As the urban norm in Sweden turned during the years of the covid-19 pandemic, more people became interested in moving to the countryside and living a more authentic and sustainable life. One way of living a sustainable life is through eco-villages. The purpose of this study is to gain a deeper insight into the driving forces behind people's interest in living in an eco-village and how these driving forces contribute to the discursive creation of Bysjöstrands eco-village. The empirical material consists of expressions of interest and participant observations of conversations between the project manager of Bysjöstrand eco-village and stakeholders. The material is analysed with political discourse theory and the logics perspective. The majority of the stakeholders are drawn to the eco-village by utopic fantasies consisting of an imagined community spirit in the future eco-village. The utopic fantasies also consist of articulations of a "good and sustainable life" that consists of self-sufficiency through farming and animal husbandry, which can be interpreted as resistance to commercially produced food, alternative living as resistance to commercial living and housing, and through articulations of proximity to nature and beautiful landscapes and a wish to live a more sustainable life together with others of the same interest.

Denna studie använder sig av cyberfeministisk och multimodal kritisk diskursanalys som teorier för att närma sig den populära hashtaggen #femalegaze på sociala medieplattformen TikTok. Studien undersöker hur kvinnor använder sig av denna hashtag för att skapa diskursiva interventioner till dominanta diskurser rörande genusnormer. Genom att analysera materialet för denna studie så går det att se hur kvinnorna som skapar innehåll till denna hashtag försöker omförhandla dominanta diskurser rörande kvinnors framställning online, deras sexualitet, sexuella uttryck och rätt till begär, idealkvinnan som passiv och reaktiv likaväl som att framförhandla hur kvinnor kan presentera sig själva utifrån en kvinnliga blick. Genom detta kan man även se hur dessa kvinnor använder denna hashtag för att omförhandla sig själva och andra kvinnor från objekt till aktiva subjekt. Hashtaggen och specifikt den kvinnliga blicken kan även ses användas som en tankefigur av kvinnorna, liknande cyberfeminismens cyborg, som agerar som en motpol till patriarkala diskurser. De använder denna tankefigur på flertalet aspekter av sitt liv för att omförhandla dominanta patriarkala diskurser. Genom att skapa detta innehåll och använda den kvinnliga blicken som en tankefigur så använder kvinnorna den relativt slutna cybermiljö skapad på TikTok med denna hashtag för att forma en arena där de kan samlas och genomföra diskursiv intervention till normativa, hegemona diskurser rörande genusnormer.

I den här uppsatsen redovisas hur tystnad används i musik och vad för effekt tystnad kan komma att skapa i musik. Syftet med uppsatsen är att studera begreppet tystnad och dess samband till musik. Undersökningens analys är uppdelad i två akter där jag först genomför diskursanalys kring hur andra forskare beskriver och diskuterar begreppet tystnad samt dess koppling till musik. Jag utför sedan en receptionsbaserad musikanalys där tre olika fonografiska verk analyseras för att skapa en bredare förståelse hur tystnad används. Musikanalysen undersöker verk av banden Bon Iver respektive Led Zeppelin i hopp om att finna partier i musiken som använder sig av tystnad i någon form. Efter närmare granskning kring begreppet tystnad så är det tydligt att tystnad i musik har flera syften och kan definieras utifrån olika begrepp och former. Tystnad uppfattas olika beroende på ett flertal faktorer och har i ett historiskt perspektiv varit ett självklart val bland större kompositörer.

Upploppen under påsken 2022 visar på många sätt de politiska konfliktdimensioner som uppkommit i och med högerpopulismens intåg i politiken, och regeringens respons visar på en oförståelse inför den sociala antagonism som detta intåg grundar sig på. Studien undersöker hur regeringens, polisens och Ebba Buschs bemötande av upploppen liknar och skiljer sig från varandra och varför de tar den form de gör. Detta åstadkoms genom diskursanalyser av flera olika uttalanden från dessa aktörer, och analyseras genom ett diskursteoretiskt ramverk. För att förstå orsakerna bakom dessa olika förståelser av upploppen och relatera dessa till det politiska systemet används Chantal Mouffes teori om det politiska och liberal demokrati. Studien finner att både regeringen och polisen deltar i en diskurs som avpolitiserar upploppen som händelser och förstår dess deltagare som saknandes politisk agens, vilket sker genom artikulationen av upploppen som resultatet av sociala problem i regeringens fall och en reduktion till opolitisk kriminalitet i polisens. Därmed representerar de det Mouffe förstår som den liberaldemokratiska ståndpunkten där social antagonism inte kan erkännas utan politiken måste finna konsensus. Busch ger istället uttryck för en förståelse av upploppen som djupt politiska och dessutom ett hot mot hennes eget politiska projekt, de artikuleras här snarare som ett rivaliserande politiskt projekt centrerat kring islamism och kriminalitet.

