun. Av den marknadsföring som funnits tillgänglig har urvalet begränsats till respektive skolas hemsida. Resultatet visar på ett samband mellan hur skolorna talar om utbildning och elev. Det centrala för detta samband är hur eleven, genom skolornas marknadsföring, konstrueras som en konsument av utbildning. I denna konstruktion av utbildningsalternativ framträder olika profileringskategorier som skolorna tyr sig till genom marknadsföring. Den gemensamma profileringskategorin är den marknadsorienterade som visar hur skolorna presenterar sitt utbildningsalternativ genom att negativt särskilja sig från konkurrerande skolor. I detta finns en förskjutning från information om utbildning till marknadsföring av utbildning. I sin tur innebär detta att den information eleven tar del av inför sitt gymnasieval, också innehåller inslag av erbjudanden och reklam. I och med att eleven konstrueras som konsument har det skapats en kunskaps- och maktrelation mellan elev och skola. Denna relation konstruerar sedermera en situation där skolorna är beroende av att marknadsorientera sig för att utmärka sig i konkurrenssituationen som uppstått av det fria skolvalet. / The essay aims to study how secondary schools are profiled by marketing. This is applied through a discourse analytic study of six secondary schools, all of which meet the Social Science program, located in Uppsala. Of the marketing that has been available, the selection is limited to each school's website. The results show a correlation between how schools are talking about education and students. The key to this correlation is that the student through the schools marketing is designed as a consumer of education. This construction of educational options shows different profiling categories that schools cling to through marketing. The common profiling category is the market orientated that shows how schools will present their educational options by negative differentiate itself from rival schools. This is a shift from information on education for the promotion of education. In turn, this means that the information students take part in before secondary school also contains elements of promotions and advertising. As the student is constructed as a consumer, a knowledge and power relationship between student and school has been created. This knowledge and power relations construct later a situation where schools are dependent on market orientation to excel in the competitive environment created by the free school choice.

The purpose of this study has been to examine how the image of the gambler is described by studying a report published by Folkhälsoinstituet [FHI] and a number of chosen articles from the Swedish Evening Press. Discourse theory has been used both as theory, together with social constructionism, and as a research method. The main conclusions of the study are that three different discourses can be identified: the normal gambler, the professional gambler and the problem gambler. The image of the problem gambler is described as a deviant and problematic minority characterized by loss of control, irrational thoughts and dissociative behaviour. The construction of the problem gambler fills three possible purposes for the state: As a solvable problem to handle criticism against negative consequences of gambling, as an argument to avoid competition on the market and as an individual characterized by loss of control in order to legitimize and make the construction of the normal gambler possible.

<p>This thesis focuses on youth unemployment in Finspång, often referred as an industrial community. The theoretical framework of the thesis is based on social constructionism and covers theoretical discourse analysis, intersectionality and social capital. The study is based on qualitative interviews with 7 unemployed individuals between the ages of 19-24 and an interview with an employee at the employment office in the community. The main subject in this thesis is the youngsters experience with unemployment, labour, the employment office, the impacts of social capital and the labour market in the community. The analysis focuses in how the respondents discuss their experienced problems with their unemployment. My analysis shows that unemployed youngsters are willing to work but feels that they’re restrained by their age, sex and lack of adequate social network. The analysis also shows that the youngster’s expectations on the employment office possibilities to help them get a job are unfulfilled which creates a general negative view. It seems that the high expectations of help often are based on communication and/or information problems between the youngsters and the employment office.</p>

