This thesis is a discourse theory analysis of two feminist anthologies - Det heter feminism! and F- ordet.  By analyzing these texts through the three categories feminism & feminists, gender equality & equality and sex/gender & sexuality I have raised questions about the feminist debate in Sweden in the 21st century. The discourse theory’s ideas of descriptions of reality and fixation of meaning lies as a foundation for this thesis. The concepts of social constructionism, post structuralism and essentialism/anti essentialism are central for the analysis as well as concepts connected to the three previously mentioned categories. The intention of this thesis is to describe and analyze a fraction of the Swedish feminist debate in the 21st century and discuss its meaning in a societal context. A number of conclusions were reached in the final discussion. The differences between today’s feminist movement and the 1970’s feminist movement are connected to thoughts on a practical and a theoretical movement. It is shown how paradoxes, formed by norms and power structures in society, create a void where some people are forced to exist. Critical voices from within the movement are high lighted and connections between the feminist movement and discourse theory are established.

The aim of this study is to gain insight into Swedish hiphop culture and some important values connected to the culture. This essay will strictly focus on the kind of values Swedish rappers describe in their lyrics regarding the streets, the suburbans and their neighborhood. My analysis is built upon eight rap albums by different rappers originating from a few of the bigger cities of Sweden. I use Laclau & Mouffe’s discourse theory to analyse the material which exposed a hiphop ideal regarding a tough background, a factor that seems to be highly valued and put above the basic four elements of the culture. I also found that Swedish rappers romanticize the former Swedish prime minister Olof Palme and his era, which is a unique spin in comparison with a lot of different countries’ national hiphop discourses, which often lack a particular time to idolize. The aim of this study is to gain insight into Swedish hiphop culture and some important values connected to the culture. This essay will strictly focus on the kind of values Swedish rappers describe in their lyrics regarding the streets, the suburbans and their neighborhood. My analysis is built upon eight rap albums by different rappers originating from a few of the bigger cities of Sweden. I use Laclau & Mouffe’s discourse theory to analyse the material which exposed a hiphop ideal regarding a tough background, a factor that seems to be highly valued and put above the basic four elements of the culture. I also found that Swedish rappers romanticize the former Swedish prime minister Olof Palme and his era, which is a unique spin in comparison with a lot of different countries’ national hiphop discourses, which often lack a particular time to idolize.

Uppsatsens syfte är att undersöka värden som yrkesroll och värdskapet som praktik inom en svensk kontext, med målsättningen att studera arbetsförhållanden, anställningsvillkor och arbetsuppgifter, samt på en övergripande nivå de diskurser som värdar är aktiva inom. Studien presenteras i fyra delar, varav en fallstudie av konsthallen Artipelag är dess utgångspunkt. Dessutom presenteras en historisk tillbakablick på konsthallen Rooseums värdmetodik under åren 1988-1995, en rikstäckande enkätundersökning med 35 medverkande konsthallar och museer samt en undersökning av aktivt värdskap som metod, där verksamheten på Bonniers Konsthall och Göteborgs Konsthall utgör primära exempel. Intervjuer, deltagande observationer, interna dokument och externt kommunikationsmaterial har i huvudsak utgjort studiens källmaterial och metod, och diskursteorin utifrån Ernesto Laclau och Chantal Mouffe dess teoretiska ramverk. De tre perspektiven värdskap som ritual, värdskap som pedagogik och värdskap som service verkar som organiserande princip för undersökningen, men utgör även dess resultat. Perspektiven representerar tre aspekter av värdskapet, vilka belyser dess rituella och diciplinerande verkan i utställningsrummet, dess pedagogiska potential och avsikt samt dess serviceorienterade profil och upplevelseekonomiska anknytning.

The discourse of pictorial surrealistic expressions in art historic course literature – a historiographic study about generalization of style. Through a historiographic perspective and discourse analysis the aim of this study is to uncover the ways art historic course literature make its stylistic categorization. This is done by making a semiotic categorization where three artworks are stipulated into a category called surrealistic pictorial expressions. The result of the semiotic picture analysis show both the semiotic grouping of pictures together and the work of the course literature as somewhat arbitrary, which lead to the questioning of why artworks are considered discursive objects while the course literature is not as well as how the narrative of pictures differs from the narrative of textbooks. The study shows a fundamental difference regarding the structuring of time which lead to a discussion on what might be the consequences for students of the field. / Undersökningen består huvudsakligen i två delar. Den första stärker genom bildanalys en samhörighet mellan tre konstverk, en samhörighet som trots allt visar sig vara problematisk. Den andra delen behandlar tre böcker som i stor utsträckning utgör fundamentet för den litteratur som studeras inom konstvetenskap på grundnivå. Med hjälp av slutsatsen från bildanalysen, att ett samband mellan bilder är relativt godtyckligt, kan texterna analyseras och betydande skillnader visar sig i hur konstverken kontra kurslitteraturen kommunicerar. Framförallt skiljer de sig åt i hur de strukturerar berättande tidsligt och likt bilderna som böckerna behandlar är de själva föremål för de strömningar som rör sig i samhället. Slutsatsen blir att studerande av konstvetenskap redan från början leds in i föreställningen om att konsthistorien är något som faktiskt existerar på ett objektivt plan medan det egentligen är något som aktivt skapas av de praktiserande inom fältet