Sedan uppstarten av Sverigeförhandlingen 2014 har diskussionen kring infrastruktursatsningar i Sverige präglats av en ny höghastighetsbana vars syfte är att sammankoppla landets tre storstäder. Sverigeförhandlingens slutrapport (SOU 2017:107) visar på att den tidsmässiga aspekten har varit en ledande faktor vid potentiella spårdragningar, där ett begränsat antal stopp har framhävts som den bästa lösningen för att spara tid. Konsekvenserna blir dock att majoriteten av de svenska kommunerna hamnar utan direkt anslutning till höghastighetsbanan. Tidigare forskning har visat att rörelse och mobilitet är en central del av människors vardagsliv; för att kunna ta oss till arbetet, träffa familj och vänner med mera. Koppling mellan mobilitet och vardag är intressant då tidigare forskning traditionellt sett har tittat på ekonomiska aspekter, spatial rättvisa och klimatfrågor gällande höghastighetståg. Höghastighetstågens inverkan på vardagslivet samt hur orter som blir utan en direkt koppling till tågen påverkas, är mindre utforskat. Därmed skall denna uppsats fylla en identifierade kunskapslucka gällande vardagslivsperspektivet i samband med planeringen av höghastighetsjärnvägar. Uppsatsen avser utreda hur planerare och politiker ser på vardagslivet och hur diskursen är strukturerad. Inom en socialkonstruktivistisk ram och med en diskursteoretisk ansats analyseras diskursen kring vardagsliv bland planerare och politiker i Ljungby ur ett mobilitetsperspektiv. Studiens empiri utgörs av intervjuer och plandokument. Under analysen framgår det att diskursen kan uppfattas som spretig där flera mindre och ingående diskurser utgör mobilitets- och vardagslivsdiskursen i Ljungby. I stora drag kretsar den kring begreppen kollektivtrafik, mobilitet och infrastruktur. Olika teknologiska möjliggörare såsom bilen, E4:an eller höghastighetsbanan har en stor inverkan på vardagslivet i Ljungby med tanke på kommunens utmaningar med kollektivtrafik och geografiska förhållanden. Samtidigt är det inte möjligt att helt fastställa en konstant definition kring mobilitets- och vardagslivsdiskursen i kommunen. Detta beror på att perspektiv, åsikter och uppfattningar är i ständig förändring och så även diskurser. Därför är syftet med uppsatsen att kartlägga denna diskursiva kamp. / Since the start of Sverigeförhandlingen in 2014, the discussion about infrastructure investments in Sweden has been characterized by a high-speed railway with the purpose of connecting the country's three major cities. Sverigeförhandlingens final report (SOU 2017: 107) concludes that the time aspect has been a leading factor in potential rail routes, where a limited number of stops has been highlighted as the best solution to save time. As a result, the majority of Swedish municipalities will end up without a direct connection to the high-speed railway. Previous research has presented movement and mobility as a central part of people's everyday lives, to be able to take us to work, meet family and friends, and so on. The link between mobility and everyday life is interesting as previous research has traditionally looked at economic aspects, spatial justice, and climate issues regarding high-speed trains. The impact of high-speed trains on everyday life and how cities without a direct connection to the trains are affected are less explored. Thus, this thesis aims to fill this identified knowledge gap regarding the everyday life perspective in connection to the planning of high-speed railways. The thesis intends to investigate how planners and politicians view everyday life and how the discourse is structured. Within a social constructivist framework and with a discourse theoretical approach, the discourse on everyday life among planners and politicians in Ljungby is analyzed from a mobility perspective. The empirical study consists of interviews and planning documents. During the analysis, it appears that the discourse can be perceived as scattered, where several smaller and in-depth discourses constitute the discourse of mobility and everyday life in Ljungby. Broadly speaking, it revolves around the concepts of public transport, mobility, and infrastructure. Various technological enablers such as the car, the E4, or the high-speed railway have a major impact on everyday life in Ljungby, given the municipality's challenges with public transport and geographical conditions. At the same time, it is not possible to fully establish a constant definition of the discourse of mobility and everyday life in the municipality because perspectives, opinions, and perceptions are constantly changing and so are discourses. Therefore, the purpose of the thesis is to map out this discursive struggle.