Syftet för denna studie är att undersöka vilka vithetsdiskurser som artikuleras visuellt och verbalt i högstadieskolans bildundervisning i konsthistoria, samt att undersöka hur elever förhåller sig till dessa diskurser i det bildarbete som genomförs i anslutning till momentet. Dessutom syftar studien till att diskutera bildlärarens uppdrag att lyfta frågor om etniska maktrelationer och samtidigt överföra ett nationellt kulturarv, enligt aktuella styrdokument. Studiens övergripande frågeställningar är: Vilka vithetsdiskurser artikuleras och reproduceras, visuellt och verbalt, i det material som introducerar momentet konsthistoria i högstadieskolans bildundervisning? Hur förhåller sig elever till dessa diskurser i det bildarbete som genomförs i anslutning till momentet? De teoretiska utgångspunkterna är diskursteori, socialsemiotik, och intersektionell vithetsteori. Materialet består av ett introduktionsmaterial som en bildlärare använt när denna introducerat momentet konsthistoria för en klass i årskurs 9, intervjuer med åtta elever från denna klass och åtta bilder som dessa elever arbetat med i anslutning till momentet. Materialet analyseras med diskursanalys. Resultat, analys och tolkning visar att presentationen reproducerar en vit, västerländsk, hegemonisk konsthistorieskrivning i sin presentation av området. Vithetsdiskursen förblir omarkerad genom att inte artikuleras alls. Eleverna förhåller sig till denna diskurs genom att uppfatta den artikulerade konsthistorien som den enda giltiga och nödvändiga för att ingå i en västeuropeisk och nationell gemenskap. Dessutom markeras vithetens hegemoni i det praktiska bildarbetet genom att synliggöra hur hegemonin reglerar hur elever blandar (vit) hudfärg. Resultatet leder till en diskussion om aktuella styrdokument och hur bildlärare kan använda normkritisk (bild)pedagogik för att markera vitheten som norm och därigenom motverka exkludering.

Research now shows that the Individual Educational Programs (IEP) are dominated by individual- oriented actions. This despite the fact that the school`s policy documents advocate that IEP should be viewed in context of the school`s activities. Support must be seen from a holistic perspective and the student`s difficulties will be related to the whole school environment. In an attempt to understand why the individual- oriented actions are still there, I have studied how specific IEP are formulated, and how it relates to the school`s policy documents. In the study, I used discourse theory as a method. By examining the I E P in educational activity, I wanted to find the meaning with which the concept of individual, group and organizational level were filled. The results show that the IEP in comparison with the policy documents mainly differ on the definition of group and organizational level. The three levels individual, group and organizational level do appear as headlines in all IEP. But the prominent fact is that the measures are formulated so that in practice they still get individualized no matter on which level they are described. / Forskningen idag visar att åtgärdsprogrammen domineras av individinriktade åtgärder. Detta trots att skolans styrdokument förordar att arbetet med åtgärdsprogram ska ses i ett sammanhang till skolans hela verksamhet. Stödet ska ses ur ett helhetsperspektiv och elevens svårigheter ska sättas i relation till hela skolmiljön. I ett försök att förstå varför de individinriktade åtgärderna fortfarande råder har jag studerat hur konkreta åtgärdsprogram är formulerade, och hur den formuleringen förhåller sig till skolans styrdokument. I studien använde jag mig av diskursteori som metod. Genom att undersöka åtgärdsprogram i pedagogisk verksamhet ville jag få syn på vilken innebörd individ – grupp - samt organisationsnivå fyllts med. Resultatet visar att åtgärdsprogrammen i jämförelse med styrdokumentens riktlinjer främst skiljer sig åt vad gäller definitionen av grupp- och organisationsnivå. De tre nivåerna individ - grupp - och organisationsnivå finns visserligen med som rubrikform i samtliga åtgärdsprogram. Men det framträdande är att åtgärderna formuleras så att de i praktiken ändå blir individinriktade oavsett under vilken nivå de beskrivs.

This thesis focuses on youth unemployment in Finspång, often referred as an industrial community. The theoretical framework of the thesis is based on social constructionism and covers theoretical discourse analysis, intersectionality and social capital. The study is based on qualitative interviews with 7 unemployed individuals between the ages of 19-24 and an interview with an employee at the employment office in the community. The main subject in this thesis is the youngsters experience with unemployment, labour, the employment office, the impacts of social capital and the labour market in the community. The analysis focuses in how the respondents discuss their experienced problems with their unemployment. My analysis shows that unemployed youngsters are willing to work but feels that they’re restrained by their age, sex and lack of adequate social network. The analysis also shows that the youngster’s expectations on the employment office possibilities to help them get a job are unfulfilled which creates a general negative view. It seems that the high expectations of help often are based on communication and/or information problems between the youngsters and the employment office.