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur unga vuxna män i Stockholm och Uppsala skapar en maskulin identitet genom kläder och uttryck ur ett etnologiskt forskningsperspektiv. I arbetet har det genomförts sex stycken intervjuer som fokuserat på informanternas erfarenheter och upplevelser av kläder och uttryck. Jag har sedan använt mig av diskursanalys och fenomenologi som analysmetod för att både utröna hur diskursen kring kläder, kroppar, kön och sexualitet sett ut samt hur kläder fungerar som en materiell förlängning av kroppens identitetsskapande. Jag har därefter använt mig av teorier som berör maskulinitet och makt för att utröna vilka maskulina identitetsprocesser som finns närvarande samt hur maktaxlar kan urskiljas genom analysen av diskurser och uppfattningar om kläder och kroppar. Det teoretiska ramverket har främst utgått från Raewyn Connells teorier om maskulinitet där begrepp som hegemoni och underordnad maskulinitet är essentiella. Jag har även använt mig av Michel Foucaults teorier om makt där begrepp om disciplinering och foglighet diskuteras samt Judith Butlers teorier om heterosexuella matrisen. Uppsatsen tar slutligen upp och undersöker fenomenet ’Metrosexualitet’ och hur det genom olika nyanser av maskulina uttryck kan gestaltas.

The purpose of this bachelor thesis is to study the discourse regarding the traditionalperception of libraries and how it’s portrayed in the most popular literary genre inSweden – crime fiction. The purpose of the study is also to examine how thedescriptions of the library as a traditional place contributes to enforcement of thetraditional library discourse in society.The study is done by using Winther Jørgensen och Phillips interpretation of ErnestoLaclau’s and Chantal Mouffe’s discourse analysis and discourse theory. Accordingto the theory, the world is structured by our language which affects different socialphenomena. These phenomena generate through language multiple perspectives ofthe reality that are created by discourse. Using this theory, as well as methodologicalstarting point, four nodal points were found that signifies the traditional librarydiscourse, The aged library, The book-oriented library, The quiet library and Therestricted library. The nodal points show in which ways the traditional librarydiscourse are most commonly portrayed, as well as what other signs or concepts arebeing used to describe the nodal points. Examples of these other signs, structured bythe nodal points, are dusty, valuable, deserted and selective.My findings show that the traditional library discourse is frequently recurring in thecrime fiction that I studied. The library is being portrayed as an aged, dusty andhistorical place where books are considered valuable. When entering the library,visitors should keep quiet and respect that there might be an inner circle ofindividuals who are considered more important than others while at the library. Thetraditional perception of libraries does however not necessarily seem to be negativein the eyes of fictional, nor ’real’ visitors. The frequently portrayed traditionallibrary discourse in crime fiction may contribute to the fact that it’s a common way,among visitors, of perceiving libraries in real life. This is in itself not an issue, butsince librarians and other library staff often view the library in a more complex way,this might create some difficulties amongst staff and visitors regarding what alibrary should be.

Mångfald används som ett positivt ledord i den samtida planeringen och kan således ses som ett planeringsideal. Vidare är planeringen mångdisciplinär, inte minst i översiktsplaner. I detta sammanhang öppnar mångfaldsbegreppets mångtydighet upp för olika betydelser och tolkningar. Syftet med denna studie är att skapa en ökad förståelse för vilka betydelser av mångfald som får utrymme i konstruktionen av mångfald som planeringsideal i översiktsplaner. Studien antar en kvalitativ teori- och metodansats i form av en diskursanalys utifrån ett diskursteoretiskt perspektiv. Studien utgår därmed från att diskurser är föränderliga. Denna förändring sker genom en diskursiv kamp där olika betydelser konkurrerar om att definiera ett visst begrepp. I forskningsöversikten presenteras tidigare forskning om mångfald, vilket i studien används som ett diskursivt fält som utgör ramen för hur mångfald kan förstås som ett planeringsideal.  Det diskursiva fältet kategoriseras sedan i fyra betydelser av mångfald (arkitektonisk, biologisk, ekonomisk, social), vilka fungerar som utgångspunkt i analysen av översiktsplanerna. I den här studien analyseras Malmö stads och Nacka kommuns gällande översiktsplaner. Utifrån analysen dras slutsatsen att biologisk mångfald ses som en avvikande form av mångfald och att det normativa fokuset riktas mer mot värden av arkitektonisk, ekonomisk och social betydelse. Studien visar att mångfald främst ges en social betydelse (Malmö stad) respektive arkitektonisk betydelse (Nacka kommun) i vad mångfald är för något. Hur mångfald ska uppnås bygger mycket på den fysiska utformningen av staden, medan mångfalden i sig ska leda till något av social och ekonomisk betydelse.