Culture, orgin and identity are hot topics that are being discussed everywhere, for example in newspapers, lunchrooms and on Twitter. Politicians, media and ordinary people have displayed different antiracist acts, for example campaigns, marches and political actions. But you may wonder if it really is that effective, or if the antiracism reproduces racism with its language. The purpose of this study is to see if articles from the newspaper Aftonbladet's antiracist campaign ”We like different!” reproduces racism through its language. The method that is used is discourse analysis, more specific Chantal Laclau och Ernesto Mouffes discourse theory. The theories the study relies on are race, racism, framing, racism in news, binary oppositions, stereotypes, whiteness and orientalism. Two discourses were found in the material, ”We like different” and ”We like the same”. The most central piece in the ”We like different”-discourse is ”different”, which is associated with other origins than Swedish and different skincolor than white. ”Swedish” and ”white” are instead connected to ”the same”. ”Different” is portrayed as “the other”, the negative part of an binary opposition against ”the same”. ”We” is an identity the articles gives ”We like different” and is a dominant part of a binary opposition against ”them”. The identity ”immigrant” also exists in the discourse and is build as a stereotype. ”We like the same” is given a ”them” identity. ”Racism” is a central piece in the discourse and is associated with categorizing humans after ”race”. ”The Swedendemocrats” is build as an identity, and is connected to ”ignorance”, ”judging people after the color of their skin” and ”cold”. ”The voters of the Swedendemocrats” is described in a different way than the party itself. The peoples responsibility is taken away and they are instead connected to ”dissatisfaction” and that they ”don't understand” what they are voting for.

Title: A municipality among others? A case study of Skellefteå kommuns selfpresentation This essay is a case study aimed to explore how a Swedish municipality portrait itself in its external communication. Increased competition due to bigger autonomy have made it more important for Swedish municipalities to appear attractive in relation to businesses, investors and potential immigrants. However, municipalities are big and complex organizations with many different stakeholders, which makes it difficult for them to appear as unique brands. The specific municipality targeted by this case study is Skellefteå kommun. Skellefteå kommun is considered particularly interesting in relation to the purpose of this study because they have high ambitions to grow, and as result of this invest heavy in, among other things, industry and housing. This presumably means that the municipality has a need to communicate this to the outside world, and that they actually have something concrete to position themselves against.  The theoretical framework of the essay consists of legitimacy, isomorphism, promotional culture, reputation management and brand communication. Further, to achieve the purpose of the essay a discourse-theoretical approach was applied to selected texts from the website of Skellefteå kommun, with the aim to make visible the values and meanings that Skellefteå kommun constructs about itself. In the analysis, growth was identified as a particularly important discourse, which largely affects the meanings the municipality constructs about itself. The result of the essay also indicates, like previous research, that it is difficult for municipalities to appear as unique. Skellefteå kommun build its brand around a number of universally applicable core values, and in addition to this growth and industrial investments appears as two particularly important competitive advantages. Nevertheless, the municipality’s communication, even in relation to the aforementioned competitive advantages, tends to result in vague formulations and abstract visions about the future.

Under de senaste åren har omvärlden varit fylld av våldsamma konflikter, till följd av detta har miljontals människor flytt sina hem. Kriget i Syrien och den ryska invasionen av Ukraina har lett till att tusentals flyktingar sökt skydd i Sverige. Tidigare forskning kring invandring i tryckpress har påvisat att den generella inställningen gentemot flyktingar varit negativ. Syftet med uppsatsen utgår från denna kontext och söker svar på följande frågeställning: Hur konstrueras diskursen kring syriska och ukrainska flyktingar i Dagens Nyheter? Vilka subjektspositioner möjliggörs? samt Hur framställs och representeras dessa i diskursen utifrån ett ”vi och dem” perspektiv? Utifrån en diskursinspirerad innehållsanalys har jag totaltanalyserat 24 artiklar publicerade i Sveriges främsta morgontidning Dagens Nyheter, baserat på de två tidsperioderna som respektive flyktinggrupp flydde till Sverige. Genom diskurs- ochrepresentationsteorier fann jag att framställningarna av syriska- och ukrainska flyktingarskilde sig åt avsevärt utifrån ett ”vi och dem” perspektiv. Den förra skildrades som ett ”problem” som krävde restriktiva, politiska handlingar och den senare som ”jämlik” och priviligierad. Således visar min undersökning hur dessa två flyktinggrupper tilldelas skilda positioner inom samma diskurs, vilket praktiskt taget, avgör deras handlingsmöjligheter i Sverige. / In recent years, the world has been filled with violent conflicts, hence millions of people have fled their homes. The war in Syria and the Russian invasion of Ukraine have led to thousands of refugees seeking refuge in Sweden. Previous research on immigration in the print press hasshown that the general attitude towards refugees has been negative. The purpose of the essay is based on this context and seeks answers to the following questions: How is the discourse around Syrian and Ukrainian refugees constructed? Which subject-positions are enabled? and How are these portrayed and represented within the discourse based on an “us and them” perspective? Based on a discourse-inspired content analysis, I have analyzed a total of 24 articles published in Sweden's most prominent morning newspaper, Dagens Nyheter, during the two time periods of which each refugee group fled to Sweden. Through discourse and representation theories, I found that the representations of Syrian and Ukrainian refugees differed significantly from an "us and them" perspective. The former was portrayed as a "problem" that required restrictive, political actions and the latter as "equal" and privileged. Thus, my research shows how these two refugee groups are assigned different positions within the same discourse, which determines their possibilities for practical action in Sweden.