This doctoral thesis investigates the interrelatedness between school policy and practice. In the thesis, the construction of “the teacher” is analysed in school policy documents and teacher interviews. I am particularly interested in the relation between school policy and school practice in light of the two latest curriculum reforms 1994 and 2011 and the teacher accreditation registration reform of 2011. The analysis focuses on two topics: grading and the professional teacher. In fact, an analytic link is made between the emphasis on grading and the discursive construction of the teacher in Swedish education policy. The theoretical framework is positioned within institutional theory within which I combine curriculum theory and the sociological new institutionalism with discourse theory. The analyses of policy documents reveals three types of different discursive constructions of “the teacher”. In the period of deregulation and decentralization, a professional teacher is constructed and the need for an autonomous teacher for school quality is expressed. By the 1990s -2000s an unprofessional grading teacher is constructed. In the period signifying the teacher accreditation and registration reform, a quality assured teacher is constructed. It is a teacher who is formally authorized and in need of continuing evaluation. In the focus groups interviews teachers constructs two types of professionalism. One is in line with the professionalism articulated in the policy texts and is about control and formal regulation and the other is about autonomy. Furthermore, the teachers relate to grading and teachers' ability to act in accordance with their overall teaching assignment. Grading were often constructed opposed to teaching. Demands for documentation, quality reports or the requirement of teacher accreditation is described as institutional practices defined from above. These practices make it difficult for teachers to complete their teaching assignments. The study indicates that teachers' ability to operate in an increasingly regulatory schooling culture has, through the types of requirements for transparency in teachers’ work, resulted in the decline of autonomy in their professional practice.

Syftet med studien är att ur ett diskursteoretiskt perspektiv beskriva rådande diskurs och inom diskursen tillgängliga subjektspositioner, då sju gymnasieelever beskriver sina åtgärdsprogram på högskoleförberedande program. Resultatet visar att det råder samstämmighet bland eleverna kring att de har fått åtgärdsprogram upprättade eftersom de ligger efter i skolarbetet och att de ligger på betyget F i en eller flera kurser. Resultatet visar vidare att det inte råder samstämmighet bland eleverna kring hur det kommer sig att de ligger efter och riskerar F, och att det heller inte råder samstämmighet kring hur åtgärdsprogrammet har bidragit till förbättrade resultat. Resultatet visar att det i elevernas beskrivningar också framkommer att de har ett flertal subjektspositioner tillgängliga inom diskursen. Av dessa tillgängliga subjektspositioner intar samtliga elever i studien subjektspositionen elev som riskerar att få F. Likaså visar resultatet att samtliga elever intar en subjektsposition som innebär att han eller hon inte är ovanlig. / The aim of this study is to describe, from a discourse theoretical perspective, the prevailing discourse and the subject positions available within this discourse among sevens pupils attending higher education preparatory programmes at Upper Secondary Schools in Sweden. The discourse emerges in qualitative interviews where the pupils talk about their experiences of individual educational plans. The result shows that concordance prevails among the pupils about the fact that their individual educational plans have been drawn up because they have fallen behind in their school work, and because they run the risk of having grade F. Furthermore, the result shows that concordance does not prevail among the pupils when it comes to why they have fallen behind in their school work or how the individual educational plan has helped to improve the results. The result shows that in the pupils’ descriptions several subject positions appear as accessible within the discourse. All pupils accept the subject position of a pupil running the risk of getting an F, likewise they all accept a subject position that signifies that he or she is not an unusual or special pupil.