Through Laclau and Mouffes discourse theory, this study seeks to find and analyze the different types of discourses regarding digitalisation that exist in the Swedish upper secondary schools curriculum, focusing on those documents that regard the subjects Swedish and Swedish as a second language, and finally analyze what kind of implications these discourses can have for teachers in the subject of Swedish. The study starts with going through digital literacy and why it’s important in a digitalized world. With Laclau and Mouffes discourse theory as method, this study identifies several discourses available in the curriculum. These discourses are digital competence, digital work, digital tools, digital change and digital copyright. In addition to this, the study identifies three subjects as bearers of the discourse, the teacher, the student and the curriculum itself. The study finds that digitalization is loosely defined within the curriculum, leaving the teacher with the duty of both analyzing and construing their own view of digitalization within the subject Swedish. Finally, the study discusses the implications of these findings.

Normativt brukar lönearbetet idag ses som ett levnadssätt och en självklarhet. Denna uppsats handlar om de diskursiva uttrycken om lönearbetsnormen mellan 2017-2021. Syftet har varit att synliggöra och förstå hur lönearbetsnormen skapas och reproduceras i den politiska diskursen. Detta har besvarats med frågeställningarna; ‘på vilka sätt framställs lönearbetet och hur stärks lönearbetsnormen i den politiska diskursen’ samt ‘vilka motstånd mot lönearbetsnormen finns i den politiska diskursen ochhur bemöts dessa’. För att genomföra detta har uppsatsen en kvalitativ metod med ett diskursanalytiskt angreppssätt samt använt tematisk analys. Den teoretiska utgångspunkten har varit Ernesto Laclau ochChantal Mouffes diskursteori, vilket kompletteras med Herbert Marcuse begrepp det endimensionella tänkandet. Materialet för uppsatsen består av 43 riksdagsprotokoll samt riksdagspartiernas senaste valmanifest och partiprogram. Uppsatsens resultat visar att lönearbetsnormen diskursivt framställs och stärks genom kopplingar till två huvudsakliga områden. I relation till samhället knyts lönearbetet tillatt vara politikens viktigaste uppgift, samhällskontraktet och integration samt förhindrandet av utanförskap. I relation till människan sägs lönearbetet ge tillfredsställelse, mening med livet, god hälsa och ekonomiska förmåner. Vidare resultat är att motstånd mot lönearbetsnormen motiveras utifrån två avseenden; människor hälsa och miljöns påverkan. Men det är svårt och ovanligt att motstånd ges, samt att dess bemötanden är kraftfulla, undvikande och reproducerande av lönearbetsnormen. En övergripande slutsats är att lönearbetsnormen i det rådande systemet kan förstås som historiskt förankrad, hegemonisk och reflekterande av det endimensionella tänkandet.

Integration is a hot topic in our society today and we have a greater influence of other religious beliefs than ever before. As Swedish society grows with influences from other cultures to a greater extent, the Swedish political agenda focuses more and more on integration. I perceive working for integration in a multicultural society as something of a balancing act on the framework of laws and regulations that we must comply to with in Sweden. For example, according to the Freedom of Religion Act, we all have the right to practice religion and believe what we want, while the law also gives us the right to refrain from having a religious belief. Following, interpreting, and considering the Freedom of Religion Act can sometimes be complex, as religion has many definitions and in many cases is so much more than just a belief. In many cases, a person's identity and cultural background are strongly influenced by religious traditions and moral positions. The purpose of my study is to widen the knowledge about the relation between integration and freedom of religion by investigating how the political integration agenda works together with the Freedom of Religion Act. This have I tried to achieve through a discursive analysis of motions of the Swedish Riksdag.  Three questions are posed to guide the study: Do the motions highlight religion as a factor to be considered in connection with the political integration work? Do the motions present religion as inner faith or something more cultural and/or identity-based? Are the proposed integration policy measures compatible with the Freedom of Religion Act? I have found in my study that the integration policy is compatible with religious freedom on certain levels. On which levels and to what extent it differs between the various parties, as well as on how to define religion and religious freedom. / Syftet med min studie är att fördjupa kunskaperna kring relationerna mellan integration och religionsfrihet utifrån hur diskursen i politiska motioner utspelar sig. Såväl integration som religionsfrihet är två debatterade ämnen och jag vill med min studie se om dessa är förenliga med varandra. Denna studie är utförd med diskursanalys utav 33 riksdagsmotioner inlämnade under perioderna 21/22 samt 22/23 som berör integration och religionsfrihet eller integration och religion. Resultatet av min analys har jag nått genom att som utgång använda mig av diskursteorin och dess begrepp. Analysen har sedan legat till grund för att genom diskussion finna svar på om det integrationspolitiska arbetet som framställs i motionerna är förenligt med lagen om religionsfrihet. Jag har i min studie funnit att man i politiska motioner artikulerar religion i samband med integration samt att integrationspolitiken på vissa plan är förenlig med lagen om religionsfriheten. På vilka plan och i vilken utsträckning den är det skiljer sig åt mellan de olika partierna samt på hur man definierar religion och religionsfrihet.