Sweden is generally regarded as progressive in politics related to LGBTQI people, and the work for LGBTQI-rights is often described as a success story. Nevertheless, success and resistance have coincided throughout history with different discourses characterizing the political conversation. The study’s aim was to identify and deconstruct the subject positioning of LGBTQI people in Swedish politics. Furthermore, I analysed how LGBTQI people are constructed as a threat or as threatened in relation to the majority society. Using the AI-based topic modeling tool BERTopic, speeches from parliamentary debates from the period 2010–2023 were sampled for a qualitative discourse analysis. The theoretical framework consists of discourse theory, intersectionality, and concepts from queer- and postcolonial theory. The results show that the positioning of LGBTQI people is made in a hegemonic vulnerability discourse. The construction of LGBTQI people as vulnerable relates to an unwanted social development in which LGBTQI people are positioned as an already vulnerable group risking further vulnerability. Two competing discourses emerge, one that constructs threats to LGBTQI people as imported problems, and one that constructs LGBTQI people as threatened by right-wing nationalism. When LGBTQI people are constructed as a threat, it is primarily a threat to the prevailing gender order.

I denna studie har en analys av svensk tidningsmedias representation av klimatfrågan genomförts. Genom en kritisk diskursanalys har tidningsartiklar, från tre olika tidningar, studerats för att undersöka hur tidningarna representerat klimatfrågan och varför det är viktigt hur tidningarna representerar klimatfrågan. Studien har även undersökt om antalet artiklar ökar i samband med COP21(Conference of Parties) i Paris under slutet av 2015, vilket även är studiens hypotes. I studien har en kvalitativ och en kvantitativ analys genomförts, utifrån dessa har olika diskurser identifierats i materialet. I studien identifierades tre större diskurser som dominerar studiens område, “Global uppvärmning som problem”, “Klimatet kräver förändrat beteende och livsstil” samt “Klimatet som kostnadsfråga”. I materialet kunde även några artiklar identifieras som faller in under en diskurs som identifierades av Anshelm (2012) “Den industriella fatalismen”. I studien kunde även en framtida diskurs identifieras, “Klimatflyktingar”, som anses vara på uppgång. Detta antas då antalet klimatflyktingar bara kommer att öka med åren som följd till klimatförändringarna. Utifrån studien kan man konstatera att medias representation av klimatfrågan är viktig för att allmänheten ska få en bra bild över omvärlden och pågående klimatförändringar. Man kan även se att media beskriver klimatfrågan främst som ett globalt miljöproblem och sambandet med COP21 påverkar antalet artiklar. / In this study, an analysis of the Swedish newspaper media's representation of the climate issue have been done. Through a critical discourse analysis, newspaper articles, from three different newspapers, have been studied to examine how newspapers represented the climate issue and why it is important how the newspapers represent the climate issue. The newspapers that have been studied are Svenska Dagbladet, Expressen and Norrköping´s Tidningar. These papers provide a broad picture of the Swedish newspaper media and represent different levels, a daily newspaper, a tabloid and a local newspaper. The study also investigated whether the number of articles increases during COP21 (Conference of Parties) in Paris in November/December 2015. The study's hypothesis is that the number of newspapers that represent the climate issue is increasing in the context of a climate event, where the selected climatic event for this study is the COP21. The critical discourse analysis leans against Faircloughs three-dimensional model as a tool to be able to make a critical discourse analysis. In the study a qualitative and quantitative analysis has been carried out. Based on these analysis, different discourses were identified in the material. The material consisted of 90 articles, 71 from Svenska Dagbladet, 13 from Expressen and 6 from Norrköping's Tidningar. The quantitative analysis examined the recurring concepts and how often the concepts reappeared in these articles and the qualitative analysis studied including the voices highlighted in the articles. This study identified three major discourses that dominate the study area, "Global warming as a problem," "The climate requires changes in behaviour and lifestyle," and "The climate as a cost issue." In the material, some items could also be identified which fall into a discourse identified by Anshelm (2012) "The industrial fatalism". In the study, a future discourse could also be identified, "Climate Refugees", which is considered to be on the rise. This is assumed as the number of climate refugees will only increase over the years as a result of climate change. From the study it can be concluded that the media's representation of the climate issue is important for the public to get a good picture of the outside world and ongoing climate change. One can see that the media mainly produces climate change as a global environmental problem, but also as an economic and social problems. Two aspects of the social problem are that we both need to change our behaviour, but also that women and the poor are most vulnerable and most affected by climate change. One can also see that a climate event, like COP21 affect the media's coverage of climate issues, providing an increased number of articles during the period of the event.