Syftet med studien är att undersöka sångpedagogers syn på och arbete med musikteori i sångundervisning. Studiens forskningsfrågor handlar om hur sångpedagoger konstruerar sin syn på lärandeobjektet musikteori inom ramen för sångundervisning och hur sångpedagoger konstruerar sitt sätt att arbeta med musikteori inom ramen för sångundervisning. För att undersöka detta har semistrukturerade intervjuer genomförts med fyra olika sångpedagoger på gymnasieskolans estetiska program. Studiens teoretiska ramverk består av diskursteori med viss inspiration från diskurspsykologi. Intervjuerna spelades in med ljudinspelning för att sedan transkriberas och analyseras med hjälp av analysverktyg från det valda teoretiska ramverket. I resultatet beskrivs de sex diskurser som identifierades och som parvis strider mot varandra: musikteori som nödvändigt verktyg för att arbeta med sång kontra musikteori som icke nödvändigt verktyg för att arbeta med sång, musikteori som sångpedagogens ansvar kontra musikteori som andra lärares ansvar samt musikteori som icke beroende av ett ytterligare instrument kontra musikteori som beroende av ett ytterligare instrument. Resultatet visar också att olika diskurser kan existera parallellt med varandra i ett och samma samtal med en pedagog. Vidare visar resultatet hur respondenterna, utifrån dessa diskurser, arbetar med musikteori under sina lektioner och att de ger musikteoretiska hemläxor till sina elever. I diskussionen diskuteras de diskursiva kamperna som presenterats i resultatet i relation till det teoretiska perspektivet samt tidigare litteratur och forskning. / The purpose of this study is to examine voice teachers’ views on and work with music theory in singing lessons. The study’s research questions concern how voice teachers construct their views on the subject music theory within the framework of the singing lesson and how voice teachers construct their work with music theory within the framework of the singing lesson. To examine this semi structured interviews were held with four singing teachers working in high school. The theoretical framework of the study is discourse theory with some inspiration from discourse psychology. The interviews were recorded via audio recording and were then transcribed and analyzed. The analysis was conducted with tools from the chosen theoretical framework. In the result the six discourses found are presented, also presented is the fact that they conflict with each other in pairs of two: music theory as a necessary tool for singing versus music theory as an unnecessary tool for singing, music theory as the voice teacher’s responsibility versus music theory as other teacher’s responsibility and music theory as not dependent on another instrument versus music theory as dependent on another instrument. The result also shows that different discourses can exist collaterally within the same conversation with a singing teacher. Furthermore, the result shows how the respondents, on the basis of the discourses, work with music theory during their lessons and how they give home assignments in music theory. In the discussion the discoursive battles presented in the result are discussed in relation to the theoretical framework as well as previous literature and research.

Demokrati och barns inflytande är en central del av Läroplan för förskolan, Lpfö 98 (Skolverket, 2016). Trots att detta är relevant visar tidigare forskning att styrdokumentet saknar utförlig beskrivning för hur demokratiuppdraget ska genomföras i praktiken. Det framhålls i tidigare forskning att det råder en förväntan på att förskollärare ska kunna omvandla demokratiuppdraget från teori till praktik, vilket har visat sig vara komplicerat. Förskollärares beskrivningar av sitt arbete för att möjliggöra barns inflytande i planerade aktiviteter har därför undersökts i denna studie. Kvalitativa intervjuer med fyra utbildade och verksamma förskollärare har genomförts för att samla in data. Resultatet analyserades sedan med inspiration från Laclau och Mouffes diskursteori. I resultatet framkom fem olika moment. Momenten visar att pedagogerna använder sig av en mängd olika arbetsformer för att möjliggöra barns inflytande, vidare att uppdraget är komplext och svårdefinierat samt att förskollärarens förhållningssätt till barnen är den viktigaste faktorn för att möjliggöra eller begränsa barns inflytande. / The Curriculum for preschool, Läroplan för förskolan, Lpfö 98 (Skolverket, 2016), states that one of the central objectives in this curriculum is democracy along with children’s right. The curriculum does not provide the practitioners any detailed description of how these objectives achieves. Previous research shows that it is complicated for preschool teachers to meet the expectations of transforming democracy from theory to practice. Therefore, the purpose of this study is to present preschool teachers' telling from how they enable to manage the influence of children in planned activities. Qualitative interviews were conducted with active professional preschool teachers. The result was then analyzed with inspiration from Laclau and Mouffe's discourse theory. The result shows that the teachers used multiple methods to enable this. Still the democratic goal is defined as complex and difficult. The moments that express the variety of methods are connected to how the preschool teacher approach the children, the differences in approach enabled or limited the children´s actual influence.